KRIMINALVÅRDENS PERSONALTIDNING. SEPTEMBER 2015 4 Cecilia Jansson svetsar med intagna på Kumla SKROT BLIR KONST Frivård Gör ert väntrum till visionsrum Tema studier Från analfabet till anstaltens plugghäst Arkeologi Okända gravar intill fängelset i Norrköping
OMKRIM INGÅNG Familjepedagogen Anna Ekberg och barnombudet Maria Nilsson på anstalten Sagsjön anser det viktigt att intagna mammor får möjlighet att delta i arbete, utbildning och behandling under anstaltsvistelsen. 46 2 OMKRIM 4/2015
OMKRIM 4/2015 441 428 TRYCKSAK Omkrim är Kriminalvårdens personaltidning som skriver om stort och smått som är viktigt, roligt eller på annat sätt berör medarbetarna. Även andra intresserade ska kunna läsa om vardagen i Kriminalvården samt om forskning och utveckling på området. Redaktörer: Katarina Luksepp 011-496 37 90 katarina.luksepp@kriminalvarden.se Elisabet Jönsson 011-496 33 35 elisabet.jonsson@kriminalvarden.se E-post: omkrim@kriminalvarden.se Adress: Omkrim, 601 80 Norrköping Ansvarig utgivare: Pelle Ekman Formgivning: John Bark Design Tryckeri: Edita Upplaga: 18 000 Nästa manusstopp: 1 oktober Prenumerationsservice: Sanna Lagrén 011-496 37 66 sanna.lagren@kriminalvarden.se Postadress: Omkrim, Kriminalvården, 601 80 Norrköping Prenumeration: Alla anställda och lekmannaövervakare får tidningen hemskickad. Vill du som anställd INTE ha tidningen kontaktar du prenumerationsservice. Lekmannaövervakare gör eventuella adressändringar hos sin frivård. Även pensionärer och andra intresserade får tidningen utan kostnad. Men för er krävs att ni anmäler till prenumerationsservice att ni VILL ha tidningen. NYHETER 7 Nytt om kriminalvård. TEMA STUDERA PÅ ANSTALT 16 Från analfabet till anstaltens plugghäst. 18 Gabriel först med gymnasiexamen. 21 I huvudet på chefen för vuxenutbildning. 22 Studier gav Johan kick att hjälpa andra. 24 Marita stöder unga att studera i häkte. REPORTAGE 28 Världens mest humana fängelse. 34 Från väntrum till visionsrum. 36 Kris i Halmstad har skäl att fira. VETENSKAP 38 Psykisk störning upptäcks för sällan. 40 Riskbedömning är en färskvara. RUNTIKRIM 42 Landet runt. KULTIKRIM 50 Växtverk svetsar samman. 54 Abstrakt blev konkret på Hällby. ÖVRIGT I OMKRIM 4 Bilden Drags Norrköping 6 Gd har ordet 13 Yrket Köksmästare 26 Lärdomar om barn i häkte 27 Krönika Erik Rune 48 Debatt Emerich Roth 56 Guldkorn 56 Sport och fritid 58 Hedervärt 60 Utgång Omslagsbild: Henrik Witt Ser konsten på Hällby. 54 Strålande befäl i Halmstad. 10 Nya lärdomar rustar för nytt liv Katarina Luksepp, redaktör. Nu kommer en tid med höstfärger, kyliga morgnar och en cykelsadel som dryper av fukt. September betyder också skolstart och nya ambitioner. Fast innanför murarna finns inget traditionellt skolupprop här pågår studier året runt. Bland de drygt 4 000 intagna på häkte och anstalt som fått sin dom fanns i slutet av augusti 1 165 studerande. Att ta igen det man missat i grund- och gymnasieskolan måste vara det bästa sättet att utnyttja tiden i fängelse på. Vuxenutbildningen i Kriminalvården har kompetenta lärare och ett kursutbud som motsvarar ett fullt utbyggt komvux. Lägg sedan till yrkeskurser och arbetsmarknadsutbildningar för bristyrken.»bland de drygt 4 000 intagna på häkte och anstalt som fått sin dom fanns i slutet av augusti 1 165 studerande.«alltfler inser att studier kan vara vägen tillbaka till ett fungerande liv. En av dem är Gabriel som lyckades ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under sin intagna tid. För egen del var det en maffig upplevelse att möta blicken hos den yrkesskickliga svetsaren på Kumla som tillverkat en skir fågel och en hembränningsapparat på svetskursen. Idag sitter fågeln i ett träd av plåt och blickar ut över Närkeslätten. Det ståtliga trädet är en konstinstallation på Kvarntorpshögen som fått konstvärldens blickar på sig. Det finns all anledning för kriminalvårdare som deltar i SM i terräng att höja blicken när de springer förbi för trädet är häftigt! Svetsläraren Cecilia Jansson, som tillsammans med intagna har tillverkat trädet, medverkar i höst i Venedigbiennalen, vilket i konstvärlden är jämförbart med att bli uttagen till ett VM. En annan lärare som imponerar är Annica Skarphagen på anstalten Ystad. Tillsammans med kollegor stöttade hon intagna Azizi att göra resan från analfabet till anstaltens plugghäst. Längre fram i tidningen kan ni läsa om fängelset som är ett utbildningscenter. Det norska fängelset i Halden beskrivs som världens mest humana fängelse. Där är skolan och yrkesutbildningen fullt utbyggd, med verkstäder och kreativa lärare som jobbar med att förse intagna med betyg, examen och nya erfarenheter. Trevlig läsning! OMKRIM 4/2015 3
BILDEN KATARINA LUKSEPP / TEXT FREDRIK SCHLYTER / FOTO OKÄNDA GRAVAR FUNNA PÅ DRAGS B egravningsplatsen är betydligt större än vad vi misstänkte, berättar arkeolog Magnus Stibéus. Han leder utgrävningen på fängelseområdet intill Motala ström i Norrköping innan platsen bebyggs med bostäder. Vi har funnit ett 80-tal gravar och det finns fler. Han uppskattar att närmare 150 personer kan finnas begravda intill muren i fängelseområdets nordvästra del. Arkeologerna har under sommaren grävt fram fem skelett som ska analyseras. Innan tidsdateringen är klar finns endast teorier om vad som hänt. Gravarna är troligtvis från 1700-talet. Frågan är om det är kvinnor från spinnhuset som har begravts här. Eller är de nyfunna gravarna helt enkelt en gravplats för pestdrabbade? Pesten härjade i Norrköping omkring 1620 och 1710. Magnus Stibéus tror att det kan vara både pestdrabbade och spinnhuskvinnor. Han fann gravar som skiljde sig åt. Några var begravda tillsammans i en större grop, vilket stödjer teorin om pestgravar, men det finns också nyare gravar med individuellt begravda personer. Fyndet är spännande och ger ett unikt material att analysera. Förutom kön och ålder kan man få reda på vilka sjukdomar människorna haft och hur de mått. Vi vet inte så mycket om de här människorna. Det är en socialgrupp som inte vanligtvis finns i skriftliga källor. Fynden kan kombineras och jämföras med dokumenterat material och därmed fylla igen kunskapsluckor. 4 OMKRIM 4/2015
OMKRIM 4/2015 5
