Framtid Utgåva 2015 voestalpine magasin Vi har framtiden i egna händer! Industrins nya vägar Ekonomisk utveckling, mervärde för samhället Fem länder, en vision? Framgångsmodellen Silicon Valley vad man i Bangalore, Chile, London och Rwanda vill lära sig av kalifornierna Forskning och fiktion Från fantasi till ny teknologi www.voestalpine.com
voestalpine information Vi har framtiden i egna händer. Kära läsare, Under mottot Vi har framtiden i egna händer. förtydligar vår nya image- och marknadskampanj 2014 det som utmärker oss: vi, medarbetarna, med våra helt personliga styrkor! Vårt dagliga engagemang, vår kärlek för detaljer och vår glädje när det gäller utmaningar, oavsett om det är yrkesmässigt eller privat, kännetecknar vår mångsidighet. Lär känna våra huvudkaraktärer i kampanjen genom den bifogade DVD:n med alla tolv filmerna på tolv språk, och delta i deras liv för ett ögonblick. Du får autentiska och rörande inblickar i deras vardag och har tillfälle att upptäcka överraskande och oväntade teman inom vår koncern. när gladde du dig senast över att lära dig eller just ha lärt dig något? Att lära sig är som att ro mot strömmen. Om man slutar med det, driver man bakåt, sade en gång den kinesiske filosofen Lao Tse. Det som lär sig något gör det ofta för gemenskapen, men alltid ännu mer för sin egen skull, för viljan att lära sig ligger nära längtan till självförverkligande. För allt fler människor blir det viktigt att vidareutveckla sig bortom den ursprungliga utbildningen. I vilken omfattning gäller det även för vårt samhälle? Varför uppvisar det ibland en hög grad av inlärningsförmåga, medan det andra gånger faller tillbaka till gamla, sedan länge föråldrade beteendemönster? Var finns nyckeln till inlärningsförmåga? Dessa och andra frågor ägnar sig våra skribenter åt i den här utgåvan. Bara så mycket kan avslöjas: Vi har inte uttömt våra möjlig heter på länge än. Gör något som du kommer att tacka dig själv för i framtiden. det svarade voestalpine-medarbetaren Dimakatso Matehbula från Sydafrika på vår fråga vilket råd hon skulle ge kommande generationer. Ett råd som unga människor i bidraget Unga uppfinnare redan levt upp till. Med sina fräscha idéer lyckas de göra intryck till och med på garvade experter. Vi måste också lära oss mer om vi ska kunna klara en säker energiförsörjning för kommande generationer. Inom olje- och gasutvinningen pågår lovande, nya utvecklingar, som Antje Ellwanger visar. Och om ni vill titta över axeln på oss på området energi och mobilitet så kan ni kolla in den bifogade DVD:n med filmer på 12 olika språk om framgångsberättelser inom vår koncern. I synnerhet näringslivets värld präglas av permanenta ibland smärtsamma läroprocesser. I dag anses det allmänt att en stark industri, särskilt i tider av lågkonjunktur, stärker ett land, en region. Men i vilken riktning går egentligen framtidens industri? Petra Hannen undersöker den frågan. En framgångsrik industri på 2000-talet behöver under alla omständigheter nya, ytterligare dimensioner inom informationstekniken. I San Franciscos Bay Area har man visat vägen. Och fortfarande görs ständigt nya försök att kopiera denna framgångsmodell till resten av världen. Våra reportrar efterforskar i fem länder var nästa Silicon Valley kommer att uppstå. Dessa och andra spännande ämnen i Framtid kommer förhoppningsvis att skänka glädje och vem vet, kanske inspireras du av dem att lära dig mer om det ena eller andra ämnet? Med varma hälsningar Wolfgang Eder, CEO voestalpine AG 1 3
Innehåll Utgåva 2015 Vara på plats Tänka framåt Förbli nyfiken Hur säkrar vi råvaror för kommande generationer? sida 46 Förbindelsen mellan Kina och Europa: sidenvägen sida 52 Kollektiv konst: Hur inter net ökar kreativiteten sida 60 6 Vår värld Hur kommer morgondagens värld att se ut? 12 Det måste vara personligt Intervju med Alex Hunter om marknadsföringens vetenskap 14 Vår framtid Vad människor förväntar sig av voestalpine 16 Bra idéer förbinder TED-konferenserna 20 Nya uppfinnare Driftiga talanger som förändrar världen 28 Industrins nya vägar Ekonomisk utveckling, mervärde för samhället 34 Framtidens mobilitet Hur vi redan inom en snar framtid skulle kunna röra oss på vägar och räls i luften 36 Fem länder, en vision? Framgångsmodellen Silicon Valley vad man i Bangalore, Chile, London och Rwanda vill lära sig av kalifornierna 46 Råvaror för nästa generation Framsteg i olje- och gasutvinningen 60 Kollektivt kreativt Hur de nya sociala medierna på internet bidrar till att revolutionera och utveckla gamla konstarter 64 Flyget in i framtiden Nya vägar för luftfarten 70 Det smarta hemmet Hur vi kommer att bo i framtiden 72 Forskning och fiktion Från fantasi till ny teknologi 8 Medverkande Personerna som har gjort det här magasinet 52 Nya gods på gamla vägar Vi besöker tre orter längs den återupptäckta sidenvägen 8 Redaktionsruta 4 5
Vår värld Hur kommer morgondagens värld att se ut? London Det är de orter där vi Dostyk gör efterforskningar i Victoria den här utgåvan. New York Xi an Victoria, Kanada Ann Makosinski, 15 år gammal, har uppfunnit en ficklampa som drivs av värmen från den egna handen. Nya uppfinnare sida 20 Mexiko Sierra Leone Bangalore New York, USA Man Bartlett har förvandlat en busstation till en plattform för interaktiv konst. Kollektivt kreativt sida 60 Mexiko En stabil lönenivå, låga skatter och en pålitlig valuta gör landet till en attraktiv industriort. Industrins nya vägar sida 28 Bolivia Johannesburg Bolivia Ett land som inte tillverkar några tekniska produkter hamnar snabbt på efterkälken i dag. Industrins nya vägar sida 28 Chile Är Chilecon Valley det nya Silicon Valley? Med Start-up Chile vill landet positionera sig som en knutpunkt för företagare i regionen. Fem länder, en vision? sida 36 London, Storbritannien Utan statliga impulser florerar IT-scenen i East End i London. Fem länder, en vision? sida 36 Dostyk, Kazakstan Tågförbindelsen mellan Kina och Europa blåser liv i den lokala ekonomin på orten. Nya gods på gamla vägar sida 52 Chile Bangalore, Indien I Indien vill man kliva ut ur skuggan från Silicon Valley. Fem länder, en vision? sida 36 Sierra Leone Nöden är uppfinningarnas moder: Kelvin Doe bygger elgeneratorer och t.o.m. en egen radiosändare av skrot. Nya uppfinnare sida 20 Johannesburg, Sydafrika Dimakatso Mathebula ger rådet: Gör något som du kommer att tacka dig själv för i framtiden. Vår framtid sida 14 Xi an, Kina Hur man framgångsrikt har förbundit staden med den nya sidenvägen. Nya gods på gamla vägar sida 52 6 7
