Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna

Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med Blåljusorganisationerna Bilaga till Nationella Riktlinjer för samverkan i Rakel Datum 2012-10-02, version 3.0 Publikationsnummer MSB418 ISBN 978-91-7383-245-8 Diarienummer: 10194-2010 MSB:s kontakt: Enheten för system och tjänster Rakelverksamheten Tel vxl. 0771-240 240

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 2 (191) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Om riktlinjerna... 11 1.1 Riktlinjernas målgrupp... 11 1.2 Bakgrund... 11 1.2.1 Begränsningar... 12 1.3 Syfte... 14 1.4 Utbildning och övning... 14 2 Riktlinjernas disposition... 15 2.1 Omfattning... 15 2.2 Kapitelindelning... 15 2.3 Tillhörande dokument... 17 2.4 Referenser... 17 2.5 Förvaltning och revideringsrutin... 17 3 Grunder för samverkan i Rakel... 18 3.1 Kommunikation i Rakel... 18 3.1.1 Allmänt... 18 3.1.2 En kommunikationscentrals funktion... 19 3.2 Principer för kommunikation vid samverkan... 19 3.3 Organisationer sammanfattande begrepp... 20 3.3.1 Grunder... 20 3.3.2 Organisationer som omfattas av begreppet Alla... 20 3.3.3 Organisationer som omfattas av begreppet Blå... 20 3.3.4 Organisationer som omfattas av begreppet RAPS... 20 3.3.5 Organisationer som omfattas av begreppet SAR... 21 3.3.6 Organisationer som omfattas av begreppet Gul... 21 3.3.7 Organisationer som omfattas av begreppet RITS... 21 3.4 Samverkansformer... 22 3.4.1 Samverkan i Rakel... 22 3.4.2 Ledning i Rakel... 23 3.4.3 Nationell, regional och lokal utbredning... 23 3.5 Talgrupper för samverkan... 24 3.5.1 Samverkanstalgrupper... 24 3.5.2 Talgrupper för spontan samverkan... 24 3.5.3 Talgrupper för rutinmässig samverkan... 25 3.5.4 Talgrupper för ledning och samverkan... 26 3.5.5 Talgrupper för planerad samverkan... 26 3.5.6 Programmering av samverkanstalgrupper... 27 3.5.7 Statiska och dynamiskt tilldelade talgrupper... 27 3.5.8 Medlemskap i talgrupper... 28

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 3 (191) 3.6 Etablera samverkan i Rakel... 29 3.6.1 Etablering av samverkanssamtal... 29 3.6.2 Gruppkombinering och länkning av talgrupper... 30 3.6.3 Gruppkombinering och länkning av talgrupper Polisen... 32 3.6.4 Regler för gruppkombinering och länkning av talgrupper... 33 3.6.5 Anropstalgrupper... 34 3.6.6 Samtalstalgrupper... 34 3.6.7 Skanning av talgrupper... 34 3.6.8 Geografisk avgränsning av talgrupper... 34 3.6.9 Kontaktbok för blåljusorganisationer... 35 3.7 Namnsättning av talgrupper och användare... 35 3.7.1 Namnsättning av individer, grupper, organisationsblock... 35 3.7.2 Benämning av användare... 35 3.7.3 Benämning av talgrupper... 35 3.7.4 Samverkanskoder för nummersättning av GSSI... 36 3.7.5 Talgruppsprofiler... 36 3.7.6 Talgruppstyper... 36 3.8 Reservradio i kommunikationscentral... 39 3.8.1 Allmänt... 39 3.8.2 Programmering av talgrupper på ledningsplatser... 39 3.9 Trafikledning i Rakel... 40 3.9.1 Trafikledning vid planerad samverkan... 40 3.10 Informationssäkerhet och sekretess... 41 3.10.1 Grunder... 41 3.10.2 Lagrum... 42 3.10.3 Individsamtal... 42 3.10.4 Skydds- och säkerhetsmyndigheter... 43 3.10.5 Polisen... 43 3.10.6 Hälso- och sjukvården... 43 3.10.7 Försvarsmakten... 44 4 Samverkan i direkt- och fallbackläge... 45 4.1 Gemensamma talgrupper Direktläge DMO... 45 4.1.1 Allmänt DMO-talgrupper... 45 4.2 Alla organisationer... 45 4.2.1 Samverkan inom alla organisationer Alla DMO-talgrupper... 45 4.3 Blå organisationer... 45 4.3.1 Samverkan inom blå organisationer Blå DMO-talgrupper... 45 4.4 Gul-organisationer... 45 4.4.1 Samverkan inom gul-organisationer... 45 4.5 Kommunal överskridande samverkan... 45 4.5.1 Samverkan inom kommuner och län... 45 4.6 Övriga organisationer... 45

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 4 (191) 4.6.1 Samverkan inom övriga organisationer Fri DMO-talgrupper... 45 4.6.2 Samverkan internt Interna DMO-talgrupper... 45 4.7 Europa samverkan... 46 4.7.1 Samverkan inom Europa Euro DMO-talgrupper... 46 4.8 Gemensamma talgrupper Fallbackläge... 46 4.8.1 Samverkan i fallbackläge Fallback-talgrupper... 46 5 Spontan samverkan... 47 5.1 Allmänt... 47 5.1.1 Spontan samverkan och reservrutiner... 47 5.2 Alla organisationer... 47 5.2.1 Samverkan inom alla organisationer Alla-talgrupper... 47 5.3 Blå-organisationer... 47 5.3.1 Samverkan inom blå-organisationer Blå-talgrupper... 47 5.4 Gul-organisationer... 48 5.4.1 Samverkan inom gul-organisationer Gul-talgrupper... 48 5.5 Trafikverket färjeleder... 48 5.5.1 Samverkan Trafikverket Färjeledstalgrupper... 48 5.6 Regionala sjö- och flyganropstalgrupper... 49 5.6.1 Samverkan JRCC Sjö- och flyganropstalgrupper... 49 6 Samverkan vid kommunal räddningstjänst... 50 6.1 Grunder Samverkan vid kommunal räddningstjänst... 50 6.1.1 Lag (2003:778) om skydd för olyckor... 50 6.1.2 Samverkan vid räddningstjänst och ambulanssjukvård... 51 6.1.3 Polisens ingripanderesurser och polisens åtgärder... 52 6.1.4 Landstingens ansvar för ambulans- och sjuktransporter... 53 6.2 Räddningstjänst... 55 6.2.1 Samverkan vid räddningsinsatser RAPS-talgrupper... 55 6.2.2 Utlarmning och kvittens... 56 6.2.3 Framkörning och ankomst... 58 6.2.4 Skadeplats och brytpunkt... 60 6.2.5 RAPS-samverkan över länsgränser... 62 6.2.6 Säker arbetsmiljö på väg... 63 6.2.7 Räddningstjänstens insats- och ledningstalgrupper... 64 6.2.8 RAPS-talgrupper hos övriga organisationer... 65 6.2.9 Samverkan vid poliskommenderingar... 66 6.3 Sjukvårdsinsatser... 67 6.3.1 Samverkan vid sjukvårdsinsatser AmbulansRAPS-talgrupper... 67 6.3.2 Utlarmning och kvittens... 67 6.3.3 Ambulansärende Samverkan mellan ambulans och polis... 68 6.3.4 I väntan på ambulans IVPA... 70 6.3.5 Gemensamma insatser vid befarat hjärtstopp... 70 6.3.6 Gemensamma insatser vid suicidprevention... 71

