Lumparlands kommun PM juni 2016

Relevanta dokument
Sunds kommun PM juni 2016

Saltviks kommun PM juni 2016

Lemlands kommun PM juni 2016

Mariehamns kommun PM juni 2016

Jomala kommun PM juni 2016

Sottunga kommun PM juni 2016

Föglö kommun PM juni 2016

Vårdö kommun PM juni 2016

Finströms kommun PM juni 2016

Kökar kommun PM juni 2016

Brändö kommun PM juni 2016

Geta kommun PM juni 2016

Kumlinge kommun PM juni 2016

Eckerö kommun PM juni 2016

Sammanställning. Utifrån kommunvisa PM juni 2016

Hammarlands kommun PM juni 2016

Slutrapport - Förslag till förändrad kommunstruktur Åland, 28 februari 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2015

Kenth Häggblom, led. statistiker STATISTIKMEDDELANDE Tel Kommunal ekonomi- och verksamhet 2001:1

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2019

Kommunutredningen 2016

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2018

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2008

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2009

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2006

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2016

Kommunernas bokslut 2017

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2004

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Kommunutredningen 2016

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Familjer och hushåll

Kommunutredningen 2016

Kommunernas bokslut 2014

Ekonomiska nyckeltal. Åland 2011 Källa: Finlands Kommunförbund

hyresbostad, procent 27,8 45,0 13,9 17,9 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2016 hus

Kommunernas bokslut 2013

hyresbostad, procent 28,1 45,4 14,1 18,7 Figur 1. Förändring av antal bebodda bostäder efter hustyp och region 2015 hus

Arbetslöshetssituationen maj 2015

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2014

Utvärdering LBU Åland

Kommunernas bokslut 2016

Arbetslöshetssituationen januari 2014

Skattekalkyler för kommunerna hösten 2013

Arbetslöshetssituationen september 2011

Arbetslöshetssituationen juli 2011

Arbetslöshetssituationen - oktober 2007

Arbetslöshetssituationen januari 2017

Kommunernas bokslut 2015

ÅLANDS STATISTIK OCH UTREDNINGSBYRÅ. Den framtida kommunstrukturen på Åland en enkätstudie. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetslöshetssituationen februari 2015

Arbetslöshetssituationen maj 2017

Jämförelsetal. Östersunds kommun

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2000

Arbetslöshetssituationen april 2016

Arbetslöshetssituationen februari 2016

Arbetslöshetssituationen augusti 2018

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Elever i grundskolan läsåret 2008/09

Bostäder och boendeförhållanden 2010

Kommunernas och kommunalförbundens budgeter 2014

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Arbetslöshetssituationen juli 2014

Arbetslöshetssituationen december 2014

Timrå kommun. Jämförelsetal för år 2012 Revisionsrapport. KPMG AB 9 oktober 2013 Antal sidor:22 Antal bilagor:11 Rapport jämförelsetal 2012

Några övergripande nyckeltal

Bostäder och boendeförhållanden 2017

Grundskolan hösten 2004

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

Avvikande åsikt till slutrapport över nytt Landskapsandelssystem systemet för utjämning av kostnader

Bostäder och boendeförhållanden 2007

3 Försörjningsbalans åren Procentuell förändring från föregående år

Bostäder och boendeförhållanden 2008

Regionkommuner i norra Sverige. Rapportbilaga till utredning av ansökningar från landstingen i Norrbotten, Västerbotten, Västernorrland och Jämtland

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2002

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

Befolkningsprognos

Presidentvalet Kenth Häggblom, statistikchef Tel Val 2012:

Skattefinansieringen år 2014, md

Pensionsskulder riskerar framtidens sjukvård. En rapport om landstingens pensionsskulder

GRUNDSKOLAN HÖSTEN 2001

Inkomstfördelning och välfärd 2015

Skattefinansieringen år 2016, md

Årets resultat och budgetavvikelser

Befolkningsprognos

Några övergripande nyckeltal

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Kommunala befolkningsscenarier

