Linköpings tekniska högskola Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Produktionsekonomi Anvisningar för examensarbete vid IEI - Produktionsekonomi: Rapportens utformning RAPPORTENS UPPLÄGGNING... 1 OM RAPPORTEN... 1 INLEDNING... 1 PROBLEMBAKGRUND... 1 PROBLEMBESKRIVNING... 2 TEORETISK REFERENSRAM... 2 PROBLEMANALYS... 2 LÖSNINGSFÖRSLAG... 3 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATION... 3 FORMELLA KRAV PÅ RAPPORTEN... 3 FORMAT OCH LAYOUT... 3 RUBRIKSÄTTNING... 3 KÄLLHÄNVISNINGAR... 4 TABELLER, FIGURER, DIAGRAM... 4 HÄNVISNINGAR INOM RAPPORTEN... 5 INLEDANDE SIDOR I RAPPORTEN... 5 KÄLLFÖRTECKNING... 6 BILAGOR... 7 Version 2009-02-26
RAPPORTENS UPPLÄGGNING Om rapporten Examensarbetet ska utmynna i en rapport som beskriver problembakgrund, problembeskrivning, teoretisk referensram, problemanalys samt lösningsförslag. Rapportens preliminära innehållsförteckning ska till stora delar kunna skrivas redan efter planeringsarbetets avslutande. Kraven på rapportens innehåll och utformning är höga. Halvtidsrapporten (och ibland redan planeringsrapporten) bör skrivas på sådant sätt att innehållet, med endast smärre justeringar, kan infogas i huvudrapporten. Genomgående bör skrivande ske parallellt med att andra arbetsuppgifter genomförs. På så sätt förbättras också möjligheterna att kontinuerligt inhämta handledarens synpunkter på innehållet. Nedanstående modell beskriver i grova drag hur rapporten kan struktureras: Inledning Problembakgrund Problembeskrivning Teoretisk referensram Problemanalys Lösningsförslag Slutsatser och rekommendationer Till största delen speglar modellen i de flesta fall också en naturlig arbetsgång. Exakt vilken titel som kapitlen har och huruvida t.ex. lösningsförslaget presenteras i ett eller flera kapitel får styras av karaktären på examensarbetet. Inledning Det första kapitlet i rapporten innehåller normalt en kortfattad redogörelse för hur den behandlade uppgiften är beskaffad. Förutom ett avsnitt om bakgrund till uppgiften, ett avsnitt om arbetets syfte samt ett avsnitt om med vilka avgränsningar som uppgiften behandlats, kan i detta kapitel även ingå en beskrivning av tillvägagångssätt samt, vid behov, ett avsnitt om hur rapporten är disponerad (läsanvisning). Problembakgrund Problembakgrunden består av en relevant introduktion till området. För ett empiriskt arbete kallas denna del normalt nulägesanalys och omfattar en organisatorisk, teknisk och ekonomisk beskrivning. För ett mer teoretiskt arbete ligger tyngdpunkten på problemets motivering, industriell relevans och tidigare lösningsmetoder och deras tillkortakommanden. 1
Ett exempel är att i problembakgrunden för ett tillverkande företag, förutom själva företaget, beskriva olika symptom på illa fungerande materialstyrning, t ex långa ledtider, höga buffertlager och bristande kontroll över lagerinnehåll. Problembeskrivningen lyfter fram beordringen som ett huvudproblem och avgränsar behandlingen från organisatoriska, marknads- och produktionstekniska faktorer. Problembeskrivning Problembeskrivningen är förhållandevis kort, men mycket viktig del av rapporten där författarna utifrån bakgrunden identifierar och avgränsar en eller flera frågeställningar för utförlig behandling. Eftersom rapportens värde kommer att bestämmas av huruvida frågeställningarna är besvarade eller inte, måste särskild vikt läggas vid formuleringen av uppgiften och dess avgränsningar. Alla följande delar i rapporten som inte direkt stöder eller refererar till problemet kommer att ifrågasättas vid en metodmässig granskning, liksom kopplingen mellan bakgrund och identifierat problem. Teoretisk referensram Den teoretiska referensramen syftar till att demonstrera författarnas förmåga att finna, analysera och referera bakomliggande teori för problemanalys och lösning. Beskrivningen ska vara så omfattande att senare delar i rapporten som t ex problemanalysen eller modell- och metoddiskussioner kan skrivas med teoriavsnittet som en av utgångspunkterna. Vad som tas med i den teoretiska referensramen styrs i första hand av problembeskrivningen. Samtidigt är det viktigt att det som tas upp i teorigenomgången verkligen stöder uppgiftens behandling och inte är allmänna referat ur till exempel kurslitteratur. Alla delar skall också användas i senare kapitel, saknas hänvisning till någon del indikerar detta att den inte används. Linköpings universitetsbibliotek har sammanställt råd för teoretisk informationsinsamling: http://www.