ISBAR-metoden. Säkrare kommunikation vid rapportering/konsultation

Relevanta dokument
SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

Modell för bättre kommunikation. Utvecklades för Ubåtsfartygspersonal i USA

SBAR kommunikationsverktyg för Rätt information vid Rätt tillfälle

Säkert och effektivt teamarbete - CRM

Tidig upptäckt och behandling, TUB - ABCDE, NEWS och SBAR

ISBAR -menetelmä. Tiedonkulun turvaaminen potilaasta raportoitaessa / konsultoitaessa

SBAR för strukturerad kommunikation

Jag har ju sagt hur det ska vara

Kommunikation. SBAR personal - personal SBAR patient - personal. Karlskoga och Örebro oktober 2012 Inger Hansen

MEWS MEWS. Modified Early Warning Score. Varför ska vi kunna det på röntgen?

Rutin för att kontakta sjuksköterska i Söderköpings kommun

UTBILDNINGSKONCEPT Klinisk bedömning och strukturerad kommunikation i Värmland

Ordinärt boende, samarbete mellan läkare och kommunala sjuksköterskor, blankett

Centrum för allmänmedicin. Centre for Family Medicine. När minnet sviktar

Validering i Sörmland Rev

Datum: Händelseanalys. Misstänkt sepsis. Oktober Analysledare: Område 6 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Västra Götalandsregionen

Rapporteringsstöd för baspersonal. stöd inför sjuksköterskas bedömning av olika symtom hos patient, utifrån SBAR

Transport från vårdcentral. Charlotta Nelsson Ambulansöverläkare & Chefläkare

SBAR-muntlig rapport

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Händelseanalys Oväntat dödsfall på vårdavdelning

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

SKILS. Sörmlands Kommuner I Landstingssamverkan

Riktlinje Dokumentation HSL

Rekommendation om övervakningstid

Manual. BViS Beslutsstöd för Vård i Skaraborg. Checklista beslutsstöd

Primärvården Inkomna klagomål 201 8

Susanne Lind. Palliativt Forskningscentrum Ersta Sköndal högskola och Ersta sjukhus.

Patientnämndens rapport 2014

Strukturerade läraktiviteter formulerade av medverkande vid peer learning-workshop, Malmö april 2017

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Patientsäkerhetsdialog Executive Walk Rounds(EWR)

Inkomna synpunkter till patientnämnden

ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1

Övergripande information om stationen

När kontaktas sjuksköterska, arbetsterapeut & sjukgymnast?

7. Svar: kontakt med koronarangiografi lab läkare då patienten behöver genomgå akut PCI. (1p)

Lyssningsstrategier. En framgångsrik språkinlärare: Tror på sin förmåga att lära sig. Är motiverad. Är medveten om varför hon/han vill lära sig

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Rutin vid bältesläggning

ISBAR En strukturerad rapport förbättrar patientsäkerheten

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

C R M. Crew Resource Management. Vad visste Chesley Sullenberger när han i januari 2009 landade Cactus 1549 i Hudsonfloden?

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Basutbildning i Hälso- och sjukvård - Detta dokument är ett skriftligt komplement till Basutbildningsfilmen.

Organisationsstruktur och säkerhet. SFOG Kristianstad Harald Almström

Säker bukkirurgi Självvärderingsfrågor

Risker? Eskalerande situationer och teamarbete. Stress factors and consequences - Human limitation. Hur hanterar vi detta?

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Klassifikationer och hkodverk

Nationella riktlinjer för vård vid astma och KOL

Maria Pettersson & Inger Westborg. Patientsäkerhetskonferens 2015

Utbildning i Läkemedelshantering lokal del

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Integration Mobimed Cambio Cosmic Ambulansverksamheten

Undersköterska Besök kort

Studentinstruktion Kirurgistation SP (11 min)

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Rapport enligt SBAR vid operation, intervention på Operation 3

Ambulanssjukvård och primärvård hur kan vi tillsammans förbättra handläggningen av patienter med hjärtinfarkt?

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

DIVISION Landstingsdirektörens stab

Läkarens guide för att bedöma och kontrollera kardiovaskulär risk vid förskrivning av Atomoxetin Mylan

Akut psykiatri. Maria Holstad. överläkare, specialist i psykiatri. Allmänpsykiatriska kliniken Akademiska sjukhuset Uppsala

Regional riktlinje för preoperativa utredningar

Sammanställning av avvikelser i hälso- och sjukvården 1 juli 31 december 2009

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Metodstöd inför delegering av läkemedelshantering

Patientnära analyser en introduktion

Varför införs en patientlag?