Ekonomi. Ekonomi i allmänhet och Uddevallas ekonomi i synnerhet. Bengt Adolfsson Ekonomichef

Vad är prognosen för 2014

Transkript:

www.pwc.se Lumparlands kommun PM juni 216

Sammanfattning Lumparlands kommuns verksamheter kännetecknas av: Något lägre kostnader än genomsnittet för Ålands kommuner för grundskola per elev. Kostnaden för förskola per barn -6 år är i nivå med genomsnittet. Drygt 1 procent högre kostnad än genomsnittet för Ålands kommuner för hemtjänst per hushåll. Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är däremot dygnskostnaden för åldringshem drygt 1 procent lägre i Lumparlands kommun. Kommunen har lägre lokalkostnad per invånare än genomsnittet. Kommunen har lägre soliditet än genomsnittet för Ålands kommuner år 214. År 214 ökade skuldsättningen per invånare till 3 885 vilket motsvarar en fördubbling mot tidigare år. Lumparlands kommun ligger klart över genomsnittet för samtliga jämförelsegrupper vad gäller skuldsättning per invånare. Lumparland redovisar år 214 ett negativt ekonomiskt resultat. 214 ökade kommunens investeringar per invånare och var då klart högre än genomsnittet på Åland. Prognosen fram till 23 visar en ökning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om 467 personer. Det innebär en ökning med 17 procent. 2

Innehåll Sida Verksamhet 5 Ekonomi 12 Befolkning 19 Näringsgeografi 23 3

Om nyckeltalen Metod och information PM:et innehåller jämförelser med Åland (genomsnitt för kommunerna), finska och svenska. Dessa grupper har valts för att på bästa sätt kunna jämföra en enskild kommuns kostnader/uppgifter. För Ålands genomsnitt används ett ovägt medelvärde av de 16 kommunerna. Finska : Kommun där mer än 95 procent av invånarna bor i glesbygd (egen definition). : Kommun med en tätortsgrad understigande 7 procent och mindre än åtta invånare per kvadratkilometer (2 kommuner), enligt Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Det finns skillnader i uppgiftsfördelning mellan åländska och finska kommuner gällande sjukvård och gymnasieutbildning. Källor: Ålands statistik och utredningsbyrå, Statistiska centralbyrån (Sverige), Statistikcentralen (Finland) samt Finlands Kommunförbund. Växelkurs: 9,3 SEK = 1 euro Statistiken baseras på officiella uppgifter. Eventuella skillnader mellan år/kommuner kan därför behöva analyseras vidare i vissa fall. Exempelvis har antalet anställda påverkats av förändrad redovisning hos flera kommuner 214. 4

Verksamhet 5

Grundskola, per elev 18 16 14 12 1 8 6 4 2 16383 16 1517 14478 12833 21 211 212 213 214 Kostnaden för grundskola per elev i Lumparlands kommun har varierat något mellan 21 och 214. År 214 uppgick grundskolekostnaden per elev i Lumparland till 16. Jämfört med de åländska kommunernas genomsnittskostnad för en elev i grundskolan är kostnaden i Lumparland 4,5 procent lägre. Jämfört med finska är kostnaden per elev i grundskolan 33 procent högre i Lumparland år 214. Jämfört med svenska är kostnaden per elev i grundskolan ca 25 procent högre i Lumparland år 214. 18 16 16 16752 14 12 1 8 6 4 2 1219 12795 6