Redaktionsruta Medverkande Människorna bakom Framtid Medverkande Hur framtiden kommer att se ut kan vi inte förutspå. Men med våra idéer i dag gestaltar vi morgondagens värld och förbereder oss på det sättet för en framtid som vi önskar oss. Vi har bett människor runt om i världen att berätta om sina idéer, nya utvecklingar och framåtblickande innovationer: från Indien till Chile och från Storbritannien till Rwanda. På de här sidorna vill vi presentera några av de människor som har medverkat i denna utgåva av Framtid. Redaktionsruta Ägare och medieinnehavare voestalpine AG voestalpine-strasse 1 4020 Linz, Österrike Petra Hannen Journalist (Tyskland) Petra Hannens specialområden är råvaror, energi och konsumtion. För det här magasinet har hon gjort research på temat Nya vägar för industrin. Hannen bor och arbetare som frilansjournalist och researcher i Berlin. sida 28 André Uhl Redaktör (Tyskland) André Uhl är sedan starten ansvarig för koncept och redaktion på magasinet Framtid. Den utbildade geografen ägnar sig åt frågor kring samhällsutvecklingen, och bor och arbetar som redaktör och frilansjournalist i Berlin. sida 32 Jesko Johannsen Journalist och medietränare (Rwanda) För tyska radio- och tv-sändare letar Jesko Johannsen efter berättelser som möjliggör en annan bild av Afrika. Han förklarar hur Rwanda vill bli Afrikas IT-centrum. Dessutom arbetar han på en barnboksserie: Simon i Rwanda. sida 36 Utgivare: Peter Felsbach Chefredaktör: Maria Reibenberger T. +43/50304/15-5432 maria.reibenberger@voestalpine.com Koncept, redaktion och utformning: Commandante Berlin GmbH Innehavare: Toni Kappesz Schröderstrasse 11 10115 Berlin, Tyskland Tryck: Kontext Druckerei GmbH Spaunstrasse 3 a 4020 Linz, Österrike Mathis Rekowski Illustratör (Tyskland) Mathis Rekowski arbetade efter studierna först för olika filmproduktioner och reklambyråer. I dag skapar han som fristående illustratör fantasifulla och färggranna bilder för kunder som Mercedes, Delta Airlines eller voestalpine. sida 36 Ellen Lee Journalist (USA) Ellen Lee är ekonomi- och teknikjournalist och arbetar också för bland andra Washington Post eller CNBC. För oss söker hon i den här utgåvan efter faktorer som gör IT-regionen Silicon Valley till det som den är i dag. sida 36 Dinara Nurusheva & Nurtas Janibekov Forskare (Kazakstan) Dinara Nurusheva ägnar sig framför allt åt Kazakstans politiska ekonomi och regionala intressen. Nurtas Janibekov granskar och analyserar världshistoria och global politik. Han är expert på geopolitik och geoekonomi. sida 52 8 9
Vara på plats Ge människor stöd och trygghet Tack vare vår decentraliserade struktur kan vi agera och reagera snabbare. Det innebär att vi är lätt tillgängliga för alla våra intressenter och försöker tillgodose deras behov med yttersta flexibilitet och dynamik. Vi tar itu med problemen vid källan och släpper inte. Trots allt är framtiden värd att kämpa för. 12 Det måste vara personligt Intervju med Alex Hunter om marknads föringens vetenskap 14 Vår framtid Vad människor förväntar sig av voestalpine 16 Bra idéer förbinder TED-konferenserna 20 Nya uppfinnare Driftiga talanger som förändrar världen 10 11
Vara på plats Vara på plats Det måste vara personligt Text Björn Lüdtke Vad Alex Hunter gör låter sig inte beskrivas med något enstaka ord. Tidigare kallade han sig själv en Independent Digital Ninja, men det har han slutat med, eftersom människor inte visste exakt vad han menade och blev förvirrade. Hunter säger om sig själv att han gärna driver runt i den digitala världen; han är fascinerad av den och hur allt förändras. Han iakttar gärna vad det är som gör människor engagerade och samtalar sedan med dem om det. Men vad är det då han gör hela dagarna? Alex Hunter är Public Speaker, investerar i startup-företag och Intervju med Alex Hunter om marknadsföringens vetenskap förverkligar alla möjliga typer av produkter på nätet från den första idén på en liten bit papper till den färdiga produkten. Marknadsföring är en ganska emotionell angelägenhet Även om han räknas som expert på varumärkesbyggande och kommunikation hävdar han att han privat och i vardagslivet inte är bättre på att kommunicera än vem som helst annars. Han tittar emellertid mer noggrant på tv-reklamen än andra. Och denna analytiska blick på marknadsföring blir till nytta för de kunder som han är rådgivare åt. Innan han blev egenföretagare var han ansvarig för den globala digitala strategin hos Virgin Group och hjälpte dess grundare Richard Branson att förvandla sitt flygbolag till vad det är i dag. I intervjun berättar Hunter vad det är som fascinerar honom så med marknadsföring och varför vi inte får glömma människorna på andra änden av musklicket. PerformanceIN Du har sagt att du tycker att marknadsföringens vetenskap är fascinerande. På vilka principer bygger den? Ja, det stämmer. Fokus i min filosofi ligger på balansen mellan förnuft och känsla, teknik och mänsklighet. Det förbises ofta att marknadsföring och reaktionerna på den är en ganska emotionell angelägenhet. Det handlar vid beslut inte alltid om en logisk reaktion på fakta som produktegenskaper eller pris. Jag fattar beslut baserat på med vilka känslor jag reagerar på en upplevelse på köpbeslutsprocessen, en service eller reklam. Efter en upplevelse som får oss att må dåligt är sannolikheten låg att vi köper samma produkt en gång till, men även det omvända gäller. Hur fungerar framgångsrik kommunikation i dag? Hittills har vi helt enkelt bara optimerat våra digitala processer. Ur varje klick, varje sökning och varje mejl försöker vi pressa fram den sista centen. Men jag tror att det ofta sker på bekostnad av de mänskliga komponenterna. Vi tenderar att glömma att det sitter en människa på andra sidan musklicket, som alltid hellre kommer att vilja interagera med en annan människa. Framför allt när något går snett. Vi måste lyckas med att fortsätta optimera de digitala processerna lika bra, men ge dem den där personlig touchen som vi känner igen från förr. Jag skulle till och med gå så långt som att hävda att man återgår till att skriva brev för hand, för att skapa en trygg känsla hos konsumenten. Jag tror att stora företag med miljoner kunder är rädda för att inte kunna kosta på sig det. Det stämmer möjligen, men så länge man lyckas skänka sin process en mänsklig touch kommer man alltid att ligga ett steg före konkurrenter som bara satsar på automatisering. Inom kommunikation handlar det inte längre om företag-till-konsument eller om företag-till-företag, utan om människa-till-människa. Kan ni blicka framåt åt oss på världen av kommunikation och varumärkesbyggande i framtiden? Jag tror att den kommer att demokratiseras ytterligare. För fem eller tio år sedan hörde man röster som sa att varumärken inte längre skulle tillhöra företagen utan kunderna. Digitala processer behöver