NILS: Kombinationen känslor och udda situationer är ingen bra utgångspunkt för att diskutera rättsstatens långsiktiga utveckling.»kriminalvården kan ta ett betydligt större ansvar när domstolen ska bestämma påföljden.«nils ÖBERG ÄR GENERALDIREKTÖR på Kriminalvården.»Vi bör få ett större ansvar för val av påföljd«u nder stundom får vi ägna en hel del tid åt att förklara hur regelverken vi tillämpar ser ut och är tänkta att fungera. Det är på sätt och vis bra, eftersom det ger oss utrymme att beskriva vad vi gör i vår vardag. Men det visar också ett problem eftersom det nästan alltid speglar en okunskap kring påföljdssystemets grundläggande byggstenar och hela den komplicerade rättsliga miljö vi arbetar inom. Kriminalpolitiska diskussioner som uppstår i kölvattnet av ett enskilt ärende bör hanteras med stor försiktighet. Det går alltid att leta upp extrema exempel som inte passar in i systemet. Inte sällan väcker sådana fall dessutom starka känslor, kanske just därför att de är så sällsynta och avvikande. Kombinationen känslor och udda situationer är ingen bra utgångspunkt för att diskutera rättsstatens långsiktiga utveckling. Med det uppdrag vi har hamnar värden som rättssäkerhet och rättstrygghet snabbt i centrum. Våra klienter kan sällan med särskilt stor kraft hävda sin rätt och de måste kunna lita på att Kriminalvården i det avseendet utgör en trygghet för dem. Att det sedan finns en och annan individ som under sin verkställighet uppträder och agerar på ett sätt som vi helt tar avstånd från, ändrar inte detta. Också den personen har rätt att omfattas av en likabehandlingsprincip. På samma sätt och på samma villkor som den majoritet av intagna och klienter som kämpar så hårt för att få rätsida på sina liv och som tacksamt tar emot den hjälp som vi och andra myndigheter erbjuder under verkställigheten. Det saknas inte viktiga systemfrågor att ta tag i inom vårt verksamhetsområde. Det borde inte behövas några extra ordinära fall för att få igång en diskussion kring dem. Den rättspraxis som utvecklats över tid, som innebär att det döms ut många korta fängelsestraff istället för frivårdspåföljder, är en sådan fråga. Att en frivårdspåföljd i det enskilda fallet inte kopplas till brottets allvar är en annan viktig fråga som knappast bidrar till att öka frivårdssystemets trovärdighet i det allmänna rättsmedvetandet. En tredje fråga gäller övervakningsåret under villkorlig frigivning och vilka hänsyn som ska ligga till grund för de föreskrifter och restriktioner som meddelas av övervakningsnämnderna. Och varför företräder förresten inte Kriminalvården det allmänna om och när beslutade föreskrifter överklagas till domstol? Kriminalvårdens roll bör utvecklas. Vi kan ta ett betydligt större ansvar när domstolen ska bestämma påföljden. I strävan mot större rättstrygghet verkar vi nu aktivt för ett mer enhetligt beslutsfattande bland landets övervakningsnämnder. Vi gör det bland annat genom att ta fram en handbok om misskötsamhet i frivården och regelbundet anordna centrala och regionala möten med landets samtliga övervakningsnämnder för att få dessa och andra viktiga frågor genomlysta. Det finns ingen annan myndighet som tillbringar mer tid med dömda människor än Kriminalvården. Framför allt när det ska göras bedömningar av hur stor risken för återfall i brott är, har jag svårt att se någon annan företrädare för staten som bättre kan argumentera för de många olika intressen och hänsyn som gör sig gällande. En långsiktig utveckling av Kriminalvården, som innebär att vi tar på oss en större roll inom det straffrättsliga systemet, förutsätter att förtroendet för oss och vår specifika kompetens ökar. Därför måste detta också vara ett högt prioriterat mål för oss de närmaste åren. 6 OMKRIM 4/2015
NYHETER HÄR FINNS PERSONAL- UTBILDNING: Stockholm Göteborg Malmö Norrköping Örebro HR Vilken utbildningen gick du senast? Gun Gustavsson, assistent, regionkontoret Väst För två år sedan var jag i Norrköping i två dagar för en kurs om Raindance, ett nytt fakturahanteringssystem. Än så länge är det så lite vi köper via det här systemet, så jag har inte övat så mycket. Men det finns en manual. Mattias Johansson, säkerhetsexpert, huvudkontoret: Jag gick en utbildning i början av juni för att bli krimnetredaktör. Nu kan jag hjälpa till att publicera och uppdatera säkerhetsavdelningens information på krimnet. Utbildningen var enkel men pedagogiskt upplagd med en bra blandning av teori och praktik. Peter Darolf, IT-administratör, anstalten Tidaholm - I våras gick jag en bilförarutbildning för att köra intagna i Kriminalvårdens bussar. Jättebra utbildning med instruktörer som visste vad de pratade om. Framöver skulle jag behöva gå operatörsutbildning för röntgen och metalldetektor. OMKRIM 4/2015 Här invigs utbildningscentret i Malmö. Samordning av utbildning Innan Kriminalvårdens omorganisation i början av året låg ansvaret för personalutbildningarna regionalt. Nu genomförs personalens grund-, fort- och vidareutbildningar på fem olika personalutbildningscenter i landet, men styrs från utbildningsenheten på HR-avdelningen. Vi har en myndighet med en ny organisation där vi ska ha en enhetlig verksamhet. Genom att samordna utbildningen får vi bättre synergieffekter, säger HR-direktör Johan Modin. Effekterna är bland annat kvalitetssäkring och likriktning över landet av kursinnehåll, effektivitet, större samlad kompetens bland de ungefär 40 personalutbildarna och att resurser och lokaler kan användas bättre än tidigare. Utbildningsenheten arbetar med att effektivisera administrationen. Allt ifrån information kring en viss utbildning, till anmälan, registrering och uppföljning av utbildningar ska bli enklare och tydligare. Det kommer också att bli tydligare vilka utbildningar som är obligatoriska för olika yrkesgrupper, likaså när de ska utföras. På detta sätt når vi bättre våra mål, säger Martin Klaar, nationell utbildningschef. Alla behöver utbildning. Men på olika sätt. Vi ser inga tendenser till att utbildningsverksamheten kommer minska de närmaste åren. Vi är nu inne i flera processer som kommer att generera mycket utbildning. För att nämna några så har vi Ny vsp, KrimStics och chefsutbildningar. Under 2016 ska även grundutbildningen utvärderas vilket kan medföra nya uppdrag, säger Martin Klaar. Det är viktigt för utbildningsenheten att utveckla bättre samarbete både inom och utanför myndigheten. Vi är inte bara utförare av utbildning. Vi ska också ligga i framkant och uppfatta vilka utbildningsbehov som är aktuella och vilka som kan komma framöver, säger Martin Klaar. HR Vilken utbildningen gick du senast? Anna Kaihola, systemförvaltare, huvudkontoret. Inför införandet av förvaltningsmetoden pm3 gick jag under våren en utbildning inom projektet. Jätteintressant och givande! Diskussionerna blev bra eftersom de var med kollegor som har samma mål. Mona Hallkvist, frivårdsinspektör, frivården Örebro. Det var i juni i Norrköping. Partnerkontakt till programmet IDAP. Hege Thorvaldsen, fengselbetjent, Halden i Norge. Jag har gått BRIK. Det är en kartläggning av klienten inför frigivningen. Ahmed Artan, kriminalvårdare, NTE Stockholm. En kort utbildning till säkerhetsvårdare för kanske fyra år sedan. Jag skulle gärna gå en instruktörsutbildning också. 7
