KTH Skolan för datavetenskap och kommunikation Leif Dahlberg dahlberg@nada.kth.se 2D1601 Kommunikation och media, 5p CL, årskurs 2, vt 2005 Allmänt Kursen Kommunikation och media ger en fördjupad förståelse av det tvärvetenskapliga ämnesområdet kommunikation, medier och kulturteori. Kursen omfattar 5 kurspoäng (7,5 ECTS poäng) och ges under period 3-4, VT05. Kursklassning C; betyg 3, 4, 5 (ECTS betyg: A-F). Kursen ges på svenska. Övergripande syfte och mål Kursens mål är att ge fördjupad kunskap inom området kommunikation, medier och kulturteori. Detta ämnesområde inbegriper institutionella, samhälleliga och tekniska villkor för medieproduktion och medieanvändning och modern teoribildning kring medierad kommunikation och andra kommunikativa och kulturella processer. Efter avslutad kurs ska studenterna vara väl förberedda att förstå och hantera olika former av direkt och medierad kommunikation i den fortsatta utbildningen och i det framtida yrkeslivet. De ska kunna metodiskt kunna beskriva och bedöma frågor inom området kommunikation, medier och kulturteori på ett reflekterat och metodiskt sätt och kunna ta till sig aktuell forskningslitteratur inom området kommunikation, medier och kulturteori på egen hand. De ska kunna genomföra en kortare självständig studie. Kursinnehåll I kursen undersöks kritiskt materiella, institutionella och samhälleliga förutsättningar för olika former av medieproduktion och medieanvändning, liksom deras betydelse 1
för semiotik och kunskapsbildning. Kursen behandlar vidare betydelsen av modern medierad kommunikation och kultur för politiska och ekonomiska processer i samhället. Kursen ger även en fördjupad förståelse av modern teoribildning kring kommunikativa och kulturella processer. Se vidare kursens hemsida: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1601/ Förkunskaper Kurser motsvarande 2A00 Ingenjörsvetenskap 5p, 7F00 Teknik, kommunikation och lärande, 5p, Undervisningsprocesser, kommunikation och lärande (UKL), 10p (ges av LHS) och Individ, omvärld och lärande (IOL), 10p (ges av LHS). Undervisningsformer Undervisningen har formen av föreläsningar omväxlande med diskussionsseminarier som förutsätter att studenterna aktivt förbereder sig och gör inlämningsuppgifter. Undervisningen strävar efter att vara anpassad efter kursmålen. Kurskrav På kursen ges följande betyg: 3, 4, 5 (ECTS betyg: A-F). För att bli godkänd på kursen krävs att man har - minst 80% aktiv närvaro på föreläsningar och seminarier; - klarat kontrollskrivning, fullgjort samtliga seminarieuppgifter och ett grupprojekt (SEM1; 3 p); - skrivit in en uppsats på 6-8 sidor (UPP1; 2p); - sammanställt en examinationsportfölj som innehåller samtliga seminarieuppgifter, uppsats, självvärdering och reflektionsuppgift. Examination Kursen examineras genom en examinationsportfölj. Denna ska innehålla följande obligatoriska delar: 1. Resultat från kontrollskrivning. 2. Samtliga seminarieuppgifter och dokumentation av ett grupprojekt. 3. Uppsats på 6-8 sidor som behandlar ett ämne med tydlig koppling till kursens mål. Uppsatsämnet ska i förväg presenteras i skriftlig form och godkännas av kursledare. Uppsatsen ska ha en resonerande och argumenterande framställning och ska såväl redovisa som diskutera och värdera använd litteratur och material. Uppsatsen ska ha följande allmänna form: Inled med en kort sammanfattning på 50-100 ord på engelska (en s.k. abstract). Den egentliga uppsatsen inleds med en kort presentation av ämne och problemställning, varpå bör följa en informell presentation av uppsatsens disposition. Därefter följer uppsatsens huvuddel. Uppsatsen ska avslutas med en sammanfattning och gärna även något slags konklusion. Tänk på att utforma texten klart, tydligt och sammanhängande både i fråga om struktur och språk. Om du använder underrubriker bör inte avsnitten under varje rubrik vara för korta. Använd gärna illustrationer, men glöm inte att på ett korrekt sätt hänvisa till och kommentera dessa inne i texten. Illustrationer ska dessutom vara försedda med en förklarande bild- eller figurtext. 2