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

RUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej

Vilken betydelse har fysisk aktivitet på hälsan? Cecilia Edström Folkhälsoenheten Region Västerbotten

Dagverksamhet och Daglig verksamhet

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Bokning av föreläsningar och kurser

UTÖKAT BESLUTSSTÖD FÖR PALLIATIV VÅRD

Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet

Health Informatics Centre a collaboration between Stockholm County Council and KI

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/adm RUTIN NEWS Akutsektionen

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 3: Modeller för hälso- och sjukvård

Försämrat hälsotillstånd

Markera önskad patient på beläggninglistan och klicka på TEMP MOR på främre skrivbordet eller gå in via pärmfliken.

Rubrik Gäller för Gäller fr.o.m. Nationell vårdplan för palliativ vård - Bedömning av vårdbehov, del 1 Region Skåne

EN CHEFLÄKARES ERFARENHET. Hans Rutberg Professor, ordförande i SLS kommitté för säker vård Tidigare chefläkare, Universitetssjukhuset i Linköping

INSTRUKTION - ARBETSMATERIAL

Teamets kommunikation inom vård och omsorg

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

UNDERLAG FÖR LOKALT HANDLINGSPROGRAM FÖR AVVIKELSEHANTERING Basen i det fortlöpande förbättringsarbetet. Avvikelsehanteringsrutiner

Patientsäkerhetskonferensen , seminarium Förstå mig rätt minska missförstånd i patientmötet

Nationella vaccinationsprogram -att bedöma vilka sjukdomar som ska omfattas

Patientcentrerad konsultation

För vem skrivs utlåtandet? Anders von Heijne. Röntgenavdelningen Danderyds Sjukhus

Patientsäkerhetsarbete i Region Skåne

Förmaksflimmer vanligare än vi trott Av Ola Hanson

Data från medicintekniska utrustningar rakt in i journalen Möjligheter och hinder

Riktlinje för kontakt med legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal

Rita Fernholm, med. Iic., distriktsläkare, Boo VC,

Transkript:

ISBAR-metoden Säkrare kommunikation vid rapportering/konsultation

Hur påverkas patientsäkerheten av kommunikation - Kommunikationsproblem utgör en bidragande faktor i cirka 65 % av de negativa händelser som inträffar inom hälso- och sjukvården. - Speciellt rapporteringssituationerna är kritiska processer med tanke på patientsäkerheten: Brister i informationsutbytet eller kommunikationen äventyrar vårdkontinuiteten, höjer risken för negativa händelser och felbehandlingar. 2

Kommunikationsproblem förorsakas av: Olika kommunikationsstilar Avsaknaden av rollmodeller Avsaknaden av en standardiserad och strukturerad kommunikation Flera olika vårdaktörer och oklart fastställt vårdansvar Arbetsbördan En ombytlig arbetskraft De interna kulturella, officiella och inofficiella relationerna mellan de olika yrkesgrupperna i organisationen Hierarkin mellan de olika yrkesgrupperna De anställdas autonomitet Avsaknaden av en intern inbördes respekt inom yrkesgruppen Könet Ett dåligt närledarskap Språket Tidigare dåliga erfarenheter En skuldbeläggande atmosfär, där misstag anses bero på individen 3

Strukturerad kommunikation Den här metoden som utvecklades på 1990-talet av den amerikanska försvarsmakten spred sig snabbt till luftfarten och därifrån till hälso- och sjukvården Modifierad bl.a. i formen ISBAR Identify, Situation, Background, Assessment and Recommendation (Identifiera, Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd, Rekommendation) Organiserar informationen i en klar och komprimerad form Möjliggör en konsekvent kommunikation i alla verksamhetsmiljöer och mellan alla yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården Kan användas i all kommunikation De processer som anknyter till patientförflyttningar har blivit effektivare, varför antalet farliga situationer som beror på en bristfällig kommunikation har minskat Metoden kan bearbetas så att den lämpar sig för verksamheten vid den egna enheten! 4