NYHETER BRÅ KARTLÄGGER KRITISERADE HÄKTEN Den kritiserade situationen i svenska häkten fokus läggs på förhållandena för häktade barn ska hamna under lupp. Brottsförebyggande och ungdomar. Brå ska även ge förslag på hur rådet (Brå) har fått i uppdrag av regeringen att häktesverksamheten kan utvecklas. Bakgrunden är att Sverige kritiserats för långa häkt- kartlägga vilka som sitter häktade, hur länge och varför, samt vilka restriktioner kontra isoleringsbrytande åtgärder som används. Särskilt av FN, Europarådet och ningstider och omfattande häktesrestriktioner, Barnombudsmannen. FRIVÅRD Gemensam plan mot brott i Laholm Kriminalvården skriver samarbetsavtal med kommuner och Polis i Halland. Arbetet har kommit allra längst i Laholm, där ett avtal undertecknades förra året. Innan samarbetet kom till stånd hade Laholm en för sin storlek omfattande brottslighet, många unga i riskzonen och stor social oro. Parterna tycker att de redan ser resultat av samarbetet. Till exempel har kommunens kostnader för skadegörelse nästan halverats och bostadsinbrotten har minskat minst lika mycket, säger Björn Jingblad, socialchef i Laholms kommun. I den gemensamma handlingsplanen finns fem prioriterade punkter: brott och trygghet i offentlig miljö, skadegörelse, tillgreppsbrott, trafikbrott och särskilda insatser mot livsstilskriminella, unga dömda och dömda kvinnor. Fortfarande har de olika huvudmännen ansvar för sina respektive delar, men samarbetet har inneburit att de har en gemensam problembild och är överens om vad som behöver göras. Kommun och polis har samarbetat tidigare, men en viktig del i att det fungerar så mycket bättre nu är det tätare samarbetet. Ett mer operativt synsätt kan innebära åtgärder på olika nivåer. Ett enkelt exempel: om vi inom Polisen åker ut till ett område där människor störs Om en person har en planering hos socialtjänsten, en annan agenda i förhör hos polisen och en tredje vid Kriminalvårdens personutredning är chansen stor att myndigheterna spelas ut mot varandra. Jag vill sälja in hos klienten att vi myndigheter vill åt samma håll, säger frivårdsinspektör Johan Andersson. Här syns även Micke Eliasson, Björn Jingblad och Kenth Ahlin. av förbjuden mopedtrafik och vi då ser trasiga grindar, kan vi direkt ta upp det med kommunen som fixar till det. Det ser närpolischef Micke Eliasson som en av de största fördelarna. Både han och socialchefen ser också Kriminalvårdens inträde i samarbetet som en förlösande pusselbit. Tidigare släppte vi personerna när de hamnade inom kriminalvård och bara väntade tills de kom tillbaka igen. Nu kan vi fortsätta arbeta tillsammans även under anstaltstiden, säger Björn Jingblad. Kriminalvården har ju uppdraget att arbeta återfallsförebyggande och särskilt med de här grupperna. Det kan vi inte klara om vi inte samverkar med andra aktörer, förklarar anstaltschef Kenth Ahlin. Han berättar att gruppen livsstilskriminella är mellan fem och tio procent av brottslingarna, men står för femtio procent av brottsligheten. Kriminalvården i Halland har en årlig samverkanskonferens för att minska återfall i brott. Förutom personal från kommunernas socialtjänster och Polisen, bjuder man även in andra myndigheter och organisationer som regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket och Kronofogden. I år är konferensen den 8 oktober. SÄKERHET Oväntade dofter på bilverkstan En av Kriminalvårdens narkotikahundar visade framtassarna rejält i mitten av juni. Tillsammans med sin hundförare befann sig hunden på en bilverkstad för att miljöträna. Meningen är att hunden ska få uppleva nya miljöer och inte bara vistas i anstaltsmiljöer. Besöket på bilverkstan, där det jobbades för fullt, resulterade i en rejäl överraskning. Hunden visade nämligen intresse för en av bilarna och fick upp en bekant doftbild. Lukten kom från en av bilarnas bagageutrymme. Polis var snabbt på plats och konstaterade att det fanns nästan ett och ett halvt kilo cannabis i bagageutrymmet. Man väntade sedan in bilens ägare som nu är misstänkt för narkotikabrott. Kriminalvårdens narkotikahund fokuserar på den uppskattade belöningsbollen. 8 OMKRIM 4/2015
NYHETER HÖGRE ERSÄTTNING TILL DRABBADE BARN Brottsoffermyndigheten höjer den Höjningen av ersättningen statliga ersättningen till barn som är ett kvitto på att samhället ser bevittnat att en förälder eller någon barnen och tar avstånd från det annan nära anhörig blivit mördad av fruktansvärda brott som de har en närstående person. Det högsta bevittnat, säger Annika Öster, ersättningsbeloppet för bevittnande generaldirektör vid Brottsoffermyndigheten. av mord blir 50 000 kronor. Annika Öster. HÄKTE & ANSTALT Justitieministern besökte halvvägshus Varje år får ett sjuttiotal långtidsdömda möjlighet att träna på livet utanför anstalt i ett så kallat halvvägshus. Det här är precis det man många gånger saknar, länken mellan anstalt och livet på utsidan, sa justitieminister Morgan Johansson när han besökte verksamheten i Stockholm. Lina Säfström och delprojektledare Sofia Axell föreläser om tankarna bakom det nya intranätet. KOMMUNIKATION På gång: Nytt intranät Senaste nytt kring intranätsprojektet är utveckling av nya funktioner som ska möta verksamhetens behov, bland annat lösningar kring förbättrad sökfunktion och nya sätt att presentera regelverk. Parallellt med detta ser projektet över nuvarande krimnetsidor tillsammans med de informationsansvariga. Det är