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 5 (191) 6.3.7 Sjukvårdens lednings- och insatstalgrupper... 74 6.3.8 Nationella HEMS-talgrupper i hälso- och sjukvården... 74 6.3.9 Samverkan med sjukhus, rättspsykiatriska kliniker m.m.... 75 6.3.10 Samverkan vid sjukhus med helikopterflygplatser... 76 6.3.11 Samverkan med ambulans- och SAR-helikopter... 76 6.4 Sjöräddningssällskapet... 77 6.4.1 Samverkan med Sjöräddningssällskapet... 77 6.4.2 Utlarmning... 77 6.4.3 Räddnings- eller sjukvårdsärende... 77 6.4.4 Sjöambulanstransport från ö Samverkan med ambulans... 78 6.4.5 I väntan på ambulans IVPA... 78 6.4.6 Gemensamma insatser vid befarat hjärtstopp... 78 6.4.7 Gemensamma insatser vid suicidprevention... 79 6.4.8 Sjukvårdsinsats till sjöss SITS... 79 6.4.9 Miljöräddning... 79 6.4.10 Efterforskningsinsats Samverkan med polis... 80 6.5 SOS Alarm... 81 6.5.1 Allmänt... 81 6.5.2 Gruppkombinering och länkning... 81 6.5.3 Mottagning av larminformation från SOS-central... 81 6.6 Miljöräddningstjänst... 82 6.6.1 Allmänt... 82 6.6.2 Samverkan vid miljöräddningstjänst... 82 6.6.3 Utlarmning av miljöräddningsresurser... 82 6.6.4 Nationella oljeskyddsdepåer... 83 6.7 Händelser med farliga ämnen CBRNE... 84 6.7.1 Allmänt... 84 6.7.2 Samverkan vid händelser med farliga ämnen... 84 6.7.3 Utlarmning... 85 6.7.4 CBRNE... 85 6.7.5 Nationella förstärkningsresurser... 85 6.7.6 Nationella avancerade indikeringsenheter... 85 6.7.7 Nationella kemenheter... 86 6.7.8 Nationella saneringsenheter... 86 6.7.9 Nationella oljeskyddsdepåer... 86 6.7.10 Kemkoordinatorer... 86 6.7.11 Företagens kemberedskap... 87 6.7.12 Tullen... 87 6.7.13 Kustbevakningen... 87 6.7.14 Polisen... 87 6.8 MSB: s Nationella stödresurser... 88 6.8.1 Allmänt... 88

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 6 (191) 6.8.2 Samverkan med nationella stödresurser... 88 6.8.3 Skogsbrand... 88 6.8.4 Översvämning... 88 6.8.5 Stormberedskap... 88 6.8.6 Oljeskydd... 88 6.8.7 Indikering, kemskydd och sanering... 88 6.8.8 MSB: s förråd i Sandö och Revinge... 89 6.9 SMC: s Nationella stödresurser... 90 6.9.1 Allmänt... 90 6.9.2 Samverkan med SMC: s Nationella stödresurser... 90 6.9.3 SMC: s Nationella organisation med resursdepåer... 90 6.9.4 SMC: s oljedepåer... 90 6.10 Svenska Nationella Ambulansflyget... 91 6.10.1 Allmänt... 91 6.10.2 Samverkan med SNAM... 91 6.10.3 Användning av SNAM... 91 6.11 Skogsbrandflyg... 92 6.11.1 Allmänt... 92 6.11.2 Samverkan med skogsbrandflyg... 92 6.12 Frivilliga Flygkåren... 93 6.12.1 Allmänt... 93 6.12.2 Samverkan med Frivilliga Flygkåren... 93 6.12.3 Samverkan med hemvärnsflyggrupper... 93 6.13 Händelser med stora insatsbehov... 94 6.13.1 Allmänt... 94 6.13.2 Samverkan vid händelser med stora insatsbehov... 95 7 Samverkan vid statlig räddningstjänst... 96 7.1 Grunder samverkan vid statlig räddningstjänst... 96 7.1.1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor... 96 7.1.2 Ledning vid statlig räddningstjänst... 98 7.1.3 Övriga regelverk för sjö- och flygräddning... 98 7.1.4 SAR-samordning... 98 7.1.5 Statligt vatten... 100 7.1.6 Räddningsinsatser på Hjälmaren... 100 7.2 Sjöräddning... 101 7.2.1 Allmänt... 101 7.2.2 Bedömning av kritiskt läge vid sjöräddning... 102 7.2.3 Sjuktransport från fartyg... 104 7.2.4 Sjukvårdshuvudmannens sjukvårdsansvar... 105 7.3 Miljöräddning till sjöss... 106 7.3.1 Statligt vatten... 106 7.3.2 Kommunalt vatten... 106

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 7 (191) 7.3.3 Farliga ämnen till sjöss... 106 7.4 Räddningsinsatser till sjöss RITS... 107 7.4.1 Allmänt... 107 7.4.2 RITS vid sjöräddningstjänst... 107 7.4.3 RITS vid miljöräddningstjänst... 107 7.4.4 Kustbevakningens mål med insats för RITS... 108 7.4.5 Ansvar och avtal... 108 7.5 Sjukvårdsinsatser till sjöss SITS... 109 7.5.1 Allmänt... 109 7.5.2 Sjukvårdstransporter vid sjöräddning... 110 7.5.3 Sjukvårdsinsatser till sjöss SITS... 110 7.6 Räddningsinsats i hamn... 111 7.6.1 Allmänt... 111 7.6.2 Samverkan vid räddningstjänst i hamn... 111 7.7 Flygräddning... 112 7.7.1 Allmänt... 112 7.7.2 Bedömning kritiskt läge vid flygräddning... 112 7.7.3 Larmnivåer vid flygräddningsinsatser... 114 7.7.4 Övriga larmorsaker vid flygräddning... 114 7.7.5 Begrepp vid flygräddning... 115 7.8 Efterforskning av försvunna och fjällräddning... 116 7.8.1 Allmänt... 116 7.8.2 Fjällområde... 116 7.8.3 Fjällräddning och grotträddning... 116 7.8.4 MSO-metoden... 117 7.8.5 Bedömning kritiskt läge... 117 7.8.6 Initiala åtgärder... 118 7.8.7 Överväganden och genomförande... 118 7.9 Räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen... 119 7.9.1 Allmänt... 119 7.9.2 Ansvarsprincipen... 119 7.9.3 Beredskap... 120 7.9.4 Larmning och varning... 120 7.9.5 Ledning och samverkan... 121 7.9.6 Rapportering vid misstanke om radioaktiva utsläpp... 121 7.9.7 Larmrutiner vid kärnenergiolyckor utomlands... 122 8 Radiotrafik vid statlig räddningstjänst... 123 8.1 Allmänt... 123 8.1.1 Samverkan vid statlig räddningstjänst SAR-talgrupper... 123 8.1.2 Utlarmning/Anmälan/Framkörning sjö- och flygräddning... 123 8.1.3 Anrop till JRCC... 126 8.1.4 Maritim VHF och radiosystem vid JRCC... 126

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 8 (191) 8.1.5 Rakel vid flygplatser... 127 8.1.6 Radiotrafik vid räddningsinsatser på Hjälmaren... 127 8.2 Radiotrafik vid sjöräddning... 129 8.2.1 Samverkan vid sjöräddningsinsatser... 129 8.2.2 Utlarmning av sjöräddningsresurser... 129 8.2.3 Anrop till och från sjögående samt landgående enheter... 130 8.2.4 Strandnära sjöräddning... 131 8.2.5 Isolycka på statligt vatten... 132 8.2.6 Ambulans som ska ta hand om skadade/räddade... 132 8.2.7 Ambulanshelikopter... 132 8.2.8 Gemensamma insatser vid suicidprevention... 133 8.2.9 Sjöräddningsinsats till havs... 133 8.2.10 Polispatrull utför uppgift åt JRCC... 134 8.2.11 Efterforskningsinsats samverkan polis... 135 8.2.12 Polishelikopter... 135 8.3 Radiotrafik vid miljöräddning till sjöss... 136 8.3.1 Samverkan vid miljöräddningsinsatser... 136 8.3.2 Utlarmning av miljöräddningsresurser... 136 8.3.3 Anrop till kustbevakningens regionledningscentral... 136 8.4 Radiotrafik vid räddningsinsats till sjöss RITS... 137 8.4.1 Samverkan vid RITS-insatser RITS-talgrupper... 137 8.4.2 Utlarmning av RITS-styrkor... 137 8.4.3 Ankomst till haveriplats... 137 8.5 Radiotrafik vid sjukvårdsinsats till sjöss SITS... 138 8.5.1 Samverkan vid SITS-insatser SITS-talgrupper... 138 8.5.2 Utlarmning av SITS-styrkor... 138 8.5.3 Sjuktransport... 138 8.6 Radiotrafik vid flygräddning... 140 8.6.1 Samverkan vid flygräddningsinsatser... 140 8.6.2 Utlarmning av flygräddningsresurser... 140 8.6.3 Anrop till och från flygande samt landgående enheter... 141 8.6.4 Varningslarm på flygplats... 142 8.6.5 Förmodat flyghaveri och ej lokaliserad haveriplats... 142 8.6.6 Inträffat flyghaveri, haveriplats i anslutning till flygplats... 144 8.6.7 Flyghaveri till havs... 144 8.7 Radiotrafik vid efterforskning och fjällräddning... 146 8.7.1 Samverkan vid efterforsknings- och fjällräddningsinsatser... 146 8.7.2 Utlarmning av efterforsknings- och fjällräddningsresurser... 146 8.7.3 Utlarmning av grotträddningsresurser... 147 8.7.4 Anrop till polisens ledningscentraler/lkc... 147 8.7.5 Anrop till polisens rikskommunikationscentral... 147 8.7.6 Radiotrafik inom fjällräddningen... 147

