RIKTLINJER 1 (34) 2013-01-01

HEBY100 v 1.0 2005-11-28 RIKTLINJER 1 (34) 2013-01-01 Postadress Besöksadress Telefon Fax Internet Bankgiro Org.nr Heby kommun Storgatan 3 0224-360 00 0224-312-87 www.heby.se 366-5114 212000-2049 744 88 Heby information@heby.se

2 (34) Riktlinjer för Fastställd av Framtagen av TEKNISKA HJÄLPMEDEL BFÄO 2012-12-14 MALIN ANGER BJÖRN DAHLSTRÖM Enhet Datum Giltighetstid VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN 2013-01-01 TILLSVIDARE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hjälpmedelsorganisation i Sverige 4 Läkemedelsverket 4 Socialstyrelsen 4 Hjälpmedelsinstitutet 4 Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser 4 HSL, Hälso- och sjukvårdslagen 4 LSS, Lagen om Särskilt stöd och Service 5 Hjälpmedel för den dagliga livsföringen 5 CE-märkning 6 Lagen om medicintekniska produkter 6 Behörighet att förskriva och prova ut tekniska hjälpmedel 7 Kvalitetskrav 8 Heby kommuns organisation angående tekniska hjälpmedel 8 Ansvar Heby kommun 8 Upphandling 9 Sortimentgruppsarbetet 9 Heby kommuns policy angående tekniska hjälpmedel 10 Prioriteringsgrunder för förskrivning av medicintekniska produkter 10 Förskrivningsrätt 10 Förskrivaransvar 11 Specialanpassning 12 Hjälpmedel som kräver särskild prövning 13 Korttids lån 13 Vid utskrivning från sjukhus 14 Hjälpmedelsanvändarens ansvar 14 Tillfällig vistelse utomlands 14 Förskrivning till person skriven i annan kommun 14 Utländsk medborgare 14 Antal hjälpmedel som får förskrivas 14 Dubbelutrustning 15

3 (34) Hygienrutiner 15 Flytt från Heby kommun 15 Flytt till Heby kommun 15 Flytt inom Heby kommun 15 Återlämning 15 Stulet eller skadat hjälpmedel 16 Byte av hjälpmedel/ersättning av utslitna hjälpmedel 16 Ansvar individuella och arbetstekniska hjälpmedel 16 Individuellt förskrivna hjälpmedel 16 Arbetstekniska hjälpmedel/utrustning för visst boende 16 Funktionshindrades arbetssituation 17 Arbetsplats 17 Daglig verksamhet 17 Skola 17 Avgifter tekniska hjälpmedel 17 Försäljning 17 Avgifter 18 Transporter 18 Riktlinjer för förskrivningar inom produktområden 18 Personlig medicinsk behandling 19 Personlig vård 19 Förflyttning 21 Hushållet 27 Utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler 28 Kommunikation och information 32 Hantering och transporter av produkter 34

4 (34) Hjälpmedelsorganisation i Sverige Läkemedelsverket Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och produkter tillika specialanpassade produkter. Socialstyrelsen Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen över den yrkesmässiga användningen av medicintekniska produkter. Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet, HI, är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar. HI arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att medverka till bra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. HI s huvudmän är Staten och Sveriges Kommuner och Landsting. HI s verksamhet omfattar provning, forskning och utveckling, utredningsverksamhet, utbildnings- och kompetensutveckling, internationell verksamhet samt information. Upphandlingsverksamheten har varit omfattande men är under avveckling och övergår till ansvariga sjukvårdshuvudmän. Bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser för personer med funktionshinder: Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 1982:763 Lagen om medicintekniska produkter 1993:584 Föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen med krav på verkställighetsföreskrifter och krav på kvalitetssystem, förskrivningsprocessen samt om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, SOSFS 2008:1 Patientdatalagen 2008:335 Patientsäkerhetslagen 2010:659 Lagar, förordningar och föreskrifter är bindande författningar. HSL, Hälso- och sjukvårdslagen Hjälpmedelsförsörjningen är en del av hälso- och sjukvårdshuvudmännens, d.v.s. Landstingens och Kommunernas, ansvar enligt HSL 3b och 18b. Den lagstadgade skyldigheten för sjukvårdshuvudmannen att erbjuda hjälpmedel för funktionshindrade lyfts fram i just HSL, som utgår från de resurser som tilldelats för ändamålet och enligt de riktlinjer som fastläggs av ansvarig sjukvårdshuvudman. Att Landsting och Kommuner har dessa skyldigheter innebär inte att en brukare har

5 (34) motsvarande rättighet, HSL är inte en rättighetslag. Det går därför inte att överklaga vårdbeslut till domstol. Det framhålls att en god tillgång till väl fungerande hjälpmedel är en grundläggande förutsättning för att personer med funktionshinder skall kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt. Enligt HSL är ändamålet för hälso- och sjukvården en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde i vården. Hälso- och sjukvården skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Detta innebär att den särskilt skall; vara av god kvalitet och tillgodose brukarens behov av trygghet i vården och behandlingen vara lätt tillgänglig, bygga på respekt för brukarens självbestämmande och integritet, främja goda kontakter mellan brukaren och hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt HSL gäller inte skyldigheten att tillhandahålla hjälpmedel sådana hjälpmedel som kan erhållas med ekonomiskt stöd från annan huvudman. T.ex. ansvarar arbetsförmedlingen och försäkringskassan för arbetshjälpmedel på den enskildes arbetsplats, för yrkesinriktad rehabilitering. LSS, Lagen om Särskilt stöd och Service Denna lag är en rättighetslag men omfattar inte hjälpmedel, dessa går under HSL. Skydds- och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som hindrar en person att resa sig, komma ur sängen eller röra sig fritt kräver personens samtycke för att förskrivas. Vid förskrivning av t.ex. bälte skall Heby kommuns rutin för området Vissa skyddsåtgärder följas. Hjälpmedel för den dagliga livsföringen I propositionen som ledde fram till nu gällande lag framhölls att tekniska hjälpmedel bör omfatta hjälpmedel för den dagliga livsföringen samt hjälpmedel för vård och behandling. Med hjälpmedel för den dagliga livsföringen avses främst de hjälpmedel som fordras för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan person skall kunna: Tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien m.m.) Förflytta sig Kommunicera med omvärlden Fungera i hemmet och närmiljön Orientera sig