viktigt att förstå att hela verksamheten behöver bidra för att innehållet ska vara relevant och erbjuda kärnfull kunskap till alla medarbetare, säger Lina Säfström från projektgruppen. Ett bättre arbetsverktyg med nya funktioner och vässat innehåll tror Lina kommer bidra till en förbättrad arbetsmiljö inom Kriminalvården. OMKRIM 4/2015 Tanken med halvvägshus är att den som är dömd till ett längre fängelsestraff ska få träna på att bo och ta ansvar för sig själv i slutet av sin verkställighet. Det finns tre halvvägshus i landet; i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det i Stockholm drivs av den ideella föreningen Skyddsvärnet, där Kriminalvården har avtal om fjorton platser. Morgan Johansson tyckte att verksamheten var intressant. Övergången från anstalt till ett liv i frihet innebär stora risker för återfall i brott. Kriminalvårdens arbete med att utveckla utslussningen är därför en viktig fråga för mig och regeringen, sa han. Halvvägshuset i Stockholm finns i ett flervåningshus nära Södra station. De intagna har egna lägenheter med kök, men det finns gemensamt kök och vardagsrum. Kraven för att få komma till halvvägshuset är höga. Redan innan ankomst ska den intagne ha ordnat Idag är det gräddan av intagna som får möjlighet att komma hit. Vi skulle gärna se att fler fick chansen, sade Skyddsvärnets direktor Nilla Helgesson vid justitieminister Morgan Johanssons besök i halvvägshuset i Stockholm. sysselsättning på minst halvtid. Det kan vara jobb, skola eller arbetsträning. Personen får inte ha något missbruk eller ha misskött sig i anstalt, berättade Nilla Helgesson, direktor på Skyddsvärnet. De flesta som beviljas halvvägshus har en strafftid på mellan två och tio år. Det här är en helt annan sak än en öppen anstalt. Jag åker kommunalt till jobbet, precis som vem som helst, berättade en av de intagna. De intagna är dock oroliga för hur de ska lösa bostadsfrågan efter frigivning. Att bo på härbärge eller hos kompisar funkar inte. Det är som en returbiljett tillbaka till kriminalitet, sa en av dem. Nilla Helgesson höll med. Det är ett dilemma. Det har gått så bra för dem att socialtjänsten inte vill ge dem en träningslägenhet. När det gällde bristen på träningslägenheter konstaterade Morgan Johansson att det behövs ett smörjmedel för att förbättra frigivningsprocessen. Vi har lagt ett förslag om en utslussningspeng, som skulle kunna fungera som skolpengen. Halvvägshusets föreståndare, Anneli Norstedt, hoppas att fler anstalter ska få upp ögonen för halvvägshus. Vi har bara haft ett fall av misskötsamhet på de hundratalet intagna som passerat sedan starten för två år sedan, konstaterade hon stolt. Text och foto: Susanne Eriksson 9
NYHETER UTBYTE MED USA I HÖST I höst startar ett samarbete mellan Kriminalvården i Sverige och USA. En kriminalvårdsinspektör, en frivårdsinspektör och en kriminalvårdare åker under några veckor till USA för studera arbetssätt och utbyta erfarenheter kring kriminalvård i staten Rhode Island. Vilka som ska åka bestäms inom kort. Det är otroligt glädjande att intresset för personalutbytet är så stort och det har kommit många intressanta ansökningar från våra medarbetare. Urvalsprocessen kommer inte att bli lätt, säger Catarina Stokken på HR-avdelningen. HÄKTE & ANSTALT Pilot för att bli strålande vb Vakthavande befäl, vb, är den operativa ledaren på plats dygnet runt som beslutsfattare på häkte och anstalt. Trots att det vakthavande befälet har ledningsansvar för all annan personal i tjänst, har det saknats ledarskapsutbildning för gruppen. Nu har en pilotutbildning genomförts på anstalterna Skogome och Halmstad. HR-avdelningen ska bestämma om det blir en nationell fortsättning. Vi har tidigare fått utbildning i praktiska moment och gällande lagstiftning. Men det har konstigt nog saknats kurser om hur man leder personal. Det berättar Niklas Björnsson, vb på anstalten Halmstad. Under den här ofantligt givande utbildningen har vi pratat om allvarliga samtal, konflikthantering, att fatta beslut i pressande situationer, stress och coachande ledarskap, fortsätter han. Utbildningen har bestått av ett tredagars internat, utbytestjänstgöring mellan anstalterna och en undersökning där både chefer och kollegor fått svara på hur man är som ledare. Niklas Björnsson och hans kollega Charlotta Axelsson tyckte att undersökningen var väldigt givande. Jag trodde själv att jag var öppen som person. Men det tyckte inte mina kollegor, säger Charlotta med ett snett leende. Som verkställande befäl ska man gilla att ha ansvar och att ha många bollar i luften. Charlotta Axelsson har tidigare varit sjökapten och hennes kollega Niklas Björnsson har ett förflutet i det militära. Nu kan de även leda kriminalvårdare. Niklas nickar och håller med. Jag trodde att jag var bra på att dela med mig av information och erfarenhet, men det tyckte inte de andra. Jag är väldigt tacksam över att jag fick reda på det här, och har kunnat jobba med det under utbildningen. Under kursen diskuterade deltagarna hur en okej vb var och hur en strålande vb var. Med hjälp av kursledaren, kurskamraterna och undersökningen fick var och en göra en individuell handlingsplan för hur de själva skulle bli en strålande vb. Att personalen från Halmstad jobbade en tid på Skogome och vice versa, var en annan viktig del. Det finns ingen normering exakt vad som ingår i att vara vb, och deltagarna tycker att det är lätt att bli hemmablinda. Under sin tid på den andra anstalten skulle varje person skriva dagbok och utvärdering, med vilka skillnader och gemensamma drag de hittade. Cheferna har tagit del av dessa berättelser. Vi tycker själva att vi har blivit bättre på uppdraget och våra chefer säger detsamma. Foto: Anna-Lena Lundqvist Internet men med begränsning För att kunna komma tillbaka till samhället med hyggligt uppdaterade datorkunskaper ser Kriminalvården nu till att klienterna på landets anstalter får samma tillgång till information på internet. Verksamhetsanalytiker Bengt Wallin berättar att alla anstalter nu har tillgång till samma material och webbsidor (dock inte häkten och skyddsavdelningar). Tidigare var klass 1-anstalterna Kumla, Hall och Saltvik undantagna. Trots mycket arbete är det bara ett tjugotal sidor som klienterna får använda. Begränsningen hänger samman med att det inte får gå att kommunicera ut eller in från de godkända sidorna. Det begränsar antalet sidor som vi kan tillhandahålla eftersom vi hela tiden måste ha kontroll av om det sker några förändringar på sidorna som kan äventyra säkerheten, säger Bengt. De godkända sidorna berör främst utbildning och myndighetsinformation. Till exempel språktester, översättningshjälp och information från Migrationsverket och Försäkringskassan. Alla som studerar på lärcentrum har också tillgång till den fullständiga versionen av Nationalencyklopedin online. 10 OMKRIM 4/2015
