Identitet - vilka är du?

Relevanta dokument
Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Feminism. Vad är vad? - Diskriminering. Grundkort

Förvirrande begrepp?

Kunskap om HBTQ + för delaktighet, förtroende och omtanke

Ordlista. [vc_row][vc_column width= 1/6 ][/vc_column][vc_column width= 2/3 ][vc_column_text]ordlista

ATT FÅ VARA SIG SJÄLV

GUC. Identitet. Lärare: Kattis Lindberg

Hbtq-strategi och handlingsplan för att öka kunskapen om hbtq-personers situation

Religioner och andra livsåskådningar

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Handlingsplan för HBTQ-frågor Härnösands kommun

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Öka kompetensen genom utbildning. Skapa sociala mötesplatser för hbtq-personer som är i, eller har varit i, asylprocessen.

VÄRDERINGSÖVNING med ordpar

Arbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

IT S ALL TOO BEAUTIFUL

Samhällskunskap, svenska, historia, sex- och samlevnadsundervisning (eller liknande).

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Tro & Identitet

Seta rf Böletået 5, Helsingfors Anders Huldén

Riktlinjer för arbete med hbt i Tyresö kommun

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Tro & identitet

Röda Korsets byrå mot diskriminering. Mänsklig mångfald - hur främja och varför. Mångfaldsarbete (mervärde)

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Workshop 3. De horisontella principerna. Jämställdhet Tillgänglighet Likabehandling. DigIT

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

Mång falds check. underlag för ett normkreativt arbete

Hbt-policy för Stockholms läns landsting.

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Hos oss är alla självklart välkomna, bara de inte är... - en interaktiv föreläsning om normer, arbetsmiljö och bemötande. Landstingets ledningskontor

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Tro & Identitet

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Morkullans förskola

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Tro & identitet

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Individer och gemensk aper

Individer och gemensk aper

Planering Religionskunskap

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Andliga ledare

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Levnadsregler

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga skrifter

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Ad Acta Fritid AB LIKABEHANDLINGSPLAN. Handlingsplan med syfte att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling och trakasserier.

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

Ta del av våra spelkort!

M E D I A I N M O T I O N

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Heliga rum

Hur kan en arbeta med internationella kvinnodagen i skolan?

LPP i religion vt. 2016

LPP i religion ht. 2015

Oskuld är ingen skuld

Idrott, genus & jämställdhet

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Högtider

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Högtider

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

Välkomna!

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Andliga ledare

Uddens förskola Porsön. En av Luleås kommunala förskolor

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Levnadsregler

MÅNGFALD OCH JÄMSTÄLLDHET. Normkritik i praktiken. Marit Nygård Utbildning & metodutveckling Mångkulturellt centrum

Inledning. Version på lätt svenska

Likabehandlingsarbetets ramverk

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Barrskogens och Djupedals enhet 16-17

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga rum

Plan mot kränkande behandling, Förskolan Saga, läsåret 2018/2019

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Hinduism, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

IDROTT OCH JÄMSTÄLLDHET EN GUIDE

Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

En person som inte har någon sexlust eller inte önskar inkludera andra i sin sexualitet. Begreppet används olika av olika personer.

Svenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.

SOCIAL MÅNGFALD-POLICY FÖR FÖRENINGSLIVET INOM KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDENS VERKSAMHET

Obs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.

Språkliga strategier för att minnas och lära, till exempel tankekartor och stödord. (SV åk 4 6)

POLICY. Policy. mot. diskriminering i arbetslivet

Varför är jag här? Vad är vad? Rimliga förväntningar/krav på mig. Rättighetscentrum Norrbotten

Min pappa Kamilla. Konsten som en del av skolans värdegrundsarbete

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Levnadsregler

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

Att arbeta med genus, sexualitet och relationer i grund- och gymnasieskolan

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Vetlanda Lärcentrum.

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Religionskunskap. Ämnets syfte

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Att arbeta systematiskt och långsiktigt med SRHR i skolan!

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för Fantasia och Kullens förskolor

Transkript:

Identitet - vilka är du?

