ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET

Sivu 1/13 ARBETSPLAN FÖR LÄSÅRET 2015-2016 Information om skolan Skola: Norra Paipis skola Skolform: Grundskola Undervisningsspråk: Svenska Skoldistrikt: Norra Paipis Skolans kontaktuppgifter Skolans namn: Norra Paipis skola Adress:Paipisvägen 1098, 04170 Paipis Telefonnummer:09-23537220, 09-23537221 Rektorns kontaktuppgifter: namn:jaana Lindstedt Telefonnummer: 09-23537220 E-post adress:jaana.lindstedt@sipoo.fi Elevantal Elevantalet klassvis: Klass 1-10 elever Klass 2-19 elever Klass 3-4 - 14 elever Klass 5-6 - 17 elever Totalt 60 Skolans timresurs För läsåret bekräftade timresurser: allmän undervisning: 96h specialundervisning: 5h övriga timmar (specialuppgifter, demon, osv.): 1h stödundervisning skolgångshandledartimmar: 62h Skolans personal Lärare: Jaana Lindstedt, klasslärare åk 1, rektor Lilian Westerlund, klasslärare åk 2 Marie Bieber, klasslärare åk 3-4, vikarierar höstterminen Annika Hult-Konskenmäki

Sivu 2/13 Ännu öppet, timlärare med klass, åk 5-6 Mathias Oljemark, timlärare i musik Jaana Lindstedt, speciallärare Övrig personal: Hult Barbro, skolgångshandledare Grönhol Jessika, skolgångshandledare, timlärare gy Camilla Elonen, Skolgångshandledare Marit Koponen, matutdelare, städare Elelvvård Jaana Ylikangas, skolpsykolog Mikaela Vikström-Tillander, skolkurator Yvonne Wickholm, skolhälsovårdare Skolans arbetstider Läsårets arbets- och lovtider Höstterminen: 12.8.2015-18.12.2015 Höstlov 14.-16.10.2015 Vårterminen: 7.1.2016-4.6.2016 Sportlov må 22.2-26.2.2016 Ledigt fre 6.5.2016 Skolan vill avvika från kommunens bestämda arbetsdagar: Orsak och kostnadsverkan: Skolans dagliga arbetstid Lektion 1 kl. 8.30-9.15 Lektion 2 kl. 9.30-10.15 Lektion 3 kl. 10.15-11.00 LUNCH Lektion 4 kl. 11.45-12.30 Lektion 5 kl. 12.45-13.30 Lektion 6 kl 13.45-14.30 Bindande mål för Sibbo kommuns utbildningstjänsters Bindande mål för år 2015 Strategiskt / Bindande mål - Kundorienterade kommuntjänster som främjar välbefinnandet och hälsan / Målbilden en självlärande expertorganisation (fas 3)

Sivu 3/13 - Ständig förbättring / Utvecklingsvägen mot målbilden - Grytlocksprincipen inom ekonomin / fas 1: åtgärderna enligt fullmäktiges riktlinjer genomförs - Grytlocksprincipen inom ekonomin / fas 2: beslutsfattandet bereds och genomförs Åtgärd - Resultatenheternas konkreta mål har definierats och de uppfylls.". - Alla resultatenheter vid bildningsavdelningen bör ha minst ett pågående projekt för att uppnå målet. - Sparåtgärderna som godkändes av fullmäktige i september 2014 genomförs (bilaga). - Bildningsavdelningens förvaltning och organisation granskas. Mätare - Målen för år 2015 har uppfyllts enligt planerna. - Minst fyra definierade utvecklingsvägar. - Sparåtgärderna ha genomförts i enlighet med planerna. - Förvaltningspersonalens arbetsbeskrivningar har granskats. Skolans tyngdpunktsområden och mål Grundprinciper i Norra Paipis skola Vi vill värna om vår byskola. Skolan blir en naturlig del i det lilla samhället där många föräldrar och barn känner trygghet, att vuxna känner igen de flesta av de barn som bor runt om i bygden i skolan ger en väldigt trygg atmosfär på dessa skolor. Vi har många traditioner som både personal, elever och föräldrar gärna värnar om. Vi jobbar aktivt med att hitta rätt balans mellan kärlek och gränser. Vi jobbar envetet och med fullt engagemang i alla sammanhang. Vi värnar om kvalitet framom kvantitet. Vi respekterar varandra och känner förtroende för varandra. Vi låter hjärnan, hjärtat och hälsan vara en del av allt vi gör i skolan. Vi värnar om en öppen dialog både i och utanför skolan. Vi går in för att hjälpa och inte stjälpa varandra. balans mellan kärlek och gränser ett envetet sätt att jobba, finsk sisu snabbare betyder sällan bättre, djup och bredd yrkesstolthet hos lärarkåren, ambition och energi god grundutbildning betoning av modersmålet betoning av färdighetsämnen och kreativt skapande kartläggning och stödåtgärder i ett förebyggande syfte frihet under ansvar, inspektionen skall sitta i en själv läsa, skriva, räkna samt kreativitet, kommunikation, ny teknik, engagemang för miljön samt att förstå sociala och kulturella skillnader Föreningen hem och skola involveras aktivt i skolans verksamhet. Skolan för också en aktiv dialog med hemmen i aktuella ärenden som gäller skolan och dess utveckling samt framtid. Skolan ordnar olika evenemang i samarbete med föreningen. Föreningen tar även egna initiativ till olika evenemang och projekt. Rektorn sitter med som skolans representant på de månatliga styrelsemöten

