HÄLSA OCH SÄKERHET Miljömålen En revidering av Miljöprogrammet pågår, där slutprodukten kommer att ha sin utgångspunkt i det regionala miljömålsdokumentet med koppling till ett åtgärdsprogram. Det övergripande målet då som nu kommer att vara en BRA MILJÖ I TINGSRYDS KOMMUN och slutdokumentet beräknas kunna antas av Kommunfullmäktige någon gång under 2006. Miljökvalitetsnormer Miljökvalitetsnormerna (MKN) som infördes i samband med att miljöbalken trädde i kraft den 1 januari 1999, är ett relativt nytt styrmedel i svensk miljörätt. Systemet med miljökvalitetsnormer regleras framförallt i 5 kap MB där man finner definitioner och bestämmelser om hur miljökvalitetsnormer ska uppfyllas samt om bl.a. åtgärdsprogram. Miljökvalitetsnormer kan i många fall samverka med liknande styrmedel som till exempel miljömålen och bli ett ännu kraftfullare instrument. Miljökvalitetsnormerna är till skillnad från regeringens miljömål juridiskt bindande. I översiktsplanen ska redovisas hur kommunen avser att iaktta gällande miljökvalitetsnormer, jfr 4 kap 1 andra stycket 3 plan- och bygglagen. Miljökvalitetsnormerna ska tillämpas vid planering och planläggning som t ex vid detaljplanering, trafikplanering. I dagsläget finns två typer i form av MKN för fisk- och musselvatten samt för utomhusluft. För Tingsryds del gäller MKN för utomhusluft och uppmätta halter av svaveldioxid, kvävedioxid, kväveoxider, bly, PM 10 (partiklar mindre än 10 µm), bensen och kolmonoxid. I samband med planprocessen görs en miljöbedömning om huruvida en detaljplan kräver en miljökonsekvensbeskrivning. En miljökonsekvensbeskrivning ska upprättas om genomförandet av detaljplanen kan anses medföra betydande miljöpåverkan enligt 5 kap 18 plan- och bygglagen. EU-kommissionen håller för närvarande på att arbeta fram ytterligare direktiv som på sikt kommer att medföra utökade miljökvalitetsnormer för luft och vatten. För närvarande planeras inga miljökvalitetsnormer för mark. I miljöbedömningen behandlas frågan om förslaget till detaljplan medför en negativ inverkan på bland annat luft, klimat, eller vatten. Gällande miljökvalitetsnormer ska följas och beaktas genom hela planprocessen. Radon Radium förekommer allmänt i jord och berg. När radium sönderfaller bildas den radioaktiva ädelgasen radon. Radon i jordluften kan transporteras till markytan och därifrån sugas in i byggnader genom otäta grundkonstruktioner. Radon löst i brunnsvatten kan avgå till inomhusluften i samband med upptagning. Kommunalt vatten har vanligen låga radonhalter och utgör inget problem. Radon i mark och vatten utgör inget hinder för att bebygga ett område. Byggnaderna måste uppföras så att lagstiftningens krav avseende radondotterhalten inomhus uppfylls. Byggnaderna måste anpassas till radonhalten i jordluften. Landet har klassats i tre typområden beroende på radonhalten i jordluften (se tabell). 75
Andel av Sveriges yta Rekommendationer Normalriskområden 70 % Bebyggelse skall uppföras radonskyddat Lågriskområden 20 % Bebyggelse kan uppföras på traditionellt sätt. Högriskområden 10 % Bebyggelse skall uppföras radonsäkert Inom grönstensområden kan radonrisken betraktas som låg vid grundläggning på mark. Högre radonhalter kan däremot förekomma i grusåsområden, där jordluftvolymen är större än vanligt, samt lokalt inom vissa områden som har förhöjd gammastrålning, där höga uran- och toriumhalter ger hög radonavgång. Inom grusåsområden och områden med förhöjd gammastrålning från berggrunden bör radonavgången från marker uppmärksammas vid bygglovgivning och planläggning. Inom kommunen har ingen radonriskkartering utförts. Gränsvärde för godtagbar radongashalt inomhus vid nybyggnation är 200 Bq/m 3. För befintlig bebyggelse finns inget gränsvärde, men väl ett riktvärde på 200 Bq/m 3. Byggnadstekniska åtgärder mot markradon