Inspiration för integration 2010 - etablering på nytt sätt Hotell Södra Berget i Sundsvall 27-28 januari 2010 i samarbete med Konferensdokumentation: Ann-Cathrin Granbäck, Ordpilot Höga Kusten
Integration ett angeläget konferenstema Den 27-28 januari 2010 anordnade länsstyrelserna i Norrland för andra gången en gemensam integrationskonferens. Årets huvudtema var den nya reform som träder i kraft 1 december 2010. De 250 deltagarna som samlats på Hotell Södra Berget i Sundsvall fick också möjlighet att inspireras av varandra och delta i intressanta seminarier. Bo Källstrand, landshövding i Västernorrlands län, öppnade konferensen med att uttrycka sin stora glädje över att så många hörsammat inbjudan. Integration är ett synnerligen angeläget tema. I år sammafaller konferensen med Förintelsens minnesdag, vilket gör den extra speciell. Att välkomna nya svenskar är enligt Bo Källstrand en möjlighet till utveckling. Mötet med andra kulturer berikar oss på fler än ett sätt. Norrland brottas med utflyttningsproblematiken och har redan en skevhet i åldersstrukturen. En ökad inflyttning av utrikesfödda skulle kunna räta upp siffrorna. Men integration går som ni alla vet inte av sig själv. Det krävs mycket jobb och samarbete mellan de inblandade parterna. Därför är denna konferens så viktig. Låt oss samtala, inspireras av varandra, få nya idéer och ta nya tag för integration och mångfald i Norrland. Bo Källstrand passade också på att presentera konferensens två moderatorer Anders Bergman, journalist och medarbetare i 5i12-rörelsen, och Sara Parkman, 5i12-rörelsen och musikstuderande.
Nya reformen sätter jobben i fokus Språk och arbete. Det är nycklarna till en lyckad integration, enligt integrationsminister Nyamko Sabuni. Den nya reform som ligger i pipelinen fokuserar därför på arbetslinjen. Väntetiden på jobb bör kunna pressas från dagens sju år till två år. Trots sitt missnöje med det rådande läget vad gäller integration och nyanländas situation ville Nyamko Sabuni inte svartmåla allt arbete som görs. Tvärtom är det imponerande insatser som kan tillskrivas kommunerna, frivilliga organisationer, statliga instanser och andra. Det är just samverkan dem emellan som skapar helheten för de nya svenskarna. Många invandrare arbetar och gör rätt för sig, barnen går i skola och så vidare, men det räcker inte. Enligt statistik från SCB är arbetslösheten nästan dubbelt så hög bland nyanlända, oavsett kön, som bland resten av befolkningen. Detta skapar utanförskap och är ett problem som måste lösas. Regeringen har därför lagt ett förslag för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Om allt går som det ska, med riksdagsbeslut i mars, kommer en reform med namnet Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering - egenansvar med professionellt stöd att börja gälla den 1 december. I korthet går reformen ut på att staten, med Arbetsförmedlingen i spetsen, tar över huvudansvaret för arbetslivsetableringen för åldersgruppen 20-64 år. Kommunerna kommer även fortsättningsvis att ha viktiga uppgifter i flyktingmottagandet och för nyanländas etablering i samhället. Det kan handla om SFI-undervisning, bostadsförsörjning och samhällsorientering. Huvuddragen i den nya reformen är: Arbetsförmedlingen tar över det samordnande ansvaret för etableringen från kommunerna. En ny ersättning, som är lika för alla oavsett var man bor i landet, införs. Det kommunala försörjningsstödet omvandlas alltså till en statlig individuell ersättning. Alla nyanlända ska få välja en etableringslots. Lotsen är en fristående aktör som arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Lotsen ska vara stöjdande och pådrivande under hela etableringsperioden. Af ska tillsammans med den nyanlände upprätta en etableringsplan med utgångspunkt i tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering och SFI. Maxtiden för etableringsersättningen kommer att läggas på 24 månader, i vissa fall kan detta förlängas. Idag är det endast 30 procent av alla nyanlända som har arbete efter tre år. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete är så hög som sju år. Att ändra på detta, ja där ligger utmaningen! säger Nyamko Sabuni. Efter 25 år med samma ansvars- och arbetsfördelning för integrationsfrågorna är den nya reformen en stor händelse. Naturligtvis finns både frågetecken och oro bland de berörda parterna. Även samhällsekonomiskt kommer reformen att påverka då man beräknar att den kommer att kosta 920 miljoner kronor. Men för första gången kommer nyanländas rättigheter att skrivas in i en lag, så är det inte nu.