Ge din uppsats en typografisk utformning som är tydlig och tilltalande. Glöm inte sidnumreringen. Gör en separat titelsida med titel på din text samt ange ditt namn, utbildningsprogram, mailadress, personnummer och datum. 4. Reflektionsuppgift (1 sida). Fundera över kursen i stort och beskriv din syn på kommunikation och medier genom att fundera på följande frågor. - Vad har jag lärt mig om kommunikation och medier? - Hur är det kopplat till utbildningsprogrammet? - Hur är det kopplat till min framtida yrkesverksamhet? - Min personliga kommunikations- och mediefilosofi ser ut så här - Det här kommer jag att tänka på i min medieanvändning i framtiden Kriterier för bedömning av examination Du ska visa att du har förstått ämnesinnehållet och kan tillämpa det i examinationsuppgifterna; att du kan identifiera betydelsen av denna kunskap för din roll som civilingenjör och lärare; att du kritiskt värderat det som behandlats i kursinnehållet avseende trovärdighet och relevans; insiktsfullt, tydligt och relevant sätt genomfört varje uppgift; kan uttrycka de viktigaste lärdomarna av kursen som din kommunikativa och mediala filosofi. För uppsatsen finns dessutom följande tre betygskriterier avseende deras innehåll, språk, utformning och layout. 1. Innehåll. Innehållet ska vara anpassat till uppsatsens omfång och mottagare. Syftet med texten ska vara tydligt angivet, och avgränsningarna som gjorts ska vara konsekvent redovisade och genomförda. Texten ska ha ett tilltal där läsaren uppmärksammas, och eventuella komplicerade resonemang ska förklaras och sättas i ett sammanhang. De källor som används ska vara refererade till i texten och författaren ska tydligt redovisa när och hur källorna använts. För att uppsatsen ska godkännas (betyg 3) krävs vidare att studenten i den visar att hon/han tillgodogjort sig, väl förstått och kan använda grundläggande begrepp och teorier inom kulturteori, kommunikations- och kognitionsvetenskap. För att uppsatsen ska få betyg 4 krävs dessutom att studenten i den visar en god förståelse för hur dessa begrepp och teorier hänger samman med varandra. För att uppsatsen ska få betyg 5 krävs att studenten i den kan föra abstrakta resonemang kring kulturteori, kommunikations- och kognitionsvetenskap. 2. Språk. Uppsatsen ska vara skriven på korrekt och välformulerad svenska, idiomatisk, fri från syftningsfel, väl sammanhängande med tydliga logiska samband utskrivna. Texten som helhet ska ha en lämplig och konsekvent disposition. Stycken ska vara logiskt kopplade till varandra och ha en lämplig disposition. Rubrikerna ska vara väl valda och förekomma lagom ofta (utifrån ett funktionellt perspektiv). Termer och fackord ska vara förklarade där så behövs. Punktuppställningar och andra språkliga utformningar ska vara korrekt genomförda. Texten ska vara anpassad för sin tänkta mottagare på alla ovan nämnda nivåer. Här följer en lista med fem punkter som handlar om vilken språklig stil du kan försöka eftersträva: Saklig men inte onödigt formell. PRECISION: Använd termer och begrepp enhetligt och entydigt. Skriv på allmänspråk så långt det går (undvik t ex 3
onödiga modeord och luddigheter). ÖVERSKÅDLIGHET: Planera styckeindelning, rubriker, mellanrubriker symmetriskt och konsekvent. Låt innehållsförteckningen synliggöra strukturen. KONCENTRATION: Håll dig till saken. Undvik talspråklig mångordighet, utan att ge avkall på begripligheten. Fackspråklig men inte svårbegriplig. Använd och förklara facktermer i löpande text, i not eller i ordlista. Förklara ordet första gången du använder det, hänvisa till förklaringen vartefter i texten. Resonerande och reflekterande. Ha ett resonerande och reflekterande förhållningssätt: värdera och diskutera källor och tidigare forskning, i till exempel bakgrundsavsnitt och i diskussion av resultat. Korrekt. Var hederlig gentemot andra undersökningar och auktoriteter inom området. Referera till dina källor i den löpande texten! Använd Svenska skrivregler eller TNC:s skrivregler för språkriktighet (till exempel citat, källhänvisningar, förkortningar, siffror i text). Använd Svenska akademiens ordlista för stavning och böjning. Använd Svenska datatermgruppen (http://www.nada.kth.se/dataterm/ ). Korrekturläs! Personlig men inte subjektiv. Skriv jag när du menar jag. (Passivform passar där t ex undersökningen står i fokus.) Visa ditt eget intresse och engagemang, i till exempel inledningen och avslutningen. Vänd dig till läsaren! 