en personlig touch Det håller på att ske just nu. De definieras naturligtvis fortfarande av företagen, men i lika hög grad av det som konsumenten säger om dem online och offline. Dessutom tror jag att företag allt mer kommer att sluta med traditionell reklam och istället börja arbeta med extremt målinriktad, relevant kommunikation. En bild på en bil med en logotyp nedanför, Alex Hunter, expert på varumärken och kommunikation det kommer inte att fungera längre. Man måste tilltala olika kunder målinriktat, även om man vill sälja samma produkt. Hur ska man alltså uppträda gentemot kunderna? De företag kommer att bli framgångsrika som lyckas hitta en balans mellan det som de vet om en kund och den personliga upplevelse de lyckas skapa för kunden. De två sakerna är inte alltid identiska och vi tenderar ofta att förlita oss för mycket på tekniken, när vi egentligen borde använda den för att förbättra människors upplevelser. Det är visserligen storartat att kunna reaktivera en kund genom att påminna om en inte fullföljd trans aktion eller skicka ett mejl om en produkt som den köpt vid ett tidigare tillfälle. Men de flesta människor därute tycker att det är oangenämt eller påträngande. Kunden bör inte få uppleva hur komplicerat det går till bakom kulisserna. Kärnan i en bra kundservice är illusionen av magi: Det fungerar helt enkelt. 12 13
Vara på plats Vara på plats Vår framtid Text Björn Lüdtke Vad människor förväntar sig av voestalpine ZHU YI QIAN (5) Förskolebarn Suzhou, Kina 1. Vad ser du fram emot nästa år? 2. Vilka drömmar har du kvar förverkliga? 3. Vad skulle du vilja ge för råd till kommande generationer? 4. Hur och vart kommer vi att resa i framtiden? WILL DONOVAN (16) Skolelev Missouri City (Texas), USA För mycket teknik är dåligt för era hjärnor. 1. Jag ser fram emot baseball-säsongen och att få spela för mitt highschool-lag. 2. Jag vill spela i MLB (Major League Baseball), blir miljonär och gifta mig. 3. För mycket teknik är dåligt för era hjärnor. 4. Med avancerade raketer, långt ut i solsystemet. DIMAKATSO MATHEBULA (29) Operativ controller Johannesburg, Sydafrika Älska era föräldrar. 1. Jag skulle vilja få en lillebror. 2. Jag vill bli lärare. 3. Älska era föräldrar. 4. Jag skulle gärna besöka Disneyland. HELENE EGARTNER (26) Försäljningsadministratör Bruck an der Mur, Österrike Gör något som du kommer att tacka dig själv för i framtiden. Livet är skönt. Njut av det! 1. Jag ser fram emot en fantastisk semester i Sydafrika. 2. Jag skulle gärna vilja resa jorden runt. 3. Livet är skönt och fullt av överraskningar. Njut av det! 4. I framtiden kommer vi att resa dit vi behagar med ljusets hastighet. Sida 14 15 Private 1. Mina studier i logistik-management. Jag är inte så intresserad av det förflutna. Jag koncentrerar mig hellre på det som kommer nästa år. 2. Jag vill förverkliga mina mål. En del människor känner helt enkelt inga gränser! Jag hör till dem. Mina drömmar avslöjar hemligheter för mig och framtiden lovar mig kraft, uppfyllda mål och framgång. 3. Gör något som du kommer att tacka dig själv för i framtiden. Att det förflutna inte var som du hade velat, betyder inte att din framtid inte kan bli bättre än du någonsin kunnat föreställa dig. 4. När man tänker på hur de tekniska framstegen förändrat våra liv så kanske vi snart strålar oss till vårt nästa semestermål. 14 15
Vara på plats Vara på plats Bra idéer förbinder Text Anne Kammerzelt TED-konferenserna Dr. Brené Brown hos TEDxHouston 2010 TEDxHouston / Flickr / Photo courtesy of Blue Lemon Photo (CC BY-NC-SA 2.0) Kunskap är makt. Det sa redan den engelska filosofen Francis Bacon. Detta gäller än idag. Endast sättet hur vi når fram till information och förmedlar kunskap har förändrats i grunden under de senaste åren tack vare World Wide Web. Den globala sammanlänkningen genom internet har förstärkt genereringen och spridnin gen av information. Idékonferensen TED är ett arrangemang med målet att göra kunskap fritt tillgänglig. Från början startades TED som årlig konferens i Monterey i Kalifornien, men genom sin egen hemsida som lägger TED började som experiment i liten skala och är idag en global rörelse ut de bästa konferensföredragen som videofilmer gratis på nätet, gör TED ett stort informationsutbud tillgängligt. Information som före den digitala revolutionen endast var förbehållen en liten elit. Bakom TED, en förkortning för Technology, Entertainment, Design står en amerikansk ideell organisation som har som mål att sprida innovativa idéer och göra dem tillgängliga för en global publik. Helt i linje med mottot Ideas Worth Spreading presenterar smarta uppfinnare, duktiga musiker, politiska nytänkare eller andra ledande visionärer sina idéer i 18 minuter långa live-föredrag och sedan i fritt tillgängliga videofilmer. Listan över kända talare är lång. Personligheter så som den brittiska astrofysikern Stephen Hawking som talade om universumets tillkomst, Microsoftgrundaren Bill Gates, som 16 17
Vara på plats Vara på plats talade om CO 2 -utsläppen och dess effekter på klimatförändringarna eller Google-grundarna Larry Page och Sergey Brin tillhör gästerna. Och uppmärksamheten är stor: Videofilmerna av talen, som översätts till runt 100 språk av otaliga frivilliga, har redan fått miljarder klick på ted.com. Föredragen är mycket mer personliga, kortare och fokuserar mer på en bestämd idé än andra föredragsformat. Vår kommunikationskultur förändras mycket att leda betyder idag allt mer att kunna kommunicera inspirerande, förklarar Stephan Balzer, kurator för de tyska TEDx-arrangemangen. Den första konferensen anordnades 1984 i Kalifornien. Vid en återblick blir det tydligt hur framåtblickande talen var redan då: Vid ett tal presenterades första Mac-datorn. Ingen kunde vid denna tidpunkt ana hur otroligt framgångsrikt Apple skulle bli. När det gäller ekonomin var det första evenemanget misslyckat, därför skulle det dröja sex år tills nästa konferens. TEDxs unika succé beror till största delen på en trogen gemenskap Sedan 1990 anordnas TED-konferenserna varje år. TED började som experiment i liten skala och är idag en global rörelse. Utöver den Craig Venter och TED-kuratorn Chris Anderson i samtal om syntetiskt liv ursprungliga konferensen finns det idag många andra format i olika sammanhang, med olika tyngdpunkter och i olika storlekar. Framför allt märks där evenemangen TEDx, de oberoende dotterkonferenser som anordnas enligt förebildens regler. x står för independently organized event, så att säga en franchise-variant av formatet, som organiseras överallt i världen och i stor utsträckning oberoende. TEDx erbjuder möjligheten att anordna evenemang med samma globala perspektiv även