Angeles Bermudez-Svankvist gillar nya rollen 100%, det är min ambition! År 2012 kommer vi att ha uppfyllt vårt nya uppdrag. Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör för Arbetsförmedlingen, kan måhända låta kaxig, men i verkligheten är hon förväntansfull på den nya reformen. Äntligen, menar hon, går svenskt integrationsarbete mot enhetlighet, rättssäkerhet och effektivitet. Arbetsförmedlingen i Sverige omfattar 321 kontor och har över 10 000 anställda. Uppdraget att effektivt sammanföra arbetssökande med arbetsgivare samt på sikt öka sysselsättningen är sedan länge gjutet. Extra hög prioritet ligger på de som befinner sig långt från arbetsmarknaden. Angeles Bermudez-Svankvist talade om fem välfärdsfaktorer: bostad, arbete, hälsa, utbildning och socialt nätverk. Saknar man tre av dessa, då händer det något, då blir man sjuk. Det kan räcka med att sakna en av faktorerna för att man ska hamna utanför. Angeles Bermudez-Svankvist menar att varje människa har ett ansvar för sin situation. Varje människa har möjlighet till förändring. Därför är det så viktigt att se sina medmänniskor som resurser. Istället för att reta sig på att någon inte kan svenska, är annorlunda och har varit arbetslös länge kan man glädja sig över att ha träffat en person med bakgrund i ett spännande land, som talar ett annat språk och som har mycket att ge! Konkret menar Angeles att den nya lagens stora fördel är att den ska anpassas till varje enkild individ, något som ska ske genom etableringsplanerna och den personliga lotsen. Arbetsförmedlingen kommer att få i uppdrag att upphandla privata aktörer som ska sköta detta. Lotsen kommer dock inte att ha myndighetsansvar, det kommer Arbetsförmedlingen att sörja för. Visst är det mycket som ännu är oklart, men överlag tror jag att den nya reformen kommer att medföra mycket positivt. Det handlar ju om hur vi på bästa sätt ska tillvarata de människor som kommer till Sverige. Inom bara några år kommer Sverige att vara i skriande behov av arbetskraft. Detta på grund av stora pensionsavgångar och det faktum att allt färre ungdomar träder in på arbetsmarknaden. Vi kommer att behöva varenda nyanländ. Det är ett måste att vi är på banan redan 2012, vilket Arbetsförmedlingen ska göra sitt bästa för att se till, säger Angeles Bermudez-Svankvist och avslutar: Uppdraget är oerhört viktigt för oss, men vi kommer inte att lyckas om vi inte fortsätter det goda samarbete vi redan har med kommunerna, länsstyrelserna, Migrationsverket, Försäkringskassan och andra berörda parter som jobbar med integration.