3. Utformning & layout. Texten ska vara lättillgänglig, tydlig, korrekt och följa de typografiska konventioner som finns. Texten ska vara väl korrekturläst. Rubriknivåer ska vara synliga och överskådliga. Källförteckningen ska vara korrekt utformad. Raderna i texten ska vara lagom långa, nya stycken korrekt markerade. Förkortningar, siffror i text och dylikt. ska vara korrekt återgivna. Uppsatsen ska ha de obligatoriska delarna titelsida, abstract (på engelska), innehållsförteckning och källförteckning, utöver själva brödtexten. Eventuella bilder och diagram ska ges ordentligt utrymme samt ha bildtext och källhänvisning. Det slutliga betyget på kursen utgör en sammanfattning av alla ovanstående insatser Kurslitteratur Kafka, Franz (1922). Slottet (Stockholm, W&W) Ong, Walter J. (1982). Orality and Literacy (London, Routledge) Romersk retorik. Till Herennius, övers. B. Bergh (SIFU) Thompson, John B. (1995). The Media and Modernity. A Social Theory of the Media (Cambridge, Polity Press) Stenciler () Vidare läsning Se: http://www.nada.kth.se/kurser/kth/2d1601/litteratur/ 4
Kursledare Kursansvarig är Leif Dahlberg, fil dr (Stockholms universitet, 1999), lektor i kommunikation vid NADA (från 2000), programstudierektor för Civilingenjör och Lärare. Jag har mottagning efter överenskommelse eller i samband med undervisningen. Mitt tjänsterum finns på Lindstedtsvägen 3, plan 6, rum 1630. E- postadressen är dahlberg@nada.kth.se och telefonnumret 08-790 66 80. Kursassistent Kursassistent är Minna Räsänen, doktorand på CID, mira@nada.kth.se. Undervisande lärare Leif Dahlberg, FD, universitetslektor, KTH/SU, dahlberg@nada.kth.se Otto Fischer, FD, universitetslektor, Uppsala universitet, Otto.Fischer@littvet.uu.se Kristian Gunnfors, doktorand i antikens kultur och samhällsliv, SU, kristian.gunnfors@antiken.su.se Thomas Götselius, doktorand i litteraturvetenskap, SU, thomas.gotselius@littvet.su.se Peller Snickars, FD, universitetslektor, Filmvetenskap, SU, Statens ljud och bildarkiv, pelle.snickars@ljudochbildarkivet.se Preliminärt kursschema Vecka Dag & tid Moment Texter Lokal 3 4 5 6 Mån 17/1, kl. 8-10 Tis 18/1, Tis 25/1, Ons 26/1, kl. 10- Ons 26/1, Tis 1/2, Ons 2/2, kl. 10- Ons 2/2, Mån 7/2, Ons 9/2, kl. 10- Tors 10/2, kl. 8-10 1. Introduktion. Kommunikation och medier 2. Muntligt & skriftligt 3. Retorik Sem. Retorik Sem. Retorik 4. Antika skriftsystem (Gunnfors) Sem. Retorik Sem. Retorik 5. Retoriken som medium (Fischer) Sem. Antika skriftsystem (Gunnfors) Sem. Antika skriftsystem (Gunnfors) D31 5
7 8 9 10 14 16 17 18 Mån 14/2, kl. 13- Ons 16/2, kl. 10- Tors 17/2, kl. 10- Mån 21/2, kl. 8-10 Tors 24/2, kl. 10- Mån 28/2, kl. 13- Tis 8/3, kl. 10- Mån 4/4, Ons 6/4, 6. Boken, papper & tryckkonsten Sem. Boken, papper & tryckkonsten Sem. Boken, papper & tryckkonsten 7. Tryckkonsten & alfabetisering (Götselius) Studiebesök (Skansen) 8. Den tryckta boken. Studiebesök (KB) Kontrollskrivning Q2 E33 Skansen KB 9. Telegraf & telekultur Q2 Sem. Telegraf & telekultur Fre 8/4, kl. 10- Sem. Telegraf & telekultur Mån 11/4, kl. 13- Tis /4, kl. 10- Fre /4, kl. 10- Mån 18/4, kl. - 17 Tis 19/4, kl. 10- Fre 22/4, kl. 10- Mån 25/4, kl. - 17 Tis 26/4, kl. 10- Fre 29/4, kl. 10- Mån 2/5, kl. 10- Ons 4/5, kl. 13-10. Visuella medier & visuell kultur (Snickars) Sem. Visuella medier & visuell kultur (Snickars) Sem. Visuella medier & visuell kultur (Snickars) 11. Massmedier & masskultur (Snickars) Sem. Massmedier & masskultur Sem. Massmedier & masskultur Q2 Q2 E33. Internet & cyberkultur Q2 Projektredovisning Projektredovisning 13. Kurssammanfattning Omkontrollskrivning E33 K2 K2 6
7