Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Mona Näreskog Lärare, läkare och specialist i barn- och ungdomspsykiatri
Dagens presentation: Kort om SBU Hur vi arbetar för att sammanställa en systematisk litteraturöversikt- från ax till limpa Resultatet av litteraturöversikten Dyslexi hos barn och ungdomar- Tester och insatser 2
Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Myndighet under Socialdepartementet Direktör Måns Rosén Olof Palmes Gata 17, Stockholm www.sbu.se Ingen kontrollfunktion Ingen egen Inte anslagsgivande
Uppgift och uppdrag Uppgift: Att vetenskapligt utvärdera tillämpade och nya metoder ur ett (samlat) medicinskt, etiskt, socialt och ekonomiskt perspektiv Uppdrag: Att bidra till bästa möjliga hälso- och sjukvård för befolkningen och bästa möjliga utnyttjande av resurserna
Varför behövs utvärdering/systematiska kunskapssammanställningar? > 22 miljoner publicerade medicinska artiklar enbart i PubMed Nu produceras drygt 1,4 miljon nya artiklar per år Hur skall de som arbetar i vården hinna hålla sig uppdaterade?
Målet med EBM är att skolan använder de metoder som gör störst nytta EBM Skolans resurser Personalen Elevens behov och önskningar Evidens för olika åtgärder
SBU har tydliga kriterier för att välja område för kunskapssammanställningar Stor betydelse för liv och hälsa Berör många Stora praxisvariationer Oklart kunskapsläge Etiska principer Oklar kostnadseffektivitet Kontroversiellt
Socialstyrelsens fråga till SBU: 2012-02-10 Vilken evidens finns för de tester & insatser som ges till barn och ungdomar med dyslexi?
Projektprocessen SBU:s nämnd Val och prioritering av projekt Projektgrupp Formulering av frågeställningar, inklusions- och exklusionskriterier Läspar Litteratursökning Läspar / projektgrupp Kapitelförfattande Läspar / projektgrupp Evidensgradering efter sammanvägning av resultat Läspar / projektgrupp Bedömning av studiers relevans och kvalitet Externa granskare Granskning SBU Patienter/brukare SBU:s råd SBU:s nämnd Återkoppling SBU Tryckning SBU / Projektgrupp Spridning av rapporten
SBU:s kansli- Dyslexiprojektet Karin Stenström, Projektledare Kickan Håkanson, Projektassistent Agneta Pettersson, Biträdande projektledare Thomas Davidson, Hälsoekonom Agneta Brolund, Informationsspecialist
Experter Stefan Samuelsson, professor i specialpedagogik, Linköping, Ordförande Barbro Bruce, leg logoped, med dr i logopedi, Malmö Jacob Åsberg, lärare, fil. dr psykologi, Göteborg Ulrika Wolff, docent i pedagogik, Göteborg Mona Näreskog, lärare, leg läkare och spec i barn- och ungdomspsykiatri, Stockholm Idor Svensson, docent i psykologi, Växjö Christina Hellman, universitetslektor i lingvistik, Stockholm
Experter Etisk kompetens Gunnel Colnerud, leg psykolog och professor i pedagogik, Linköping Extern referensexpert Petter Gustavsson; professor i differentiell psykologi, Stockholm Extern referensperson Gunilla Salo; Rådgivare, Specialpedagogiska skolmyndigheten, Stockholm
Externa granskare till projektet: Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Bente Eriksen Hagtvet Pekka Niemi Carsten Elbro Eva Wigforss
Uppgiften har varit att granska det vetenskapliga underlaget för att förutsäga, upptäcka och utreda läs- och skrivsvårigheter som är karaktäristiska för dyslexi samt att utvärdera vilka insatser för barn och ungdomar med dyslexi som har vetenskapligt underlag. 14
Uppdraget Systematiskt identifiera vilka tester och insatser som har vetenskapligt stöd identifiera kunskapsluckor stimulera till ny kunskap informera om våra resultat
Projektets definition av dyslexi Høien & Lundberg, Natur och Kultur 1999 Dyslexi är en svikt i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket
.Svikten ger sig först och främst tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer också tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska svikten går i regel igen i släkten och man har anledning att anta en genetisk disposition som kan medföra neurobiologiska avvikelser. Karaktäristiskt för dyslexi är att svikten är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efterhand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av fonologisk förmåga finner man att svagheter på detta område ofta kvarstår upp i vuxen ålder [1].