ISBAR-metoden Identification (identifiera) Presentera och identifiera: Dig själv: ditt namn, din titel och din avdelning/enhet. Patienten: fullständigt namn, ålder, personbeteckning, kön och var patienten finns. Namn och ställning på den som ska konsulteras. Orsaken till rapporten/ konsultationen. Situation (situation) Definiera problemet: Vad är problemet och när har det inträffat/påbörjat och hur ofta upprepas det? Patientens huvudsakliga symtom och nuvarande tillstånd? Patientens MEWS-poäng? Bedöm skyndsamhetsgraden: Är patientens tillstånd stabilt eller instabilt? 5

Background (bakgrund) Väsentliga bakgrundsuppgifter: - väsentliga bakomliggande sjukdomar - symtom och datum då patienten inskrevs - diagnos och datum för ögonblicket - nuvarande medicinering - intravenös vätskebehandling - allergier - de viktigaste åtgärderna som utförts - väsentliga laboratorieresultat och övriga väsentliga diagnostiska resultat - eventuellt isoleringsbehov Assessment (aktuellt tillstånd) Vitalfunktioner och patientens aktuella tillstånd: A: andningsväg B: andning, syresaturation, HF C: puls, blodtryck, EKG D: medvetandegrad, smärta, orientering gällande tid/plats/jaget E: VS, temperatur hud, färg, buk, urinering, externa skador Hur har tillståndet utvecklats: De senaste vitala funktionerna, Hur har de väsentligaste laboratorieresultaten utvecklats och hur har hälsotillståndet förändrats Din egen bedömning av situationen: Vad är det som pågår och vad kan det bero på? Vad behöver patienten? Vad är den andra partens bedömning av situationen? 6

Recommendation (rekommendation) Föreslå Intensifierad övervakning eller observation, undersökning eller behandling, en omvärdering av patientens tillstånd, en förändring i vårdplanen, förflyttning till annan enhet eller uppföljning I akuta situationer ska du kräva att mottagaren reagerar omedelbart! Observera tiden: Hur ofta? Hur länge? När ska jag ta kontakt? Kontrollera: Har du något att fråga? Är vi överens? Upprepa instruktionerna. 7

Hur fungerar metoden? Förbered dig på rapporteringen/konsultationen: Fundera på vem du ska kontakta och vad du vill av denna person Bedöm patientens vitala funktioner Läs igenom de senaste anteckningarna i patientjournalen och utred patientens: huvuddiagnos, medicinering, allergier, vätskebalans, laboratorieundersökningar, väsentliga undersökningar, eventuellt DNR samt isoleringsbehov I akuta situationer ska du omedelbart kalla på hjälp! 8

Hur fungerar metoden? Ge en komprimerad rapport med hjälp av ISBAR Upprepa och skriv ner instruktionerna och ordinationerna samt förändringarna i patientens tillstånd Den som ger rapporten: - Använd ett tydligt språk - Ge mottagaren möjlighet att ställa frågor - Kontrollera att du har blivit rätt förstådd Den som tar emot rapporten: - Lyssna aktivt, och avbryt inte den som ger rapport - Fråga om du inte har förstått eller hört något Både avsändaren och mottagaren: - För att skapa en gemensam situationsmedvetenhet bör man använda sig av en återkopplande kommunikation där mottagaren upprepar det som hon/han har hört. 9

Källor: Beckett, Cynthia D. Kipnis, Gayle 2009: Collaborative Communication: Integrating SBAR to Improve Quality/Patient Safety Outcomes. Curtis, K. Tzannes, A. Rudge, T. 2011: How to talk to doctors a guide for effective communication. Haig, Kathleen M. Sutton, Staci Whittington, John 2006: SBAR: A Shared Mental Model for Improving Communication Between Clinicans. Helovuo, Arto Kinnunen, Marina Peltomaa, Karolina Pennanen, Pirjo 2011: Potilasturvallisuus. Potilasturvallisuuden keskeisiä kysymyksiä havainnollisesti ja käytännönläheisesti. Institute for Healthcare Improvement: Guidelines for Communicating with Physicans Using the SBAR Process. Kinnunen, Marina Peltomaa, Karolina (toim.): Potilasturvallisuus ensin: Hoitotyön vuosikirja 2009. Leonard, Michael Graham, Suzanne Bonacum, Doug 2004: The human factor: the critical importance of effective teamwork and communication in providing safe care NHS Institute for Innovation and Improvement 2008: SBAR Situation Background Assessment Recommendation. Sveriges Kommuner och Landsting 2011: SBAR för strukturerad kommunikation. ISBAR menetelmä: Kupari, Petra 2012: YAMK-opinnäytetyö, Metropolia ammattikorkeakoulu (ei julkaistu) 10