NYHETER DÖDSSTRAFFEN ÖKAR SNABBT Saudiarabien avrättar nu en person nestys dödsstraffs-expert till Svenska varannan dag, Iran har avrättat 700 Dagbladet. hittills i år och Pakistan har blivit ett Främst oroas Amnesty av utvecklingen i fem länder där dödsstraff nytt massavrättningsland. Alltfler länder använder dödsstraff ökar snabbt: Saudiarabien, Iran, som vapen mot terrorism, säger Am- Pakistan, Indonesien och Irak. Therese Karlsson och Marie Andersson utgör halva telefonisupporten. IT De löser dina teleproblem När du behöver hjälp med allt som har med telefoni att göra, då finns räddningen numera hos en fyra kvinnor stark grupp på IT-avdelningen. Elisabeth, Marie, Therese och Adrijana ser till att Kriminalvårdens cirka tiotusen anknytningar fungerar och hålls uppdaterade. De beställer nya anknytningar, ser till att flyttar fungerar samt gör ändringar i telefonregistret. Just nu pågår ett omfattande projekt att byta teleoperatör. Ungefär en tredjedel av alla verksamheter har hunnit byta från Telia till Tele2 och resten är på gång, berättar Marie Andersson. Tidigare tillhörde telefonisupporten växeln, men att de nu ingår i IT-enheten känns logiskt. En iphone är ju en liten dator, konstaterar Therese Karlsson. Beställningar och felanmälan kring telefoni görs i Krimson. Det är vår femte medarbetare och folk är duktiga på att gå den vägen, säger Elisabeth Stockfelt. Däremot är det IT-supporten du ska vända dig till om du har problem med DME, att synka outlook med mobiltelefonen. OMKRIM 4/2015 Kriminalvårdare deltog i årets Prideparad genom Stockholm. KRIMINALVÅRDEN Succé när Pride intog Stockholm Årets Pride-festival blev välbesökt. Även Kriminalvården deltog och våra medarbetare syntes med eller utan uniform i festivaltåget som är Skandinaviens största prideparad. Totalt beräknas cirka 400 000 ha sett paraden som avslutades med att Dj-duon Rebecca & Fiona spelade för publiken. Kriminalvården är en självklar del i Pride och det är fantastiskt att vi har en parad som är större än den i England. Här finns stor mångfald och det är både glädje och allvar i budskapen. Jag tror att alla hade roligt och att de flesta precis som jag tyckte att det var en fantastisk parad med bra musik, säger Patrik Scherman som är ordförande för Kriminalvårdens hbtq-förening och jobbar på personalutbildningscenter Stockholm. 11
NYHETER SJÄLAVÅRDARE MÖTS I AUSTRALIEN En grupp svenska fängelsesjälavårdare verksamma i Kriminalvården åker i september till kollegor till andra sidan jorden. konferensen 2010 var i Stockholm. Nu åker 30 Sydney för att delta i en världskonferens. Det blir otroligt spännande möten mellan IPCA, International Prison Chaplain kollegor som arbetar i väldigt skilda fängelsemiljöer, säger Ingela Freed, pastor på häktet Association, har funnits i 30 år och vart femte år anordnas en världskonferens. Senaste Huddinge och anstalten Beateberg. HÄKTE & ANSTALT Från snack till verkstad Det här är startskottet. Nu lämnar vi organisationsfrågorna och sätter fokus på verksamheterna. Så sa chefen Hanna Jarl Källberg, när avdelningen för anstalt och häktes 258 medarbetare träffades för första gången, under en konferens vid Arlanda i början av september. Dagarna syftade inte minst till att medarbetarna som bland annat består av jurister, beteendevetare och inte minst lärare skulle lära känna varandra. Det här är ett tillfälle att få en inblick i den nya stora organisationen. Man känner att man är en del av den stora kedjan, tyckte Aleksandra Smolinska, språklärare på anstalten Hall. 12 OMKRIM 4/2015
YRKET: KÖKSFÖRESTÅNDARE PeGe Svensson har varit på sjön och lagat mat flera varv runt jorden. Nu har han ankrat upp på anstalten Skänninge och vill förändra livet för de intagna genom maten. PEGE SVENSSON Köksföreståndare på anstalten Skänninge. Tid i Kriminalvården: 10 år Fritid: Är förstetenor i Katrineholms manskör. Dagens lunch: pannbiff med klyftpotatis och grönpepparsås. Det finns 30 köksförestådare i Kriminalvården. Sammanlagt arbetar 230 personer i kök på anstalter och häkten runt om i landet.»vi lagar allt från grunden«elisabet JÖNSSON / TEXT NICLAS SANDBERG / FOTO»Min matfilosofi är att kosten ska fyllas med färg, form och fantasi.«vad gör du på jobbet? Jag lagar mat tillsammans med mina kollegor. Och jag leder och fördelar arbetet i köket, planerar matsedeln, gör inköp, budget och olika hälsokontroller. Vi lagar mat till 234 intagna och till personalen varje dag. Är maten viktig på en anstalt? Otroligt viktig. Jag tror att vårt arbete i köket kan bidra till att ge killarna en annan syn på sina liv. Taskigt tillagad mat blir ju ingen glad av. Men förutom att maten ska vara näringsriktig är min matfilosofi att kosten ska fyllas med färg, form och fantasi. Det tror jag gör dagarna lättare för både personal och intagna. Vad är roligt med ditt jobb? Jag kan verkligen vara med och förändra. Till exempel har vi under min tid fått till en fin personalrestaurang här. Det är en riktig restaurang där vi lägger upp maten fint på porslinsfat och inte någon tråkig matsal. Och så lagar vi all mat från grunden! Vad är tråkigt med ditt jobb? Näe du. Jag gick i land från att ha jobbat på båt för tio år sedan. Sen har jag jobbat här hela tiden. Jag åker till jobbet varje dag, för mig tar det en och en halv timme enkel resa. Det skulle jag inte göra om jobbet var tråkigt. Vilka egenskaper är bra att ha på ditt jobb? Tålamod är bra, man möter många olika människor med olika temperament. Man måste också ha en total split vision kunna se vad som behöver göras och se vad alla gör eller inte gör. Och så lite fantasi på det för att göra maten omväxlande. O OMKRIM 4/2015 13
FÖR BÄTTRE 14 OMKRIM 4/2015