Projektets definition av dyslexi Høien & Lundberg, Natur och Kultur 1999 Dyslexi är en svikt i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Steg i den systematiska litteraturöversikten (Metodboken; finns på www.sbu.se) Formulera de frågor som ska besvaras PICO= (Population, Intervention, Control, Outcome) Inklusions- och exklusionskriterier Ta fram det vetenskapliga underlaget Granska underlaget Metaanalys (Sammanvägning av resultaten) Bedömning av tillförlitligheten i resultatet
PICOS Norm för hela det fortsatta arbetet En förutsättning för att få ett användbart svar Ha relevans och patientnytta i åtanke En förutsättning för litteratursökningen (specifikt och konkret)
PICOS för Dyslexiprojektet P: barn och ungdomar med dyslexi (7-20 år) I: träning, kompensatoriska samt organisatoriska åtgärder C: ingen extra åtgärd, annan åtgärd, O: förbättra ordavkodning, stavning, läshastighet, läsförståelse, fonologisk förmåga, kvalitativa mått på välbefinnande som t e x livskvalitet, upplevd skolframgång, självständighet, självkompetens S: kontrollerade studier
Kunskapsöversikt över fem frågeställningar 0-6 år 7-20 år Metoder för att förutsäga dyslexi Tester Insatser -träning samt alternativa verktyg Etiska och sociala aspekter Hälsoekonomi
Systematisk översikt- från ax till limpa
Skiftande benämningar av läs- och skrivsvårigheter/dyslexi: Dyslexia Reading disability Reading difficulties Reading impairment Word blind Reading disorder Reading problem Weak readers Low ability readers Struggling readers Poor readers Garden variety Learning difficulties (LD)
Litteratursökning PsycInfo: databas inom beteendevetenskap, psykologi och psykiatri PubMed: generell medicinsk och biovetenskaplig databas ERIC: utbildning och pedagogik databas LLBA: databas inom lingvistik ------------------------------------ Tester (4 databaser) -Specifika testnamn Interventioner (4 databaser) Samt de kompletterande sökningarna: At-risk (PsycInfo, PubMed) Alternativa verktyg (PsycInfo, ERIC)
Litteratursökning - Dyslexiprojektet All världens Sökning enligt bestämda kriterier Gallringsmall för Abstract Gallringsmall för fulltextartiklar Mall för relevansbedömning Abstract Artiklar i fulltext Till relevansbedömning Till kvalitetsbedömning Gallras? Gallras? Gallras? Mall för kvalitetsbedömning Hög studiekvalitet Medelhög studiekvalitet Låg studiekvalitet
GRADE:s evidensgradering en metodik för att bedöma säkerheten i det vetenskapliga underlaget Fyrgradig skala för grad av vetenskapligt stöd starkt, måttligt, begränsat (lågt), otillräckligt (mycket lågt) Evidensstyrka fastställs för varje effektmått separat Tolkning: vad skulle ytterligare studier innebära? 1. The Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation
Sätt en preliminär evidensstyrka - bygger helt på studiedesign RCT ( ) Observationsstudier ( )
Kvalitetssäkring Intern granskning Extern granskning Prövning av Vetenskapliga Rådet Godkännande av Nämnden
Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014
Flödesschema Dyslexi hos barn och ungdomar (12 743) Förutsäga dyslexi (3 038) Tester (2 108) Interventioner (6 953) Alternativa verktyg (644) Gallrat (2 957) Fulltext (126) Gallrat (1 582) Fulltext (526) Fulltext (549) Gallrat (6 404) Gallrat (620) Fulltext (24) Ej relevanta (115) Kvalitetsbedömning (11) Hög (3) Medelhög (6) Låg (2) Kvalitetsbedömning (19) Hög (9) Medelhög (8) Låg (2) Ej relevanta (507) Ej relevanta (486) Kvalitetsbedömning Randomiserade studier (33) Hög (1) Medelhög (26) Låg (6) Kvalitetsbedömning Icke-randomiserade studier (30) Hög (0) Medelhög (6) Låg (24) Ej relevanta (24)
Exempel på exklusionsorsaker Förutsäga dyslexi Studier där prediktionen avsåg läs- och skrivsvårigheter och inte dyslexi Studier som saknade sambandsanalys (mätt förmåga innan skolstart--- dyslexi) Tester Studier som inte avsåg att undersöka testernas tillförlitlighet Studier som inte fokuserade på de test som ingick i rapporten Insatser Studier där fel population studerades- ej barn med dyslexi Studier med färre än 30 personer med dyslexi Studier där kontrollgrupp saknades Studier där studiedesign/publikationstyp inte var relevant (icke-systematisk översikt, case report (n=1), bokkapitel, konferensbidrag, insändare, etc.)