6 (34) Sköta vardagslivets rutiner i hemmet Gå i skolan Delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter CE-märkning CE-märkningen innebär at företaget svarar för att produkten uppfyller kravet i det medicintekniska produktdirektivet. Sedan 1998-06-14 gäller att alla medicintekniska produkter ska vara CE-märkta när de lämnar tillverkaren. Lagen om medicintekniska produkter Med en medicinteknisk produkt avses i lagen en produkt som enligt tillverkarens uppgift skall användas, separat eller i kombination med annat, för att hos människor enbart eller i huvudsak 1 påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra en sjukdom 2 påvisa, förebygga, övervaka, behandla eller lindra eller kompensera en skada eller ett funktionshinder 3 undersöka, ändra eller ersätta anatomin eller en fysiologisk process Kvalitetskrav: Produkterna, hjälpmedlen skall vara lämpliga för sin användning. Produkten är lämplig om den vid normal användning för sitt ändamål uppnår den prestanda som tillverkaren avsett och tillgodoser höga krav på skydd för liv, personlig säkerhet och hälsa hos brukare, användare och andra. Sammanfattning av hjälpmedlens uppgifter enligt Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska Kommunförbundet: Förebygga framtida förluster av funktion och förmåga Förebygga eller vidmakthålla funktion och förmåga Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet Begreppet medicintekniska produkter, MTP indelas i tre grupper: Grupp I Medicinteknisk utrustning Grupp II Arbetsteknisk utrustning Grupp III Individuellt utprovade tekniska hjälpmedel Förbrukningsmaterial omfattas ej. Exempel på utrustning/hjälpmedel som ingår i de olika grupperna: Grupp I Medicinteknisk utrustning Blodtrycksmätare Inhalatorer TENS-apparater Ventilatorer

7 (34) Grupp II Arbetsteknisk utrustning Duschvagnar Personlyftar Ställbara sängar Grupp III Individuellt utprovade tekniska hjälpmedel Avancerade hjälpmedel = A-hjälpmedel, t.ex. rullstolar, elrullstolar, arbetsstolar, hygienstolar, ställbara sängar, personlyftar. Bashjälpmedel = B-hjälpmedel, t.ex. toalettstolsförhöjare, duschpallar, rollatorer, dynor till rullstolar. Behörighet att förskriva och prova ut tekniska hjälpmedel Behörighet att förskriva och prova ut hjälpmedel är inte reglerad i lag. Det är sjukvårdshuvudmannens ansvar att besluta om vem som får prova ut och förskriva men som för övrig hälso- och sjukvård krävs välutbildad personal för att god vård ska kunna ges. Enligt Socialstyrelsen föreskrifter SOSFS 2008:1 och allmänna råd, som är utarbetade i samråd med Läkemedelsverket gällande användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården, skall dessa föreskrifter och råd tillämpas; vid användning och hantering av medicintekniska produkter på brukare, vid förskrivning samt utlämnande av medicintekniska produkter till brukare, vid tillförande av medicintekniska produkter till brukare och vid rapportering av negativa händelser och tillbud i verksamhet som omfattas av hälso- och sjukvårdslagen. Enligt Patientsäkerhetslagen bär förskrivaren själv ansvar för hur arbetsuppgifterna utförs, att arbetsuppgifterna fullgörs i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, att lagar följs inom verksamhetsområdet. Kraven på god vård bygger på respekt för brukarens självbestämmande och integritet och så långt det är möjligt ska eftersträvas att vården utformas och genomförs i samråd med brukaren. Enligt propositionen Stärkt patientinflytande (1998/99:4), omfattar bestämmelsen i HSL dock inte möjligheten för brukaren att välja hjälpmedel.

8 (34) Kvalitetskrav Krav ställs på kvalitetssystem med lokala instruktioner. Vårdgivaren ansvarar för att gällande lagar efterlevs beträffande medicintekniska produkter. Följaktligen skall vårdgivaren tillse att: det finns rutiner för tillverkning och egentillverkning av medicintekniska produkter det finns rutiner för en säker användning och hantering av medicintekniska produkter endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga medicintekniska produkter, och till dessa, anslutna informationssystem används på brukare endast säkra och medicintekniskt ändamålsenliga medicintekniska produkter förskrivs, utlämnas respektive tillförs brukare hälso- och sjukvårdspersonalen får ändamålsenlig utbildning i användandet av medicintekniska produkter medicintekniska hjälpmedel som förskrivits, utlämnats eller tillförts till brukare kan spåras anmälningsplikten avseende olyckor och tillbud är fastställd i en lokal instruktion och det av instruktionen framgår vem eller vilka som har ansvaret fastställda rutiner och ansvarsfördelningar fortlöpande följs upp, utvecklas och säkras information om medicintekniska produkter som myndigheter ger ut görs tillgänglig för all personal kvalitetssystemen ovan är dokumenterade och finns tillgängliga för Socialstyrelsen och andra myndigheter Ansvar Heby kommun HEBY KOMMUNS ORGANISATION ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Ansvarig vårdgivare är vård- och omsorgsförvaltningen i Heby kommun. Tekniska hjälpmedel är en del av Vård och Omsorg inom kommunens socialförvaltning. Heby kommun har ansvaret för tekniska och kognitiva hjälpmedel till personer med funktionsnedsättning från 21 år och äldre i eget boende och i särskilda boendeformer. Budgetansvarig för Tekniska hjälpmedel i Heby kommun ansvarar för: budget sortiment riktlinjer och rutiner

9 (34) Upphandling förskrivningsrätt övrig hantering av tekniska hjälpmedel inom kommunen Upphandlingarna sker i samverkan mellan länets kommuner genom Hjälpmedel Uppsala Län (HUL), som sköter administrationen. Både när det gäller upphandling av produkter och tjänster. Avtal tecknas av respektive kommun med avtalspartnern. För service, reparation samt rekonditionering av B-hjälpmedel kan olika avtalspartners för respektive kommuner förekomma med anledning av lokala avvikelser och behov. Vad gäller produktupphandling kan även där förekomma lokala avvikelser. För att uppnå en kostnadseffektiv verksamhet så köper och säljer kommunerna i länet begagnade samt udda A-hjälpmedel mellan varandra, genom HUL. HUL är en serviceenhet som bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialkompetens och praktisk hantering kring A-hjälpmedel. Det gäller t.ex. administration/beställningar tillgängligt sortiment distribution och förrådshantering konsultation vid hjälpmedelsutprovning teknisk service förskrivarutbildningar upphandlingar sortimentsgruppssamordningar Sortimentgrupps arbetet För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden inför upphandlingar av tekniska hjälpmedel. Arbetet är ansvarsfullt med tanke på att kravspecifikationerna som arbetats fram är avgörande för vilket sortiment som kommer att upphandlas. Sortimentet måste ha tillräcklig bredd för att möta alla typer av funktionsnedsättningar. Mångfalden måste också värnas för möjligheten att tillgodose många funktionshindrade personers olika behov. Dessutom måste hänsyn tas till att ju större kvantiteter av en produkt som upphandlas desto bättre prisbild. Dock finns risk för likriktning vid för stora upphandlingar. I sortimentsgruppsarbetet deltar representanter från varje kommun, landstinget och handikapp organisationerna. Respektive representant avses inhämta och föra vidare synpunkter/information till och från förskrivare, brukare och personal i kommunen om hjälpmedelssortimentet. Representanterna i sortimentsgruppen lämnar synpunkter på befintligt sortiment, provar nya artiklar och gör utvärderingar. Gruppen föreslår produktbyte och överväger antal produkter inom samma funktion. Utvärdering och bedömning skall ske med avseende på medicinsk funktion, tekniska och ekonomiska synpunkter.