på lokal nivå. Alla, som har en idé för en konferens, kan arrangera den i egen regi. Helt i linje med TEDmottot Ideas Worth Spreading gör även TEDx att bra idéer sprids och tillhandahålls kostnadsfritt en publik Steve Jurvetson / Flickr (CC BY 2.0) Joshua Wanyama / Flickr (CC BY-NC 2.0) i hela världen. Visserligen finns det inga renommerade personligheter på TEDx-konferenserna som hos storebror TED, men med sin ämnesmångfald ger TEDx-konferenserna, som anordnas i över 130 länder, livliga diskussioner, spännande inblickar och nya insikter. TEDx:s unika succé beror till största delen på den trogna gemenskap som engagerar sig för saken i hela världen, jobbar hårt och ställer sin tid till förfogande. Samtliga föredrag spelas in på video och görs fritt tillgängliga för dem som är intresserade. Det betyder inte bara att internationell kunskap och information samlas, utan även att människor på andra sidan jordklotet lär känna idéer, önskemål och framidsvisioner. Kamau Gachigis föredrag Scaling up technical education på TEDx- Nairobi i Kenya ger exempelvis en inblick i den ökande betydelse som teknisk utbildning har i Nairobi. Sangeetha Isvaran talar på Målet är att sprida innovativa idéer och göra dem tillgängliga för en publik i hela världen TEDxSairam om sociala innovationer i Indien. Alla som vill veta mer om möjligheten att modifiera önskemål och drömmar bör titta på Jhon Bucurús TEDxCazuca-tal Sueños que transforman från Colombia. Runt om i världen kan denna förstahandsinformation fås direkt från talarna och inte traditionellt genom dagspressen. För att få en licens för ett TEDx-evenemang genomgår arrangörerna ett utförligt urvalsförfarande där önskade ämnen och orter, men även TEDxNairobi 2013 i World Agroforestry Center (ICRAF) personliga motiv, granskas. De förbinder sig att uppfylla obligatoriska regler för att skydda idéns demokratiska och allmännyttiga karaktär. Egentligen går det inte att välja ut ett enstaka föredrag, menar Lara Stein, en av TEDx:s grundare, men Brené Browns TEDxHouston-föredrag The power of vulnerability är helt klart ett bevis för vad gemenskapen kan åstadkomma. Föredraget om tvivel på sig själv som motor för framgång, kreativitet och kärlek är otroligt inspirerande och har utvecklats till ett av de mest tittade inslagen på ted.com. Men det är säkert bäst att man helt enkelt själv besöker sidan och klickar sig genom de många föredragen. Eller kanske till och med organiserar ett egen TEDx-event, där gemenskapen består av människor som är övertygade om att stora idéer kan förändra världen. Och för detta krävs det egna initiativ. Alla som vill stimulera andra till eftertanke och inspirera dem till handling, antingen live på ett av de globala arrangemangen, eller per video online, bör ta chansen och sprida sina idéer till världen. Antalet länder där TEDx-konferenser redan har ägt rum 130 18 19
Vara på plats Vara på plats Nya uppfinnare Text Kathrin Gemein Människor som driver fram innovationer, utmärks av att de är otroligt nyfikna och har förmåga att titta på rutiner med fräscha ögon. Därutöver krävs kompetens och erfarenhet i alla fall för det mesta. Men oftast är det de unga som får idéer som kan förändra världen en aning. Och så ska det ju vara: Framtiden tillhör dem. Digital rendering av en anläggning från The Ocean Cleanup Sida 20 21 The Ocean Cleanup Hav utan plast Boyan Slat När den då 16-årige Boyan Slat dök vid den grekiska kusten såg han inga fiskar längre, bara plastavfall. Och han undrade: Varför städar vi inte helt enkelt upp? Med ett team bestående av hundra medlemmar gjorde Boyan en undersökning som resulterade i en relativt enkel idé en anläggning på ungefär 100 kilometer av flytande barriärer. De naturliga havsströmmarna skulle skölja in plasten i barriärernas armar med en vinkel på 120 grader. Detta drivgods skulle hämtas åtta gånger per år av ett skepp. Djuren skulle kunna simma förbi barriären utan att skadas. Arbetet med att förverkliga idén pågår. 20 21
Vara på plats Vara på plats Radiokanal av elskrot Kelvin Doe Nöden är uppfinningens moder. Detta motto har Kelvin Doe gjort till sitt. I hans hemort i Sierra Leone finns endast timvis ström. Som 15-åring samlade han därför elskrot och konstruerade ända tills han på egen hand hade byggt ihop en elgenerator. Imponerande nog har Doe därutöver dessutom byggt en radiokanal av skrotet och sänder varje dag under pseudonymen DJ Focus. Sådana människor förblir sällan oupptäckta pojken bjöds därför in av en forskare från det renommerade Massachusetts Institute of Technology (MIT) till en praktik i USA. Tonåringens driftighet gav resultat. James Mollison / COLORS Magazine Saskia Vanderstichele Legobil med luftdrivning Raul Oaida Att bygga en bil av legobitar och åka iväg med den: Det är nog en dröm som många barn har. När han var 20 år byggde Raul Oaida med hjälp av 500 000 legobitar en bil i verklig storlek, det enda som inte består av plast är däcken och bärande delar. Motorn drivs med luft och bilen fungerar verkligen. Före det hade den rumänska uppfinnaren utvecklat en lego-spaceshuttle som steg 35 kilometer med hjälp av en heliumballong. Därutöver finns en jetbike i hans portfölj. Hans egna ord beskriver det helt rätt: Han kallar sig själv maker of things. 22 23
Vara på plats Vara på plats Ljus av kroppsvärme Ann Makosinski Att man brinner för elackumulering när man är 15 år är relativt ovanligt. Kanadensaren Ann Makosinski funderade över människor som en källa för oanvänd värmeenergi och att det måste finnas ett sätt att inte bara låta denna energi gå till spillo. Utifrån det utvecklade Ann Hollow Flashlight, en ficklampa som fungerar med kroppsvärme. För detta krävs en del förutsättningar. Omgivningstemperaturen får högst vara 16 grader, kroppstemperaturen måste minst vara 36 grader. Genom denna temperaturskillnad uppstår elektrisk spänning och tack vare den lyser Hollow Flashlight faktiskt i 20 minuter. Darren Stone / Times Colonist Scott Stuppi Kommunikation genom andning Arsh Shah Dilbagi När rösten sviker hos förlamade människor finns oftast ingen möjlighet mer för kontakt med omvärlden. Men Arsh Shah Dilbagi ger dessa människor tillbaka rösten. Som 16-årig elev utvecklade han en kommunikationsapparat som fungerar endast med andningsluft. För varje bokstav måste utandningen ske i ett annat tidsintervall. Den lilla apparaten förvandlar dessa signaler till en syntetisk röst, som kan anpassas i enlighet med kön och ålder. I fram tiden skulle apparaten kunna säljas för 100 euro om den verkligen serietillverkas. Det önskar vi Arsh Shah Dilbagi naturligtvis från hjärtat. 24 25
