Tekniska hjälpmedel för daglig livsföring reviderade riktlinjer SN-2010/172

Transkript

1 Socialnämnden FÖRSLAG TILL BESLUT Estelle Karlsson (m) Ordförande Socialnämnden Tekniska hjälpmedel för daglig livsföring reviderade riktlinjer SN-2010/172 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderade riktlinjer gällande tekniska hjälpmedel för daglig livsföring i Knivsta kommun Estelle Karlsson ordförande

2 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Mona Stålhandske Datum SN-2010/ Socialnämnden Tekniska hjälpmedel för daglig livsföring reviderade riktlinjer SN-2010/172 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att anta reviderade riktlinjer gällande tekniska hjälpmedel för daglig livsföring i Knivsta kommun Bakgrund Under 2009 genomfördes en granskning av hjälpmedelsverksamheten i knivsta kommun. I rapporten framkom att ett av utvecklingsområdena var att se över och uppdatera riktlinjerna samt att synkronisera riktlinjerna med övriga dokument som berör verksamheten. Rutinerna för förskrivarna borde vara tydliga och enhetliga. Hjälpmedelsansvarig har bearbetat riktlinjerna i syfte att förenkla och uppdatera dokumentet. Under arbetets gång har diskussioner förts med verksamhetsansvarig och förskrivare. I stora drag innebär revideringen följande förändringar: Uppdatering till gällande sortiment. Prioriteringar vid förskrivning av tekniska hjälpmedel är justerade utifrån de principer som riksdagen beslutat ska vara vägledande för hälso- och sjukvård samt utifrån prioriteringscentrum i Linköpings rapporter. Justering av riktlinjer för skydds- och tvångsåtgärder, rullstolsbälten, rullstolsbord och sänggrindar, då SOSFS 1980:87 upphört att gälla. Tillägg: kunden ska kunna erbjudas en andra bedömning om han/hon ej är nöjd med bedömningen av sitt hjälpmedelsbehov. Hygienmadrass ska kunna förskrivas tillsammans med vårdsäng till person i ordinärt boende oavsett om personal är involverad eller ej.

3 Tillägg: Kognitiva hjälpmedel ska utöver tidigare kriterier kunna förskrivas om en person har svårt att hantera mer än en produkt eller orientera sig i sin omgivning/närmiljö för att öka sin självständighet. (Gemensamt tillägg för samtliga kommuner i länet och HUL-samarbetet.) EU-medborgares rätt till hjälpmedel. Att beslut ska fattas av socialnämnden om fler rullstolar än två behövs är borttaget i förslaget. Annika Placido Socialchef

4 Tekniska hjälpmedel för daglig livsföring Riktlinjer Knivsta kommun Gäller tekniska hjälpmedel till personer 21 år och äldre med rörelsehinder eller kognitivt funktionshinder. Fastställd av socialnämnden Knivsta kommun 2010-

5 1 Innehållsförteckning sid. Grundläggande principer 3 Hjälpmedel för daglig livsföring 3 Hjälpmedelsorganisationen, ansvar 3 Ansvar för tekniska hjälpmedel i Knivsta kommun 3 Bashjälpmedel 4 Avancerade hjälpmedel 4 Sortimentsgruppsarbete, upphandling 4 Särskilt hjälpmedelsbeslut 4 Hjälpmedelsinstitutet 4 Myndighetsansvaret 4 CE-märkning 4 Styrande dokument 5 Skydds- och tvångsåtgärder 5 Olycka eller olyckstillbud 5 Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall 5 Förskrivning av tekniska hjälpmedel 6 Förskrivningsrätt och kompetenskrav 6 Förskrivningsprocessen 6 Behovsbedömning 6 Prioriteringsgrunder 6 Knivsta kommuns prioriteringsordning, tekniska hjälpmedel 7 Antal hjälpmedel som får förskrivas 7 Fritidsboende 7 Specialanpassning 7 Leverans, montering, installation 7 Byte av hjälpmedel 7 Återlämning och återställning efter nedmonterat hjälpmedel 8 Återtagande mot kundens vilja 8 Korttidslån 8 Avgifter 8 Stulet eller skadat hjälpmedel 8 Överklagan 8 Regler gällande vistelse och bostadsort 8