10 (34) Om sortimentsgrupperna föreslår att tillföra eller ta bort en funktion tas beslut om detta hos budgetansvarig för tekniska hjälpmedel i Heby Kommun. Sortimentsgrupperna bestämmer inte vilka produktgrupper som ska upphandlas. Det är ett policybeslut som tas av nämnden. Deltagarna kan framföra åsikter. Ett likartat sortiment eftersträvas länsövergripande men lokala skillnader kan förekomma, på grund av skillnader i lokala behov och lokala riktlinjer. HEBY KOMMUNS POLICY ANGÅENDE TEKNISKA HJÄLPMEDEL Prioriteringsgrunder för förskrivning av medicintekniska produkter i HEBY kommun: Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall alltid väljas, framför en mer avancerad. En helhetsbedömning skall alltid göras varvid andra åtgärder i form av ändrade vanor och sätt att utföra aktiviteter görs innan förskrivning av hjälpmedel sker. Brukarens egen aktivitet prioriteras framför personal/närståendes behov. Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov. Grundläggande personliga aktiviteter, såsom äta/dricka, sköta sin hygien, toalettbesök, förflytta sig, prioriteras medan aktiviteter såsom hushållsarbete och matlagning inte prioriteras. Grundläggande kognitiva förmågor prioriteras såsom tidsuppfattning, förmåga att strukturera vardagliga aktiviteter samt minnesstöd. Ett boende utrustas, alltså hem och närmiljö, och vissa åtgärder i skolmiljö. Däremot t.ex. inte fritidsboende, resor, åtgärder för bil, fritidsaktiviteter och arbetsplats. Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov. Förskrivningsrätt Rätt att förskriva hjälpmedel för funktionsnedsättningar avseende rörelsehinder och kognitiva funktionsnedsättningar tillkommer endast kommunanställda, landstingsanställda och för kommunen avtalad entreprenörsanställda leg. arbetsterapeuter och leg. sjukgymnaster. Till detta kan tillkomma förskrivningsrätt för speciell sjuksköterska som genomgått utbildning avseende specialmadrasser för antidecubitusbehandling. Krav att personen har behörig utbildning och har tagit del av de riktlinjer och anvisningar som gäller för Heby kommun.

11 (34) Nyanställda skall informeras om Heby Kommuns riktlinjer, genomgå förskrivningsutbildning, därefter förs personerna upp på en förskrivarlista av budgetansvarig. Förskrivaren skall föra journal enligt Patientdatalagen, samt se till att produkten registreras i data system och hjälpmedelsinnehavet dokumenteras på person, detta gäller kommunanställda förskrivare. Förskrivaransvar Förskrivaren skall följa Heby kommuns riktlinjer och anvisningar för tekniska hjälpmedel. Den som förskriver, utlämnar eller tillför en medicinteknisk produkt till en brukare ska identifiera dennes behov och ansvara för att produkten motsvarar behoven. Behovsbedömningen görs alltid utifrån en helhetssyn på brukarens situation, av dennes medicinska status, av hjälpmedlets funktion och dess möjligheter att i olika situationer kompensera aktuell funktionsnedsättning. Eventuella kontraindikationer tas också med i bedömningen. I förskrivningen ingår att: 1 prova ut och anpassa produkten till brukaren, 2 samordna produkten med eventuellt tidigare till brukaren förskrivna utlämnade eller tillförda produkter, 3 bedöma behovet av anpassning i brukarens hemmiljö för att produkterna skall fungera tillsammans på ett säkert sätt, 4 ansvara för att säkerhetsåtgärder vidtas för anpassning av hemmiljön, om behov finns, 5 informera användaren/närstående/personal om hur produkten ska användas och de åtgärder som ska vidtas i enlighet med tillverkarens säkerhetsföreskrifter, 6 instruera och träna användaren/närstående/personal, 7 följa upp och utvärdera förskrivningen, utlämnandet eller tillförandet till brukaren fram till dess behovet upphört eller ansvaret för brukaren har tagits över av någon annan. Hjälpmedlet skall komplettera eventuella andra rehabiliterande åtgärder och får inte bli alternativ till aktiv rehabilitering. Tidigare förskrivna hjälpmedel som ersätts av det nya skall återlämnas och avregistreras, vilket förskrivaren ansvarar för. Om hjälpmedlet är avgiftsbelagt ska förskrivaren skriva underlag för fakturering respektive underlag för upphörande av avgift när hjälpmedlet återlämnas. Förskrivaren skall upplysa brukaren om lånevillkor, avgifter, försäkringar etc. Förskrivaren skall rapportera avvikelser av betydelse för patientsäkerheten till Medicinskt ansvarig sjuksköterska, enligt Anmälningsskyldighet i Lagen om tillsyn över hälso- och sjukvården.