Tänka framåt Skapa rörelse och förmedla energi Vi driver utvecklingen vi är öppna för nya idéer och har vetenskapsmannens nyfikenhet, vi är visionärer som tänker mycket längre. Genialitet är kännetecknande för våra produkter och processer, och för våra relationer till alla omkring oss. Inget är så bra att vi inte kan förändra de. 28 Industrins nya vägar Ekonomisk utveckling, mervärde för samhället 34 Framtidens mobilitet Hur vi redan inom en snar framtid skulle kunna röra oss på vägar och räls i luften 36 Fem länder, en vision? Framgångsmodellen Silicon Valley vad man i Bangalore, Chile, London och Rwanda vill lära sig av kalifornierna 46 Råvaror för nästa generation Framsteg i olje- och gasutvinningen 52 Nya gods på gamla vägar Vi besöker tre orter längs den återupptäckta sidenvägen 26 27
Tänka framåt Tänka framåt Industrins nya vägar Text Petra Hannen Ekonomisk utveckling, mervärde för samhället fordonsindustrin sedan 2010 investerat runt tio miljarder pund i Storbritannien och skapat tusentals nya Industrialisering ses inte längre som ett historiskt begrepp utan som ett framtidskoncept jobb. Mer ska komma. Där för tjugo år sedan det ena företaget efter det andra gick i konkurs och tiotusentals blev arbetslösa, produceras i dag diverse produkter från leksaker till textilier. Och även kvalificerade underleverantörer för branscherna fordonsindustri, luftfart och högteknologi blåser nytt liv i de traditionsrika produktionsmiljöerna. Vad gör ett land eller en region till ett attraktivt industriområde? Stabila löne nivåer, relativt gynnsamma skatter och en pålitlig valuta är fördelaktigt, men inte tillräckligt. I USA har lägre energipriser lett till en renässans för industrierna. Landet räknas nu bland annat tack vare fracking som den attraktivaste produktionsorten i kretsen av industriländer. Utvinningen av skiffergas håller inte bara ner gaspriset på en betydligt lägre nivå än i andra länder, utan också elpriserna ett viktigt argument för energiintensiva verksamheter som petrokemiska industrier, glas- och stålindustrier att Vad gör ett land till ett attraktivt industriområde? förlägga produktionen dit. Grannlandet Mexiko konkurrerar med Kina när det gäller kostnaderna och kan dessutom uppvisa frihandelsavtal med 45 länder. Som en följd av det har flera industriella kluster uppstått i tillväxtländerna, bland annat för hushållsapparater, Robotarm vid den automatiserade produktionen Luis Arce Catacora har ett stort mål. Människorna i Bolivia ska inte bara utvinna den inhemska råvaran litium, utan även utforma och kontrollera hela värdekedjan fram till egenproducerade batterier för smartphones eller elbilar. Finansministern satsar helt på att industrialisera landet: Idag tappar ett land som inte tillverkar tekniska produkter snabbt mark. Bara för tio år sedan hade många industriländer endast skakat på huvudet åt Catacoras argument. Många politiker, forskare och entreprenörer menade att industriell styrka inte längre var ett mål att sträva efter. Ett samhälle som bygger på kunskap, information och tjänster ansågs vara nästa utvecklingssteg. Men efter en ekonomisk och finansiell kris har prioriteringarna förskjutits: I länder med en stark industri har de flesta människor i alla fall hittills det betydligt bättre än i andra länder. Dels Idag tappar ett land som inte tillverkar tekniska produkter snabbt mark fungerar industrin som en ekonomisk knutpunkt eftersom företag ger uppdrag till underleverantörer och tjänsteföretag och på det sättet stärker ekonomin. Dels skapar industrin kunskap och attraktiva arbetsplatser: Inte bara utgifterna för forskning och utveckling är högre än i många andra branscher, utan även lönerna. Industrins aktiviteter utgör därmed en väsentligt högre andel av bruttonationalprodukten än förädlingsindustrin. Industrialiseringen ses inte längre som ett historiskt begrepp utan som ett framtidskoncept. Att även historiska industriområden tillhör denna framtid framgår av en blick på Storbritannien. Alldeles nyss har London gått om Hongkong som världens dyraste arbets- och bostadsort. Enligt siffror från Boston Consulting Group (BCG) är Storbritannien samtidigt det billigaste produktionsområdet i Västeuropa och behöver inte ens frukta jämförelser med Polen, Tjeckien eller Kina. Talande nog har den internationaliseringsivriga svedoliver/thinkstock 28 29
Tänka framåt Tänka framåt datorhårdvara, medicinteknik och fordonstillverkning. Kvalificerade medarbetare är ytterligare en konkurrensfördel för Kina är i alla fall inte längre ett automatiskt svar på frågan var en fabrik ska byggas. Mot bakgrund av lägre lönekostnader, en stor och snabbt och elektroteknik. Det behövs alltså inte bara centrala storindustrier en decentraliserad, regionalt anpassad tillverkning blir allt viktigare. Viktigare blir också två andra, hittills mest regionala aspekter: energipriser och miljökrav. EU-länderna har satt upp betydligt mer ambitiösa hållbar- Lättviktsstål på en produktionslina vid biltillverkning Industri fungerar som en ekonomisk knutpunkt I Shanghai utvecklas specialprofiler och -rör för kommersiella fordon produktionsorten. För industrierna genomgår just nu ett evolutionssprång efter ångmaskinen, masstillverkningen via löpande band och automatiseringen blir nu sakernas En decentraliserad, regionalt anpassad tillverkning blir allt viktigare internet en del av produktionen. I det konceptet, som också betecknas med slagordet Industri 4.0, ska fabriker och produkter kommunicera och sammanlänkas med varandra. Målet är en intelligent och resurseffektiv tillverkning. För sådana komplexa produktionsprocesser är företag beroende av välutbildade, lärvilliga och motiverade anställda. växande inhemsk marknad och betydande statliga stimulanser för utländska investerare är produktionsorten visserligen fortfarande attraktiv. Men att det i världens alla regioner kan finnas attraktiva tillverkningscentrum innebär en stor fördel för industrierna: närheten till marknaden. I utvecklings- och tillväxtländer växer i regel alla industriområden. Två miljarder människor kommer under de kommande tio åren att stiga upp i den globala konsumentklassen. Men deras behov utvecklar sig på andra sätt än i de gamla industriländerna, exempelvis hoppar konsumenterna där över fasen med PC och fast nät och frågar direkt efter mobila lösningar för internet och kommunikation. I starkt industrialiserade länder däremot växer den samlade ekonomin snarare ofta begränsat. Istället uppnår de inte minst på grund av det större antalet äldre invånare tydlig tillväxt i specialiserade segment: medicinska produkter, transportmedel, energi- hetsmål än till exempel USA eller Kina. Det är bra för klimatet, men en problematisk utveckling för den europeiska industrin: Vid