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 9 (191) 8.7.7 Radiotrafik inom alpin fjällräddning och grotträddning... 147 8.7.8 Polisens fjällradiosystem... 147 8.8 Radiotrafik vid utsläpp av radioaktiva ämnen... 149 8.8.1 Allmänt... 149 8.8.2 Samverkan vid utsläpp av radioaktiva ämnen... 149 9 Ledning och samverkan... 150 9.1 Krishanteringens grunder... 150 9.1.1 Lagstiftning... 150 9.1.2 Allmänt... 151 9.1.3 Grundprinciper... 152 9.1.4 Samverkansområden... 153 9.1.5 Ordning och säkerhet... 154 9.2 Myndigheter med särskilt ansvar... 155 9.2.1 Allmänt... 155 9.2.2 Regeringen... 155 9.2.3 Riksdagen... 158 9.2.4 MSB... 158 9.2.5 Polisen... 160 9.3 Myndigheter med geografiskt områdesansvar... 162 9.3.1 Länsstyrelserna... 162 9.3.2 Landstingen... 163 9.3.3 Kommuner... 163 9.4 Sveriges Radio... 165 9.4.1 Allmänt... 165 9.4.2 Samverkan med Sveriges Radio... 165 9.4.3 Sveriges Radios trafikredaktion... 165 9.4.4 Myndighetsmeddelanden och varningar till allmänheten... 165 9.5 Länsstyrelsens ledning och samverkan... 167 9.5.1 Länsstyrelsen som regional förvaltningsmyndighet... 167 9.5.2 Samverkan med länsstyrelsen... 167 9.5.3 Länsstyrelsens särskilda samverkansbehov... 167 9.5.4 Exempel på regional krissamverkan i ett län... 167 9.6 Ledningsplatser... 172 9.6.1 Grunder... 172 9.6.2 Funktionsnummer till ledningsplatser och TiB-funktioner... 172 9.6.3 Myndigheters ledningsplatser... 173 9.6.4 Länsstyrelsens ledningsplats... 173 9.6.5 Landstingets ledningsplats... 173 9.6.6 Kommunens ledningsplats... 173 9.6.7 Räddningscentral... 173 9.7 Larmning av TiB-myndigheter m.m.... 174 9.7.1 Nationell utalarmeringsfunktion... 174

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 10 (191) 9.7.2 Samverkan med/information till TiB-funktioner... 175 9.7.3 Länktalgrupper och dynamiskt tilldelade talgrupper... 175 9.8 Ledning och samverkan på nationell nivå... 177 9.8.1 Allmänt... 177 9.8.2 Samverkan på nationell nivå Nationella talgrupper... 177 9.9 Ledning och samverkan på regional nivå... 178 9.9.1 Allmänt... 178 9.9.2 Samverkan på regional nivå Regionala talgrupper... 178 9.10 Ledning och samverkan på lokal nivå... 182 9.10.1 Allmänt... 182 9.10.2 Samverkan på lokal nivå Lokala talgrupper... 182 9.11 Ledning och samverkan för blåljusorganisationerna... 184 9.11.1 Allmänt... 184 9.11.2 Samverkan inom och med blåljusorganisationerna... 184 10 Planerad samverkan... 187 11 Internationell samverkan... 188 11.1 Allmänt... 188 11.1.1 Landgränsöverskridande samverkan... 188 11.1.2 Blåljusorganisationer... 188 11.2 Regelverk för Euro DMO... 188 11.2.1 Public Safety Radio communication Group PSRG... 188 11.2.2 Grunddokument PSRG11P20... 188 11.2.3 Överenskommelse mellan Nordiska länder inom PSRG... 189 11.2.4 Samverkan inom Norden Euro DMO-talgrupper... 190 11.3 Tekniska lösningar... 191 11.3.1 Allmänt... 191 11.3.2 Gateways vid gränsövergång... 191

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 11 (191) 1 Om riktlinjerna 1.1 Riktlinjernas målgrupp Dokumentet beskriver regler och riktlinjer för samverkan i Rakel inom eller med blåljusorganisationerna på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med blåljusorganisationerna version 3.0 ersätter version 2.0 av Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel utgiven 2010-07-13. Riktlinjerna berör alla användarorganisationer (AO) och ska vara ett stöd för centrala myndigheter, länsstyrelser, landsting/sjukvårdshuvudmän, kommuner samt anslutna företag, i samband med kommunikationsplanering. Det senare dokumentet innehåller information från olika myndigheters hemsidor i syfte att ge ett bra underlag för varför och hur samverkan i Rakel ska bedrivas. I första hand är det respektive myndighets och organisations egen information som gäller. Hänvisningar till och utdrag från lagtext bör verifieras av läsaren i de rättsdatabaser som är tillgängliga, de fall utdrag ur lagtext åberopas. Ansvaret och uppgiften att tillämpa regler och riktlinjer för berörd verksamhet ligger på varje organisation. Alla centrala, regionala och lokala myndigheter och organisationer har ett ansvar för att regler och riktlinjer för samverkan i Rakel efterföljs. Länsstyrelserna ska vara en sammanhållande funktion inom sitt geografiska ansvarsområde (SFS 2006:942). Länsstyrelsen ska avseende krisberedskap vara sammanhållande inom sitt geografiska ansvarsområde och före, under och efter en kris verka för samordning och gemensam inriktning av de åtgärder som behöver vidtas (SFS 2007:825). Dokumentet vänder sig i första hand till sambands- och förvaltningsansvariga, utbildnings- och metodansvariga, samt ansvariga för operativ kommunikationsplanering och talgrupper inom användarorganisationerna. Riktlinjerna har tagits fram inom ramen för MSB: s projekt Samordningsforum Rakel som drivits av MSB och arbetsgruppen för Blåljusorganisationerna. 1.2 Bakgrund Införandet av Rakel i Sverige och motsvarande Tetrasystem i de nordiska länderna medger nya tekniska möjligheter för samverkan och ledning. Rakel erbjuder möjligheter för användarna att kommunicera och samverka såväl inom den egna organisationen som med andra organisationer. Rakel ska underlätta

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 12 (191) och stödja kommunikation mellan aktörer som ingår i de samverkansmodeller och strukturer som i dag finns etablerade för att hantera olyckor och kriser i samhället. Även behovet av kommunikation och samverkan över landsgränser kan efter vissa anpassningar lösas av Tetrasystemen. Rakel ska hantera de befintliga samverkansmodellerna utan att det krävs förändringar i dessa och stödja nya samverkansbehov och metoder som uppstår. Samverkan kan delas upp i olika behov och verksamhetsområden som Brottsbekämpning, räddningstjänst (LSO 1:2 ) och hälso- och sjukvård (HSL 1 ), geografiskt områdesansvar (SFS 2006:942, 6), krisledning och krisberedskap (SFS 2006:942, 11), daglig verksamhet med ledning. 