Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet

Relevanta dokument
En kamp för erkännande och inklusion

Åtgärdsprogram på rätt nivåer En intervjustudie med specialpedagoger kring arbete med åtgärdsprogram på grupp- och organisationsnivå.

- Det systematiska kvalitetsarbetet enligt kommande skollag och reviderade ( nya ) läroplaner.

Yttrande på betänkande av skolkostnadsutredningen (SOU 2016:66) Beslut om och beräkning av bidrag till verksamheter med enskild huvudman

Ny skollag och reviderad läroplan VAD HAR HÄNT? Perspektiv på förskolans utveckling, uppdrag och förskollärarens utökade ansvar

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Kursen syftar till att sprida kunskap och fördjupad förståelse om förskoleklassens, fritidshemmets och skolans uppdrag gällande stödinsatser.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE I FRITIDSHEM KALMAR 8 FEBRUARI 2017 KARIN LAGER, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR I BARN OCH UNGDOMSVETENSKAP

Barn och ungdomars hälsa och välbefinnande Utveckling, risker och skydd i en överblick från utbildningspolicy till skolans vardag

Idén om inkludering i skolans värld framväxt och ramar. Forskningsfältet - Hur ser forskningen om inkludering i skolan ut?

Elever i behov av särskilt stöd

Nyanlända, lärarutbildningen och miljonprogrammets skola

INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK

Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera

Elevhälsoplan Fröviskolan

Sammanfattning Rapport 2012:1. Rektors ledarskap. med ansvar för den pedagogiska verksamheten

Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Analys av programteori

Tid för undervisning lärares arbete med skriftliga individuella utvecklingsplaner (Ds 2013:23)

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Systematiskt kvalitetsarbete

Orsaker till och konsekvenser av skolsegregation En skola för alla? ReVäst seminarium 1 juni, 2017

V Ä L K O M M E N. Bengt Thorngren Skolverket

SPP300, Specialpedagogik som social praktik, 15,0 högskolepoäng Special Needs Education as a Social Practice, 15.0 higher education credits

Dokumentation och kvalitet i förskolan för vem? Torgeir Alvestad & Sonja Sheridan

Elevhälsoplan för Sverigefinska skolan Eskilstuna 2014/2015

Barn lär av barn. Flerspråkighet i fokus, Stockholms universitet, 4 april 2016 Ellinor Skaremyr

HÖGSKOLAN DALARNA

Hur undervisar du om viktiga framtidsfrågor?

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

Antaganden för förändring

Yttrande över betänkandet Saknad! Uppmärksamma elevers frånvaro och agera (SOU 2016:94)

Inkludering och effektivitet går det att kombinera? Claes Nilholm

Att utvärdera nyttan av FoU

ATT GÖRA RÄTT I SKOLAN CAROLINE RUNESDOTTER, INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIALPEDAGOGIK GÖTEBORGS UNIVERSITET

TIDIGA INSATSER FÖR BARN I BEHOV AV STÖD (ECI) MEDDELANDEN OM RIKTLINJER

Kommittédirektiv. Översyn av grundskolans mål- och uppföljningssystem m.m. Dir. 2006:19. Beslut vid regeringssammanträde den 9 februari 2006

Att administrera övergångar: En analys av Skolverkets stödmaterial om övergångar i skolan

2014 Systematiskt kvalitetsarbetet Åbyskolan Särskilt stöd

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN

MÅLET MED ATT UPPRÄTTA EN HANDLINGSPLAN

Börja plugga i tid En diskursanalytisk studie av specialpedagogiska perspektiv i åtgärdsprogram

Uppföljning. Enheten för personligt stöd

Matematikstrategi

Den individuella utvecklingsplanen

Beslut för förskoleklass och grundskola

Kvalitetsarbetet i förskola och skola.

Pedagogik AV, Mål- och resultatstyrning i Rektorsprogrammet, Uppdragsutbildning, 10 hp

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Obligatorisk litteratur

Obligatorisk litteratur

Vårt projekt genomfördes under vårterminen Självreglering

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Beslut för förskoleklass och grundskola

Välkommen till Föräldrasamråd. S:t Pers skola 4 oktober 2011

Speciella yrken? ett projekt om speciallärares och specialpedagogers arbete och utbildning

OPENING UP NEW SPACES FOR PRESCHOOL EDUCATION IN A DIVERSE AND MIGRATING WORLD

Sammanfattning av styrdokument, Skolinspektionens bedömningsunderlag och Allmänna Råd för FRITIDSHEM

Beslut för grundsärskola

Styckevis och delt, om vården och omsorgen till multisjuka äldre som bor kvar i det egna hemmet - svar på remiss från revisionskontoret.