investeringar i mer miljövänlig teknik eller i kompensationsåtgärder uppstår kostnader för företagen som deras konkurrenter utanför Europa inte behöver bära. Det skadar inte bara balansräkningen, utan innebär också en fara. I synnerhet energiintensiva industrier kan flytta sin produktion och Europa förlora know-how, jobb och ekonomisk kraft. I slutet av 2015, vid FN:s klimatkonferens i Paris, ska ett för alla länder i världen rättsligt bindande klimatavtal upprättas. Det är en chans att fördela ekologiska kostnader som klimatskydd och energieffektivitet rättvisare över världen och en chans att stärka industrierna i det fortsatt konjunktursvaga euroområdet. Av företagen förväntas ändå inte längre bara att de endast ska erbjuda produkter för olika marknader i världen. Eftersom allt fler människor konsumerar allt mer, har effektiv hantering av råvaror blivit en central fråga för varje industri. Till det hör också att företagen håller resurserna kvar i kretsloppen och därmed tillgängliga. Bolivias finansminister Luis Arce Catacora kommer i alla fall säkert att utöka sin litium-värdekedja med detta led. 30 31
Tänka framåt Tänka framåt Intervju Wolfgang Eder Text André Uhl Vilka globala utmaningar måste industrin ställa in sig på enligt din åsikt? Den allra största utmaningen blir, åtminstone på längre sikt, att skapa någorlunda jämförbara förutsättningar för alla relevanta ekonomier, alltså en Level Playing Field. Det finns en rad lika viktiga teman runt om i världen, som också kräver globala lösningar, exempelvis klimathotet, tillträde till marknader, sociala och rättsliga minimistandarder och mycket mer. Industrin som en enhet med gemensamma trender existerar för övrigt inte längre enligt mitt perspektiv. Vi borde därför också diskutera själva industribegreppet i grunden. Det är verkligen på tiden att anpassa den förlegade bilden av de enskilda sektorerna till en modern verklighet och börja tänka utanför boxarna. Exempelvis är tjänster sedan länge en integrerad del av moderna industriföretag. Utan industrin skulle många av dagens tjänster inte existera alls eller bara finnas i mycket begränsad form. Pågår det en återindustrialisering? Vilka chanser finns det, var går gränserna? År 2000 stod industrin i Europa fortfarande för 18 procent av den sammanlagda ekonomin, i dag är det om ens det knappt 14 procent, med sjunkande tendens. Som påminnelse: Målet som EU-kommissionen själv har ställt upp för Wolfgang Eder Wolfgang Eder är Styrelseordförande och CEO för voestalpine AG 2020 ligger helt orealistiskt på 20 procent. Det är ingen tillfällighet att nedmonteringen av industrin i många länder leder till en rekordhög arbetslöshet, framför allt bland unga, att Europa hotar att permanent halka efter Asien och USA när det gäller forskning och utveckling och att tillväxten stagnerar. Vi borde alltså istället diskutera avindustrialiseringens gränser, innan vi talar om återindustrialiseringen och vilka perspektiv en tidigare ledande och stolt kontinent i dag har kvar i politiskt, socialt, ekonomiskt och samhälleligt avseende på den globala arenan. Det har även om medierna gärna framställer det så ingenting med EU-bashing att göra. Industrier förlägger helt enkelt sin produktion dit där förutsättningarna är som bäst ur kostnads- och marknadsperspektiv och inte dit där de högsta pappersbergen med ständigt samma, ouppfyllda avsiktsförklaringar produceras. Varken tomma ord eller romantik är en kategori i det sammanhanget. Vilka konsekvenser har dessa trender för de europeiska samhällena? De europeiska företagen har i flera avseenden nått gränsen för vad klarar av att bära. Till det bidrar också att nationella regeringar i allt högre utsträckning flyr från sitt mest grundläggande ansvar, nämligen det gentemot väljarna eller bättre uttryckt, människorna, eftersom de snarare anpassar sina prioriteringar efter valdagar än söker lösningar för långsiktigt mer avgörande frågor. Vad politiken och samhället inte kan eller vill lösa, hänskjuts ofta till nya föreskrifter och lagar och delegeras till näringslivet för det mesta i form Hos voestalpine utvecklar vi produkter för extrema krav av ytterligare pålagor, och då talar jag inte bara om sådana som har med pengar att göra. Det kan inte fungera. På det sättet drivs politiken till det absurda, den kan inte fly sitt ansvar på bekostnad av andra. På vilket sätt drabbas stålindustrin av de här trenderna och den här utvecklingen? För en del problem bär branschen själv skulden, det måste man öppet erkänna. Den har med få undantag inte lyckats att skaffa sig en tidsenlig image, att förklara sin och stålets betydelse och den satsar fortfarande sammantaget för mycket på kvantitativt tänkande istället för på kvalitet, det vill säga de producerar globalt sett alldeles för mycket olegerat stål som marknaden inte längre behöver i den omfattningen. Trenderna på marknaden och inom tekniken är inte problemen de erbjuder tvärtom stora möjligheter som industrin måste se till att utnyttja. Generellt sett står den dock inför en mycket mer komplex utmaning, nämligen att klargöra att den inte är en del av problemet, utan en del av lösningen. Den måste leda utvecklingen istället för att ledas av andra. Hur ser du på industrins framtid? I Europa och globalt? Vad krävs redan nu för att industrin ska gå en positiv framtid till mötes? Jag är inte orolig för industrins framtid. Den producerande realekonomin kommer alltid oundvikligen att finnas, redan av det skälet att människan inte kan leva utan det som den skapar. Den kommer också i framtiden ständigt att bidra till att göra världen modernare, effektivare och därmed i slutändan till en bättre plats att leva på. Frågan är bara var det kommer att ske. 32 33