1.2.1 Begränsningar Begränsningar finns i ledningssystem och fasta/mobila radiostationer. Under perioden 2012 pågår en utvecklings- och införandeprocess med olika KCsystem i Rakel som påverkar metoder och användning av Rakel inom blåljussektorn. Användarorganisationernas tidplaner för införande av Rakel och uppgradering av Rakelmobilernas programmering påverkas av detta i olika omfattning. Efterhand som utvecklings- och införandeprocessen pågår införs funktioner i stödsystemen vilket kan förändra metodarbetet. Det är dock viktigt att under denna period arbeta med en stabil och statisk hantering av talgrupper och med metoder som ger säkerhet i det dagliga arbetet och vid störningar i Rakelsystemet. Teknikutveckling SOS Alarm och statliga myndigheter som exempelvis Polisen och Kriminalvården använder olika lednings- och KC-system. Det pågår en fortlöpande utveckling och anpassning av befintliga system för att dessa ska vara kompatibla med de uppgraderingar som fortlöpande sker av Rakel. Det innebär att funktioner för att hantera användare och talgrupper kan vara olika i de olika systemen. Så långt det är möjligt bör metoder och begrepp för att beskriva funktionerna vara så enhetliga som möjligt för att underlätta samverkan. Räddningstjänsterna Räddningstjänsterna i landets kommuner är olika uppbyggda. En del räddningstjänster samverkar under civilrättsliga avtal medan andra driver räddningstjänsten i form av kommunalförbund med upp till i några fall fler än 10 ingående kommuner. En del kommuner har gemensam räddningschef medan andra samverkar kring hela förvaltningsorganisationen. På motsvarande sätt finns det

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 13 (191) skillnader när det gäller larm- och ledningsorganisation liksom avseende operativa styrkor. Såväl strukturer som benämningar kan därmed variera mellan olika räddningstjänster och län/regioner. Funktioner för larm och ledning kan finnas på långt geografiskt avstånd från aktuell insats. Samverkan med polis och ambulanssjukvård skiljer sig mellan olika räddningstjänster och regioner från väl utvecklad rutinsamverkan redan vid larm och under framkörning, till samverkan först när enheterna etablerat sig på skadeplats. Kommunikation mellan räddningstjänstenheter/räddningsledare och t.ex. polisens kommunikationscentral sker ofta via telefon. Ambulanssjukvården Ambulanssjukvården i landstingen/regionerna är olika uppbyggda med egen eller upphandlad verksamhet och det skiljer sig åt avseende utlarmning och ambulansdirigering. Användning av talkommunikation på radio varierar. Samverkan med polis och räddningstjänst skiljer sig åt från väl utvecklad rutinsamverkan vid larm och framkörning till enbart samverkan på skadeplats. Polisen Polismyndigheterna är idag självständiga myndigheter och skiljer sig åt avseende tillämpning av metoder i Rakel. Samverkan med räddningstjänst och ambulanssjukvård skiljer sig åt från väl utvecklad rutinsamverkan vid larm och framkörning till enbart samverkan på skadeplats. SOS Alarm Under perioden 2012 finns begränsningar i att kunna anropa en SOScentral via Rakel för enheter som inte är upplagda som en resurs i CoordCom. Under året 2012 bedöms delar av förmågan att kunna utföra gruppkombineringar och länkningar som beskrivs i dokumentet vara begränsad. Först vid årsskiftet 2013 bedöms nödvändiga utbildningsinsatser vara genomförda. Alla organisationer med ledningscentral/kommunikationscentral Under året 2012 bör det för alla operatörer vid ledningscentraler/ kommunikationscentraler föreligga ett utbildningsbehov. Detta för att kunna genomföra åtgärder i Rakel som att kunna gruppkombinera talgrupper, länka talgrupper och tilldela, anvisa och administrera talgrupper som används i de metoder som beskrivs i dokumentet. För polisens länskommunikationscentraler används i dokumentet begreppet ledningscentral/lkc.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 14 (191) 1.3 Syfte Syftet med dokumentet är att utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt behov, beskriva hur samverkan möjliggörs med hjälp av regler och riktlinjer för att genomföra ett radiosamtal i Rakel. En myndighetsgemensam samverkan i ett säkert och robust system minskar samhällets sårbarhet gällande kommunikation i såväl vardag som vid allvarliga händelser. Samverkansarbetet ska leda till att säkerställa att det finns en stabil grund med statiska talgrupper för order, larm och annan informationsöverföring, möjliggöra samverkan mellan alla användarorganisationer som är anslutna till Rakel, möjliggöra att Rakel kan användas i daglig verksamhet vid anslutna organisationer med inriktning på effektivare ledning, samverkan och säkerhet för användare. Samverkansarbetet, med beaktande av gällande sekretessregler, ska leda till snabb och effektiv krishantering och krisledning, räddningsinsats/insatsledning, sjukvårdsinsats/sjukvårdsledning med framflyttning av medicinsk stödkompetens till livräddningsinsatsen, polisinsats/insatsledning med förstahandsåtgärder för att kunna säkra brottsplats och bevisföremål, informationshantering i det vardagliga rutinmässiga arbetet. 1.4 Utbildning och övning Utbildning och övning ska utgöra en naturlig del i verksamheten för alla aktörer med ansvar inom samhällsskydd och beredskap. Detta gäller på nationell, regional och lokal nivå. Tvärsektoriella övningar är viktiga där olika samhällsektorer medverkar för att öka den gemensamma förmågan vid olyckor och kriser. Lika viktigt är att öva den grundläggande förmågan inom egen organisation. Ansvarsprincipen innebär också ett samverkansansvar. Alla aktörer bör delta i och verka för att samverkansövningar kommer till stånd.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 15 (191) 2 Riktlinjernas disposition 2.1 Omfattning MSB: s Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med blåljusorganisationerna består av en huvuddel med fristående bilagor. Reglerna och riktlinjerna uppdateras efterhand som nya samverkanstalgrupper blir tillgängliga i Rakel. För att tydliggöra viktiga punkter i texten är de raderna försedda med en ram. Stycken som normalt är sammanhängande har försetts med radbrytningar för att läsaren lättare ska uppfatta väsentligheter i texten. Vid eventuella avvikelser från grunddokumentet MSB: s Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel gäller i första hand MSB: s Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med blåljusorganisationerna. Underrubriker Inne i varje kapitels brödtext används underrubriker för att tydliggöra innehållet i efterföljande stycke. 