Erfarenhetsutbyte och grupparbete Efter de inledande föreläsningarna av Nyamko Sabuni och Angeles Bermudez-Svankvist samt en god lunch var det dags för seminariedeltagarna att själva vara aktiva. Gruppvis fick alla chansen att delge sina egna erfarenheter och ta inspiration av andras. Uppdraget var också att formulera ett antal frågor som sedan skulle ställas under eftermiddagens paneldebatt. Naturligtvis kretsade mycket av diskussionerna kring den nya reformen och ovissheten som ännu råder. Hur kommer reformen att slå mot kommunerna, blir det aktuellt med uppsägningar? Det nya systemet med lotsar, kommer det att fungera? Är det klokt att lotsarna ska arbeta mot prestationsersättning? De flesta i grupperna var överens om att det är av yttersta vikt att ansvarsfördelningen mellan Arbetsförmedlingen å ena sidan och kommunerna å den andra blir tydlig. Kontakten mellan dessa två är a och o om integrationsarbetet ska bli lyckosamt. Det fanns även en mängd andra frågetecken. Som exempel kan nämnas att samtalen kretsade kring det faktum att barnen inte berörs av reformen. Många diskuterade även dilemmat med den långsamma hanteringen när det gäller id-kort. Även SFI-undervisningen var föremål för samtal.
Inspirerande och informerande utställning Under hela konferensen kunde deltagarna låta sig inspireras och informeras av en samutställning. Konstnären Lejla Porovic visade sin Längtan som sätter fokus på ensamkommande flyktingungdomar. Tina Johanssons, Sundsvalls museum, och frilansaren Åke Johanssons foton och texter från ett slumområde i Nairobi gjorde intryck. Dessutom berättade projektet Ung Integration i Östersund, 5i12-rörelsen och Gävleborgs projekt Öppna Dörrar om sina verksamheter.
Bengt Greiff, Roy Melchert, Gunnar Sallstedt och Torsten Torstensson gjorde sitt bästa för att räta ut frågetecknen. Experter i paneldebatt frågas ut av åhörarna Under eftermiddagen av konferensens första dag var det så dags för frågestund. Bengt Greiff (BG), t f avdelningschef vid Arbetsförmedlingen, Roy Melchert (RM), utredare vid Sveriges Kommuner och Landsting, Gunnar Sallstedt (GS), kansliråd vid integrations- och jämställdhetsdepartementet samt Torsten Torstensson (TT), process- och utvecklingsledare vid Migrationsverket, hade en svettig stund när de under nära två timmar grillades med frågor från publiken. Av naturliga skäl kan inte alla dessa frågor tas med i dokumentationen. Panelen fick inledningsvis svara på samma fråga: Vad är viktigast för er när den nya reformen träder i kraft? (TT) Migrationsverket strävar efter kortare handläggningstid av asylärendena. Vi vill utveckla vår introduktion och skapa ett bra samarbete med Arbetsförmedlingen. Vi ser också över bosättningsfördelningen och vår roll när det gäller utbetalning av statsbidrag. (GS) Departementet har ju ingen operativ verksamhet, utan jag kan bara ge svar ur regeringens perspektiv. Reformen syftar till att ge nyanlända ett snabbare inträde i arbetslivet. Vi jobbar just nu med de nya förordningstexterna, som kommer att börja gälla efter det att riksdagen antagit propositionen i mars och reformen träder i kraft den 1 december. (RM) Kommunerna har signalerat behov av förändring, så vi på SKL är glada över att det händer något. Samtidigt kommer vi att fortsätta vår intressebevakning och stötta våra våra medlemmar. Det finns tre viktiga frågor som måste ses över: 1 SFI-utbildningen 2 De som faller utanför arbetsförmedlingen 3 De nyanlända barnen/ ungdomarnas situation. (BG) Först måste jag poängtera hur positivt det är att Arbetsförmedlingen framöver kommer in i ett sådant tidigt skede. Vi ska fortsätta vårt goda samarbete med kommunerna och utveckla etableringsarbetet. Vi behöver bland annat bygga upp en kompetens kring etableringsstöd. Vem kommer i framtiden att få det praktiska ansvaret när det gäller kvotflyktingar, dvs vem hämtar vid flygplatsen, köper kläder, följer med till banken och så vidare? (GS) Reformen reglerar den nyanländes inträde på arbetsmarknaden. Allt annat ska fungera som tidigare. (TT) Kommunerna får även i framtiden ansvar för flyktningmottagandet. Arbetsförmedlingen ska sedan så fort är möjligt kontakta kommunerna och kvotflyktingarna för att göra en etableringsplan.