Tänka framåt Tänka framåt Framtidens mobilitet Text Kathrin Gemein Beröringsfri energiöverföring Hur kommer framtidens tågtrafik att se ut? Just nu jobbar forskare från det tyska centrumet för luft- och rymdfärd på det. Utöver aspekterna hastighet och energibesparing sysslar projektet Next Generation Train även med ämnet kontaktledningar, då dessa kräver särskilt mycket under håll och ofta drabbas av fel och orsakar förseningar. Därför ska Next Generation Train inte behöva kontaktledningar utan drivas av beröringsfri energiöverföring via induktionsslingor. Hur vi redan inom en snar framtid skulle kunna röra oss på vägar och räls i luften Saltvatten istället för bensin Med hissen till rymden Att bara kliva in i hissen och åka med den till månen låter som en idé från en science-fiction-film. Men förverkligandet av idén pågår faktiskt: Företaget LiftPort jobbar för tillfället med hjälp av crowdfunding-stöd på en första studie. Under de kommande åtta åren utvecklas en testkonstruktion. Denna robothiss som heter Lunar Space Elevator Infrastructure ska transportera personer till rymden via ett rälssystem och trotsa tyngdkraften. Aerodynamisk lasttrafik Ibland hjälper det att byta perspektiv: Josh Shercliff betraktar lastbilar från ett aerodynamiskt perspektiv. På det sättet har han utvecklat en design som förbrukar mindre bensin på långa sträckor. Egentligen är det helt logiskt: En lastbil i form av en låda skapar mer luftmotstånd än ett fordon som är bränsleeffektivt utformat. Inspirerat av formel 1-bilar har designer uppstått som är stilrena och futuristiska och skulle kunna vara ett miljövänligt alternativ på världens motorvägar. Vänster Josh Shercliff Höger Michael Laine / Flickr (CC BY-NC-SA 2.0) Höger nanoflowcell Vänster nedan Sanu K R Vänster ovan DLR (CC-BY 3.0) Det är ingen utopi längre att ersätta bensin i biltrafiken genom bränslen som är nästintill outtömliga och billiga: QUANT-limousinen ska endast drivas med saltvatten. Med denna modell utvecklade nanoflowcell AG det första elfordonet som genererar el via en elektrolytlösning och uppnår en räckvidd på upp till 600 kilometer. Detta innovativa drivnings- och energilagringskoncept möjliggörs av den så kallade flödescellteknologin, där två olika salthaltiga vätskor tankas och genererar ström. Men det kan ta några år tills denna modell kan produceras i serie. Med joystick genom staden Att leta efter en parkeringsplats är framför allt i storstäder jobbigt och tidskrävande. Den indiska produktdesignern Sanu K R har utvecklat ett enmansfordon som gör att vi snart inte kommer att behöva leta längre: Fordonet är runt och har två extra hjul som med sina speciella vinklar både bidrar till balansen och stödjer vikten. Fordonet drivs av två motorer och behöver ingen ratt däremot styrs det av en joystick. En mycket lekfull och platssparande variant att ta sig fram med. 34 35
Tänka framåt Tänka framåt Fem länder, en vision? Text Björn Lüdtke, Ellen Lee, Jaideep Sen, Gwendolyn Ledger, David Nicholson, Jesko Johannsen Illustration Mathis Rekowski För IT räknas Silicon Valley runt om i världen som framgångsmodell. Vad kan vi lära oss av innovatörerna i Kalifornien? Vi forskar i Bangalore, Chile, London och Rwanda. Blick ut över Santa Clara Valley, som geografiskt ligger mitt i Silicon Valley Kirk Lougheed Bangalore, Indiens Silicon Valley eller Chilecon Valleys lockelser sådana löpsedlar står ofta att läsa. När det handlar om nya företagsfilialer inom informationstekniken (IT) tittar hela världen på dalen söder om San Francisco. Och med goda skäl: I Kalifornien visar branschen gång på gång hur man kan tjäna miljoner och miljarder dollar genom IT. Det räcker för att man ska ta sig en närmare titt på Silicon Valley. Vår författare Ellen Lee undersöker först framgångsfaktorerna i det ursprungliga Valley, som ger näring till nya idéer och framgångsrika start-up-företag. Därutöver skickade vi ut ytterligare fyra reportrar i världen för att få reda på om denna framgång kan upprepas på andra platser och om de faktorer som identifierats av Lee spelar en roll i det. Vi startar vår IT-resa i Bangalore: Staden är en av de mest kända nya Valleys. Vår författare Jaideep Sen konstaterar dock, att det snarare handlar om en geografisk olycka än I Kalifornien visar man hur miljarder kan tjänas om planering, men att man satsar mycket på att träda ut ur originalets skugga. Sedan går resan till Chile. Det var inte länge sedan det där ansågs vara en skam att misslyckas med ett företag. Men stegvis utvecklas en entreprenörs kultur som motsvarar den amerikanska. Journalisten Gwendolyn Ledger rapporterar att ett misslyckande allt mer börjar ses som en chans till en nystart. Medan staten i Chile försöker driva fram IT-sektorn, utvecklades området East End i London helt utan statlig hjälp till en IT-miljö. David Nicholson besökte Silicon Roundabout. Vår reporter Jesko Johannsen hittar stora visioner i lilla Rwanda. Med hjälp av informationsteknik vill man hoppa över ett steg i industrialiseringen och utvecklas direkt från ett jordbrukssamhälle till ett tjänstesamhälle. Silicon Valley Circulus virtuosus Silicon Valley ursprunget för teknikgiganter som Google och Yahoo är berömd för en innovationskultur som hela världen försöker imitera. Men dalen söder om San Francisco är fortfarande ohotad som Adressen med stort A för företagare med stora drömmar. Michele Colucci är en sådan företagare. När hon fick idén till sitt startup-företag bodde hon i södra Kalifornien. Hennes vänner bad ofta advokaten om råd i rättsliga frågor och så fick hon sin idé om att skapa en plattform som hjälper människor att hitta rättshjälp. Colucci insåg redan i ett tidigt skede efter grundadet av sitt företag Justiquity, att hon måste flytta för att kunna bli framgångsrik. Hennes nya hemort i Silicon Valley hjälpte henne att skapa förbindelser med partners, investerare och rådgivare. Här finns det energi och entusiasm för idéer, säger hon. Företagande är en gemensam process. Det fantastiska är att det finns experter på alla områden här. Att leda ett startup-företag, marknadsföring, tillgång till kapital för allt det behöver man specialister om man vill bli framgångsrik. Silicon Valley har inte för inte rykte om sig att vara teknikföretagandets världshuvudstad. Här uppstår och växer de. I ett garage i Palo Alto började Stanford-studenterna Bill Hewlett och Dave Packard att experimentera 1939. 1998 började Larry Page och Sergey Brin att utveckla Google i en väns garage. Och förmodligen håller just nu, någonstans i San Francisco Bay, någon på att i sitt hem bygga upp nästa teknikgigant. Även när Facebooks grundare Mark Zuckerberg vill expandera med sitt sociala nätverk, flyttade han hit från sitt studenthem i Harvard. Hur var och är detta möjligt? Det enkla svaret: Det finns människor här. I Stanford och på University of California i Berkeley utbildas varje år hundratals talangfulla ingenjörer och i stora teknikföretag fostras framtidens företagare. Grundaren av Linkedln till exempel, Reid Hoffman, började sin karriär hos Apple. Därtill kommer framgångsrika företagare som investerar i framtiden genom att ge råd åt startup-företag, ställa kapital till förfogande eller själva grunda dem. Ett framstående exempel på det är PayPal Mafia, som består av grundare från och tidigare medarbetare hos PayPal. Till dem hör bland andra Peter Thiel, som senare investerade i Facebook, Elon Musk som sitter i ledningen för Tesla, liksom Chad Hurley och Steve Chen som grundade YouTube. Och inte minst är det de många invandrarna från världens alla hörn, som slår sig ned i Silicon Valley med nya idéer och energi. Det hela är en Circulus virtuosus, en positiv spiral så att säga, menar Vivek Wadwha, lektor vid Stanford Law School. Ju mer potential i form av kreativitet och produktivitet som finns här, desto fler människor kommer att attraheras av den här orten. En ytterligare pluspunkt för Silicon Valley är dess företagsvänliga infrastruktur. Unga företagsgrundare får 36 37