2.2 Kapitelindelning I kapitel 1 Om riktlinjerna beskrivs målgrupp, bakgrund och syfte med dokumentet. I kapitel 2 Riktlinjernas disposition finns kapitelindelning och redovisning av tillhörande dokument och referenser som följer riktlinjerna. I kapitel 3 Grunder för samverkan i Rakel beskrivs principer för samverkan, organisationer i Rakel, olika typer av samverkan i Rakel, talgrupper för samverkan, etablering av samverkan i Rakel, namnsättning av talgrupper och användare, reservradio samt trafikledning i Rakel. Avslutningsvis beskrivs informationssäkerhet och sekretess med gällande lagrum. I kapitel 3.5 beskrivs samverkanstalgrupper, talgrupper för spontan och rutinmässig samverkan samt talgrupper för ledning och samverkan samt talgrupper för planerad samverkan och programmering av dessa. Dessutom beskrivs statiska och dynamiska talgrupper samt dynamisk tilldelning av talgrupper. I kapitel 3.6 beskrivs etablering av samverkanssamtal, gruppkombinering och länkning av talgrupper, polisens metoder för länkning, regler gruppkombinering och länkning av talgrupper samt talgrupper för anrop, och samtal, skanning, avgränsning samt kontaktbok för blåljusorganisationerna. I kapitel 4 Samverkan i direkt- och fallbackläge beskrivs talgrupper för DMO och fallback.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 16 (191) I kapitel 5 Spontan samverkan beskrivs metoder, regler och riktlinjer för hur och när samverkanstalgrupperna samverkan Alla, samverkan Blå och samverkan Gul ska användas. Här beskrivs även Trafikverkets färjeledstalgrupper och de regionala sjö- och flyganropstalgrupperna med hänvisning till kapitel 8. I kapitel 6 Rutinmässig samverkan beskrivs metoder, regler och riktlinjer för hur och när talgrupper för räddningstjänst, ambulans, polis och SOScentral/larmcentral ska användas tillsammans med metoder för utalarmering och framkörning vid gemensamma räddningsinsatser. I kapitel 6.2 räddningstjänst beskrivs samverkan vid räddningsinsatser, rutiner vid utlarmning, kvittens, framkörning, ankomst, skadeplats och samverkan över länsgränser m.m. I kapitel 6.3 ambulanssjukvård beskrivs samverkan vid sjukvårdsinsatser, utlarmning, kvittens samt samverkan ambulans - polis, i väntan på ambulans, hjärtstopp, suicid m.m. I kapitel 6.4 Sjöräddningssällskapet beskrivs samverkan och utlarmning vid insatser som inte är sjö- eller flygräddning. I kapitel 7 Samverkan vid statlig räddningstjänst beskrivs lagrum och regelverk för samverkan vid statlig räddningstjänst samt begreppet statligt vatten. I underkapitlen beskrivs grunder och metoder vid sjöräddning, miljöräddning till sjöss, räddningsinsats till sjöss, sjukvårdsinsats till sjöss, räddningstjänst i hamn, flygräddning, efterforskning av försvunna och fjällräddning samt räddningstjänst vid utsläpp av radioaktiva ämnen. I kapitel 8 Radiokommunikation vid statlig räddningstjänst beskrivs hur radiotrafik ska ske vid statlig räddningstjänst med metoder, regler och riktlinjer för hur och när talgrupper för sjö- och flygräddning ska användas. I kapitel 8.1 beskrivs metoder för utalarmering och framkörning vid gemensamma SAR-insatser, anrop till JRCC, Rakel vid flygplatser samt radiotrafik vid räddningsinsatser på Hjälmaren. I kapitel 8.2 beskrivs radiotrafik vid sjöräddning. 8.3 beskrivs radiotrafik vid miljöräddnings till sjöss. 8.4 beskrivs radiotrafik vid räddningsinsats till sjöss. 8.5 beskrivs radiotrafik vid sjukvårdsinsats till sjöss. 8.6 beskrivs radiotrafik vid flygräddning. 8.7 beskrivs radiotrafik vid efterforskning och fjällräddning. I kapitel 9 Ledning och samverkan beskrivs metoder, regler och riktlinjer för hur och när talgrupper för ledning och samverkan på lokal, regional och nationell nivå ska användas.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 17 (191) I kapitel 10 Planerad samverkan beskrivs metoder, regler och riktlinjer för hur och när talgrupper för planerad samverkan ska användas. Här beskrivs samverkansbehov mellan organisationer främst inom blåljusmyndigheterna och Kriminalvården, Trafikverket, Sveriges Radio, Svenska Kraftnät och energisektorn. Förutom rutinmässig RAPS-samverkan sker planerad samverkan ofta mellan två organisationer under en transport, insats, bevakningsuppdrag för till exempel Polisen, Kustbevakningen, Tullen, Försvarsmakten och Kriminalvården. Det finns företag och myndigheter som är behöriga Rakelanvändare och som anlitar bevakningsföretag med skyddsvakter. Samverkan mellan dessa och Polisen regleras i detta kapitel. I kapitel 11 Internationell samverkan beskrivs regelverk och användning av internationella DMO-talgrupper och gatewayfunktioner. Kapitel 12, Organisationsblock för samverkan beskrivs inte i denna del. 2.3 Relaterade dokument Programmeringsanvisningar för blåljusorganisationer Programmeringsanvisningar för lokal, regional och nationell nivå Begrepp och definitioner Rakelregioner, Rakelzoner och kommunområden Så gör du en lednings- och sambandsanalys för Rakel Så fyller du i ett programmeringsunderlag för Rakel 2.4 Referenser I MSB: s Anvisningar för nummersättning i Rakel för kommunal räddningstjänst, räddningstjänst vid flygplats, industri och kraftanläggning samt MSB: s nationella resurser och skolor, beskrivs nummersättning av enheter och talgrupper för räddningstjänsten. I Socialstyrelsens Införande av Rakelsystemet i hälso- och sjukvården Stöd i den operativa kommunikationsplaneringen, beskrivs hur hälso- och sjukvården bör genomföra sin operativa kommunikationsplanering. 2.5 Förvaltning och revideringsrutin MSB ansvarar för förvaltning och revidering av dokumentet Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel inom och med blåljusorganisationerna. Revideringar aviseras på MSB Rakels webbplats.