Förskola, per barn -6 år 14 12 1 8 7933 1231 1288 8889 1194 Förskolekostnaden per barn -6 år i Lumparlands kommun ökade mellan 21 och 212 för att sedan sjunka år 213. År 214 ökade kostnaden per barn -6 år i Lumparland till 11 94. Kostnaden för förskola per barn -6 år i Lumparland är i nivå med genomsnittet för Ålands kommuner. 6 4 2 21 211 212 213 214 Jämfört med finska är kostnaden per barn -6 år ca dubbelt så hög. I jämförelse med svenska är kostnaden ca 8 procent lägre i Lumparland. Andelen barn i förskola är högre i Lumparlands kommun än genomsnittet för Ålands kommuner (se bild nedan). 14 12 1 1194 11297 12113 9,% 8,% 7,% 6,% 8 5,% 6 5657 4,% 3,% 4 2,% 2 1,%,% 21 211 212 213 214 Lumparland Genomsnitt 7

Hemtjänst, per hushåll 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 18538 174 14667 12 9846 21 211 212 213 214 Hemtjänstkostnaden i Lumparland mätt i euro per hushåll ökade mellan 21 och 213 för att sedan sjunka år 214. År 214 uppgick kostnaden för hemtjänst per hushåll i Lumparland till 17 4. Jämfört med genomsnittet för Ålands 16 kommuner är kostnaden för hemtjänst per hushåll 12 procent högre i Lumparland. I jämförelse med svenska kostnaden för hemtjänst tydligt lägre i Lumparland (i svenska avser måttet kostnad per brukare). Andelen hushåll med hemtjänst är något lägre än genomsnittet för Ålands kommuner 214 (se bild nedan). 3 25 2 15 1 5 1,% 27167 9,% 8,% 7,% 174 6,% 1552 5,% 4,% 3,% 2,% 1,%,% 21 211 212 213 214 Lumparland Genomsnitt 8

Åldringshem, per dygn 3 25 261 217 255 222 Kostnaden för åldringshem per dygn har fördubblats sedan år 21. Den största ökningen skedde år 211. År 214 uppgick dygnskostnaden för åldringshem till 222. 2 15 1 12 Jämfört med genomsnittskostnaden för Ålands 16 kommuner är dygnskostnaden för åldringshem 12 procent lägre i Lumparland. I jämförelse med svenska är kostnaden för åldringshem per dygn ca 8 procent lägre i Lumparland. 5 21 211 212 213 214 Andelen invånare 65+ i åldringshem har ökat under mätperioden (se bild nedan). 214 var andelen i Lumparlands kommun högre än genomsnittet för Ålands kommuner. 3 3,5% 25 2 222 253 24 3,% 2,5% 2,% 15 1,5% 1 1,% 5,5%,% 21 211 212 213 214 Lumparland Genomsnitt 9

Lokalkostnader, per invånare 3 25 2 15 24 2528 2361 Lokalkostnaderna per invånare i Lumparlands kommun ökade har varierat. År 214 uppgick lokalkostnaderna per invånare i Lumparland till 349 per invånare. I jämförelse med genomsnittskostnaden för Ålands kommuner och svenska är lokalkostnaden per invånare lägre i Lumparland. 1 5 6 5 349 53 21 211 212 213 214 554 477 Genomsnittskostnaden i jämförelsegrupperna tar inte hänsyn till kommunens storlek. 4 3 349 2 1 1

Antal anställda 25 2 15 1 5 22 23 23 22 22 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1, Antalet anställda i Lumparland har legat stabilt mellan 22 och 23 personer mellan 21 och 214. År 214 uppgick antalet anställda i kommunen till 22 personer. Antal anställda per 1 invånare uppgick år 214 till 52,6 st. I jämförelse med genomsnittet för Ålands kommuner är det lägre och jämfört med svenska är det tydligt lägre. 21 211 212 213 214, Antal Antal per 1 inv. 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 52,6 62,8 92,3 11

