INTERNMEDICIN I. Övergripande målbeskrivning Profil och verksamhetsfält Internmedicin är en specialitet inom gruppen invärtesmedicinska specialiteter. Specialiteten internmedicin omfattar fördjupade kunskaper och färdigheter i fråga om handläggning av sådana medfödda och förvärvade sjukdomar som kan behandlas med icke-kirurgiska metoder, främst läkemedel. Tyngdpunkten ligger på individuell diagnostik, behandling och omvårdnad men även individuellt och generellt förebyggande arbete ingår. Specialiteten omfattar såväl akuta som ickeakuta sjukdomar och såväl akuta som planerade medicinska åtgärder. Patientgrupperna omfattar alla åldrar från de övre tonåren med tyngdpunkt på äldre individer. Specialiteten omfattar kunskaper och färdigheter i fråga om de vanligaste av de tillstånd och åtgärder som anges i målbeskrivningarna för kardiologi, reumatologi, lungsjukdomar, medicinska njursjukdomar, endokrinologi och diabetologi, medicinsk gastroenterologi och hepatologi, hematologi, yrkes- och miljömedicin, infektionssjukdomar och neurologi i den mån undersökning och behandling kan genomföras utan tillgång till mycket speciell teknisk utrustning och/eller omfattande medicinsk service från laboratoriespecialiteter. Samverkan inom och utom hälso- och sjukvårdssystemet Specialistutbildningen skall ge läkaren under utbildning möjlighet att skaffa sig insikter i hur livsstils- och miljöfaktorer medverkar i sjukdomsutveckling för att kunna påverka riskbeteenden hos individer och i populationer. Läkaren måste även lära känna kompetensområdet för dietister, sjukgymnaster, arbetsterapeuter, logopeder och kuratorer. Läkaren måste vidare lära känna primärvårdens och socialtjänstens funktioner och personella kompetens med hänsyn till behoven av samordnad vårdplanering för framför allt äldre personer. Kunskaper, färdigheter och förhållningssätt
Karaktäristiskt för specialiteten är att diagnostiken i hög grad baseras på strukturerad analys av sjukhistoria och fysikalisk undersökning med stöd av radiologiska och endoskopiska undersökningsmetoder samt klinisk-fysiologiska och klinisk-kemiska undersökningsresultat. Specialistutbildningen skall leda fram till allsidiga och breda kunskaper om de ovan angivna sjukdomsgrupperna och god praktisk färdighet i fråga om de vanligaste undersöknings- och behandlingsformerna. Särskild vikt måste läggas vid att självständigt kunna handlägga akuta tillstånd samt vid förmåga att utnyttja och bedöma relevanta undersöknings- och laboratoriemetoder. Specialisten i internmedicin måste vidare behärska mer avancerade tekniker såsom provtagning från benmärg, diagnostisk knäledspunktion samt laparocentes och rektoskopi inkl biopsi. Specialisten måste också självständigt kunna tolka blodgasanalys, koagulationsstatus och basala hemodynamiska parametrar. Under specialiseringstjänstgöringen skall den blivande specialisten vidare träna sin förmåga att fatta självständiga och välgrundade beslut i frågor av medicinsk-etisk natur förvärva kunskaper om övergripande sjukvårdspolitiska mål och prioriteringar beredas tillfälle att delta i klinikens verksamhetsplanering och ekonomiuppföljning samt i arbete med produktionskontroll och kvalitetsutveckling förvärva kunskaper och insikter i läkarens arbetsledarroll uppmuntras att ta del i forsknings- och utvecklingsarbete samt utveckla sin förmåga att kritiskt granska resultaten av olika metoder och tekniker fördjupa sina kunskaper om möjligheterna att förebygga sjukdom och skada, samt delta i individuellt och generellt förebyggande arbete träna sin pedagogiska förmåga genom att delta i undervisning och handledning av olika personalkategorier. Gemensam kunskapsbas
De invärtesmedicinska specialiteterna har en gemensam kunskapsbas. Detta innebär att vissa kunskaper och färdigheter måste innehas av samtliga specialister inom gruppen (se preciserade delmål). Diagnostik och behandling av hjärtsjukdomar utgör en viktig del av denna bas. Till den gemensamma kunskapsbasen hör också ett antal metoder och tekniker som används mer allmänt och som alla måste behärska. Varje invärtesmedicinsk specialist måste t ex självständigt kunna utföra ven-, artär- och lumbalpunktion. Det är också nödvändigt att specialisten kan göra pleuratappning, registrera EKG samt utföra orotrakeal intubation och defibrillering. Specialisten måste vidare på egen hand kunna tolka och bedöma EKG, spirometri och arbetsprov. Samtliga invärtesmedicinska specialister måste också ha förmågan att kunna riskvärdera olika medicinska undersökningsmetoder såsom röntgen, angiografier och isotopundersökningar. De måste vidare ha god kännedom om olika läkemedel, med deras effekter och biverkningar, samt ha kunskap om adekvata vårdnivåer för internmedicinska patienter. Sidoutbildning För specialistkompetens i internmedicin fordras fördjupade kunskaper inom kardiologi samt inom ytterligare någon av de specialiteter med vilka internmedicin har nära samarbete. Fördjupande kunskaper inom minst ett av verksamhetsområdena allergologi, angiologi, endokrinologi och diabetologi, gastroenterologi och hepatologi, hematologi, infektionssjukdomar, lungsjukdomar, medicinska njursjukdomar, neurologi eller reumatologi är sålunda ett krav. Teoretisk utbildning Parallellt med den kliniska tjänstgöringen skall teoretiska studier bedrivas, likaså skall deltagande i kompletterande utbildning i form av kurser, konferenser etc ingå. ST-läkaren skall i samråd med handledaren planlägga litteraturstudier och