12 (34) Instruera, träna, informera Förskrivaren funktionskontrollerar och justerar inställningar innan hjälpmedlet tas i bruk. Förskrivaren ansvarar för att ev. montering utförs. Förskrivaren ansvarar för att instruera brukaren, eller om det inte är möjligt, närstående och ev. personal, hur hjälpmedlet ska användas. Förskrivarens ansvar omfattar dock inte att informera all personal som finns runt brukaren. Lokala rutiner för att personalen har tillräcklig kompetens och får den information som behövs för att utföra sina arbetsuppgifter ska finnas inom respektive verksamhet. Informationen bör lämnas både i skriftlig och muntlig form och vara anpassad till brukarens/personalens förutsättningar. Tillverkarens bruksanvisning bör om möjligt lämnas med hjälpmedlet. Information om användningsområde och syfte med hjälpmedlet ges samt eventuella begränsningar liksom även tillverkarens råd för skötsel och underhåll. Ändring i bruksanvisning får endast göras vid specialanpassning. Efter erforderlig information ansvarar brukaren eller närstående/personal för att hjälpmedlet sköts på överenskommet sätt. Förskrivaren skall även informera om kommunens ansvar för reparation och vem brukaren eller närstående/personal kan kontakta när behov av reparation uppstår. Förskrivaren informerar också om vem som kontaktas vid förändrade förutsättningar. Förskrivaren måste förvissa sig om att brukaren har tillräckliga funktionella och kognitiva förutsättningar och kunskaper att hantera sitt hjälpmedel. Träning kan vara nödvändig och kan efter uppgjord plan överlåtas på annan person, delegeras. Delegering Delegering enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd, SOSFS, Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård: Den delegerade arbetsuppgiften ska vara klart definierad, beslutet ska vara personligt, den som meddelar delegeringsbeslut skall vara både formellt och reellt kompetent för den arbetsuppgift det gäller, beslutet ska vara tidsbegränsat - högst ett år, och alla delegeringsbeslut ska dokumenteras och undertecknas av både den som delegerar och den som mottar arbetsuppgiften. Uppföljning, utvärdering av funktion och nytta När brukaren använt sitt hjälpmedel en tid ska förskrivaren göra en uppföljning och ta reda på brukarens upplevelse av hur hjälpmedlet fungerat både för den enskilde brukarens skull och för möjligheten att dra slutsatser om nya åtgärder för brukaren samt för kunskapsutveckling. Specialanpassning Att initiera specialanpassning innebär undersökning om alternativa hjälpmedel finns som eliminerar behovet av specialanpassning. Om anpassning av hjälpmedlet inte är tillräckligt för att tillgodose behovet behöver hjälpmedlet specialanpassas. Specialanpassning är sådana ingrepp som inte ryms inom tillverkarens medgivande, så enligt Produktansvarslagen är inte tillverkaren ansvarig för produkten. Om en

13 (34) specialanpassning måste göras skickar förskrivaren en skriftlig anvisning för specialanpassningen till tekniker på HUL. Ansvaret för produktens färdiga egenskaper ligger hos den som utfärdar anvisningen. Produktansvaret övergår till förskrivaren. Förskrivaren ska godkänna den utförda specialanpassningen innan brukaren kan börja använda hjälpmedlet. Specialanpassningen dokumenteras både av tekniker på HUL och av förskrivaren. Hjälpmedel som kräver särskild prövning Alla hjälpmedel utanför sortiment samt elrullstolar, el-arbetsstolar, kognitiva hjälpmedel, tak monterade personlyftar eller andra kostnadskrävande hjälpmedel kräver särskild prövning. Ärendena behandlas av budgetansvarig för tekniska hjälpmedel i Heby kommun. Korttids lån Med korttids lån menas ett lån av hjälpmedel, A- eller B-hjälpmedel, i högst 3 månader. Elrullstol kan inte korttids lånas. Lånet kan ske i samband med tillfällig skada/funktionshinder eller p.g.a. vistelse på annan ort eller tillfällig vistelse i Heby kommun. Den funktionshindrade tar i första hand med sig sina hjälpmedel hemifrån. Hemkommunen är ansvarig. Korttids lån är inte en prioriterad åtgärd enligt kommunens ansvar utifrån HSL utan framförallt en service som kommunen tillhandahåller invånare i kommunen samt besökare. Om en person får kvarstående funktionshinder kontaktas en förskrivare för bedömning av om en förskrivning bör ske. Avgift för korttidslån fastställs av kommunfullmäktige. Korttids lån utan råd Korttids lån är inte en insats enligt HSL och kräver ingen dokumentation. En person lånar ett hjälpmedel och tar eget ansvar för lånet och återlämning av hjälpmedlet. Inga råd ges vad gäller hur man använder hjälpmedlet. Korttids lån med generella råd Ett generellt råd kan vara en information om hur ett hjälpmedel kan ställas in eller användas. Råd för hjälp till egenvård kräver ingen dokumentation. Korttids lån med individuella råd Utprovning av hjälpmedel sker. Följaktligen en HSL insats, som kräver uppföljning och medför dokumentations ansvar.

14 (34) Vid utskrivning från sjukhus Landstinget står för all utrustning och alla hjälpmedel som endast är avsedda att användas på sjukhuset. Hjälpmedel som provas ut under vistelse på sjukhus och där avsikten är att den funktionshindrade kommer att behöva hjälpmedlet hemma efter utskrivningen, bekostas av Heby kommun. Hjälpmedelsanvändarens ansvar Heby kommun lånar ut hjälpmedlet till brukaren. Hjälpmedel skall användas till vad det är avsett för och som tillverkaren ansvarar för enligt Produktansvarslagen. Användaren som brukar och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, är själv ansvarig om det inträffar en olycka. Hjälpmedelsanvändaren ansvarar för att sköta och vårda hjälpmedlet samt anmäla om hjälpmedlet behöver reparation. Ändras behovet anmäler användaren det till ansvarig förskrivare. Hjälpmedelsanvändaren ansvarar för att anmäla till förskrivaren när hjälpmedelsbehovet upphör och återlämna hjälpmedlet när det inte längre används. Tillfällig vistelse utomlands Hjälpmedel som medförs vid tillfällig utlandsvistelse måste alltid återföras till hemorten. Hjälpmedelsanvändaren står själv för alla kostnader för transport, eventuella behov av reparationer osv., varför reseförsäkring skall tecknas och betalas av hjälpmedelsanvändaren. Förskrivning till person skriven i annan kommun Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Hebys kommuninvånare. Den funktionshindrades hemlandsting/kommun är ansvarig och står för kostnaden för tekniska hjälpmedel. Den funktionshindrade tar med sig hjälpmedlen från hemkommunen. Som en service kan viss begränsad korttids utlåning ske mot avgift. Utländsk medborgare För utländsk medborgare som vistas i Heby kommun för vård/behandling gäller: Söker brukaren asyl betalar Migrationsverket akutsjukvård och de tekniska hjälpmedel som är kopplade till det. Har brukaren uppehållstillstånd kan hjälpmedel förskrivas. Uppehållstillståndet, som framgår av passet, kontrolleras av förskrivaren. Antal hjälpmedel som får förskrivas Endast ett boende, i vilket brukaren är mantalsskriven utrustas. Antalet hjälpmedel i boendet bedöms individuellt efter den funktionshindrades behov. T.ex. kan bostadens