Ekonomi 12

Soliditet 7% 6% 5% 4% 3% 2% 63,8% 62,5% 64,1% 62,8% 48,7% Soliditeten i Lumparland har sjunkit mellan 21 och 214. År 214 uppgick soliditeten till 48,7 procent. I jämförelse med genomsnittet för de åländska kommunerna uppvisar Lumparland en lägre soliditet år 214. I jämförelse med finska har Lumparland något lägre soliditet och jämfört med svenska något högre soliditet. 1% % 21 211 212 213 214 7% 6% 63% 57% 5% 49% 45% 4% 3% 2% 1% % 13

Skuldsättning per invånare 4 5 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 3885 2363 2213 213 1792 21 211 212 213 214 Kommunens skuldsättning per invånare sjönk mellan åren 21 och 213. År 214 ökade skuldsättningen per invånare till 3 885 vilket motsvarar en fördubbling mot tidigare år. Lumparlands kommun har en högre skuldsättning per invånare än jämförelsegrupperna. 4 5 4 3 5 3 885 3 2 5 2 252 2 647 2 1 5 1 692 1 5 14

Räkenskapsperiodens resultat som andel av intäkterna, procent 4,% 2,%,% -2,% -4,% 1,2% 2,7% -1,7% Lumparlands kommuns resultat som andel av intäkterna uppgick år 214 till -1,7 procent. Det är en förstärkning jämfört med 213- års resultat. Lumparland redovisar år 214 ett lägre resultat än genomsnittet för de 16 åländska kommunerna. Även jämfört med finska och svenska har Lumparland ett lägre resultat. -6,% -8,% -1,% -6,4% -8,5% 21 211 212 213 214 8% 7,4% 6% 4% 2% % -2% -1,7% 2,5%,2% -4% 15

Investeringar, per invånare 3 2 5 2 1 5 1 5 2514 459 31 28 89 21 211 212 213 214 Lumparlands investeringar mätt i euro per invånare ökade kraftigt år 214. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner samt finska och svenska är investeringarna per invånare tydligt högre i Lumparland år 214. 3 2 5 2514 2 1 5 1 5 753 653 416 16

Skatt 25, 2, 15, 1, 18,5 18,5 18,5 18,5 19,5 19,5 19,5 Skattesatsen i Lumparlands kommun höjdes år 214 från 18,5 till 19,5 procent. Fastighetsskatten för annan bostad har legat på,9 procent under hela mätperioden. Den allmänna fastighetsskatten ökade år 214 från,3 till,6 procent och har sedan dess varit oförändrad. 5, Lumparlands kommun tar inte ut fastighetsskatt för stadigvarande bostad., 21 211 212 213 214 215 216 Fastighetsskatt, annan bostad Fastighetsskatt, allmän procent 1,,9,8,7,6,5,4,3,2,1, Fastighetsskatt, stadigvarande bostad,9,9,9,9,9,9,9,6,6,6,3,3,3,3,,,,,,, 21 211 212 213 214 215 216 17

Skatteintäkter och landsskapsandelar per inv. 6 5 4 3 2 1 1815 2992 Skatteintäkter Landsskapsandelar 1935 1931 1758 3323 3321 3332 1715 3725 Skatteintäkterna per invånare har ökat under perioden 21-214. År 214 uppgick skatteintäkterna per invånare till 3 725. Landskapsandelarna per invånare ökade 211 för att sedan sjunka fram till 214. År 214 uppgick landskapsandelarna till 1 715 per invånare. Jämfört med genomsnittet för Ålands kommuner och finska har Lumparland något högre skatteintäkter per invånare år 214. Jämfört med svenska har Lumparland lägre skatteintäkter per invånare år 214. 8 7 21 211 212 213 214 Lumparland kommun tar emot färre landskapsandelar per invånare än genomsnittet för kommunerna på Åland samt finska och svenska. 6 5 4 1715 2 143 48 2288 3 2 1 3725 3 318 316 4146 : Generella statsbidrag, utjämning och fastighetsavgift. Beräkningen baseras på växelkursen 1 EUR = 9,3 SEK. Skatteintäkter Landsskapsandelar 18