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

Skolans insatser för elever med ofullständiga betyg

LAU630, Allmänt utbildningsområde 1, Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 30 högskolepoäng

Beslut för grundskola

Skolverkets allmänna råd med kommentarer om. Systematiskt kvalitetsarbete - för skolväsendet

Övergripande indikatorer för bedömning som främjar inkludering

Sociala problem, diskriminering och mobbning (7,5 hp)

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Beslut för grundskola

Utbildningsinspektion i den fristående grundskolan Friskolan i Kärna i Kungälvs kommun

Sammanfattning Rapport 2014:03. Utbildningen för nyanlända elever

SKOLANS UPPDRAG OCH LÄRANDETS VILLKOR I KPU, 22,5 HÖGSKOLEPOÄNG THE OBJECTIVE OF SCHOOLING AND CONDITIONS OF LEARNING, 22.

"Tiden är ju den största bristfaktorn"

Välkommen! Nyckelpersonsträff 2 Nätverk Fritidshem 25/3 2015

Beslut för förskoleklass och grundskola

Uppdrag till Statens skolverk om förtydligande av förskoleklassens och fritidshemmets uppdrag m.m.

Kursplan. Mål 1(6) Mål för utbildning på avancerad nivå. Kursens mål. Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan.

IKT-plan. Bosgårdsskolan Upprättad Senast reviderad

LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN. Avancerad nivå/second Cycle

ELEVHÄLSA FÖR RINKEBYSKOLAN

Det handlar om teknik också!

ÅTGÄRDSPROGRAM. Skolverket (2013). Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd

ORGANISATIONSHÄLSA. - vad är det och hur kan man arbeta med det? Vi frågar oss hur organisationen fungerar och mår?

SOU 2014:41 Nya regler om aktiva åtgärder mot diskriminering (A DISK)

Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Beslut. efter kvalitetsgranskning av Kyrkbacksskolans arbete vid elevers övergångar till årskurs 7 i Ljusnarsbergs kommun. Beslut

SOAN63, Professionellt socialt arbete, 15 högskolepoäng Professional Social Work, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

På Malmö högskola kan du läsa det specialpedagogiska programmet eller speciallärarprogrammet. Mellan programmen sker samarbete och erfarenhetsutbyte.

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN. Grundnivå/First Cycle

När gick det fel för svensk skola?

Internationella och nationella mätningar Förmåga kunskap kvalité. - TIMSS, sa du inte PISA?

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

LSU110, Specialpedagogik i förskola, skola och samhälle, 15 högskolepoäng

Beslut för grundsärskola

Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun

- Förskolan skall, varhelst den anordnas, arbeta för att nå de mål som ställts upp för den pedagogiska verksamheten.

Bedömningar som främjar inkludering Riktlinjer och metoder

Transkript:

Same but different? - Om åtgärdsprogram i den nutida skolan och inom det reformerade utbildningssystemet Joakim Isaksson, FD, universitetslektor Institutionen för Socialt arbete, Umeå universitet Presentation på konferensen Gemensamma vägar 2013, Umeå, 29 oktober, 2013

Bakgrund/historik kring ÅP Initierades i SIA-utredningen (SOU 1974:53) Dokumenterat för första gången i Lgr 80 Obligatoriskt sedan 1995 års grundskoleförord. Sedan 2000 reglerat i samtliga förordningstexter Reglering genom lagstiftning har vidgats och stärkts under 2000-talet 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 3

Innehåll och fokus Viktigt att betona ett helhetsperspektiv Ej tillräcklig att enbart beskriva elevens svårigheter Analys på individ- grupp och organisationsnivå Viktigt att betona kontexten som eleven verkar inom och där svårigheterna uppstår 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 4

Problembakgrund ÅP varit obligatoriska i snart 20 år Trots detta diskrepans mellan nationella riktlinjer och hur de tillämpas i praktiken Bristperspektiv skymmer andra orsaksförklaringar till elevers skolsvårigheter Reformiver under senare år inom utbildningssystemet vilka konsekvenser har detta haft för arbetet med ÅP i praktiken? 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 5

Syftet med artikeln 1) Att ge en översikt över forskning om ÅP i Sverige i syfte att identifiera problem/svårigheter förknippade med arbetsprocessen kring ÅP 2) Att kritiskt diskutera tillämpningen av ÅP på en mer strukturell nivå genom att fokusera på intentionerna med dessa planer på policynivå och hur de tillämpas i praktiken 3) Att diskutera tidigare forskning i relation till det reformerade utbildningssystemet för att belysa vissa problem som framstår som särskilt väsentliga för fortsatt forskning. 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 6

1) Bedömning inför upprättande av ÅP Prioritering av tidig identifiering Hur gör man i avsaknad av definitioner? Stor tilltro till externa aktörer som gör utredningar Elevens klass utgör referensram för normalitet Gränsdragningsprocesser = ambivalens Risk att identifieringen görs utifrån redan välkända etablerade kategorier av skolsvårigheter Problematiskt med normativa bedömningar vilka normer ligger till grund för bedömningen? 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 7