15 (34) utformning samt närmiljön i vissa fall medföra att flera hjälpmedel behövs, som exempelvis 2 st gånghjälpmedel. Dubbelutrustning Dubbelutrustning är inte en prioriterad resurs. Brukaren tar i första hand med sig sina hjälpmedel hemifrån. Hjälpmedel för exempelvis resor och fritidshus, kan utlånas mot avgift, samma avgift som vid korttids lån. Generellt gäller det då bara hjälpmedel som finns i sortiment. Personlig utprovning/hembesök kan inte alltid utföras eller begäras, varför normalt förskrivaransvar inte föreligger. Undantag kan göras i begränsad omfattning för kommuninvånare som utbildar sig på annan ort och där förskrivna hjälpmedel är svåra att medföra. Hygienrutiner Hygienrutiner inom kommunal vård 2012, kapitel 14, från sektionen för vårdhygien vid Akademiska sjukhuset ska följas. Se medicinskt ansvarig sjuksköterska rutin för vårdhygien Flytt från Heby Kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Heby kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt vissa specialanpassade hjälpmedel. Hjälpmedelsanvändaren kontaktar ansvarig förskrivare. Förskrivaren kontaktar budget- och verksamhetsansvarig Heby kommun för samråd och kontakt tas med nya vårdgivaren för eventuellt övertagande av hjälpmedel. Vid ett övertagande har den nya kommunen ägandeansvaret samt underhållsansvar av hjälpmedlet. Kommunen skall eftersträva att brukaren inte blir utan hjälpmedel på grund av flyttning. I övrigt får brukaren kontakta hjälpmedelsverksamheten på den nya orten för att få sina behov tillgodosedda. Flytt till Heby kommun Vid inflyttning från annan kommun tas frågor om eventuellt övertagande av hjälpmedel från tidigare kommun upp med verksamhets- och budgetansvarig. Flytt inom Heby kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. För transportkostnaden står användaren, undantag görs för stationära och mobila lyftar samt individuellt utprovad säng. Återlämning När hjälpmedlen inte längre används eller behovet har förändrats skall hjälpmedlet återlämnas. Hjälpmedelsanvändaren eller närstående/personal anmäler till ansvarig förskrivare. I första hand står låntagaren för transporten, men om svårigheter uppstår kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ombesörja transporten mot en avgift. För lyft eller säng gäller att hjälpmedlet hämtas av företag med upphandlingsavtal. Eventuella återställningskostnader i bostaden vid demontering ersätts inte.

16 (34) Återtagande mot brukarens vilja kan göras Om förskrivare som vid behovsbedömning upptäcker att brukaren har hjälpmedel som inte längre kompenserar för de funktionshinder brukaren numera har och förskrivaren bedömer att behovet inte är av den art att fortsatt lån är motiverat utifrån gällande riktlinjer, kan förskrivaren besluta att hjälpmedlet ska återlämnas. Detta kan ske även om brukaren vill behålla hjälpmedlet. Det ingår i helhetsbedömningen av situationen. Stulet eller skadat hjälpmedel Förskrivaren informerar brukaren om att teckna hemförsäkring som täcker hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö. Försäkringen ska gälla i samband med stöld eller brand. Får brukaren ersättning från försäkringsbolag för förlorat eller skadat hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet d v s Heby Kommun. Skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunens hjälpmedelverksamhet för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras brukaren. Likaså om brukaren själv medvetet ändrar funktioner som påverkar hjälpmedlets säkerhet och funktion. Brukaren har i sådant fall förbrukat sin möjlighet att få låna hjälpmedel av kommunens hjälpmedelsverksamhet. Byte av hjälpmedel/ersättning av utslitna hjälpmedel Byte görs då förskrivet hjälpmedel inte går att reparera eller då det är mer kostnadseffektivt att byta ut än att reparera. Vid byte för att ersätta utslitet hjälpmedel skall ny bedömning göras efter gällande riktlinjer. Eventuella avgiftsbelagda tillbehör, t.ex. korg till rollator, som tillhör brukaren ersätts med nya i de fall hjälpmedlet inte kan repareras. Ett tidigare förskrivet hjälpmedel kan ersättas med en senare modell endast om det är medicinskt motiverat. ANSVAR INDIVIDUELLA HJÄLPMEDEL OCH GRUNDUTRUSTNING Individuellt förskrivna hjälpmedel Teknisk hjälpmedelsbudget omfattar alla individuellt förskrivna hjälpmedel, i både eget och särskilt boende. Arbetsteknisk utrustning/hjälpmedel för särskilt boende Grundutrustning - Arbetstekniska hjälpmedel/utrustning för ett visst boende ansvarar respektive enhetschef på boendet för, enligt arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön. Det åligger arbetsgivaren att tillse att arbetsmiljön är bra. Boendet

17 (34) utrustas så att miljön motsvarar de behov som de boende och personalen har, oavsett vem som för tillfället bor där och hjälpmedlen inte är individuellt förskrivna. Till grundutrustning räknas: Allmän transportrullstol Lyft (mobil och stationär) Allmän lyftsele Duschvagn Matningsstol Mobil duschstol Allmän Duschstol/pall Sängar med tillbehör (såsom grindar, madrass) Födointagshjälpmedel t.ex. petemot-kant/tallrik pipmugg bestick med tjockt handtag Glidlakan Funktionshindrades arbetssituation Arbetsplats Hjälpmedel för den funktionshindrades arbetssituation på arbetsplatsen bekostas av arbetsgivare eller försäkringskassa. Daglig verksamhet Daglig verksamhet räknas som arbetsplats och är inget boende. Tekniska hjälpmedel avsedda att användas endast på daglig verksamhet för att utföra ett arbete eller andra aktiviteter får inte förskrivas. Individuellt förskrivna hjälpmedel för HSL insatser kan förskrivas till patient som vistas på daglig verksamhet i dem fall de ska användas vid förflyttningar, träningar, behandling t ex gåbord, tippbräda. Skola Skolhuvudmannen har kostnadsansvaret för pedagogiska hjälpmedel och att skolans miljö är anpassad för den funktionshindrade. Hemkommunen står för förflyttningshjälpmedel t.ex. rullstol, samt i begränsad omfattning hjälpmedel för daglig livsföring där hjälpmedlen är svåra att ta med. AVGIFTER TEKNISKA HJÄLPMEDEL Försäljning Försäljning av medicintekniska hjälpmedel görs i princip inte. Den försäljning som förekommer genom förskrivarna gäller endast av särskilda, beslutade produkter, t.ex. rollatorkorg. För övrigt hänvisas till apotek, hjälpmedelsfirmor och öppna handeln. Pengar återbetalas inte för eventuella återlämnade hjälpmedel.