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 18 (191) 3 Grunder för samverkan i Rakel 3.1 Kommunikation i Rakel 3.1.1 Allmänt Rakelsystemet är uppbyggt med användare/rakelmobiler, KC-arbetsstationer och talgrupper med användare. Talgrupperna motsvarar de analoga radiosystemens kanaler. Talgruppernas sammansättning utgår från vilka personer och funktioner som behöver ha kontakt med varandra vid olika tillfällen. Varje talgrupp kan innehålla allt från två deltagare upp till stora grupper som sträcker sig över flera organisationer och myndigheter. Talgrupperna kan också sträcka sig över flera olika nivåer. På så sätt kan information snabbt förmedlas mellan alla de aktörer som behöver ta del av den. En Rakelmobil kan vara programmerad med ett stort antal talgrupper. När en användare har talrättigheter i en talgrupp finns möjlighet att avlyssna och delta i radiotrafik inom talgruppen. Det går att lyssna av och vara delaktig i flera talgrupper samtidigt genom att använda Rakelmobilens skanningsfunktion. Om behov finns kan en användare dessutom få en tillfällig talrättighet i en talgrupp som hon eller han annars inte har talrättighet i. Talgrupperna ska göra det möjligt för Rakelanvändare att snabbt kunna larma och initiera ledning 1 och samverkan 2 vid en händelse. Detta ska kunna ske inom en nivå, eller mellan olika nivåer i samhället. Det ska också kunna ske inom en myndighet eller mellan olika myndigheter eller aktörer som är berörda av en viss händelse. Talgrupperna för ledning ska kunna användas för samverkan mellan ledningsplatser och ledningsfunktioner, exempelvis tjänsteman i beredskap 3 (TiB). De ska även kunna användas för olika typer av samverkan mellan kommuner, myndigheter och företag. Med utgångspunkt i dessa krav har talgrupper skapats utifrån ett system som optimerar antalet talgrupper och minimerar antalet talgruppsbyten för Rakelanvändaren. Målet är att underlätta och effektivisera användningen av Rakel. 1 Med ledning avses här respektive aktörs inomorganisatoriska ledningsfunktion. 2 Med samverkan avses här arbetsuppgifter som utförs i samverkan mellan olika aktörer med eller utan ledningsfunktion. 3 TiB: s uppdrag beskrivs i bilagan till regeringens beslut (Fö2011/379/SSK) angående tjänsteman i beredskap och ledningsfunktion enligt förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 19 (191) 3.1.2 En kommunikationscentrals funktion Radiotrafik och samverkan i Rakel leds normalt från en lednings-/larm- eller kommunikationscentral. I kommunikationscentralen finns KC-operatörer som med hjälp av KC-arbetsstationer administrerar kommunikationen i Rakel genom att anvisa, tilldela eller gruppkombinera/länka talgrupper och användare. Nedanstående begrepp är viktiga att känna till: Att anvisa innebär att KC-operatören ger besked till en Rakelanvändare om vilken statiskt programmerad talgrupp som för tillfället ska användas. Att tilldela innebär att KC-operatören dynamiskt tilldelar ett antal Rakelanvändare talrättigheter i en tillfällig talgrupp som skickas ut till Rakelmobilerna. Att gruppkombinera/länka talgrupper innebär att KC-operatören med stöd av KC-arbetsstationen lägger ihop talgrupper med Rakelanvändare så de kan kommunicera. 3.2 Principer för kommunikation vid samverkan Kommunikationsbehoven kan struktureras på följande sätt. Fördefinierade (eller i förväg definierade) användare/grupper som har behov av att tala med varandra. Fördefinierade (eller i förväg definierade) användare/grupper som har behov av att skicka data till varandra. I den akuta stunden definiera användare/grupper som har behov av att tala med varandra. I den akuta stunden definiera användare/grupper som har behov av att skicka data till varandra. Rakel medger olika alternativ för kommunikation (individsamtal, gruppsamtal, textmeddelande) så länge radiokontakt finns upprättad med Rakelnätet. I de fall radiokontakten bryts med Rakels växlar eller basstationer finns reservmöjligheter som måste planläggas för en effektiv samverkan och uthållighet vid påfrestningar för samhället. Talgrupper ska vara konfigurerade så att antalet uppkopplade enheter och därmed belastningen på Rakelnätet inte blir större än nödvändigt. Balans mellan gruppsamtal och individsamtal ska eftersträvas vilket innebär att radiotrafik med information som inte berör mer än två individer, bör genomföras som individsamtal.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 20 (191) Planering för viktiga delar av den operativa verksamheten och krisledning/krissamverkan ska baseras på en grund med statiska talgrupper som kan användas utan ledningsstöd från en KC-arbetsstation. Övriga behov vid exempelvis planerad samverkan tillgodoses främst med gruppkombinering/länkning av talgrupper eller i andra hand med dynamisk tilldelning av talgrupper. 3.3 Organisationer sammanfattande begrepp 3.3.1 Grunder För enhetlig hantering av talgrupper och talrättigheter är de statiska talgrupperna uppdelade i olika kategorier som reglerar användarorganisationens åtkomst av talgrupperna. I vissa fall har en kommunikationscentral i en användarorganisation åtkomst till talgrupperna, men inte organisationens Rakelmobiler. 3.3.2 Organisationer som omfattas av begreppet Alla Begreppet Alla omfattar alla organisationer som är anslutna till Rakel. Till alla organisationer räknas till exempel MSB, Polisen, kommunal räddningstjänst, hälso och sjukvård, SOS Alarm, larmcentraler som utför uppdrag åt en användarorganisation, Trafikverket krisberedskap, Tullen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Frivilliga flygkåren, Försvarsmakten, Länsstyrelserna, kommunerna, Socialstyrelsen, Sveriges Radio, Strålsäkerhetsmyndigheten, Elsäkerhetsverket, Transportstyrelsen, Trafikverket, Kriminalvården, Svenska kraftnät och energibolagen. 3.3.3 Organisationer som omfattas av begreppet Blå Begreppet Blå omfattar de så kallade blåljusorganisationerna. Till dessa räknas Polisen, kommunal räddningstjänst, hälso- och sjukvård, SOS Alarm, larmcentraler som utför uppdrag åt en användarorganisation, Trafikverket krisberedskap med trafik- och driftledningscentraler, Vägassistans och Vägtransportledning, Tullen, Kustbevakningen, Sjöfartsverket, Sjöräddningssällskapet, Försvarsmakten, Trafik och sändningsledningen vid Sveriges Radio samt länsstyrelsernas kris- och räddningsledning. Kriminalvårdens fasta anläggningar har åtkomst till Blå-talgrupper för det område/län där anläggningen är belägen. 3.3.4 Organisationer som omfattas av begreppet RAPS 4 Begreppet RAPS omfattar enheter ur räddningstjänst, ambulanssjukvård, polis och SOS Alarm när enheterna genomför rutinmässig och gemensam insatssamverkan. I begreppet innefattas även en larmcentral som i ett uppdrag nyttjas av dessa organisationer för utalarmering och dirigering av egna enheter. 4 RAPS Räddningstjänst, Ambulans, Polis och SOS Alarm.