Trafikverket Stora projekt Planering PL Investering IV Underhåll UH Nord Malin Delvenne Mitt Stockholm/Öst Kerstin Gustavsson T Persson, Henrik Wahlman Väst Tomas Grönlund Mats Lindqvist Syd Chefer natur: Anders Sjölund Urban Jonsson Ove Eriksson
Investeringsprocessen fem typfall Typfall I. Små projekt på befintlig anläggning, enbart marginell ytterligare påverkan på omgivningen, frivillig markåtkomst, ingen väg- eller järnvägsplan. Utan fysisk planläggning! T.ex. funktionsanpassning av busshållplatser Typfall II. Ej betydande miljöpåverkan (BMP), ingen MKB, inga alternativa lokaliseringar. Enkelt förfarande - Utforma planförslag direkt ofta s.k. utförandeentreprenad. Typfall III. Betydande miljöpåverkan (BMP), MKB krävs, inga alternativa lokaliseringar. Planlösning och MKB! Typfall IV. Betydande miljöpåverkan (BMP), MKB krävs, med alternativa lokaliseringar. TOTALENTREPRENAD Mindre anläggning i anslutning till befintlig väg t.ex. rondeller T.ex. ofta ombyggnad av väg, där mindre breddning krävs Helt ny väg genom odanad terräng Typfall V. Betydande miljöpåverkan (BMP), MKB krävs, med alternativa lokaliseringar. Regeringen tillåtlighetsprövar! Helt ny väg genom odanad terräng i storstadsregion.
Vägplan/Järnvägsplan Samrådsunderlag Framtagande av underlag (för Länsstyrelsens beslut om betydande miljöpåverkan) Samrådshandling Ev. framtagning av alternativa lokaliseringar Ev. tillåtlighetsprövning Framtagning av planförslag samt ev MKB Granskningshandling Kungörande och granskning (3 kap 7 vägförordningen. Fastställelsehandling Fastställelse SAMRÅD
Renodlad beställarroll Framtagande av underlag görs ofta av en förfrågningsunderlagskonsult som även kan göra sinventeringen. Införandet av BIM (byggnadsinformationsmodellering) ersätter CAD-ritningar kan vara ett minne blott. Går mot allt mer Totalentreprenad gör att Trafikverket får en mer kontrollerade roll. Skapar incitament för entreprenörer att skaffa sig kunskapen själva.
Grundbemanning i investeringsprojekt Projektledare ev delprojektledare, projektingenjör Kommunikation Markförhandling Upphandling HSQ, STA, STS, SM, Projektstöd nivå 1 Klimat (SK) Miljö (SM) Lands kap (SL) Hälsa, säker het kvalite t (HSQ) Teknik /Syste m (STS) Teknik /Anläg gning (STA)
Miljöstödet generalist Nivå 1 Buller Vattenskydd Markkemi Klimat Kulturmiljö Natur
Naturspecialist ny riktlinje Spridningsk orridorer Stimulerar mångfalden Barriäreffek ter 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Belastar mångfalden Trafikdöd Främmande arter Direkt störning från trafik Biotopförän dring
Nivå 2 naturspecialist - kunskapsunderlag GIS-underlag (skyddad natur, nyckelbiotoper, ) Miljöwebb-landskap Vägar och gators utformning (VGU) riktlinjer standarder för utformning av t.ex. stängsel, faunapassager Trafikverkets kunskapsblad - om naturhänsyn vid anläggande av väg Olycksstatistik Naturvårdslagstiftningen Artskyddsförordningen Fågel och Habitatdirektivet Miljömål: ett rikt växt och djurliv I framtiden kanske Artportalskopplingen
Miljöwebb landskap Användarbehörighet genom webb-utbildning Alléer Artrika järnvägsmiljöer Artrika vägkanter Faunapassager, utter, fisk, grodor, vilt Kulturbroar Kulturminnen Kulturvägar Solitära träd
Svensk Standard sinventering 199000:2014 Högt NVK 2 Högsta NVK 1 Artvärde Visst NVK 4 Påtagligt NVK 3 Påtagligt NVK 3 Högt NVK 2 Påtagligt NVK 3 Högt NVK 2 Lågt Visst NVK 4 Biotopvärde
Forskning och utveckling TRIEKOL - Forskning på trafiksystemens påverkan och hur nya n skapas vid anläggning av väg. Uppföljning av effekten av groddjurspassager. Stort samarbetsprojekt för att utreda barriäreffekter Biotopdatabasen ett GIS-verktyg för inre Stockholm i år eventuellt utvärderat i examensarbete. Framtagande av nya faktablad, i år om kompensation för och förvaltning av grova träd vid vägkanter.
Trafikverkets nytta av artportalen Som beslutsunderlag del av sinventering För att tidigt upptäcka och undvika kostsamma processomtag. Kontrollfunktion artuppgifter rätt lästa ger direkt information om naturförekomster Viktig i dialog med andra myndigheter särskilt beträffande skyddade och sekretessklassade arter För att följa upp förändringar av vägkantsmiljön Som underlag för att följa upp insatser för natur i investeringsprojekt