18 (34) Avgifter Avgifter vid långvariga och tillfälliga lån förekommer för vissa tekniska hjälpmedel. Det finns engångsavgifter och månadsavgifter. Vilka hjälpmedel som har avgifter redogörs i en separat bilaga, Bilaga 1 Avgifter för Rehabverksamhet och tekniska hjälpmedel. Avgifter fastställs av kommunfullmäktige. Transporter Transportkostnader Brukaren ansvarar själv för att hämta respektive återlämna hjälpmedlen om det är ett lån med generella eller inga råd, t ex korttidslån och hjälpmedel vid planerade operationer. Brukaren ansvarar själv för återlämningen av alla övriga hjälpmedel när behovet upphört. Om kommunen sköter hämtning debiteras låntagaren. För beställning av leverans eller hämtning ta kontakt med arbetsterapeut. Gäller ej transporter för avancerade hjälpmedel som; säng med el-tillsats, lyftar, elrullstolar. RIKTLINJER FÖR FÖRSKRIVNING INOM PRODUKTOMRÅDEN Produktområden Hjälpmedelsinstitutet använder sig av den internationella klassificeringen av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättningar, ISO 9999:2011, och grundar sig på hjälpmedlets funktion/syfte för brukaren. Riktlinjerna berör följande produktområden: 04 Personlig medicinsk behandling 06 Ortoser och proteser 09 Personlig vård 12 Förflyttning 15 Hushåll 18 Utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler 22 Kommunikation, information och varseblivning 24 Hantering och transporter av produkter

19 (34) 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Under denna rubrik finns en mängd medicinska behandlingshjälpmedel kallade medicintekniska hjälpmedel klass 1. De ska hanteras via behandlande klinik, med vilken brukaren har regelbunden kontakt och som är ansvarig för förskrivning av medicintekniska hjälpmedel klass 1. Kommunen ansvarar endast för några få produktkategorier enligt nedan. 0403 Hjälpmedel för andningsbehandling Fästanordning/Hållare för syrgastub på rullstol och rollator Patient som av läkare ordineras kontinuerlig syrgasbehandling får från lungkliniken en ryggsäck för syrgasbehållare. Om ryggsäcken ej fungerar tillfredställande, får fästanordning till rollator och rullstol förskrivas. I de fall det finns specialtillverkade hållare/korgar från respektive leverantör, köps dessa in till kommunen. Budget- och verksamhetsansvarig kontaktas. 0448 Rörelse-, styrke- och balans tränings redskap Ståstöd Tippbräda Förskrivs efter funktionsbedömning endast till brukare som inte klarar att stå på annat sätt och behöver daglig ståträning och när ståträningen inte kan genomföras i t.ex. träningslokal. Användning av tippbräda kräver personlig assistans eller annan person som sköter tippningen efter instruktion/delegering av sjukgymnast. 06 Ortoser och proteser Regler och rutiner för ortopedtekniska hjälpmedel inklusive ortopedtekniska skor utarbetas av Ortopedkliniken som har budgetansvar. 09 Hjälpmedel för personlig vård I princip gäller att sådana produkter som är varianter av artiklar som de flesta normalt använder och som brukar ingå som normal personlig utrustning eller i normal bostads standard, ej får förskrivas. Vissa betraktas som åtgärder för bostads anpassning. 0909 Hjälpmedel för av- och påklädning Strumppådragare På- och avklädningskrok/-pinne Knappknäppare Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln

20 (34) 0912 Hjälpmedel vid toalettbesök Flyttbar toalett/duschstol med hjul Kan förskrivas till brukare som inte kan förflytta sig till och från toalett på annat sätt. På äldreboende och gruppboende skall hygienstol räknas som grundutrustning. Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Toalettstolsförhöjning Kan förskrivas till brukare för att klara toalettbesök. Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Fristående toaförhöjning Förskrivs till max två platser i bostaden därefter får brukaren köpa själv Tillbehör: sits, stänkskydd och hink Förskrivs en st. vid utprovningstillfället. Toalettsits med inbyggd lyftanordning Kan förskrivas till funktionshindrad för att denne självständigt ska klara uppresning från låga toalettstolar, då inget annat alternativ fungerar. Installationen betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Armstöd och/eller ryggstöd-bålstöd som monteras på toaletten Kan förskrivas då stöd är nödvändiga för uppresning eller då nedsatt bålstabilitet föranleder stöd och är nödvändigt för den funktionshindrades möjlighet att klara toalettbesök. Separat dusch och/eller lufttork till toalett Förskrivs inte. Betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. 0933 Hjälpmedel vid tvättning, bad och dusch Flyttbar toalett/duschstol med hjul Kan förskrivas till funktionshindrad som inte kan förflytta sig till och från dusch på annat sätt. På äldreboende och gruppboende räknas hygienstol som grundutrustning Tillbehör av typen mjuksits får endast förskrivas när risk för trycksår föreligger. Duschvagn Kan förskrivas till funktionshindrad som inte kan förflytta sig till och från dusch på annat sätt. Kontakt tas med budgetansvarig. På äldreboende och gruppboende räknas duschvagn som grundutrustning. Duschstol/pall

21 (34) Chassi för duschstol med uppfällbara armstöd förskrivs endast till brukare som har behov av sidoförflyttning. Badbräda Kan förskrivas Antihalkmattor och antihalkband Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Handtag Handtag för väggmontering förskrivs inte genom hjälpmedelsverksamheten. De betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Skötbord Förskrivs inte. Tvättlappar, svampar och borstar Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Hjälpmedel vid manikyr och pedikyr Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. Badkarslyft Förskrivs inte. Hjälpmedel vid hårvård Förskrivs inte. Kan köpas i öppna handeln. 12 Hjälpmedel vid förflyttning Den funktionshindrades egen förflyttningsförmåga prioriteras i hemmet och närmiljön, medan mer fritidsbetonad förflyttning inte kompenseras med tekniska hjälpmedel. Vissa avgifter förekommer. 1203 Gånghjälpmedel som hanteras med en arm Stödkäpp med special utformade handtag Stödkäppar Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln