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm Problemanalys Efter det att bakgrunden har kartlagts, problembeskrivningen är gjord och den teoretiska referensramen har förklarats följer normalt en analys av problemet, där de identifierade frågeställningarna tillsammans med data från problembakgrunden sätts in i sitt teoretiska sammanhang och därmed kan kopplas till någon lösningsmetodik. Vanligen leder detta till att det ursprungligen formulerade problemet bryts ned i delproblem eller eventuellt i någon form av problemhierarki. De beslut om ytterligare avgränsningar som kan följa ska motiveras. Resultatet av problemanalysen ligger sedan till grund för val av lösningsmetod/-modell. 2
Lösningsförslag Den avslutande delen presenterar ett lösningsförslag och möjligen rekommendationer för dess tillämpning. Som tidigare nämnts är det viktigt att lösningen är utformad på så sätt att läsaren kan bedöma om rapportens uttalade syfte är uppnått. Allmänna reflektioner och iakttagelser bör undvikas i denna del, även om de kan vara av värde för uppdragsgivaren. Lösningsförslaget följer naturligt och återknyter igen till den inledande problembeskrivningen och bakgrunden. Slutsatser och rekommendation Huvudrapporten avslutas med ett kapitel som på ett kortfattat och tydligt sätt presenterar resultat och slutsatser. Ofta kan här också vara lämpligt med rekommendationer till uppdragsgivaren om hur resultaten kan användas, implementeras el. dyl. Likaså är det naturligt att kortfattat diskutera problem och resultat i ett längre perspektiv, vilket t.ex. kan gälla tänkbara framtida kompletterande analyser eller utvecklingar av lösningsförslaget. FORMELLA KRAV PÅ RAPPORTEN Format och layout Examensarbetet skrivs i A4-format med både vänster- och högermarginal ca 25 mm (utan särskild bindningsmarginal). Rubriksättning Innehållet struktureras i kapitel och avsnitt som förses med numrering som framhäver strukturen och med rubriker som svarar mot innehållet. Exempel: 7 FORMER FÖR PRODUKTIONSORGANISATION 7.1 Funktionell verkstad 7.1.1 Kapacitetsutnyttjande Med en genomtänkt strukturering av materialet ska inte mer än tre rubriknivåer behövas. 3
Källhänvisningar Under genomförandet av examensarbetet insamlas och bearbetas information av olika slag och det är viktigt att källorna anges i anslutning till att informationen presenteras i rapporten. En sammanställning av samtliga källor som använts, såväl skriftliga som muntliga, tryckta eller elektroniska, skall följa efter det sista kapitlet i rapporten men före eventuella bilagor. Hänvisningar till litteraturförteckningen i texten ska innehålla författarens familjenamn och källans tryckår, exempelvis Johnson och Montgomery (1974). Verk av fler än två författare citeras med första namnet följt av et al och årtal, exempelvis Billington et al (1988). Tabeller, figurer, diagram De tabeller, figurer och diagram som rapporten innehåller ska vara numrerade och ha innehållet angivet. Exempel: FIGUR 3.1 U-formad flödesgrupp med tre operatörer Figurer blir tydligast om de görs svartvita. Gråskalor kan vara svåra att få bra vid tryckning eller framtida kopiering och det är därför bättre att använda mönster. Figurer och tabeller som hämtats från någon källa skall ha denna angiven, oavsett om innehållet scannats in eller har konstruerats efter en förlaga. Exempel: FIGUR 3.2 Ett lagersystem (Källa: Johnson & Montgomery, 1974) En figur eller tabell som helt eller delvis bygger på data (t.ex. sifferuppgifter) från en eller flera källor skall ha dessa angivna. Exempel: TABELL 4.1 Lagerkostnader i svensk industri (Data: Statistiska centralbyrån, 2004a) 4