Hur kommer arbetsförmågan att bedömas på den som ska skrivas in hos Arbetsförmedlingen? (BG) Den bedöms dels genom Af:s kontakter med den arbetssökande, dels genom exempelvis läkarutlåtanden. Lotsarna kommer att arbeta prestations- och resultatbaserat. Finns det inte en risk att lotsarna inte vill ta på sig de besvärliga fallen, det vill säga lågutbildade som inte är så lätta att få ut i arbete. (BG) Det är inte lotsarna som kommer att bestämma vilka de ska arbeta med, det är de nyanlända själva som har möjlighet att välja. Lotsarna ska inte kunna tacka nej om någon vill anlita dem. I de fall den nyanlände inte vill ha någon lots träder Af in. Hur kommer lotsarnas ersättningsystem att fungera? (BG) Det är en fråga som inte är utredd än, men troligtvis får lotsarna först en bassumma och ytterligare en ersättning när den nyanlände fått arbete. Vilken kravspecifikation har Arbetsförmedlingen på lotsarna? (BG) Inte heller denna fråga är löst, men vi kommer att ställa höga krav både när det gäller arbetslinjen och den sociala delen av uppdraget. Hur säkerställer man att den nyanlände är perfekt informerad om lotsarnas utbud? (BG) Naturligtvis måste allt presenteras på en mängd olika språk. Tillsammans med arbetsförmedlaren och tolk får man sedan resonera sig fram. Viktigt är dock att Af aldrig får föreslå en lots, vår roll är att ge en fullödig information. Sedan har den nyanlände möjlighet att välja en ny lots om han/hon inte skulle vara nöjd med sitt första val. Reformen gäller åldrarna 20-64 år. Vad händer med 18-19-åringarna? (GS) Även nyanlända i den åldern omfattas av reformen om de saknar föräldrar i Sverige. När kommer det att bli lättare för nyanlända att få ett svenskt id-kort? (GS) Jag kan inte ange en exakt tidpunkt, men frågan är under behandling och en principiell lösning är på väg. Hur väljs det framöver ut var flyktningarna ska bo och vem gör det? (GS) Migrationsverket kommer även fortsättningsvis att bedöma och fastställa vilka behov som finns. Af tar därefter vid och diskuterar med länsstyrelserna och Migrationsverket samt fördelar sedan antalet på länen. Därefter har länsstyrelsen ansvar för fördelningen till kommunerna i länen. Var i kedjan ses den nyaländes hela livssituation över. Fokus ligger på arbetslinjen i den nya reformen. (GS) Än en gång vill jag framhålla att det inte ramlar bort något tidigare ansvar, kommunerna kommer även fortsättningsvis att ansvara för SFI, skolan och så vidare. Det som ändras är just arbetslinjen. (BG) Vi anser att ett arbete är grunden till en lyckad integration. Naturligtvis krävs ett bra boende, socialt nätverk, barnomsorg och så vidare för att hela livssituationen ska bli bra. Därför har lotsen en stor roll även när det gäller sociala frågor. Kommer kommunerna att behöva ligga ute med pengar om Försäkringskassan inte hinner betala ut ersättning till de nyanlända? (RM) Det är en fråga som vi på SKL också ställer. Vi ser att det finns en stor risk för glapp. (GS) Så långt det är möjligt är ambitionen att kommunerna inte ska belastas extra för försörjningsstöd. Det pågår ett arbete med hur detta ska lösas. Är den oro som finns hos kommunerna befogad? Är vår verksamhet hotad? (RM) Det är mycket viktigt att all kompetens och erfarenhet som finns inom kommunerna tas tillvara. (GS) Jag råder alla instanser att se över sin kommande verksamhet och anpassa den efter de förhållanden som kommer att råda. Visst är det så att kommunerna kommer att få mindre pengar, eftersom Af får ett större ansvar. (RM) Då är det väldigt viktigt att kommunerna snabbt får veta hur finanserna kommer att bli, så att de har tid att se över sin organisation och planera sitt arbete.