22 (34) Armbågskryckor (Kryckkäpp) Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Axillarkrycka (Krycka) Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Tillbehör: Isdubb, käpparkerare, extra doppsko. Förskrivs inte. Kan i viss utsträckning tillhandahållas, eventuella avgifter regleras i avgiftsbilagan bilaga 1. Kan köpas i öppna handeln Underarmskrycka (RA-kryckkäpp) Kan förskrivas. 1206 Gånghjälpmedel som hanteras med båda armarna Betastöd Kan förskrivas. Rollator Kan förskrivas till brukare med nedsatt balans och/eller gångförmåga, som är i behov av avlastning eller stöd vid gående och där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Inte till brukare som enbart har nedsatt förmåga att bära/transportera föremål/varor. En allmän praxis är att rollator med stora hjul endast förskrivs när brukarens närmiljö är svårframkomlig och/eller består av grus- och eller gräsytor. Klarar inte brukaren att ta rollator in i/ut ur bostaden, kan en inomoch en utomhusrollator förskrivas. Tillbehör såsom korg, bricka, käpphållare betraktas som eget ansvar och säljs, medan påbyggnadsgrepp och ryggstöd förskrivs. Gåbord manuellt och elektriskt Kan förskrivas till brukare med nedsatt balans, uppresnings- och/eller gångförmåga, som är i behov av avlastning eller stöd vid uppresning samt gående och där enklare hjälpmedel inte är tillräckligt. Elektriskt gåbord förskrivs endast när manuellt gåbord eller gåbord med gaskolv inte är passar brukarens behov. Gåbord nr två kan endast förskrivas när det första gåbordet inte fungerar i förhållandet till brukarens funktioner eller miljö. Bilanpassningar Förskrivs inte genom hjälpmedelsverksamheten. Hänvisning till försäkringskassan som ger bidrag under vissa villkor.

23 (34) 1218 Cyklar Två- och trehjulig cykel Sparkcykel, par-cykel och tandemcykel samt tilläggsutrustning till cykel Förskrivs inte. 1221 Rullstolar Manuell rullstol Kan förskrivas till funktionshindrad person för förflyttning där nedsatt förflyttningsförmåga inte kan kompenseras med gånghjälpmedel eller som komplement att användas vid längre förflyttningar. Förskrivaren skall bedöma de medicinska förutsättningarna vid förstagångsförskrivning. Vid utprovning skall förskrivaren noga gå igenom hur stora krav som ställs på körbarhet och komfort/sittriktighet för brukaren i förhållande till hur stolen ska användas, miljön, samt hur ofta stolen ska användas, bara sporadiskt användande eller totalt beroende. Gällande sortiment används i första hand. Om ingen rullstol i sortiment passar finns möjlighet att välja utanför sortiment. För rullstolar utanför sortiment är servicen nedsatt då reservdelar inte lagerförs. Kontakt tas med budget- och verksamhetsansvarig. På vissa särskilda boenden finns allmänna rullstolar som kan användas för tillfälliga och mer sporadiska transporter för personerna som bor där. Rullstolarna är inte personligt förskrivna, utan är grundutrustning. Avsikten är dock att minska behovet av individuellt förskrivna rullstolar om behovet endast är sporadiskt. Service och reparationer för dessa allmänna rullstolar ansvarar respektive avdelningschef för. På förskrivna rullstolar bekostas service och reparationer av hjälpmedelsverksamheten. Däremot inte däck och slang som bekostas av brukaren. Brukaren är även ansvarig för skötsel såsom rengöring. Tillbehör som åkpåse, nätkasse etc. ingår ej. Rullstol nr två kan endast förskrivas när den första rullstolen inte fungerar i förhållandet till brukarens funktioner eller miljö Eldriven rullstol Elektrisk rullstol ska kompensera nedsatt gångförmåga som inte kan tillgodoses av manuell rullstol. Funktionsförmågan ska vara så nedsatt att manuell rullstol inte kan hanteras.

24 (34) Kriterier: Ingen gångförmåga eller kraftigt nedsatt gångförmåga på grund av sjukdom eller smärta, dock praktiskt oanvändbar för självständig förflyttning. Med praktiskt oanvändbar menas att brukaren kan klara att förflytta sig till och från bil eller taxi men därefter ändå inte klarar att t.ex. förflytta sig i en affär trots stöd av hjälpmedel. Nedsättningen ska vara av bestående karaktär. Behovet ska ha väsentlig betydelse för brukarens dagliga liv, vara frekvent, minst 2 ggr/vecka under sommarhalvåret och ha stor betydelse för brukarens möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. Brukaren ska kunna köra rullstolen självständigt med eller utan följeslagare, utan fara för sig själv eller andra. I trafiken ska omdöme visas. Slingstyrd elrullstol förskrivs inte. Läkare konsulteras för den medicinska bedömningen. Läkaren bedömer om det finns andra faktorer som kan påverka körförmågan såsom sjukdomar, medicinering, syn, hörsel, och kognitiva funktioner. Läkaren bedömer även brukarens möjligheter att framföra elrullstolen och lämnar ett utlåtande om huruvida innehavet av elrullstol gagnar brukarens aktivitet eller om brukarens tillstånd kan påverkas negativt av gång. Beredningsunderlag fylls i av leg Arbetsterapeut där brukarens diagnos, prognos och aktivitetsanalys framgår. Bedömningen kan kompletteras av leg. Sjukgymnast. Den sammantagna bedömningen ska grunda sig på prioritetsordningen, sid 10. Beslut fattas av budget- och verksamhetsansvarig, som skickar skriftligt besked om beslut till förskrivaren. Förskrivning sker dock av ansvarig leg. Arbetsterapeut först efter att utprovning och körning fallit väl ut och alla krav är uppfyllda och alla underlag är klara. Förvaringsmöjlighet krävs, torrt och låsbart utrymme, minst +5 grader C. Altan eller balkong är inte godkända som förvaringsplats. Förskrivaren är skyldig kontrollera förvaringsplats. Vid avsaknad av förvaringsplats som uppfyller kraven, får ej elrullstol förskrivas. Kontrakt skrivs med brukaren angående lån av elrullstol och vilka krav som gäller samt ansvarsfördelning. Utprovning skall helst ske i den miljö rullstolen är tänkt att användas. Körträningen ansvarar förskrivaren för, enligt lokala rutiner för elrullstolsträning, samt att brukaren får information om gällande trafikregler och försäkringskrav. Hastigheten på eldriven rullstol rekommenderas av HI till 10km/h. Av säkerhetsskäl kan lägre hastighet vara nödvändig. Brukaren skall informeras om att det finns risker att köra elrullstol. Förskrivaren bedömer om brukaren uppfyller kraven för elrullstolsanvändande. Uppföljning sker efter tre månader, därefter görs uppföljning en gång per år då ansvarig förskrivare bedömer om mål och krav fortfarande efterlevs. Om inte kan elrullstolen återtas.