Sivu 4/13 Vi samarbetar med byaföreningarna NPI och Martorna som arrangerar verksamhet för skolans elever. De sköter också om att vi har skridskoplan och skidspår vintertid. I många år har vi fått besök två gånger i veckan av skolmorfar Stig Strandberg. Han hjälper till på lektionerna i åk 1-2, bl a genom att lyssna på elever då de läser. På rasterna är han med ute och träffar även de äldre eleverna. Skolans egna tyngdpunktsområden Hållbar utveckling Undervisning i hållbar utveckling ska bedrivas på ett sätt som förbereder eleverna på ett aktivt deltagande i samhället och som utvecklar deras förmåga att ta ett personligt ansvar för sitt handlande. Ett lärande för hållbar utveckling karakteriseras av demokratiska arbetssätt kritiska förhållningssätt ämnesövergripande samarbeten mångfald av pedagogiska metoder delaktighet och inflytande Företagsamhet Genom företagsamhet utvecklar elever sina entreprenöriella egenskaper redan i tidig ålder. Genom kreativitet och nyfikenhet lär de sig lösa problem och förverkliga sina egna idéer. Entreprenörskap handlar t.ex om att få eleverna att känna självtillit, att ge dem mod, att värdera risker och att tro på sina idéer. Vi vill ge eleverna: ökad förmåga att fatta beslut ökad samarbetsförmåga ökat självförtroende ökad problemlösningsförmåga ökad kunskap kring villkor för företagande Elevråd Syftet med ett elevråd är att ge eleverna möjlighet till ett gemensamt forum där synpunkter, delaktighet och inflytande, ges utrymme, för frågor i och kring skolan. Ämne som tas upp kan vara skolmiljön, både den psykiska och fysiska, informationsutbyten samt trivselhöjande projekt. Östersjö projektet Idén med projektet Östersjö är att lära skolbarn mera om Östersjön och vikten av att skydda havet. Genom att berätta för barnen vilka stora insatser redan är gjorda och vilka små insatser vi själva kan göra, blir det lättare för barnen att förstå varför våra insatser behövs för att effektivt förbättra Östersjöns ekologiska tillstånd. - tillsammans med Kungsvägen skola 12.-13.10 Samarbete med Södra Paipis - gemensamma idrottstävlingar - teaterbesök. - Trygghetsvecka (brandövning, Polisbesök, Första Hjälp)