Befolkning 19

5 1 15 2 25 3 35 4 45 5 55 6 65 7 75 8 85 9 95 1 21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Befolkningsutveckling och befolkningsstruktur 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Folkmängden i Lumparlands kommun har sedan 21 ökat. Prognosen fram till 23 visar en ökning av folkmängden. År 23 uppskattas en folkmängd om 467 personer. Det innebär en ökning med 17 procent. Utfall Prognos - ÅSUB bas Lumparland Åland 3,% 2,5% 2,% Befolkningsstrukturen jämfört med Ålands befolkningsstruktur visar att Lumparland har en lägre andel invånare 2-4 år. 1,5% 1,%,5%,% 2

21 211 212 213 214 215 216 217 218 219 22 221 222 223 224 225 226 227 228 229 23 Försörjningskvot och ekonomisk försörjningskvot 1,2 13 1,,8,6 125 12 115 117,2 118,9 116,6 124,5 115,5,4,2, 11 15 1 12,6 17 15,9 13,7 13,6 95 Utfall Prognos - ÅSUB bas 9 Försörjningskvot Unga Gamla 85 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 Försörjningskvoten (ålder, vänster bild) har ökat sedan 21 och prognosticeras att öka fram till 23. Den ökade försörjningskvoten förklaras i prognosen av en ökad andel äldre. Samtidigt förutspås andelen yngre minska efter år 218. Den ekonomiska försörjningskvoten (bild till höger) definieras som icke-arbetande per 1 sysselsatta. Den ekonomiska försörjningskvoten uppgår år 214 till 115,5. Detta innebär att andelen av befolkningen som är sysselsatta i arbete i Lumparland är lägre än andelen som inte är sysselsatta i arbete. Sedan 25 har den ekonomiska försörjningskvoten i kommunen ökat från 12,6 till 115,5. 21

Försörjningskvoten jämförelse 9,% 8,% 7,% 6,% 5,% 4,% 69,4% 65,3% 78,7% 73,7% Försörjningskvoten i Lumparland uppgår år 215 till 69,4 procent. Det är 4,1 procentenheter högre än genomsnittet för Ålands kommuner. Jämfört med finska och svenska är försörjningskvoten i Lumparland något lägre. Försörjningskvoten för Åland utgör ett medelvärde av samtliga 16 åländska kommuners försörjningskvoter, vilket innebär att måttet inte tar hänsyn till kommunernas folkmängd. 3,% 2,% 1,%,% 22

Näringsgeografi 23

Pendlingsmönster Saltvik; 1,1% Jomala; 1,6% Finström; 1,1% Geta; 1,1% Föglö; 2,8% Lemland; 7,8% Vårdö;,6% Mariehamn; 5,8% 24 procent av de arbetande invånarna i Lumparland har sin arbetsgivare inom kommunens geografiska gränser. Det vanligaste arbetspendlingsmålet bland Lumparlands invånare är Mariehamn, dit 5,8 procent av de arbetande invånarna pendlar. 1,6 procent pendlar till Jomala och 7,8 procent till Lemland. De resterande 6,8 procenten av de arbetande invånarna i Lumparland pendlar till kommunerna Föglö, Geta, Finström, Saltvik och Vårdö. Lumparland; 24,% 24

Arbetslöshet 2,5% 2,% 1,5% 1,5% 1,7% 1,8% 1,7% 2,1% Arbetslösheten i Lumparland har sedan år 21 varierat mellan,8 och 2,1 procent. Mellan år 211 och 215 steg arbetslösheten med 1,3 procentenheter. År 215 uppgick arbetslösheten till 2,1 procent. I jämförelse med arbetslösheten för Ålands kommuner är arbetslösheten i Lumparland 1,3 procentenheter lägre. 1,%,8%,5%,% 21 211 212 213 214 215 18% 16% 14% 12% 1% 8% 6% 4% 2% % 2,1% 3,4% 16,4% 4,3% 25