presenteras bl a i planverkets rapport nr 59-1982. I samband med planhandläggning eller bygglovsprövning utförs vid behov mätning av radonhalt i marken. Förorenade områden Lokal nedsmutsning av mark samt sediment i vatten som ett resultat av tidigare verksamheters gamla synder kallas med ett gemensamt namn för förorenade områden. Föroreningarna kan härröra från industrier, bensinstationer, kommunala deponier, militära övningar och installationer, samt en rad andra verksamheter. Bland föroreningarna återfinns tungmetaller, olje- och tjärprodukter, samt klorerade kolväten som till exempel PCB och trikloretylen. De förorenade områdena skall i enlighet med miljöprogrammet identifieras och redovisas i översiktsplanen och/eller detaljplan. Länsstyrelsen har från och med år 2000 inventerat och identifierat ett antal förorenade områden i länet. I Tingsryds kommun har hittills 209 objekt identifierats, varav 37 objekt inventerats och riskklassats. (Se karta). Av dessa har 9 objekt klassats i riskklass 2, stor risk och ett objekt klassat i riskklass 1, mycket stor risk. Resterande objekt ligger i riskklass 3 eller 4, måttlig risk resp. liten risk. Inget. Resultatet av riskklassningen är en samlad bedömning av de risker för människa och miljö som kan finnas idag och i framtiden. Följande faktorer har beaktats: föroreningarnas farlighet föroreningsnivån spridningsförutsättningarna för föroreningarna i grundvatten, mark, ytvatten och sediment känsligheten för människan och skyddsvärdet för miljön i det aktuella området Förutom länsstyrelsens inventering av PCB i byggnader har följande inventeringar utförts: kommunens inventering av nedlagda deponier (1992) inventering och sanering (ej helt avslutat) av nedlagda bensinstationer utförd av Svenska petroliuminstitutets miljösaneringsfond AB (SPIMFAB) Deponier och bensinstationer finns således inte med bland de objekt som länsstyrelsen inventerat. 76
Kartan redovisar Länsstyrelsens inventering och identifiering av förorenade områden. Buller Buller är ett växande miljö- och hälsoproblem. Naturvårdsverket är samordnande myndighet för hantering av buller i den yttre miljön. För befintlig bebyggelse gäller ett riktvärde på 65 db(a) dygnsmedelvärde vid fasad. Vid nyproduktion av bebyggelse, vägar och gator gäller ett dygnsmedelvärde av 55 db(a) vid fasad och ett maxvärde för uteplats på 70 db(a). När det gäller buller i bostäder finns det riktvärden antagna av Socialstyrelsen. De gällande riktvärdena från 1997 anger att buller från vägtrafik inte får överstiga ett dygnsmedelvärde av 30 db(a) inomhus och 45 db(a) som maxvärde nattetid. En ny bedömningsmetod för omgivningsbullerbuller som baseras på årsmedelvärden presenterades i EU: s bullerdirektiv 2002. Sverige ska anpassa sig till denna bedömningsmodell. Buller är inte ett stort problem för Tingsryd kommun. För vissa av tätorterna kan dock trafiken periodvis ge upphov till vissa bullerstörningar. Därför har det i kommunens kommande miljöprogram tagits fram en åtgärd som anger att bullermätningar ska utföras på vägar och gator vid behov, t ex efter anmälningar. Luft Ett nationellt miljökvalitetsmål är att luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Trots att Tingsryds kommun är glest bebyggt kan problem med luftkvaliteten uppstå genom långväga transporterade föroreningar, trafiken och genom mer lokala utsläpp från till exempel småskalig vedeldning. Även utsläpp från industrier, medför luftpåverkan. Förhållandevis höga halter av kväveoxid kan således förekomma även i de mindre tätorterna. Ryd, Linneryd, Urshult och Väckelsång är orter i kommunen som har en hög andel fastigheter med gamla vedpannor utan ackumulatortank (Källa: Energikontor Sydost, 30 september, 2002; Inventering av utsläpp till luft från småskalig vedeldning i Kronobergs län). 77