TEMA STUDERA PÅ ANSTALT EMMA HANQUIST / ILLUSTRATION För många kriminalvårdsklienter är skolan förknippad med misslyckanden, besvikelser och konflikter. Sociala problem och kriminalitet startar ofta tidigt. I fängelse finns möjlighet att börja plugga igen, ämnen som man upplever som viktiga, i den takt man klarar av. Kriminalvården satsar i första hand på dem med lägst utbildning, men det finns även personer som pluggar på högskolenivå. Allt utifrån varje individs behov. Läs om några som har tagit rejäla bett av kunskapens frukt: analfabeten Azizi som i fängelset har lärt sig skriva brev till sina barn. Gabriel som lärt sig cnc-teknik och vill ut och jobba, och högskolestuderande Johan, som nu hjälper andra att få rätsida på sina liv. VETANDE 15 OMKRIM 4/2015 15
STUDERA PÅ ANSTALT Från att inte kunna skriva sitt eget namn till att läsa romaner. Tiden på anstalten i Ystad har öppnat världen för Azizi. Från analfabet till anstaltens plugghäst ANNE JALAKAS / TEXT EMMA HANQUIST / ILLUSTRATION» Det jag lärt mig här är att om man vill något riktigt mycket så kommer man att lyckas.«jag är så otroligt tacksam mot mina lärare, säger Azizi och ler mot Annica Skarphagen som tillsammans med Anja Edvardsson haft hand om hennes undervisning. Jag är välsignad som får gå i skolan när jag sitter i fängelse. I början skrattade de andra intagna åt henne när hon bad om hjälp att läsa ett brev. De första läroböckerna stoppades därför in i mappar för att inte synas när hon rörde sig på anstalten. Vi sitter i det rum intill lärcentrum som Azizi använt som klassrum. Här har hon sluppit gliringar och kunnat koncentrera sig. Det har också varit bra för lärarna. Detta kräver hundra procent närvaro, det går inte att göra något annat samtidigt, till exempel hjälpa en annan elev, säger Annica Skarphagen. Azizi lämnade sitt afrikanska hemland för att hjälpa sin fattiga familj. Men löftet om ett bra jobb i Europa visade sig falskt. För att kunna betala tillbaks skulden för resan smugglade hon narkotika. Och åkte fast. Det enda hon sett av Sverige är häkte, domstol och anstalt. Men i Sverige har hon fått gå i sitt livs allra första skola. Den har gett struktur och stabilitet när livet på alla andra sätt varit i gungning. Under tiden i fängelset har Azisis mamma gått bort. I hemlandet finns de tre barnen som hon ständigt oroar sig för. Och mitt i allt detta lära sig hålla pennan utan att hela handen krampar. Få ordning på bokstäverna, se skillnaden mellan dem och sedan lära sig skriva dem, ljuda, få ihop ord och till slut meningar. Det tog ett halvår att knäcka koden. Betydligt längre för att verkligen lära sig läsa. Den första mening jag skrev var I love you, säger Azizi och ler igen. Eftersom hon talar engelska har undervisningen skett på engelska. Det har inte varit helt enkelt. Dels måste lärarna behärska språket väl, dels har det varit svårt att få tag på läromedel på engelska för vuxna analfabeter. Mycket har hittats i Kanada och USA. Azizi, som i verkligheten har ett annat namn, är högmotiverad. Så till den grad att man var tvungen att hejda henne från att plugga hela tiden. Hon fick inte ta med böcker till cellen, bara lösa blad med lagom många uppgifter för en kväll. Jag jobbade hårt för jag ville att ni skulle vara stolta över mig, säger hon. Ibland blev det två steg fram och ett bak. Det hände att alla tappade modet, både elev och lärare. Plötsligt glömde Azizi det hon kunnat utan Läraren Annica problem en vecka tidigare. Eller började Skarphagen. skriva baklänges, från höger till vänster. Eller skrev bokstäverna spegelvänt. Då gällde det att djupandas och ta nya tag. Låta hjärnan vila lite och sen fortsätta. Ibland trampade lärarna fel. Vi är två gymnasielärare som trevat oss fram. Vi ville hjälpa men visste inte hur och vi har gjort många misstag. Som när vi kom till bokstaven L som i svenska böcker ofta illustreras med ett lejon. Finfint tyckte vi, Azizi är ju från Afrika så det var väl bara att använda L som i Lion. Men hon hade ingen aning om vad lejon är. Där hon kommer från finns det inga. När det kändes alldeles för tungt tog de fram pärmen med gamla uppgifter. Det var ett sätt att se att framsteg stora! gjorts och det gav ny energi. De flesta analfabeter skäms över sitt handikapp och har utvecklat olika strategier för att inte bli av- 16 OMKRIM 4/2015
slöjade. Att skylla på huvudvärk, att man glömt glasögonen för att slippa lektionen eller be någon annan göra ens uppgifter är bara några. Så gjorde inte Azizi, vilket visat sig vara ett framgångsrecept. När jag fick veta att jag kunde få hjälp bad jag om det, säger hon. Två och ett halvt år efter studiestart fick hon betyg i engelska motsvarande årskurs nio. Jag blev så otroligt lycklig när jag fick veta att jag klarat provet, säger hon. I början läste jag berättelser för barn. Sen enkla böcker. Så en dag gick jag till Lena på biblioteket för att låna en riktig bok. Hon blev glad. Jerome K Jeromes Tre män i en båt från 1889 beskrivs fortfarande som en av de kvickaste och roligaste böcker som skrivits. Jag skrattade mycket när jag läste den, säger Azizi. Jag tycker också mycket om Mma Ramotswe i Damernas detektivbyrå. Annica Skarphagen och Anja Edvardsson har båda läst 15 poäng alfabetisering på högskolan och nu tagit fram en handledning i läsoch skrivinlärning för vuxna för sina lärarkollegor. En lärdom de själva gjort är att Kriminalvårdens lektionspass kan vara på tok för långa. I Ystad har de varit på dryga tre timmar. En evighet. Därför började vi tidigt med dator som Azizi lärde sig parallellt. Vi köpte en jordglob, som nu används av alla, för att diskutera avstånd och geografi. Det är inte självklart att det är längre mellan Afrika och Sverige än mellan Stockholm och Ystad eftersom själva restiden kan vara lika lång. Vi har också pratat mycket om omvärlden, det blir stora luckor för den som aldrig gått i skola. Nu går Azizi vidare med matematik, hon har börjat räkna med bråk. Matteläraren har också lagt ner mycket krut på att hitta bra läromedel. Boken Verbal Math kombinerar matematik med läsförståelse. Matematik är också roligt. Och nyttigt, säger Azizi. Det jag lärt mig här är att om man vill något riktigt mycket så kommer man att lyckas. Det är vad jag vill berätta för andra. Azizi drömmer om att barnen ska få en framtid. Den inkomst hon får genom monteringsarbetet på anstalten har hon lov att skicka till dem. Det gör att den yngste kan gå i skolan. Men jag vill att de alla ska lära sig läsa och skriva. Och om jag får en chans vill jag själv fortsätta studera. O OMKRIM 4/2015 17