Sivu 5/13 Modersmål Vi vill i vår undervisning satsa extra mycket på modersmål och litteratur, eftersom goda kunskaper i modersmål utgör grunden för all annan inlärning. Eleverna erbjuds många tillfällen till läsning och skrivning i skolan. Vi deltar i tidningsveckan och vi ordnar läsveckor, bokcirklar, bokprat, samarbete med biblioteket mm Vi kommer att uppmärksamma favoritbokdagen elever/lärare/föräldrar får alla presentera sin favoritbok. Vi vill med vårt projket engagera föräldrarna och hemmen regelbundet. Rörelse i skolan Skolan i rörelse är ett program som finansieras av undervisnings- och kulturministeriet och som ingår i regeringsprogrammet. Syftet med programmet Skolan i rörelse är att öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen. Varje skola formar på sitt eget sätt skoldagarna så att de innehåller mer motion. Det är viktigt att: - man rör sig mer och sitter mindre, - eleverna deltar, - man lär sig. Kommunens förordnade tyngdpunktsområden för elevvården Kommunens förordnade tyngdpunktsområden för elevvården läsåret 2015-2016 "Det är viktigt att barn och ungdomar har en trygg och trivsam miljö" den fysiska miljön: hur skolbyggnaden och skolans lokaler kan göras trivsamma och trygga att möta sina medmänniskor, växelverkan och sociala förhållanden: hur man utvecklar verksamheten mellan människorna i skolgemenskapen så att det är tryggt i skolan och trivsamheten ökar (elevernas inbördes förhållanden, förhållandet mellan lärare och elever, elevernas delaktighet) det egna välmåendet (stödjande av elevernas psykiska, sociala och fysiska välmående) Norra Paipis skola kommer på läsåret 2015-2016 focusera på den fysiska miljön. Då den fysiska miljön är anpassad efter elevernas behov ger det också mer trivsel, trygghet och välmående. Undervisning utanför skolan och annan avvikande verksamhet Trafiksäkerhetsvecka v. 37 Paipis mästerskap med Södra Paipis skola 18.9 Hungerdag - insamlingsbössa i matsalen 25.9 Hem&Skola dag Morgonkaffe för föräldrar/mor-och farföräldrar 28.9 Skolfotografering 2.10 Teater Taimine Apollo

Sivu 6/13 Unicefrundan Författarbesök Skrinning i Ishallen Korgbollsturnering Simning Fri-idrottstävlingar Pepparkaksbak med martorna i december Julpysseldag / julmarknad Luciakaffe måndagen den 14.12 Julfest 17.12 kl 18 VÅREN 2016 Dagstidningsveckan firas Olympiad tillsammans med Södra Paipis, Boxby och Salpar skola Vändag Fastlagsjippo / Skidtävlingar Innebandyturnering Fotbollsturnering Sibbo Stafettmästerskap Stafettkarnevalen 30.4 Talent/maskerad Vårfest 4.6 kl. 9 Övrigt program som dyker upp underläsåret Biblioteksbussen besöker Norra Paipis skola Morgon och eftermiddagsverksamhet Norra Paipis eftermiddagsklubb ordnas detta läsår i Södra Paipis skola. Endast 4 elever deltar i Eftermiddagsklubben. Dessa elever åker med turbussen från Norra Paipis till Södra Paipis. Ledare för eftermiddagsklubben är Jessica Grönholm. Hon fungerar också som skolgångsbiträde i Norra Paipis skola 3h /dag och är bekant för eleverna. Eftermiddagsklubben är öppen alla skoldagar mellan kl. 12.45 och kl. 16.45. Klubbverksamhet 1. Idrottsklubb Mål: - att erbjuda intresserade elever extra möjlighet att idka idrott - att förbereda eleverna för kommande skolttävlingar ss fotboll, orientering, friidrott 2. Läxläsnings- och studieklubb Mål; - att ge elever som är i behov av extra hjälp eller visar ett stort intresse för något temaområde att förkovra sina kunskaper