Både Ryd och Urshult har dessutom en hög belastning vad gäller genomfartstrafik. Statistik från Statistiska Centralbyrån (Källa: SCB, december 2004) visar att koldioxidutsläppen ökar i Tingsryds kommun och att transportsektorn står för den största ökningen. Några luftkvalitetsmätningar har hittills inte genomförts i kommunen. Tingsryds kommun medverkar i ett samordnat luftövervakningsprogram med Kronobergs Luftvårdsförbund som samordnare och en rapport väntas under 2006. Tingsryds kommun är enligt lag skyldig att kontrollera att miljökvalitetsnormerna enligt miljöbalken uppfylls i kommunen och en samverkan mellan kommunerna ligger i linje med Naturvårdsverkets rekommendation. Miljökvalitetsnormernas gränsvärden ligger högre än miljömålens, se vidare avsnitt Hälsa och säkerhet/miljökvalitetsnormer. I kommande miljöprogram för Tingsryds kommun finns ett antal åtgärder upptagna för att uppfylla de regionala och nationella miljömålen avseende Frisk luft. Bland annat ska en närmare kartläggning av den småskaliga eldningen av biobränsle i kommunen ske och utifrån denna ska mål och förslag till åtgärder formuleras. Totalförsvaret Inom Tingsryds kommun finns försvarsintressen. Dessa finns redovisade på en karta som är hemlig handling. Kommunen har tillgång till kartan. Hänsyn till försvarsintressena måste tas inom de områden som angivits. Risk och sårbarhetsbedömning Samhället möter idag en ny risk- och hotbild. För att möta denna har riksdagen fattat beslut om ett antal nya lagar och förordningar. Ett nytt krishanteringssystem har också införts i Sverige. Grunden för detta system ska vara handlingsprogram som arbetas fram med stöd av genomförda risk och sårbarhetsanalyser. Länsstyrelsen i Kronobergs län har tillsammans med Växjö kommun och krisberedskapsmyndigheten utarbetat en metod för det kommunala arbetet med risk- och sårbarhetsanalyser. Metoden har fått namnet ROSA. Tingsryds kommun kommer att med stöd av länsstyrelsen använda sig av denna metod för att genomföra de för Tingsryd kommun aktuella analyserna. Det arbete som kommer att genomföras under 2006 bör komplettera Översiktsplanen i de delar som ska beskrivas i detta kapitel. Det finns ingen anledning att föregripa detta arbete och därför utvecklas dessa frågor inte fullt ut i denna text kopplad till den nu aktuella översiktplaneringen. Texterna nedan ska ses endast som inspel inför det arbete som ska genomföras under året. Vattentäkter Tingsryds kommun har fem vattenverk, en högvattenreservoar och två tryckstegringsstationer. I kommunen finns det ca 400 km vatten- och avloppsledningar. Vattenverk finns på följande orter: Ryd, Linneryd, Korrö, Yxnanäs, Hensmåla. Den nya grundvattentäkten i Flisehult var helt färdigställd vintern 2002. Vattenverken producerade 2004 något över 1 000 000 m³ renvatten. Antalet abonnemang var: enfamiljshus 2913 och flerfamiljshus 300. 78
Systemet för vattenförsörjning är självfallet sårbart. Frågor som bör belysas i en framtida risk och sårbarhetsanalys är bland annat risken för försämrad vattenkvalitet på grund av generell miljöpåverkan, utsläpp av ämnen som påverkar vattenkvaliteten, olyckstillbud, översvämningar och medvetna sabotage kopplade till vattnets kvalitet. Även distributionssystemets sårbarhet måste ingå i en framtida analys. Många hushåll i kommunen har egen vattenförsörjning. Här finns också en problematik som bör belysas, risken för generell eller lokal miljöpåverkan och sårbarheten vid exempelvis längre elavbrott som blir särskilt allvarliga när de drabbar större djurhållare. El, tele, IT Kommunerna i bland annat Kronoberg har under början av år 2005 blivit mycket medvetna om sårbarheten i infrastrukturen när det gäller el, tele och IT. Stormen Gudrun slog ut stora delar av samhället under lång tid. Framtida konsekvenser är ännu inte