kursdeltagande som kan påskynda kompetensutvecklingen samt ge kunskaper och färdigheter, som kan vara svåra att förvärva inom ramen för tjänstgöringen. Kvalitetssäkring Målbeskrivningen skall tjäna som vägledning för den läkare som avser att specialisera sig inom ämnesområdet. Den skall vidare utgöra grunden för ett individuellt tjänstgöringsprogram, som skall utformas i samråd mellan ST-läkare och handledare så snart som möjligt efter anställningen. Specialiseringstjänstgöringen skall ske under handledning och det är verksamhetschefens och handledarens ansvar att tillsammans med ST-läkaren planera tjänstgöring och utbildning så att specialistkompetens uppnås inom den tid som anges i författningen. Det är också verksamhetschefens ansvar att tillse att STläkaren erhåller den sidoutbildning som målbeskrivningen föreskriver och att kompletterande utbildning/tjänstgöring tillhandahålls i de fall kunskapsbehovet inte kan tillgodoses inom den ordinarie verksamheten. Handledaren skall tillse att sidoutbildningen utformas så att målbeskrivningens krav tillgodoses och att god och regelbunden kontakt etableras med sidoutbildande enheters handledare och med eventuell studierektor. ST-läkarens kompetensutveckling skall fortlöpande kontrolleras och stämmas av gentemot det individuella tjänstgöringsprogrammet; en lämplig form för detta är regelbundna utvecklingssamtal. II. Preciserade delmål Gemensamt för de invärtesmedicinska specialiteterna Specialisten skall självständigt kunna handlägga/utföra Hjärtsjukdomar - hjärt-lungräddning (HLR)
- hjärtinfarkt - arytmier - hjärtinsufficiens - symtomatisk behandling och utredning av koronar kärlsjukdom Kärlsjukdomar - ventrombos - lungemboli - akuta cerebrovaskulära tillstånd - akuta inflammatoriska kärlsjukdomar - perifer arteriell insufficiens - hypertoni - venös insufficiens Endokrina och metaboliska sjukdomar - hyper- och hypoglykemi - hyper- och hypotyreos - hypo- och hyperkalcemi - diabetes mellitus typ 1 och 2 Mag-tarmkanalens sjukdomar - diarré/obstipation - funktionella mag-tarmrubbningar - underhållsbehandling av inflammatorisk tarmsjukdom - ikterusutredning Infektionssjukdomar - högfebrila tillstånd - septikemi - meningit - urinvägsinfektioner - pneumoni - kroniska och recidiverande urinvägsinfektioner
Neurologiska sjukdomar - kramptillstånd - huvudvärk - medvetslöshet - yrsel Förgiftningar/olyckor - kemiska förgiftningar inkl läkemedel Blodsjukdomar - anemiutredning Lungsjukdomar - asthma bronchiale - respiratorisk insufficiens - obstruktiv lungsjukdom - kronisk bronkit Njursjukdomar - anuri och akut njurinsufficiens - hematuri - proteinuri Maligna sjukdomar - diagnostik av tumörsjukdomar Reumatiska sjukdomar - akuta och kroniska mono/polyartriter - reumatiska systemsjukdomar Inom internmedicin Specialisten i internmedicin skall självständigt kunna handlägga/utföra
Hjärtsjukdomar - perimyokardit - bedömning av pacemakerdysfunktion - rehabilitering efter hjärtinfarkt inkl riskfaktorbedömning Kärlsjukdomar - hypertensiv kris - aortaaneurysm - akut artärocklusion Endokrina och metaboliska sjukdomar - Mb Addison - akuta elektrolyt- och syra-basrubbningar - akuta porfyrier - hyperparatyreoidism - hyperlipidemi - gikt - hemokromatos - metabola syndromet Reumatiska sjukdomar - akuta och kroniska artritsjukdomar - reumatiska systemsjukdomar, inkl baskuliter - generella och lokaliserade smärttillstånd i leder och muskler, inkl artros Mag-tarmkanalens sjukdomar - akut skov av inflammatorisk tarmsjukdom - svår leverinsufficiens - akut gastrointestinal blödning - ulcus/dyspepsi - malabsorption - pankreasinsufficiens - leverinsufficiens
Infektionssjukdomar - endokardit - septiska artriter Neurologiska sjukdomar - subduralblödning - subaraknoidalblödning - medullakompression - epilepsi - polyneuropati - demens - Parkinsons sjukdom Förgiftningar/olyckor - gasolyckor - drunkning - ormbett - elektriska olycksfall Blodsjukdomar - akuta hemolytiska tillstånd - akuta blödningstillstånd - granulocytemi - polyglobuliutredning - blodcellsförändringar Lungsjukdomar - pneumothorax - pleurautgjutning - akut allergisk alveolit - andningshinder Njursjukdomar
- akuta inflammatoriska sjukdomar - nefrotiskt syndrom - polycystisk njursjukdom - kronisk njurinsufficiens