Sivu 7/13 3. Mellanmålsklubb Mål; - lära eleverna själva tillverka ett hälsosamt och vitaminrikt mellanmål 4. Musikklubb Mål; - lära sig spela olika instrument och få prova på olika instrument 5. Önske klubbar Mål; - att ta tillvara elevernas önskemål om ämnesområden/sysselsätningar som uppkommer under läsåret ss borsspel, kubb, boboll, skateboarding, fotografering, videofilmning, musik, teater Vi ordnar klubbar efterhand som vi ser behov och önskningar. Skolans projekt Företagsamhet Elevråd, samlas 1gång /månad Östersjö projektet - tillsammans med Kungsvägen skola 12.-13.10 Samarbete med Södra Paipis - gemensamma idrottstävlingar - teaterbesök. - Trygghetsvecka (brandövning, Polisbesök, Första Hjälp) Modersmål - läsveckor, - bokcirklar, - bokprat, - En kvart om dagen, - samarbete med biblioteket mm - favoritbokdagen elever/lärare/föräldrar får alla presentera sin favoritbok. Vi vill med vårt projket engagera föräldrarna och hemmen regelbundet. Rörelse i skolan Syftet med programmet Skolan i rörelse är att öka aktiviteten och trivsamheten under skoldagen. Varje skola formar på sitt eget sätt skoldagarna så att de innehåller mer motion. Det är viktigt att: - man rör sig mer och sitter mindre, - eleverna deltar, - man lär sig. Plan för säkerställandet av elevers trygghet och välbefinnande SKOLSPECIFIK ELEVVÅRDSPLAN FÖR Norra Paipis skola

Sivu 8/13 Skolans rektor ansvarar för att skolan utarbetar en skolspecifik elevvårdsplan. Planen utarbetas i samråd med undervisnings- och elevvårdspersonalen, eleverna och deras vårdnadshavare samt vid behov med samarbetspartnerna. I elevvårdsplanen beskrivs hur skolans elevvård planeras, genomförs, utvärderas och utvecklas. I kapitel 5.4 Elevvård i Sibbo kommuns läroplan beskrivs utarbetandet av och innehållet i den skolspecifika elevvårdsplanen (elevvården finns i kapitel 8 i läroplanen som träder i kraft år 2016). Följande delområden beskrivs i den skolspecifika elevvårdsplanen: 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster 2. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt 3. Ordnandet av individuell elevvård 4. Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare 5. Genomförandet och uppföljningen av elevvårdsplanen. 6. Kommunens förordnade tyngdpunktsområden för elevvården läsåret 2015-2016 Planen innehåller också en - plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier - krisplan. Elevvårdsplanen är en del av skolans arbetsplan. Arbetsplanerna utarbetas för varje läsår, och godkänns årligen av utbildningssektionerna. I slutet av läsåret utvärderas genomförandet av elevvårdsplanen och planen uppdateras vid behov. Styrgruppen för elevvården fastställer för varje läsår ett tema för elevvårdsarbetet. Temat kan basera sig på resultaten från enkäter om elevernas välbefinnande eller det kan vara något annat aktuellt ärende i anknytning till barnens och ungdomarnas välbefinnande i Sibbo. Styrgruppen följer upp hur skolorna beaktar det årliga temat i sin egen elevvård. Vart fjärde år behandlar styrgruppen strukturen och innehållet i de skolspecifika elevvårdsplanerna. Vid behov kan de skolspecifika elevvårdsplanerna behandlas även vid andra tillfällen. De första skolspecifika elevvårdsplanerna som utarbetats enligt den nya läroplanen behandlas av styrgruppen efter att de blivit färdiga före utgången av vårterminen 2015. Den skolspecifika elevvårdsplanen ska ses över inom ett år efter det att kommunens välfärdsplan för barn och unga har setts över. Norra Paipis skolas elevvårdsplan diskuteras och utarbetas tillsammans med vårdnadshavare genom Wilma och föräldramöten, i skolans elevkår på gemensamma möten, på personalmöten och med elevvårdspersonalen på elevvårdsmötena. Planen finns tillgänglig på Wilma som en del av skolans arbetsplan. Alla nyanställda får information om skolans arbetsplan och elevvårdsplan i samband med de första personalmötet. Elevvårdsplanen finns på Wilma och i den mapp där skolans räddnings- och krisplan finns. 1. Det totala behovet av elevvård och tillgängliga elevvårdstjänster Elevvården hör till alla som arbetar i skolgemenskapen och alla som ansvarar för elevvårdstjänsterna. Elevvården genomförs i samarbete med eleven och vårdnadshavaren. Elevvården består av både gemensam och individuell elevvård.