Sammanfattning av resultaten Metoder för att förutsäga dyslexi Metoder för att förutsäga dyslexi Vetenskapligt underlag Brister i fonologisk medvetenhet Begränsat ( mm) Brister i snabb automatiserad benämningsförmåga (RAN) Begränsat ( mm) Brister i bokstavskännedom Måttligt starkt ( m)
Sammanfattning av resultaten Svenska och internationella tester för att upptäcka och utreda dyslexi Tester Tillgängliga svenska test 1 Etablerade internationella test 2 Vetenskapligt underlag Otillräckligt Otillräckligt för testen som helhet Begränsat för enstaka deltest ( mm) 1 52 tester som identifierades efter inventeringen av tillgängliga tester som går att få tag på i Sverige idag. 2 18 internationella test valdes att utvärderas i översikten.
Sammanfattning av resultaten Insatser för barn och ungdomar med dyslexi Det vetenskaplig underlaget var måttligt till begränsat för att träning av strukturerad fonem/grafemkoppling jämfört med ordinarie undervisning hade effekt För övriga utvärderade insatser var det vetenskaplig underlaget otillräckligt
Insatser Utfallsmått Korrekt läsning av ord Korrekt läsning av nonord (ord utan betydelse) Stavning Läsförståelse Läshastighet Fonologisk medvetenhet Läsförståelse efter uppföljning (6 12mån) efter avslutad insats Livskvalitetsmått t ex självkompetens, självständighet, självbild, självförtroende, kunskapsutveckling Strukturerad träning av sambandet mellan språkljud och bokstäver Måttlig förbättring ( mm) Stor förbättring ( m) Måttlig förbättring ( mm) Måttlig förbättring ( mm) Liten förbättring ( mm) Liten förbättring ( mm) Liten förbättring ( mm) Träning av enbart fonologisk medvetenhet Bristande tillförlitlighet Bristande tillförlitlighet Träning av enbart läsflyt Bristande tillförlitlighet Bristande tillförlitlighet Musik relevanta studier relevanta studier relevanta studier relevanta studier relevanta studier relevanta studier relevanta studier Alternativa verktyg t ex mobilappar mm.
Etiska och social aspekter Tester - Många test - Kompetens Forskning Etiska och social aspekter Utredning -Väcker förhoppning Insatser - Ökade krav i samhället Diagnos - Offentlig - Positiv betydelse
Sammanfattning av resultaten Hälsoekonomi Det finns otillräckligt vetenskapligt underlag (saknas studier) för att avgöra om de tester och insatser som ges till barn med dyslexi är kostnadseffektiva. Egna beräkningar baserade på en publicerad kostnadseffektivitetsanalys visar dock att strukturerad träning av kopplingen mellan språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) leder till en låg kostnad per vunnen effekt på lång sikt, men att det främst initialt gör att kostnaden ökar.
Sammanfattning av resultaten Kunskapsluckor Forskning av hög metodologisk kvalitet! Tillförlitlighet och adekvat referensstandard för svenska test Effekt av befintliga insatser på kunskapsutveckling och livskvalitet Kostnadseffektiviteten för tester och insatser
Vill du veta mera? Du kan ladda ner från hemsidan Hela rapporten Sammanfattning och slutsatser SBU:s Metodbok www.sbu.se