Det är utsidan som räknas När vi ser en människa läser vi snabbt av vilka kategorier hen tillhör. Är det en kvinna eller en man? Vilket land kommer personen ifrån? Hur gammal är personen? Varför? Vi förväntar oss vissa egenskaper och beteenden av människor beroende på vilka grupper vi tänker att de tillhör. Vi tillhör en massa olika grupper. En del väljer vi själva, men vissa grupper placeras vi in av andra utan att ha något att säga till om.

Vilka osynliga lappar sätter andra på dig? Om ni går på stan, i korridoren i skolan, ute på krogen osv. Vilka lappar sätter andra på er? Vilka grupper blir ni instoppade i? Skriv ned de grupper du tror att andra placerar dig i på två lappar. Kom fram och sätt lapparna på tavlan när du är klar.

Identitet Identitet ger människor en känsla av tillhörighet i världen. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Forskning visar att människor som inte känner sig säkra i sin identitet ofta blir förvirrade och ledsna. I värst fall kan det leda till overklighetsskänslor, ångest, depression och självförakt.

Vad påverkar identiteter? genus massmedier etnicitet famillj kultur vänner sexualitet religion klass

Individuella och kollektiva identiteter Individuell identietet - personspecifika identiteter (syster, kompis, pappa, sexualitet etc.) Kollektiv identitet - delad identitet (en skolklass, svenskar, feminister, kristna etc.). De som tillhör gruppen (eller antas tillhöra) delar (eller förväntas dela) en uppsättning egenskaper eller en tillhörighet.

Kön, sexualitet och identitet Det biologiska könet - det kön människor föds med. Könsidentitet - det kön en person identifierar sig med. Könsroll eller könsuttryck - biologiska/ konstruerade? Sexuell attraktion - kön på den/de en person attraheras av.

Du är vad du konsumerar Vad vi konsumerar säger en hel del om vilka vi är - eller vill vara, alltså kan vår identitet återspeglas i vår konsumtion. Vad konsumerar vi? Kläder, frisyrer, musik, filmer, mat, politik osv. En del väljer att protestera mot samhället genom att göra det oväntade och vägra följa olika konsumtionstrender - det speglar också identitet.

Identitet - arv eller miljö? Essentialism (arv) - människans identiteter existerar från början, människan har en inre kärna med medfödda egenskaper som talar om vem hon är. Konstruktivism (miljö) - människans identitet skapas i relation till omgivningen. Eller kanske en blandning av arv och miljö?

Under 50-talet var det vanligt att mamman i familjen stannade hemma och tog hand om barnen medan pappan arbetade och försörjde familjen. Idag arbetar de flesta kvinnor i Sverige och allt fler pappor tar hand om sina barn. Det betyder att kvinnor i allt högre grad kommit att identifiera sig med sitt arbete (precis som män alltid gjort), medan fler män identifierar sig som omhändertagande pappor. Hur kan denna identitetsförändring förklaras? Beror förändringen på nya värderingar i ett nytt samhälle eller biologiska och medfödda arv?

Livsåskådningar och identitet Religiösa livsåskådningar är en av de mest betydelsefulla faktorerna som präglar människors identitet. Religion/livsåskådningar skapar ordning och upprätthåller mening och tillhörighet. Religiösa livsåskådningar har svar på många frågor som rör vår identitet (t ex kön & sexualitet) och påverkar därför direkt människors identitet. Religioner kan också på grund av sin identitetsskapande funktion också skapa utanförskap. Den som inte passar in i mallen får sin identitet ifrågasatt i förhållanden till religionens normer.

Religion och sexualitet Alla världsreligioner är väldigt heteronorma - utgångspunkten är att alla människor är och ska vara heterosexuella. Inom alla religioner finns olika tankar om homosexualitet - religiös inriktning avgör ofta ståndpunkt. Inom buddhismen är homosexualitet en förkastlig handling. Enligt islam stämmer inte homosexualitet överens med naturen och i vissa länder är till och med homosexualitet förbjudet i lag. Katolska kyrkan accepterar att det finns homosexuella personer, men att de är kallade att leva i kyskhet. Strikt bibeltrogna kristna ser homosexuella som möjliga att bota - något har gått fel.