Det är många frågor som ni inte kan svara klart på, bland annat ersättningen till kommunerna. Det är svårt för kommunerna att planera när ni är så vaga. (GS) Jag har stor förståelse för frågeställningen. Riksdagen fattar dock beslut den 17 mars och dessförinnan kan jag helt enkelt inte säga något. Det är lätt att se den nya reformen som en storstadsproposition. Var finns glesbygdsperspektivet? I Norrland är det inte säkert att alla kommuner har en egen Af och det kan vara långt till Försäkringskassan. (BG) Arbetsförmedlingen är indelad i arbetsmarknadsområden och det finns minst ett kontor i varje område. En kommun kan alltså ha sitt Af-kontor i grannkommunen. Har diskussioner förts med Försäkringskassan, näringslivet och andra aktörer inför proppen? (BG) Af har arbetsgrupper tillsammans med Försäkringskassan. Näringslivet har inte varit med i diskussionen, men just detta ligger ju i Af:s grunduppdrag så vi har redan goda relationer. Med Skatteverket har vi en samverkan när det gäller de så kallade signalsystemen. Vad bedöms som rimlig tid att komma i arbete? (GS) En bra fråga. Från tidigare utredningar och erfarenhet har vi slagit fast tiden 2 år (24 månader), men i vissa fall kan rimligt även sträcka sig upp till 3-4 år. Om man inte fått arbete när introduktionstiden tagit slut, går det normala hjälp- och stödarbetet in. Ingen ska kunna falla mellan stolarna. Avslutningsvis fick de fyra paneldebattörerna fundera över framtiden. Året är 2015 och reformen har blivit en succé. Nämn en eller ett par orsaker till framgången. (BG) Mediantiden för nyanländas inträde i arbetslivet har då kortats avsevärt, eftersom Af tillsammans med kommunerna, näringslivet och andra aktörer har lyckats ta tillvara på den kompetens som finns. Fler får jobb, fler lever alltså ett gott liv! (RM) En bidragande orsak till framgången är att vi tänker och arbetar långsiktigt. Vi har då fått en bättre översyn och blir inte överrumplade av till exempel boendeproblem. Arbetsförmedlingen ger bättre insatser i rätt tid och vi har utvecklat svenskundervisningen för invandrare. (GS) År 2015 hoppas jag att arbetsmarknadsdepartementet jobbar tillsammans med regeringskansliet i denna fråga. De farhågor som finns nu kring den sociala situationen, barns villkor etcetera har fångats upp och är lösta. Sedan tror jag att vi då har utvecklat ett bra sätt att mäta integration. (TT) Då tror jag att Sverige fortfarande är ett bra föregångsland när det gäller mottagandet av kvotflyktingar. Vi har tagit tillvara de goda strukturerna från dagens arbete och hittat kreativa samarbetsformer. En viktig framgångsfaktor är att Sverige år 2015 har betydligt kortare tid för nyanlända att få arbete.
Ljusceremoni och föreställning Konferensens första dag, som hölls på Förintelsens Minnesdag, kröntes av en stämningsfull ljusceremoni. Den 27 januari 2010 var det på dagen 65 år sedan koncentrationslägret Auschwitz-Birkenau befriades av Röda armén. Anna Agoston och Johanna Israelsson från föreningen Berätta Vidare återberättade under ljushögtiden livsepisoder från överlevare av förintelsen. Middag med klezmermusik Efter en innehållsrik och intressant dag avslutades konferensens första dag med middag och sprittande klezmermusik. Den senare levererades av Härnösandsgruppen David and the Goliatschz.