STUDERA PÅ ANSTALT Gabriel bestämde sig för att ta sig igenom en hel gymnasieutbildning under sin tid som intagen. Och han lyckades. Yrkesvägledaren och läraren är två av flera som varit ett stöd för honom under studieresan. Gabriel först med gymnasieexamen ELISABET JÖNSSON / TEXT & FOTO EMMA HANQUIST / ILLUSTRATION Min första tanke var att bara fylla tiden. Men efterhand förstod jag att den här utbildningen kan öppna många dörrar. Jag har haft en djävla tur helt enkelt. Så säger Gabriel, den första intagna som tagit en hel examen på gymnasienivå under sin tid på anstalt. Gabriel, som egentligen heter något annat, var dömd till 5,5 års fängelse och hamnade först för utredning på riksmottagningen på Kumla. Att han ville plugga visste han och berättade det för kriminalvårdarna, men han själv tror att det mest var tur att han hamnade på en studieavdelning, och att det fanns en cnc-operatörskurs som han kunde gå. Senare anordnades också en verktygsmakarkurs på Kumla, en fördjupning på cnc-utbildningen. Då fick jag kontakt med studie- och yrkesvägledaren som berättade vad som krävdes för att få ihop en hel gymnasieutbildning, så att jag skulle kunna ta en gymnasieexamen. Han hjälpte mig mycket. Gymnasieexamen är sedan 2012 den nya formen av avslutning inom vuxenutbildning på gymnasial nivå. För att få ut sin examen krävs 2400 poäng, vissa obligatoriska kurser och vissa frivilliga. Henrik Busk stöttar Gabriel under studierna. Det är skönt att jobba med vuxna människor i Kriminalvården. Man slipper diskussioner om mobiltelefoner, tuggummin och kepsar. Och man slipper föräldrar. Det dåliga är att man aldrig får gruppdynamiken i en klass, utan alltid jobbar med en person i taget. För mig är det också bra att man får jobba med olika ämnen och att man bör vara och blir ganska allmänbildad. Men det kan naturligtvis upplevas som splittrat också. När det fanns möjlighet för Gabriel att komma till en anstalt med lägre säkerhetsklass ringde han till Storboda och frågade om han skulle kunna plugga på heltid där. Det är det ingen som har gjort tidigare, så jag blev lite ställd. Det säger Henrik Busk som är lärare på Storboda och har fungerat som Gabriels handledare under studierna. På Storboda har de intagna möjlighet att studera på heltid, vilket inte går på alla anstalter. Det är om den enskilda individen vill och orkar. Det är ganska krävande att plugga på heltid, inte många klarar det, säger Henrik. Men Gabriel, som var väldigt motiverad, satte igång med de obligatoriska teoretiska ämnena och påbörjade sitt gymnasiearbete. Inom Kriminalvården finns mer än hundra anställda lärare. Men på varje anstalt kan det inte finnas» 18 OMKRIM 4/2015
»Jag vill jobba. Och sen vill jag söka till högskolan och jag vill gärna bli lärare. Jag tror att jag skulle passa som det.«gabriel. HANDLEDAREN Jag älskar problem För att få en gymnasieexamen ska den studerande göra ett gymnasiearbete, där hen knyter ihop sina studier och visar att hen är förberedd för yrkeslivet eller vidare studier. Vuxenutbildning i Kriminalvården FÖR ALLA KLIENTER Vid varje lärcentrum finns anställda lärare. Tack vare ett distansarbetssätt är alla kurser (cirka 100) tillgängliga för alla klienter oavsett vilken anstalt de befinner sig på. Därför kan en studerande behålla sin lärare även om hen byter anstalt. Studierna äger rum på lärcentrum där de studerande samlas, och det finns alltid en utbildad lärare på plats, även när ämnesläraren finns på annan anstalt. Fullföljd kurs ger betyg som ser ut som vanliga komvux-betyg. INSKRIVNA VID LÄRCENTRUM Klienter som studerar (förutom arbetsmarknadsutbildning) är inskrivna vid lärcentrum. Där finns lärare, handledare, läromedel och utbildningsdatorer. Varje studerande ska ha en övergripande, individuell studieplan, som dokumenteras i vsp. OMKRIM 4/2015 ANPASSAT TILL JOBBEN På fler än 30 anstalter finns olika arbetsmarknadsutbildningar som Arbetsförmedlingen upphandlar, med samma villkor som ute i samhället: utbildningen ska riktas mot bristyrken och deltagare ska stå till arbetsmarknadens förfogande. Kriminalvården har också egenfinansierade utbildningar av kortare slag, till exempel truckförarutbildningar. PÅ OLIKA NIVÅER Kriminalvården har vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, sfi-utbildning (svenska för invandrare), arbetsmarknadsutbildningar och det kan finnas möjlighet att studera på högskola. ANTAGNING HELA ÅRET Antagning sker hela året; inga fasta datum för kursstart. Utbildningen är individualiserad; inga lektioner, klasser eller terminer. Gabriel är den hittills enda som gjort ett sådant arbete på anstalt. Enligt Skolverkets regler ska rektorn bestämma vem som ska handleda arbetet. I det här fallet frågade rektorn i region Mitt, Johan Ahlström, läraren Maria-Elena Delgado om hon kunde tänka sig att handleda ett gymnasiearbete. Och det ville jag gärna försöka mig på. Trots att Gabriel var väldigt motiverad var det svårt att komma in i projektarbetsformen och hitta de rätta frågeställningarna. De måste komma från den studerande själv. Gabriels arbete handlar bland annat om regler kring arbetsmiljö, och en av utmaningarna var att hitta rätt material. Som intagen på anstalt får du inte söka själv på internet, och handledaren ska inte styra för mycket. Jag bombarderade verkligen Gabriel med material som han fick sovra i själv. Det var ett stort arbete. Med facit i hand hade vi kanske inte behövt sätta ribban så högt. Gabriels bild av arbetet är ganska lik Maria-Elenas: Det var riktigt svårt i början, men när man kom igenom och såg den röda tråden blev det bättre. O 19