Sivu 9/13 Vid uppskattningen av det totala behovet av elevvård används uppgifter som erhållits av eleverna och vårdnadshavarna, undervisningspersonalen samt elevvårdspersonalen. Likaså utnyttjas uppgifter från enkäter och kartläggningar om elevernas hälsa och välbefinnande. Även skolgemenskapen och skolmiljön kan vara förknippad med faktorer som påverkar behovet av elevvård. Då behovet bedöms fäster man bl.a. uppmärksamhet vid bostadsområdets eventuella särdrag och socioekonomiska faktorer. Skolspecifika faktorer är bl.a. antalet elever som erhåller intensifierat och särskilt stöd samt antalet smågrupper. Under denna punkt i elevvårdsplanen beskrivs alltså skolans uppskattning av behovet av elevvård samt förverkligandet. Skolan har behov av skolkurator 1 dag varannan vecka, skolpsykolog 1 dag varannan vecka och skolhälsovårdare 1 dag varannan vecka. Dessa elevvårdstjänster är tillgängliga i Norra Paipis skola detta läsår. För närvarande är focus av elevvårdstjänsterna på individuell nivå. Det finns tid reserverat för gemensam elevvård och yrkesövergripande samarbete 1 dag/vecka. Genom elevvården (kurator och psykolog) har föräldrar och elever möjlighet till rådgivning, familjearbetare mm vid behov. 2. Gemensam elevvård och tillvägagångssätt Skolans elevvårdsgrupp planerar, genomför, utvärderar och utvecklar skolans gemensamma elevvårdsarbete. Syftet med arbetet är i första hand att främja en sund, trygg och tillgänglig skolmiljö samt alla elevers välbefinnande. Skolans elevvårdsgrupp utarbetar den skolspecifika elevvårdsplanen samt följer upp och utvärderar genomförandet av planen och uppdaterar den vid behov. Skolans elevvårdsgrupp framlägger initiativ om att utveckla skolans andra planer. Skolans elevvårdsgrupp utarbetar enkäter och kartläggningar om skolan samt deltar i behandlingen av resultaten. Elevvårdsgruppen gör också förslag om hur resultaten kan utnyttjas för elevvården. Skolans elevvårdsgrupp behandlar uppgifter från undersökningar om elevernas inlärning och skolframgång med tanke på hur elevvårdsarbetet kan påverka inlärningsresultaten. Skolans elevvårdsgrupp behandlar sammandragen från skolhälsokontrollerna samt samarbetet mellan undervisningen i hälsokunskap och skolhälsovården. Till skolans gemensamma elevvård hör också ordningsregler, en modell för ingripande i skolfrånvaro, samarbete i övergångsskedena och övrigt samarbete med utomstående parter. Skolans säkerhetsplan innehåller också ärenden som ingår i den gemensamma elevvården. Skolans elevvårdsgrupp består av skolans rektor, vicerektor, speciallärare och skolans elevvårdspersonal. Vid behov deltar också skolans lärare, elever och vårdnadshavare. Skolans elevvårdsgrupp sammankommer ca 1gång/månad. Skolans elevvårdsgrupp använder resultat från undersökningar och enkäter för att försäkra sig om skolans säkerhet och elevernas välbefinnande. Skolans ordningsregler