Äkta engagemang driver Stavros Louca Först ut att äntra podiet på konferensens andra dag var den välkände matteläraren Stavros Louca. Med sin smittsamma entusiasm anlade han tonen för resten av dagen: - Jag lever efter devisen Allt är möjligt! Att allt verkligen är möjligt visade Stavros Louca när han antog utmaningen att förmå eleverna i en av Sveriges svagaste skolor att förbättra sina prestationer och på så sätt höja sina betyg och bli behöriga till gymnasiet. TV-serien Klass 9a visar när Louca och ett antal lärarkollegor på olika pedagogiskt skickliga sätt arbetar med ungdomarna. Det viktigaste är att tro på eleverna. Om jag tror att de klarar av uppgiften, så ökar också deras självförtroende och till sist har de lyft sig själva. Jag behöver bara tro på deras kapacitet och locka fram lusten att lära. Som barn var Stavros Louca inte någon stor anhängare av skolan. Han är uppvuxen på Cypern och upplevde aldrig några problem med att hänga med i undervisningen, tvärtom hade han högsta betyg i alla ämnen. Alla ämnen utom ett. Ordningsbetyget var nämligen inget att skryta med. Jag tyckte helt enkelt att skolan var ganska tråkig. Stavros Louca föddes utanför äktenskapet och stämplades hårt av omgivningen som oäkting. Hans mamma uppmuntrade honom därför att göra sin läxor och vara duktig. Ja, hon ville faktiskt att han skulle vara bäst av alla i klassen. Det skulle visa dem! - En dag när hon förhörde mig på läxan såg jag att hon höll boken upp och ned. Jag sa inget, utan tiden gick och mamma fortsatte förhöra mig. Alltid med boken upp och ned. Då insåg jag att min mor var analfabet. När Turkiet invaderade Cypern år 1974 flydde Louca utomlands. I slutet av 1970-talet kom han till Stockholm och fick då börja arbeta som städare på ett daghem. Den civilekonomutbildning han hade med från Cypern var plötsligt inget värd. Han träffade en kvinna, gifte sig, fick barn och utbildade sig till lärare; först i hemspråk och därefter till no- och mattelärare. Då kände jag att jag hamnat på rätt plats. Inte många skulle orka med de yrkesmässiga utmaningar som Stavros Louca antagit. Han tvekade faktiskt själv till en början. Samtidigt som han blev erbjuden lärartjänst på Rinkebyskolan fick han nämligen frågan om att börja jobba på en innerstadsskola. Det var naturligtvis lockande. Men mina barn övertygade mig att välja Rinkeby, eftersom jag där skulle kunna fungera som en förebild för eleverna. När Stavros Louca träffade sina elever på Rinkebyskolan var den dystra verkligheten att endast en femtedel gick vidare till gymnasiet, de var helt enkelt inte godkända i de ämnen som krävs för att bli behörig. Stavros såg dock direkt att de skulle klara det. Problemet var att ingen annan gjorde det! Professionalism är för Stavros Louca att gräva djupare, beröra, tränga innanför skalet och via engagemang få eleverna att använda de 90% av hjärnan vi vanligtvis inte använder. Detta lyckas han genom att avdramatisera sitt ämne, ge rikligt med beröm och uppmuntran samt skapa en relation till varje elev. Jag vill nå varje elevs hjärta. Då måste jag visa respekt, ha ett personligt och äkta intresse för eleven samt skapa en familjär stämning mellan oss, säger Louca. Ett synbart bevis på Stavros Loucas genuina engagemang är det faktum att han även driver olika projektgupper på fritiden. Varje lördag åker elever från årkurs 7 under 12 veckor till skolan för att delta i till exempel teknikklubben eller cykelprojektet. Stavros Louca är en bländande talare som blandar fakta med mängder av metaforer och personliga berättelser. Att skildra dem alla här är omöjligt. Avslutningsvis kan man bara konstatera att skolan i Sverige skulle vara mycket intressantare och ha betydligt högre status om alla lärare hade samma engagemang och glöd som Stavros Louca.