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 21 (191) Begreppet RAPS omfattar även räddningstjänst vid flygplats, industribrandkår och kärnkraftsanläggning som enligt beslut av kommunal räddningstjänst anvisas vilka RAPS-talgrupper som får programmeras i organisationens Rakelmobiler. I begreppet RAPS ingår också enheter inom Försvarsmakten som bevakar, samordnar och samverkar i räddningstjänst. Trafikverkets TLC samt Vägassistans mobila enheter har åtkomst till RAPStalgrupper för det räddningssamverkansområde centralen ansvarar för och Vägassistans verkar i. Vägassistans finns i de tre storstäderna och samverkar/ingår i RAPS-insatser som berör/påverkar trafiksystemen i städerna. Bevakningscentralerna i Kriminalvårdens fasta anläggningar har åtkomst till RAPS-talgrupper för det räddningssamverkansområde där anläggningen är belägen. Kustbevakningens RLC 5 i Stockholm och Göteborg har åtkomst till RAPStalgrupper för de kustnära kommunerna som finns i de två Kustbevakningsregionerna så att Kustbevakningens enheter i särskilda fall kan samverka/ingå i kustnära RAPS-insatser. 3.3.5 Organisationer som omfattas av begreppet SAR 6 Begreppet SAR, omfattar förutom RAPS- enheter, räddningsenheter som nyttjas vid statlig flyg- och sjöräddningstjänst, miljöräddningstjänst till sjöss samt enheter för efterforskning/fjällräddning samt SOS Alarm och larmcentraler som utför uppdrag åt en användarorganisation samt den gemensamma sjö- och flygräddningscentralen i Göteborg, JRCC 7. Här ingår också enheter ur Sjöräddningssällskapet, Trafikverkets krisberedskap och Färjerederiet. 3.3.6 Organisationer som omfattas av begreppet Gul Begreppet Gul omfattar organisationer som arbetar med teknisk infrastruktur, i första hand Trafikverket med entreprenörer, Svenska Kraftnät, Vattenfall, EON, Fortum, el- och energibranschens företag anslutna till Rakel samt kommuner avseende väghållning, vatten och elförsörjning. Begreppet omfattar även enheter ur räddningstjänst, ambulanssjukvård, Polisen, Försvarsmakten samt SOS Alarm och de larmcentraler dessa nyttjar vid behov av samverkan med Trafikverket eller andra enheter ur organisationerna. 3.3.7 Organisationer som omfattas av begreppet RITS 8 Begreppet RITS omfattar de kommunala insatsstyrkorna vid räddningstjänsterna i Göteborg (RSG), Helsingborg, Karlskrona (Ö Blekinge), Visby (Gotland), Stockholm och Härnösand (Höga Kusten - Ådalen) som finns insatsberedda för insatser ombord på fartyg. 5 RLC Regionledningscentral. 6 SAR Search and Rescue. 7 JRCC - Joint Rescue Coordination Centre. 8 RITS Räddnings Insats Till Sjöss.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 22 (191) 3.4 Samverkansformer För att kunna skapa talgrupper och regler för användningen av dessa har begreppet samverkan delats upp i olika former. 3.4.1 Samverkan i Rakel Begreppet samverkan i Rakel indelas i: Spontan samverkan, rutinmässig samverkan, planerad samverkan, ledning och samverkan. Spontan samverkan Spontan samverkan är samverkan som ofta är tillfällig och genomförs mellan enheter från egen eller flera organisationer. Talgrupper för spontan samverkan används då inga andra talgrupper finns anvisade. Spontan samverkan kan vara en sådan händelse där det från början varken har definierat vilka som är ingående aktörer eller vilken typ av händelse som samverkan rör. Denna typ av händelse hanteras dock normalt med talgrupper för rutinmässig samverkan och talgrupper för ledning och samverkan. Rutinmässig samverkan Rutinmässig samverkan är samverkan vid oplanerat och händelsestyrt ärende, som är skapat i lednings-/larmcentral och som sker mellan enheter från flera organisationer som räddningstjänst, ambulans, polis och SOS central/larmcentral. Händelser som omfattas av rutinmässig samverkan är inte möjliga att planera utifrån dess art, tid och omfattning. Begreppet rutinmässig samverkan omfattar normalt RAPS- och SAR-händelser. Planerad samverkan Planerad samverkan är i förväg planerad samverkan mellan enheter från olika organisationer som ska samverka i ett gemensamt uppdrag/ärende, ofta med sekretess. Uppdraget/händelsen har normalt hunnit planerats i god tid avseende talgrupper och ingående användare. I begreppet planerad samverkan ingår dock hastigt uppkommen insatssamverkan mellan blåljusmyndigheter. I begreppet ingår särskilda händelser i form av kommenderingar där flera organisationer samverkar.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 23 (191) Ledning och samverkan Ledning och samverkan är samverkan på nationell, regional och lokal nivå mellan myndigheter, länsstyrelser, landsting och kommuner. Ledning och samverkan berör TiB-myndigheter samt områdesansvariga myndigheter och övriga blåljusorganisationer. 3.4.2 Ledning i Rakel Begreppet ledning i Rakel indelas i: ledning, samverkansledning, samverkan och utförande. Ledning Med ledning avses sådan ledning som berör respektive aktörs organisation och enbart sker inom den egna organisationen. Samverkansledning Med samverkansledning avses sådan ledning som rör respektive aktörs egen organisation men som sker i samverkan med övriga inblandade aktörers ledningsorganisationer och funktioner. Ett exempel är en RAPS-händelse där räddningstjänsten, ambulanssjukvården och polisen var för sig ansvarar för olika delar i händelsen. Den gemensamma ledningen som utövas tillsammans av räddningsledare, sjukvårdsledare och polisinsatschef är samverkansledning. Samverkan och utförande Med samverkan och utförande avses utförande av arbetsuppgifter i samverkan mellan olika aktörer. Beslutet att utföra arbetsuppgifterna har tagits inom ramen för samverkansledning enligt ovan. 3.4.3 Nationell, regional och lokal utbredning Nationell utbredning Med nationell utbredning avses det arbetsområde som ska hantera en uppgift som berör större alternativt flera delar av nationens geografiska utbredning. Regional utbredning Med regional utbredning avses det arbetsområde som ska hantera en uppgift som inskränker sig till att beröra ett större geografiskt område. Med anledning av administrativ historik sätts den geografiska begränsningen för regional utbredning så att den sammanfaller med läns- och regiongränserna.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 24 (191) Lokal utbredning Med lokal utbredning avses aktörer inom området som ska hantera en uppgift som inskränker sig till att enbart beröra en enskild aktörs ansvarsområde eller flera aktörer i ett begränsat geografisk område. Med anledning av administrativ historik sätts den geografiska begränsningen för lokal utbredning så att den sammanfaller med kommungränserna. 3.5 Talgrupper för samverkan 3.5.1 Samverkanstalgrupper För att administrativt kunna hantera talgrupper för samverkan är talgrupperna indelade i olika typer. Samverkanstalgrupper är avsedda för samverkan mellan användare i olika användarorganisationer. Samverkanstalgrupper ägs och definieras av MSB och finns definierade i det gemensamma organisationsblocket Samverkan 90. Samverkanstalgrupperna är tillgängliga för respektive organisations kommunikationscentral enligt de talrättigheter som anges i organisationsblockstrukturen. 