Sivu 10/13 Skolorna i Sibbo har gemensamma skolregler i Pol29 som är godkända av sektionen. De skolvisa tilläggen utarbetas i samarbete med personal, elevkår och vårdnadshavare. Föräldrarna inbjuds till skolvisa elevvårdsmöten där vi tar upp dem. De skolvisa reglerna godkänns på föräldramötet. Övergång mellan förskola- skola: Förskolans personal informerar hemmen om överlåtelsemöten och begär om tillstånd att få överföra information om barnet till skolan. Specialundervisningens rektor sammankallar till överföringsmöten. I överföringsmötena deltar skolans rektor, den blivande klassläraren, skolans speciallärare, barnets förskollärare samt elevvårdspersonal och vårdnadshavare vid behov. Övergång mellan årskurs 6 årskurs 7 Klassläraren informerar hemmen om överlåtelsemöten och begär om tillstånd att få överföra information om eleven till skolan. Kungsvägens skola sammankallar till överföringsmöten. Från vår skola deltar klassläraren och specialläraren samt övrig elevvårdspersonal och vårdnadshavare vid behov. Skolan samarbetar vid behov med olika inrättningar som främjar barns och ungas välbefinnande. Skolan har: 1) plan för att skydda eleverna mot våld, mobbning och trakasserier (jfr GrundUtbL 29 ) Planen tar hänsyn både till elevernas inbördes samspel och samspelet mellan eleverna och de vuxna i skolan. Planen beskriver: hur man förebygger och ingriper vid mobbning, våld och trakasserier hur ovannämnda frågor beaktas på skol-, grupp- och individnivå hur individuellt stöd, behövlig vård, övriga åtgärder och uppföljning ordnas, både för förövaren och för den som utsatts samarbetet med vårdnadshavarna samarbetet med de myndigheter som behövs hur personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetsparterna ska göras förtrogna med och informeras om planen hur planen uppdateras, följs upp och utvärderas. 2) krisplan: verksamhet vid akuta kriser och hotfulla eller farliga situationer. Planen beskriver: krisförebyggande och krisförberedande arbete samt hantering av akuta krissituationer principerna för ledningen, samarbetet samt arbets- och ansvarsfördelningen i krissituationer och i krisförebyggande arbete principerna för information och kommunikation, intern och extern och mellan skolan och utbildningsanordnaren

Sivu 11/13 hur psykosocialt stöd och eftervård ordnas hur personalen, eleverna, vårdnadshavarna och samarbetsparterna ska göras förtrogna med och informeras om planen hur beredskapsövning genomförs samt hur planen utvärderas och uppdateras. Krisplanen bereds i samarbete med de myndigheter som behövs och med beaktande av andra an-visningar angående kriser, hotfulla eller farliga situationer, såsom exempelvis räddningsplanen. Dessa planer finns i skolans lärarrum tillgängliga för alla som jobbar i skolan. Gemensamma planer för skolorna i Sibbo (gäller alla skolor) Modell för ingripande i skolfrånvaro: hur frånvaro följs upp, hur man informerar om frånvaro och hur man ingriper Hur man förebygger användning av tobaksvaror, alkohol och andra rusmedel och hur man ingriper i användningen: Sibbo kommuns modell för rusmedelsrådgivning och handlingsmodeller för preventivt rusmedelsarbete Samarbete och tillvägagångssätt i samband med undersökningar av en sund, trygg och tillgänglig skolmiljö och välbefinnandet i skolan Samarbete i anslutning till hälsorådgivning och undervisning i hälsokunskap Hur olyckor förebyggs, hur första hjälpen är ordnad och hur barnen hänvisas till vård Diabetesanvisningar Anvisningar om skolskjutsarnas säkerhet och väntetider. 3. Ordnandet av individuell elevvård Med individuell elevvård avses skolhälsovårdstjänster, elevvårdens psykolog- och kuratorstjänster som ges eleven, samt yrkesövergripande elevvård som gäller en enskild elev. En elev ska ges möjlighet till ett personligt samtal med elevvårdens psykolog eller kurator senast den sjunde arbetsdagen vid läroanstalten efter det att eleven har begärt detta. I brådskande fall ska möjlighet till ett samtal ges samma eller nästa arbetsdag. En yrkesutbildad person inom elevvården bedömer hur brådskande ärendet är. En elev ska ges möjlighet till ett personligt samtal också när elevens vårdnadshavare har tagit kontakt. Om läraren bedömer att eleven på grund av studiesvårigheter eller sociala eller psykiska problem är i behov av psykolog- eller kuratorstjänster, ska han/hon omedelbart kontakta psykologen eller kuratorn tillsammans med eleven. Om det är omöjligt att ta kontakt tillsammans, ska eleven informeras om kontakttagandet och ges en möjlighet att samtala om orsakerna till detta med läraren. En expertgrupp kan sammankallas för att utreda behovet av stöd och ordna elevvårdstjänster för en enskild elev eller en viss elevgrupp. Gruppen sammankallas av den person i undervisningspersonalen eller elevvården som ärendet på grund av personens arbetsuppgifter hör till. Även en elev och vårdnadshavare kan be att en expertgrupp sammankallas. Gruppens yrkesövergripande sammansättning bestäms från fall till fall och utgående från ärendet som behandlas. För att utse medlemmar i gruppen förutsätts elevens eller vid behov vårdnadshavarens samtycke. Med specifikt