STUDERA PÅ ANSTALT»Kriminalvården borde bli bättre på att informera om vilka studier som finns, och kunna placera de intagna utifrån vad de vill studera.«gabriel.» lärare i alla ämnen. Därför har den studerande en ämneslärare, som ofta finns på distans, samt en handledare som är lärare, men i ett annat ämne, som finns på den egna anstalten. Henrik Busk som är historia- och religionslärare har ämnesstuderande över hela landet, men ska också hjälpa alla på Storboda såväl sfi-studerande som exempelvis matte- eller idrottsstuderande på grund- och gymnasial nivå. Hur funkar det här då? Både Gabriel och Henrik tycker att det lägger ganska stort ansvar på den enskilda individen. Man måste göra mycket själv. Det är inte alltid tekniken fungerar heller. Tekniken i det här fallet är telefon eller nätcentrum, som är ett separat intranät, där lärare, studerande och studie- och yrkesvägledare kan kommunicera med varandra. Jag är glad att jag har haft Henrik som handledare. Han är ett Gabriel är den första intagna som tagit en gymnasieexamen. Han firade med lärare och medintagna. Jag tror att Gabriel har märkt saker om sig själv som han inte trodde att han kunde. Han kanske vill forska i framtiden, och då är det här en bra början, säger hans lärare Maria-Elena Delgado. levande lexikon, säger Gabriel och ler. Under tiden Gabriel har pluggat har han utvecklat en plan för vad han skulle vilja göra när han kommer ut. Jag vill jobba. Och sen vill jag söka till högskolan och jag vill gärna bli lärare. Jag tror att jag skulle passa som det. Han återkommer till att han själv har haft tur som hamnat på rätt plats. Kriminalvården borde bli bättre på att informera om vilka studier som finns, och kunna placera de intagna utifrån vad de vill studera. Och det är viktigt att hitta personer som är motiverade, annars kan de dra ner dem som verkligen vill vidare. Men det är helt rätt att satsa på att de intagna ska plugga. Det är många som vill lägga det kriminella livet bakom sig. Och för det krävs ett jobb. Och för att få ett jobb krävs en utbildning. O ÖGONBLICKSBILD ÖVER VUXENUTBILDNING INOM KRIMINALVÅRDEN 27,5% studier i lärcentrum 6,5% arbetsmarknadsutbildningar Alla intagna cirka 4 230 personer 0,5% högskola 0,5% yrkeskurs 57% av unga klienter studerar på lärcentrum Unga under 21 år cirka 240 personer 712 Första halvåret 2014 759 Första halvåret 2015 Antal tagna betyg Mest lästa kurser augusti 2015: Matematik 300 Engelska 250 Svenska 217 Sfi 120 Moderna språk 96 Siffrorna är preliminära. Kvalitetssäkring görs i samband med årsredovisningen. 20 OMKRIM 4/2015
STUDERA PÅ ANSTALT/ I HUVUDET PÅ CHEFEN Chefen för vuxenutbildningen, Lena Broo, besvarar frågor kring utbildning, nutid och framtid.»prioriterar dem med störst behov«elisabet JÖNSSON / TEXT ULRIKA PERSSON / FOTO OMORGANISATION Precis som övriga Kriminalvården genomgick vuxenutbildningen en omorganisation i början av året. Sektionen för vuxenutbildning ligger under Enheten för utveckling av verksamhetsinnehåll i anstalt och häkte. Till sektionen hör cirka 145 medarbetare: alla lärare, indelade i sex rektorsområden med sex rektorer, tre studie- och yrkesvägledare och två administratörer. K riminalvården har bytt namn på utbildningen för klienter från klientutbildning till vuxenutbildning. Varför? Utbildning hos oss motsvarar den kommunala vuxenutbildningen, komvux. Det begreppet känner många till och kan relatera till, såväl klienter som personal och allmänhet. Ordet klientutbildning gav känslan av att vår utbildning är något annat. Vi vill också betona att det är för vuxna människor som har med sig en massa kunskaper, inte en vanlig skola, som många av våra klienter har dåliga erfarenheter av. Vad händer med yrkesutbildningen? Yrkesutbildning är ett angeläget komplement till teoretiska studier. Utöver Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildningar vill vi utveckla utbildningen i egen regi. Vi är på väg att anställa en nationell yrkesutbildningssamordnare, som ska se över möjligheterna för fler yrkesutbildningar på anstalterna. Vi vill samverka mer med programmet arbete. Om jag tänker fritt: skulle produktionsledare kunna ha en roll som handledare för de praktiska inslagen framöver? I samarbete med lärare skulle det kunna ge klienterna betyg. Vi har redan idag produktionsledare som visat sig vara yrkeslärare och som utbildar klienter till betyg. Och sfi-studier? Att lära sig svenska är utmanande på distans. Men vi har ett växande intresse bland lärare att vidareutbilda sig i svenska för invandrare. Ett gemensamt språk att kommunicera med i vardagen behövs för att förstå vad som händer och för att kunna uttrycka sina behov. Hur är möjligheten till högskoleutbildningar? Högskolestudier efterfrågas men innebär använd-ndning av internet, och enligt våra säkerhetskrav kräver det sekundbevakning av personal, en resursfråga. Vi prioriterar dem med lägst utbildning och hälften av våra intagna har högst grundskola. Samtidigt är det viktigt att det inte blir tvärstopp efter gymnasiestudier. Nu är det ungefär 35 intagna per år som läser på högskola. Kan utbildning bli destruktiv? Är det bra att till exempel ekonomiska brottslingar lär mer om juridik och ekonomi för att komma på nya sätt t att fortsätta sin kriminalitet på? Det mesta kan användas rätt och fel. Det gäller kniv och gaffel också. Behovet av utbildning ska finnas med i verkställighetsplaneringen, men ingen kunskap är i vägen. Utbildning kan bidra till ett mer nyanserat tänkande, oavsett vad syftet var från början. Hur är vår utbildning jämfört med på utsidan? Den står sig bra. Distansarbetssättet som knyter ihop landets alla lärcentrum väcker ofta positiva reaktioner: Det skulle vi ha på utsidan också! Vi ligger också bra till när det gäller andelen behöriga, legitimerade lärare, en kvalitet vi månat om sedan start. Våra tekniska utmaningar? Att intagna inte kan använda internet. De får ju inte ha kontakt med omvärlden. Det försvårar lärandet att inte kunna använda material som finns på internet, och en risk är att våra lärare inte hänger med i den tekniska utvecklingen. Men det händer en hel del inom IT även i Kriminalvården. Det pågår försök med läsplattor i bostadsrummen, ett bra hjälpmedel för dem med lässvårigheter till exempel, man kan få ord upplästa och förstorade. Bättre teknikstöd för ljud och bild är på väg. Vi har tidigare fått kritik från Skolinspektionen för att studiemöjligheterna ser olika ut över landet Ja, och sedan första september har vi därför gått över helt till central antagning. Alla klienters ansökningar hanteras på samma sätt, vilket stärker rättssäkerheten. Vi har antagning varje vecka för att man ska kunna komma igång med studier så fort som möjligt. O OMKRIM 4/2015 21