1) Upprättandet av åp Elev och föräldrars rätt att medverka enligt lag har visat sig betydelsefull, men svår att få till stånd Mer symbolisk än verklig rättighet i praktiken? Två skilda samtal äger ofta rum i anslutning till upprättandet av ÅP Samtal sker både backstage och frontstage Ett första samtal sker ofta inom personalen, därav sker samtalet med föräldrar och elev Det senare mötet förbereds i regel vid det första 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 8

1) Språkets betydelse i ÅP Skolsvårigheter ges en social mening genom språket Upprättandet av ÅP är en lingvistisk aktivitet En institutionaliserad form av kommunikation Beskrivning i ÅP som en spegelbild Den skrivna texten som identitetsförmedlare och bekräftelse på att eleven är avvikande Förmedlar dels hur eleven är, dels hur eleven bör vara, vilket kan internaliseras av eleven Det skrivna språket i ÅP kan kopplas till maktaspekter (kontrollmentalitet) Risk att elever kategoriseras som normala eller elever i behov av särskilt stöd baserat på idéer/uppfattningar om deras behov och deras allmänna utveckling 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 9

2) Åp: ett mått på kvalitet, ett verktyg för att kunna erbjuda individanpassad utbildning, eller både och? ÅP har flertalet funktioner inom dagens utbildningssystem (utbildningsmässiga, juridiska, resursfördelningsmässiga etc.) Används t ex som ett verktyg för att mäta kvaliteten på skolans verksamhet och för att bedöma elevers förmågor och framsteg. Decentralisering, målstyrning, valfrihet och andra nyckelaspekter i senare års skolreformer har lett till en skolmarknad och en kultur av individualism och konkurrens. Statistik, dokumentation och bedömningar spelar en signifikant roll i att skapa dagens prestationsbaserade skolkultur. 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 10

2) forts. Senare års reformer har bland annat lett till ökade krav på dokumentation i syfte att bedöma, kontrollera och tillförsäkra utbildningens kvalitet Fortlöpande risker att ÅP används främst för att underlätta resursfördelning och som ett kvalitetsmått i nationella inspektioner, snarare än som ett verktyg för att kunna erbjuda individanpassad utbildning särskilt om dokumentationen blir för stor Draget till sin spets: det finns en risk ÅP främst används som fabriceringar, d v s som en sanerad representation av skolans verksamhet i nationella kvalitetsgranskningar Vad är viktigast inom ett sådan prestationsbaserat system: effektivitet eller ärlighet? 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 11

3) Slutsatser och frågor som behöver problematiseras ytterligare Brist på riktlinjer för implementering av ÅP i praktiken och negligering av tidigare forskning om dess nytta. ÅP:s roll och användning tycks ej ha problematiserats på policynivå i förhållande till de förändringar som skett inom utbildningssystemet Riktlinjer om ÅP tycks ha antagits snarare än implementerats i skolans verksamhet utan att en kritiskt utvärdering har gjorts om vad ett ÅP är för något och hur det ska användas i praktiken 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 12

3). forts ÅP tycks främst användas som administrativa snarare än pedagogiska verktyg Risk att ÅP används främst för att visa på ansvar i nationella kvalitetsgranskningar De senare åren ökade fokus på prestation och kvalitet kan leda till att lärare väljer att exkludera vissa saker i ÅP av rädsla att ge en negativ bild av den egna verksamheten T.ex. en analys av elevens svårigheter på grupp- och organisationsnivå 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 13

3) forts. Mer forskning behövs om elever och föräldrars medverkan i ÅP Om deras delaktighet enbart består utav att samtycka till lärarens beskrivning av problemet och föreslagna åtgärder är det ej troligt att deras perspektiv framkommer. Vems bild av problemen skrivs då fram i ÅP och ges en social mening? Vem skrivs åtgärdsprogrammen för? Upprättas ÅP främst för att möta elevers behov eller för att tillgodose deras rättigheter? 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 14

3) forts. Flertal problem behöver alltså lösas om ÅP ska börjas användas som pedagogiska verktyg i större utsträckning (jmf tidigare forskning) Arbetet med ÅP visar att policyintentioner inte alltid infrias i praktiken, d v s implementering kan inte antas följa direkt från policy till praktik. Skolors sätt att svara på, tolka och implementera policy är snarare starkt influerat av interaktion och förbindelser mellan olika aktörer. The closer you come to the classroom and the student, the more confusing the picture becomes (Haug, 2003) 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 15

Lästips för den som vill läsa mer Andreasson, I., Asp-Onsjö, L. & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities and future challenges. European Journal of Special Needs Education, 28(4), 413-426. Andreasson, I. & Asplund Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation: om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber. Asp-Onsjö. L. (2006). Åtgärdsprogram dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. (Doktorsavhandling). Göteborgs universitet. Asp-Onsjö, L. (2011). Dokumentation, styrning och kontroll i den svenska skolan. Educare, 7(2), 39-56. Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Utbildning och demokrati, 21(3), 71-90. Isaksson, J. (2007). School problems or individual shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22(1), 75-91. 2013-11-10 Institutionen för Socialt arbete 16