Sivu 12/13 skriftligt samtycke av eleven eller vårdnadshavaren får behövliga samarbetsparter inom elevvården eller närstående till eleven delta i behandlingen av ärendet. Expertgruppen utser en ansvarsperson inom gruppen. Medlemmarna i gruppen har dessutom rätt att be behövliga experter om råd i elevens ärende. Behandlingen av en enskild elevs ärende i en expertgrupp dokumenteras i en elevvårdsjournal. Den ansvariga i gruppen antecknar i elevvårdsjournalen de uppgifter som är nödvändiga för att ordna och genomföra den individuella elevvården. Anteckningarna kan också göras av andra medlemmar i expertgruppen. Journalen förs i fortlöpande och kronologisk form. I journalen antecknas de uppgifter som bestäms i 20 i elevvårdslagen. Elevvårdsjournaler och övriga dokument som man inom elevvården upprättat eller erhållit angående enskilda elever införs i ett elevvårdsregister. Följande anvisningar och planer hör också till ordnandet av individuell elevvård: Skolhälsovårdens, vårdnadshavarnas och undervisningspersonalens samarbete i samband med omfattande hälsoundersökningar Hur vård, specialdiet eller medicinering som elevens sjukdom kräver ordnas i skolan Samarbetet i samband med intensifierat och särskilt stöd, flexibel grundläggande utbildning och sjukhusundervisning Elevvårdsstödet för elever som fått ett disciplinärt straff eller förvägrats undervisning Samarbetet med tjänsterna utanför skolan. 4. Ordnandet av samarbete mellan elevvården, eleverna och deras vårdnadshavare Elevvården genomförs i gott och öppet samarbete med eleverna och deras vårdnadshavare genom att beakta elevens ålder och förutsättningar. Elevens och vårdnadshavarens delaktighet i elevvården, systematiskt samarbete och information om elevvården ökar kännedomen om elevvården och sänker tröskeln att anlita tjänsterna. Eleverna och deras vårdnadshavare informeras om den elevvård som finns att tillgå och anvisas att söka de elevvårdstjänster som de behöver. Individuell elevvård grundar sig alltid på frivillighet och förutsätter elevens och vid behov vårdnadshavarens samtycke. Vårdnadshavaren har inte rätt att förbjuda en minderårig att anlita elevvårdens tjänster. Norra Paipis skolas elevvårdsplan diskuteras, utarbetas och utvärderas tillsammans med vårdnadshavare, i skolans elevkår, på personalmöten och med elevvårdspersonalen. Utvärderingen sker under vårterminen. Vårdnadshavarna informeras den gemensamma och individuella elevvården på skolans gemensamma föräldramöte på hösten. Elevvårdspersonalen presenterar sig i alla klasser och informerar om den individuella elevvården. Elevvårdspersonalen informerar om den individuella elevvården och sina kontaktuppgifter på Wilma. Föräldrarna kan också kontakta dem via Wilma.

Sivu 13/13 5. Genomförandet och uppföljningen av elevvården Utvecklingen av elevvården och utvärderingen av dess inverkan förutsätter att elevvården följs upp systematiskt och regelbundet. Den skolspecifika elevvårdsplanen som är en del av skolans arbetsplan utvärderas i slutet av läsåret och uppdateras till behövliga delar. Utbildningssektionerna behandlar årligen skolornas arbetsplaner och verksamhetsberättelser. Styrgruppen för elevvården fastställer för varje läsår ett tema för elevvårdsarbetet. Styrgruppen följer upp hur skolorna beaktar det årliga temat i sin egen elevvård. Vart fjärde år behandlar styrgruppen strukturen och innehållet i de skolspecifika elevvårdsplanerna. Vid behov kan de skolspecifika elevvårdsplanerna behandlas även vid andra tillfällen. Elevvårdsarbetet utvecklas utgående från den information man får genom enkäter och undersökningar som gjorts under läsåret. Elevvårdsguppen ansvarar för och följer upp arbetet.