fullt ut överblickbara. Två elnätsbolag verkar i Tingsryd, KREAB och E.ON. Det finns all anledning att med utgångspunkt från erfarenheterna av stormen föra diskussioner som ger kommunen en mycket större säkerhet än idag vad gäller strömförsörjningen. Bland annat måste man arbeta dels för större säkerhet vad gäller nät och överskott. Samma diskussion måste föras vad gäller fast och mobil telefoni samt bredbandsnätet. För Tingsryds kommun, som är en landsbygdskommun och vars innevånare ofta väljer att bosätta sig i kommun för de kvaliteter som detta står för, är det oerhört viktigt att vi kan erbjuda en robust försörjning av el, tele och IT. Det gäller självklart de enskilda hushållen men i ännu större utsträckning de företag som väljer att etablera sig här och kan göra det tack vare den nya tekniken kopplad till IT-utvecklingen. Risken för att genom sabotage enkelt sätta offentlig verksamhets datasamband eller företagens bredbandsuppkopplingar ur spel bör också belysas. Översvämningsrisker Länet har varit drabbat av stora översvämningar de senaste åren. Tingsryds kommun har inte varit hårt drabbad och den bedömning som görs idag är att risken för större översvämningar som påverkar exempelvis många bostadshus inte är överhängande. Mörrumsåns och Ronnebyåns påverkan på samhällena Ryd, Urshult och Dångebo i eventuellt framtida extremsituationer bör dock belysas. Med tanke på att det finns bedömningar, kopplade bland annat till effekterna av drivhuseffekten som medför temperaturökningar, som säger att samhället kan förvänta sig fler extremsituationer kopplade till vädret bör den framtida risk och sårbarhetsanalysen innefatta en fördjupad analys här. Bland annat bör områden, bebyggda och eventuella framtida intressanta exploateringsområden som skulle kunna drabbas av höjda vattennivåer identifieras. Även ett par kommunala vattentäkter (Ryd och Korrö) kan ligga i farozonen vid ett sådant scenario. 79
Farligt gods Riksväg/länsväg 27, 29, 119, 120, 122 och 126 sträckning genom kommunen visar den grundläggande transportstrukturen i kommunen. Vägarna ger snabba förbindelser från regioncentrat Växjö i norr till Blekingekusten i söder, västerut via Älmhult mot E4 och sydvästra Skåne och österut mot Emmaboda. En stor del av befolkningen bor i anslutning till dessa vägar. Transporter av farligt gods längs med dessa vägar men även på det stora antalet småvägar ska belysas i den framtida risk och sårbarhetsanalysen. Här ska självfallet både risken för människors hälsa, miljön och vattenförsörjningen utredas. Miljöfarlig verksamhet Kommunen är förhållandevis lite utsatt för påverkan av kraftigt förorenande verksamheter. Självfallet finns förorenade områden (se tidigare kapitel) och miljöpåverkande verksamheter (industrier, deponier, fastbränsleeldning, lantbruk och skogbruk). Dessa verksamheter har oftast endast en lokal påverkan inom ett begränsat område. Det är emellertid inte alltid den verksamhet som bedrivs inom kommunens gränser som utgör de största riskerna. Här kan nämnas radioaktivt nedfall från havererad kärnreaktor eller episoder av tillfälligt försämrad luftkvalitet pga luftföroreningar som förs in från kontinenten i samband med ogynnsamma väderleksförhållanden. De största riskerna måste identifieras och planer för att möta dessa måste arbetas fram inom ramen för framtida risk och sårbarhetsarbete. Beredskap I ledningsplanen för Tingsryds kommun beskrivs den övergripande centrala kommunala ledningen vid en särskild händelse och vid höjd beredskap. Kommunstyrelsen är huvudansvarig. I Informationsplanen som antogs 2001 behandlas de förändringar som sker i organisationen vid en särskild händelse eller beredskap. Ledningen består av en informationsansvarig person. IR-bild som visar följderna i skogen efter den svåra stormen i januari 2005. 80