Hänvisningar inom rapporten För att underlätta för läsaren och för att framhäva rapportens struktur så kan hänvisningar bakåt och framåt vara lämpliga. Exempelvis bör ett problemanalyskapitel definitivt ha en mängd hänvisningar till problembakgrund, problembeskrivning och teoretisk referensram. Endast i undantagsfall kan det vara befogat att upprepa sådant som finns beskrivet tidigare i rapporten. Exempel: Eftersom lageromsättningshastigheten varierar kraftigt mellan de olika dotterbolagen, se avsnitt 2.6, är flera av de modeller som beskrivits i avsnitten 4.3-4.4 direkt olämpliga. Detta gäller Alla rapportens figurer och tabeller skall ha (minst) en hänvisning och innehållet bör kommenteras i direkt anslutning till där figuren eller tabellen placerats. Exempel: som framgår av tabell 4.1 nedan så varierar lagerhållningskostnaderna kraftigt mellan olika branscher inom svensk industri Inledande sidor i rapporten Omslag På rapportens omslagsframsida ska titel, var examensarbetet är utfört (institution och uppdragsgivare), författarnas namn samt ISRN-numret finnas. Mall för omslagsframsida kan hämtas på IEI Produktionsekonomis hemsida. Titelsida Rapporten inleds med en titelsida på vilken både svensk och engelsk titel ska anges. Titelsidan ska i tillägg till informationen på omslagets framsida också innehålla namnen på handledare vid LiTH respektive hos uppdragsgivaren. Eventuellt kan även länk till elektronisk version anges på titelsidan. Det kan vara lämpligt att använda omslagsframsidans utformning och lägga den tillkommande informationen på nedre halvan. Mall för titelsida kan hämtas på IEI Produktionsekonomis hemsida. 5
Förord, sammanfattning och innehåll Efter titelsidan följer ett eventuellt förord. En mer utförlig sammanfattning kommer därefter. Den bör vara på en till två sidor och i huvudsak koncentreras på resultat och slutsatser. Sammanfattningen ska alltid finnas på både svenska och engelska, fler språk kan vara aktuellt om examensarbetet utförs i ett annat land eller för exempelvis studenter på de internationella civilingenjörsprogrammen. Innehållsförteckning som följer ska omfatta alla rubriker och tillhörande nummer samt sidhänvisning. I innehållsförteckningen upptas också eventuella bilagor till rapporten. Källförteckning Sist i rapporten (men före bilagor) placeras källförteckningen. Källförteckningen är inte ett kapitel som en del av rapporten och ska således inte kapitelnumreras. Den ska omfatta alla källor i form av böcker, artiklar, rapporter och intervjuer som refereras till i examensarbetet. IEI Produktionsekonomi använder det så kallade Harvard-systemet för att ange referenser. Litteraturangivelserna uppställs 1. i bokstavsordning efter första författarens familjenamn 2. med alla författares familjenamn och samtliga förnamnsinitialer 3. med publiceringsåret angivet inom parentes omedelbart efter författarnamnen 4. med artikelns titel följt av tidskriftens namn kursiverat och med volym- och häftesnummer samt artikelns sidnummer om det är en publicerad artikel 5. med titeln kursiverad följt av förlagets namn och publiceringsort om det är en utgiven bok 6. rapporter och skrifter utgivna av företag, organisationer, myndigheter el. dyl. och utan angiven författare, placeras efter namnet på företaget, organisationen myndigheten el. dyl. (T.ex. skulle en manual för MS Excel tas upp med Microsoft Corp. som författare.) Exempel på hur en artikel och en bok anges i källförteckningen: Billington, P.J., McClain, J.O. och Thomas, L.J. (1988). Heuristics for Multilevel Lot-Sizing with a Bottleneck, Management Science, Vol 32, No 8, pp 989-1006 Johnson, L.A. och Montgomery, D. (1974). Operations Research in Production Planning, Scheduling and Inventory Control, J Wiley & Sons, New York 6
Flera arbeten av samme författare och med samma publikationsår skiljes åt genom a, b och så vidare efter årtalet. För elektroniska källor anges också vilket datum som informationen hämtats och webadressen: Hopkin, Karen (2001, April) The Risks on the Table. Scientific American. April 2001. Retrieved Mars 30, 2001 from http://www.sciam.com/ Guider till Harvard-systemet och referenser med exempelvis muntliga och elektroniska källor finns på: http://www.bibl.liu.se/utbildning/tgv/tgv.htm Muntliga källor förtecknas under en separat underrubrik i bokstavsordning och med angivande av intervjuobjektets titel, avdelning, företag (el likn), intervjuteknik och datum. Bilagor I bilagor placeras sådant material som skulle försvåra en genomläsning av rapportens kapitel om det hade placerats där, men som samtidigt bör finnas tillgängligt för läsaren. Material av denna typ kan vara omfattande uppställningar med beräkningar eller andra data, lay-outskisser, broschyrmaterial, el dyl. En bilagas innehåll ska kunna förstås utan att man samtidigt läser själva rapporten. Dess sidor ska vara numrerade på lämpligt sätt. Bilagorna ska vara inbördes numrerade och upptagna i innehållsförteckningen med en titel som beskriver innehållet. 7