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Seminarier avslutade konferensen Konferensen avslutades med 14 olika föreläsningar. Det skulle egentligen ha varit 15, men på grund av det ymniga snöfallet kunde inte Martin Wass, Säkerhetspolisen, komma och hålla sitt föredrag om politisk förföljelse. De seminarier som gick av stapeln var: 1. Mina erfarenheter som ensamkommande flyktingbarn - Hibo Abdullahi 2. ID-kort - Roy Melchert, SKL 3. LANDA - Lars Blomqvist och Kenneth Forsell, Hudiksvalls och Ljusdals kommuner 4 Ensamkommande barn - Sophia Öhvall Lindberg, Migrationsverket 5. Etableringsplan - Allan Waktmar, Arbetsförmedlingen 6. Rinkebyakademin - Stavros Louca 7. Europeiska flyktingfonden III - Johan Söderberg, Migrationsverket 8. Samhällsorientering i praktiken - Christian Foster, Länsstyrelsen Stockholm 9. Barns och ungdomars introduktion - Annika Hermansson, Regionförb Östsam 10. Yrkes-SFI - Maria Berg, Länsstyrelsen Gävleborg 11. Aktuellt inom Sfi - Suzanne Mehrens, Skolverket 12. Ung integration - Ingemar Edström och Johan Karlsson, Östersunds kommun 13. Organiserad vidareflyttning - Oscar Hammar, BOSAM, och Djamal Hamaili, flyktingsamordnare Valdemarsviks kommun 14. Samhälls- och hälsokommunikatörer - Katarina Carlzén, Länsstyrelsen Skåne
Så här tyckte vi om konferensen! Per Stefansson (t v) och Rita Norman, Integrationsenheten Söderhamn samt Mats Runefeldt, Hudiksvalls Invandrarkontor: Vi tycker att konferensen varit bra, men är besviken över att vi inte fått fler frågetecken uträtade. Vi tycker att man borde kunna informera mer, trots att proppen inte är tagen. Ulla-Karin Hellström Sahlén, asylboendet Tellus i Härnösand och Britta Wikman, Semret i Härnösand. Vi beslutade att all personal från Tellus och Semret skulle få åka på konferensen. Många seminarier berör ensamkommande barns situation. Vi uppskattar länsstyrelsernas initiativ att ge oss tid och möjlighet att träffa andra och utbyta erfarenheter. Caroline Balkstedt och Benneth Sandberg, Tolk- och Översättarservice i Örebro län, samt Rina Näslund, projektet Öppna Dörrar, länsstyrelsen Gävle: Konferensen har varit mycket intressant och vi har fått svar på några frågor vi undrade över. Den nya reformen är en stor sak och det är inte konstigt att många känner oro över hur det kommer att bli. Lilian Nyström och Monica Widman, flyktingmottagningen i Skellefteå, Anna Tegby, SFI Skellefteå, och Mirsada Mehic, flyktingmottagningen i Skellefteå: Den kommande reformen är den största omändringen på flera år och naturligtvis är vi oroliga för våra kommunala verksamheter. Vi kände till innehållet i proppen innan och hade i ärlighetens namn hoppats få mer kött på benen av experterna i paneldebatten. Kerstin Richter, integrationsenheten i Örnsköldsvik, samt Lennart Edmark och Christina Söderberg, Arbetsförmedlingen Örnsköldsvik: Konferensen är ett bra avstamp inför det kommande förändringsarbetet. I Ö-vik finns redan ett bra samarbete mellan kommunen och Af, så vi känner oss trygga och ser fram emot att utveckla vår samverkan ännu mer.