25 (34) Vid omförskrivning behöver inte ansökan om ny hälsoutredning lämnas av läkare om tidigare utredning finns i brukarens akt hos budgetansvarig och brukaren har oförändrat hälso/funktionsstatus. Beredningsunderlag ska dock fyllas i, med motivering för elrullstolsbyte och lämnas till budgetansvarig. Elrullstolsanvändarens ansvar gällande försäkring och skötsel: Att använda rullstolen på ett ansvarsfullt sätt, används den vårdslöst kan elrullstolen återtas. Att sköta normalt underhåll så onödig förslitning inte uppstår. Måste reparation utföras och rengörning är nödvändig kan användaren faktureras kostnaden för rengörning. Att hålla däck pumpade samt stå för kostnaden för eventuellt material vid byte/reparation av däck och slang, hjälpmedelsverksamheten står för arbetskostnaden. Användaren kontaktar alltid förskrivaren vid behov av reparation/service dagtid. För akut åtgärder, såsom transport av elrullstol som stannat under körning, kvällar och helger kontaktar användaren Relita fastighetsjour. Brukaren får inte själv göra reparationer eller anpassningar av elrullstolen. Ansvara för kostnad av glödlampor. Ansvara för laddning av batterier regelbundet, även var l4:e dag under perioder med ringa användning till exempel vintertid. Försäkring: Att själv stå för försäkring vid stöld, brand och ansvar samt reseförsäkring om elrullstolen ska tas med utomlands. Informera ansvarig förskrivare när elrullstolen tas med utomlands. Om inte elrullstolsanvändaren uppfyller sitt ansvar, kan elrullstolen återtas. Att betala avgift för elrullstolen. Betalning sker via faktura fortlöpande så länge brukaren innehar elrullstol. Rullstol med ståfunktion Kan förskrivas till brukare som klarar att självständigt framföra stå-rullstolen och som är i behov av uppresning för att klara sitt dagliga liv i bostad och närmiljö. Vidare kan rullstol med ståfunktion förskrivas till brukare som inte kan använda andra stå-hjälpmedel, t.ex. tippbräda eller ståstöd, förutsatt att användningen är kontinuerlig, d.v.s. 3 ggr/v. Läkare konsulteras för den medicinska bedömningen, ev. andra inverkande sjukdomar och medicinering, samt läkarens bedömning av brukarens möjlighet att använda rullstol med ståfunktion. Kontakt tas med budget- och verksamhetsansvarig. Uppföljning skall ske 1 ggr/år då ansvarig förskrivare bedömer om mål och krav fortfarande efterlevs. Om inte kan stårullstolen återtas. Brukarens ansvar: se elrullstol

26 (34) 1224 Tilläggs utrustning till rullstolar Drivaggregat Elektriskt drivaggregat får förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Anhörig, närstående som vårdar och som har svårt att framföra brukaren i transportrullstol kan ansöka om elektriskt drivaggregat på manuell rullstol. Hänsyn tas till brukarens vikt, eventuell funktionsnedsättning hos den anhörige samt utemiljön. Behovet måste vara frekvent, minst 2 ggr/vecka under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för brukaren och närståendes vardag. Om funktionen ska utnyttjas av baspersonal tas beslut samt kostnad av respektive avdelningschef. En uppdelning av kostnaden för rullstolen respektive vårdarstyrning/drivaggregat kan göras, där hjälpmedelsverksamheten står för rullstolens kostnad. Drivaggregat som aktiveras med drivhjulen får förskrivas som alternativ till elrullstol. Kontakt tas med budget - verksamhets ansvarig. Uppföljning skall ske efter 3 månader samt en gång per år. Rullstolsbord Bälte och sele Bälte/sele och bord får endast användas för att möjliggöra aktivering och om rullstolsanvändaren själv kan lossa dem eller ge sitt samtycke. Vid förskrivning av bälte skall Heby kommuns rutin för området Vissa skyddsåtgärder följas. 1230 Överflyttnings hjälpmedel Glidbräda och glidmatta/glidlakan Förskrivs endast när brukaren själv kan lägesändra eller vårdas av närstående. På särskilda boenden är detta grundutrustning. Fristående lyftbåge/golvdävert Förskrivs efter funktionsbedömning. Vridplatta Kan förskrivas om brukarens möjlighet att medverka vid förflyttning ökar. Överförflyttningsplattform Får förskrivas till brukare som inte klarar att förflytta fötterna men som ändå klarar att medverka vid förflyttningen. Vårdarbälte typ Flexibelt Förskrivs endast när brukaren har behov av en eller flera personer vid förflyttning vid gång. På särskilda boenden är detta grundutrustning. 1236 Personlyftar Mobil personlyft Mobil stålyft Stationär personlyft (tak-, vägg- eller golvmonterad) Förskrivs genom hjälpmedelsverksamheten till brukare som ej kan förflyttas på annat sätt, om lyft behövs på särskilt boende ingår det i grundutrustningen.

27 (34) Förskrivaren skall särskilt noga avväga brukarens behov av egen medverkan med andra alternativ till överflyttning, kontra personalens arbetsinsats och rehabiliteringsbehovet kontra arbetsmiljön. Stationära personlyftar förskrivs endast när mobil lyft inte fungerar, eller om särskilda skäl föreligger t.ex. om patients medicinska status väsentligt påverkas. Personlyftar skall kontrolleras 1ggr/år enligt Svensk Standard, där följande anges: "På ägarens eller uthyrarens ansvar" skall lyften varje år provas av en sakkunnig person, som har kunskap om konstruktion, användning och skötsel. Kontrollen skall omfatta bärande delar, drivande och stoppande organ med avseende på slitage och ev. skador, samt funktionsprov av säkerhetsanordningar. Stationär lyft monterad på annan produkt: Badkarslyft och billyft får ej förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Billyft kan i vissa fall sökas genom Försäkringskassan. Toalettstolsmonterad lyft kallas toalettsits med lyftanordning Kan förskrivas till funktionshindrad för att denne självständigt ska klara uppresning från låga toalettstolar, då inget annat alternativ fungerar. Installationen betraktas som åtgärd för bostadsanpassning. Lyftsele Förskrivas individuellt. Hjälpmedelsinstitutets kombinationslista för lyft och selar används. Lyft och sele tillsammans räknas som en funktionell enhet. Undantag gäller lyftsele som på särskilda boenden generellt används för lyft av brukare från golv. Inga anpassningar/ändringar eller lagningar får göras på selar av någon annan är hjälpmedelsleverantören. Periodisk kontroll av lyftselar genomförs 2 ggr/år av paramedicinsk personal Selar som är slitna och trasiga kastas omedelbart. 15 Hjälpmedel i hushållet Grundfunktionen att äta och dricka självständigt prioriteras men inte funktioner på högre nivå såsom hjälpmedel för matlagning, diskning och sömnad. 1509 Hjälpmedel för att äta och dricka Bestick Mugg, bägare, piplock, glas Pet-emot-kant Förskrivs inte. Endast avancerade specialbestick och som inte kan köpas i öppna handeln förskrivs. På särskilda boenden är detta grundutrustning