3.5.2 Talgrupper för spontan samverkan Talgrupper för spontan samverkan används för att möjliggöra spontan samverkan mellan mobila enheter. Talgrupperna används även då talgrupper för rutinmässig samverkan inte finns anvisade. Talgrupperna är också grunden i reservrutiner då störningar i Rakelnätet kan innebära att ledningsstöd med KC-arbetsstationer i ledningscentral/kommunikationscentral inte kan påräknas. Huvuddelen av talgrupperna bör vara statiskt programmerade i de mobila radiostationerna. Spontan samverkan Talgrupper för spontan samverkan består av: Samverkan Alla. Samverkan Blå. Samverkan Gul. Talgrupperna redovisas i kapitel 5. Det tillkommer talgrupper för spontan samverkan på lokal (kommunal) nivå. Talgrupperna redovisas i kapitel 9.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 25 (191) DMO 9 och fallback 10 Talgrupper för spontan samverkan innefattar även talgrupper för direkttrafik och fallback. Dessa består av: DMO-talgrupper. Fallback-talgrupper. Talgrupperna redovisas i kapitel 4. 3.5.3 Talgrupper för rutinmässig samverkan Talgrupper för rutinmässig samverkan används dels för gemensam insatssamverkan mellan enheter från två eller flera organisationer, dels för ledning och samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Huvuddelen av talgrupperna bör vara statiskt programmerade i de mobila radiostationerna. Rutinmässig samverkan Talgrupper för rutinmässig samverkan består av: Samverkan RAPS för gemensam insatssamverkan mellan enheter och lednings-/larmcentraler för räddningstjänst, ambulans, polis samt SOS central. Samverkan SAR för gemensam insatssamverkan och ledning av statlig räddningstjänst - Search and Rescue. Vid räddningsinsatser används gemensamma insatstalgrupper för RAPS och vid sjö- och flygräddningsinsatser gemensamma insatstalgrupper för SAR samt vid behov särskilda ledningstalgrupper. Talgrupperna redovisas i kapitel 6 och 8. Det tillkommer även talgrupper för rutinmässig samverkan på lokal och regional nivå. Talgrupperna redovisas i kapitel 9. Det tillkommer talgrupper för gemensam insatssamverkan mellan två eller flera användarorganisationer. Talgrupperna redovisas i kapitel 10. För lednings- och reparationssamverkan inom elsamverkansområden finns särskilda talgrupper. 9 DMO Direct Mode Direktläge. 10 Fallback Fasta talgrupper som kan användas i en basstation när denna tappar kontakten med Rakelnätet.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 26 (191) Talgrupperna redovisas i kapitel 10. 3.5.4 Talgrupper för ledning och samverkan Talgrupperna för ledning består av talgrupper för samverkan mellan ledningsplatser och ledningsfunktioner, exempelvis tjänsteman i beredskap (TiB) samt olika typer av krissamverkan mellan kommuner, myndigheter och företag. Ledning och samverkan Talgrupper för ledning och samverkan består av: Ledning TiB för samverkan mellan vissa utpekade TiB-funktioner inom län. Ledning Blå för ledningssamverkan mellan blåljusorganisationerna inom län. Ledning Gul för ledningssamverkan med resurser för teknisk infrastruktur inom län. Ledning Alla för övergripande ledningssamverkan inom län. För de län där en kärnteknisk anläggning är belägen finns en platstalgrupp avsedd för samverkan mellan blåljusorganisationerna och kärnkraftsanläggningens bevakningscentraler och ledningsfunktioner. Utöver ovanstående talgrupper finns talgrupper för larm, ledning och samverkan på nationell, regional och lokal nivå. Talgrupperna redovisas i kapitel 9. 3.5.5 Talgrupper för planerad samverkan Talgrupper för planerad och gemensam insatssamverkan mellan enheter från olika organisationer används vid ett gemensamt uppdrag/ärende, ofta med sekretess. Planerad samverkan Planerad samverkan är exempelvis samverkan mellan enheter från: Polisen Tullen. Polisen Kustbevakningen. Polisen Försvarsmakten. Polisen Kriminalvården. Försvarsmakten Kustbevakningen. Talgrupperna är statiska av typen gemensamma insatstalgrupper och interna insats- eller samverkanstalgrupper och används vid en specifik insats eller aktivitet. Vid denna typ av insatssamverkan ska länkning användas i första hand.

MSB 418 2012-10-02, version 3.0 27 (191) Vid planerad samverkan som inte är att hänföra till insatssamverkan bör talgrupper av typen interna samverkanstalgrupper eller projekttalgrupper användas för att länka mot den andra användarorganisationens talgrupper. Exempel på sådan samverkan kan vara mellan Polisen Sjöfartsverket. Polisen Trafikverket. Polisen Transportörer. Polisen Bevakningsorganisationer med skyddsvakter. Polisen Kommunala organisationer. Kustbevakningen Kommunala organisationer. Vid denna typ av samverkan bör länkning eller i vissa fall gruppkombinering användas i första hand. Särskilda projekttalgrupper DGNA kan tilldelas dynamiskt. Talgrupper för planerad samverkan redovisas i kapitel 10. 3.5.6 Programmering av samverkanstalgrupper Regler och riktlinjer för hur samverkanstalgrupper programmeras och passas i Rakelmobiler kan förändras med hänsyn till funktionaliteten i Rakel och teknikutveckling av stödsystem anslutna till Rakel. Programmering av samverkanstalgrupper beskrivs i bilagan Nationella riktlinjer för samverkan i Rakel Anvisningar för programmering. 3.5.7 Statiska och dynamiskt tilldelade talgrupper Samverkan i Rakel kan ske i statiska eller dynamiskt tilldelade talgrupper. Vilken typ av talgrupp som ska användas i en viss situation beror dels på Rakelanvändarnas kommunikationsbehov, dels av om användarna har tillgång till stöd från en kommunikationscentral (KC) eller inte. Statiska talgrupper En talgrupp som är förprogrammerad i en Rakelmobil kallas för en statisk talgrupp. Fördelen med statiska talgrupper är att Rakelmobilsanvändaren inte är beroende av stöd från en KC-operatör för att kunna använda talgruppen. En statisk talgrupp är vanligtvis av typen Rakelmobilstyrd talgrupp eftersom det organisationsblock som radioabonnenten tillhör måste ha åtkomsträttigheter till talgruppen för att den ska fungera. Rakelmobilstyrda talgrupper skapas utifrån en användarorganisations kommunikationsbehov och består av ett antal Rakelmobilanvändare som behöver kunna kommunicera vid olika tillfällen som exempelvis vid rutinuppdrag där gruppmedlemmarna är förutbestämda eller då stöd från KC-operatör saknas.