Tänka framåt Tänka framåt stöd av hightech-inkubatorer och företagsacceleratorer. På Sand Hill Road finns det en mänd riskkapitalinvesterare. En studie visar att ungefär 40 procent av de riskkapital-dollar som årligen investeras i USA går till San Franciso Bay-regionen. Inte sällan går de pengarna till företagare som är unga och oerfarna eller rentav I Silicon Valley ses misslyckande som steg mot innovation Chilecon Valley: Blick över Santiago okänd trend av självständiga enskilda företagare som inte behöver vara anslutna till någon av de existerande IT-parkerna. Bangalores dröm skulle mycket väl kunna bestå av att locka till sig utländska investerare och att sälja till denna världens Facebooks. Och det är hoppet för framtiden: att etablera Bangalore som ett centrum där inhemska talanger får utvecklas, och därmed bekräfta sitt anspråk på att vara ett drivhus för rika uppslag och vägvisande idéer på IT-området. Det är en chans att överbrygga klyftan mellan San Francisco Bay och området mellan Bellandur Lake och Iblur Village. kapsejsat med sina senaste företag. Här ses misslyckande som ett steg på vägen till innovation. Fritänkare applåderas här, säger Wadwha. Du får vara annorlunda. Du får framföra starka åsikter. Du får misslyckas. Och du får pröva dig fram. Det är magin med Silicon Valley. Trots det befinner man sig vid ett vägskäl. Invandringslagstiftningen försvårar för utländska, unga företag att slå sig ner här. Det råder brist på betalbara bostäder. Klyftan mellan fattiga och rika blir allt större. Och även om Silicon Valley är stolt över sitt prestationssamhälle, där man utgår ifrån att de bästa idéerna slår sig fram, har man nyligen tvingats inse att inkluderandet av kvinnor och minoritet fortfarande lämnar mycket övrigt att önska. Men det är möjligen bara mindre hinder. Föga förvånande sattes snabbt en rad program igång för att ta itu med problemen kring bostäder, fattigdom, invandring och mångfald. För som vi har lärt oss är misslyckande i Silicon Valley bara ett skäl att resa sig upp och pröva på nytt. Ny trend i Bangalore: Makerspaces Bangalore Möjligheternas stad Vid årsskiftet 2014/15 uppvisar Bangalore, eller Bengaluru som den i indiska delstaten Karnataka belägna staden egentligen heter i sin icke-anglifierade form, extrema kontraster, typiska för en växande metropol: Å ena sidan marknadsförs den som staden med den högsta livskvaliteten i Indien, å andra sidan lider den under en sedan lång tid pågående avfallskris. Trots det är Bangalore en av världens största arbetsgivare inom ITindustrin och lockar till sig nya högskoleutbildade från Indien liksom högkvalificerade talanger från hela världen. Stadens infrastruktur är, även om den hela tiden tycks befinna sig i förändring, en av de bästa i landet. IT-fenomenet möjliggör för det första snarare mjuka faktorer: det kosmopolitiska klimatet i staden, forskningsmöjligheterna (Indian Institute of Science grundades här 1909) och en lång tradition av talad engelska. Ett viktigt bidrag kom med uppsvinget för stadens ingenjörshögskolor på 1980- och 1990-talen. Denna utveckling lockade studenter redan vid en tidpunkt när mjukvaru utveckling ännu inte hörde till de eftertraktade ämnena. För det andra bidrar också hårda faktorer till denna utveckling, som en temporär skattebefrielse, förenklade markköp för upprättande av Dibyangshu Sarkar / Getty Images Matt Mawson / Getty Images teknikparker liksom en avreglerad arbetsrätt, förklarar Sunil Abraham, ledare för forskningsgruppen Centre for Internet and Society. Dessa lättnader var skräddarsydda för de multinationella företagen, anser han. En sådan form av politik hittar man vanligtvis inte i andra länder. Staden lockar till sig talanger från hela världen Utvecklingen av Bangalore till ITcentrum är snarast en geografisk tillfällighet, säger Abraham. När alla går till sängs i New York har arbetsdagen i Indien just börjat, och på det sättet har orten blivit till ett outsourcat nattskift för västvärlden. Framför allt den så kallade cyber-kulissen, alltså underkvalificerade IT-hjälparbetare, är i Indien ett kännetecken för en affärsmodell baserad på lönekostnadsfördelar, som många IT-företag fortfarande stöder sig på. Abraham tror att uttrycket kuli säger mycket om hur industrin tog sin början och om reglerna bakom dess framgångar. Den springande punkten är den intellektuella äganderätten, som i slutänden befinner sig hos kunderna i västvärlden. Ingenjörerna här skapar visserligen innovationer, men äger inte rättigheterna till dem. Och därför ser Abraham inte etiketten det nya Silicon Valley som särskilt träffande för Bangalore; det är mer ett resultat av politiska kampanjer och ståhej i medierna. Men IT-världen i Bangalore har också en annan sida - en självständig, från västvärlden oberoende. Antalet grundade företag växer. Nyheter om investeringssuccér som Flipkart på området E-handel, liksom startupföretag som utvecklar appar och inte minst den växande animationsindustrin bidrar mycket till att korrigera det negativa intrycket av staden som ett billigt back office. Abraham påpekar att tillgången till open source-resurser på senare tid haft avgörande betydelse för utvecklare och programmerare i utvecklingen av egna orginalprodukter. Nya Makerspaces ägnar sig i ökande utsträckning åt community-relaterad teknisk träning. Nästa stora utveckling kan bli en i dag fortfarande Chile Startup-våg Redan under sina studier i Georgetown, USA, fick ecuadorianen Miguel Torres idén till sitt teknik-startupföretag ESCAPESwithYOU, som nu sedan 2010 erbjuder B2B-logistiklösningar. När han drog i gång fick han stöd av Start-up Chile, en statlig inkubator med vilken Chile vill positionera sig som en viktig knutpunkt för företagare i regionen. Man gav oss ett visum, 40.000 US-dollar och tillgång till en miljö där politiken stöder och satsar på företagande, berättar han. Hans startup-företag är nu ett av nästan 1000 nygrundade företag som fått stöd sedan 2010. Det året började staten att försöka attrahera talanger och investerare. I Chile delar man sedan dess ut vad man i USA under en tid har snålat med: Arbetstillstånd för invandrare. Programmet drog till sig inflytelserika företagare från hela världen från USA, Indien eller Storbritannien. I mars 2014 välkomnades redan den tolfte startup-generationen. 38 39