6 2 Utlandsvistelse 8 Flytt inom Knivsta kommun 8 Flytt till annan kommun 9 Flytt till Knivsta kommun 9 Förskrivning till person skriven i annan kommun 9 Personer som vistas i Knivsta kommun för vård och behandling 9 Utländsk medborgare 9 Stödprocesser 9 Förebyggande och avhjälpande underhåll 9 Rekonditionering 10 Utrangering 10 Bortskänkande av begagnade hjälpmedel 10 Kundens ansvar 10 Driftkostnader 10 Försäkring 10 Egen vård 10 Riktlinjer för produktgrupper 11 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling 11 Hjälpmedel för personlig vård 11 Hjälpmedel vid förflyttning 11 Hjälpmedel i hushållet 15 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler 15 Hjälpmedel för kommunikation och information 16 Hjälpmedel för hantering och transporter av produkter 17 Exempel när hjälpmedel inte förskrivs från hjälpmedelsverksamheten 18 Basutrustning 18 Arbetstekniska hjälpmedel 18 Skolhjälpmedel 18 Hjälpmedel till arbetsplatsen 18 Bilanpassningar och billyft 18 Trygghetslarm 18 Tekniska hjälpmedel till personer under 21 år 18 Hörapparater, syn- och talhjälpmedel samt ortopedhjälpmedel 19 Medicinteknisk utrustning 19

7 3 Riktlinjer för tekniska hjälpmedel för daglig livsföring Grundläggande principer Utifrån principen om alla människors lika värde är det hälso- och sjukvårdens d.v.s. landstingens och kommunernas ansvar att erbjuda insatser inom, vård, rehabilitering och habilitering till alla utifrån behov och förväntad nytta. FN:s fjärde standardregel tar upp behovet av stöd och service och inbegriper då hjälpmedel som bidrar till att personer med funktionsnedsättning kan bli oberoende i det dagliga livet och utöva sina rättigheter. Personer med funktionsnedsättning skall beredas möjlighet till ett jämlikt och aktivt deltagande i samhällslivet. Hjälpmedel för det dagliga livet är ett av flera medel för att nå delaktighet. Hjälpmedel är en integrerad del av hälso- och sjukvården och kan inte isoleras från andra vård- och behandlingsinsatser. Hjälpmedel för daglig livsföring Det finns ingen fastställd definition i lag eller författning av begreppet hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning men det finns bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatserna. Varje sjukvårdshuvudman fastställer vilka enskilda produkter hälso- och sjukvården ska tillhandahålla som personliga hjälpmedel i det dagliga livet. Med tekniska hjälpmedel för daglig livsföring avses här de hjälpmedel som återfinns under produktgrupper och kräver hälso- och sjukvårdens kompetens för bedömning och utprovning. Hjälpmedlen ska förbättra, vidmakthålla eller kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet. Hjälpmedelsorganisationen, ansvar I Uppsala län har kommunerna ansvaret för individuellt utprovade tekniska hjälpmedel till personer från 21 år och äldre med rörelsehinder (ÄDEL reformen 1992) och för kognitiva hjälpmedel till personer över 21 år (beslut Regionförbundet 2004). Ansvar för tekniska hjälpmedel i Knivsta kommun Ansvarig vårdgivare i Knivsta kommun är socialnämnden. Vårdgivaren ansvarar för att det i ledningssystemet finns rutiner för hur varje verksamhet ska organiseras för att möjliggöra en säker användning och hantering av medicintekniska produkter. Verksamhetschefen ansvarar för att verksamheten organiseras så att medicintekniska produkter används och hanteras säkert. Hjälpmedelsansvarig ansvarar för rutinerna runt tekniska hjälpmedel och hjälpmedelsbudgeten. Hjälpmedelsansvarig representerar kommunen i det länsövergripande samarbetet i HUL (Hjälpmedel Uppsala Län). Legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, arbetsterapeuter, sjukgymnaster och sjuksköterskor med förskrivarbehörighet ansvarar för förskrivning av tekniska hjälpmedel inom respektive produktområden.

8 4 Bashjälpmedel Bashjälpmedel (enklare hjälpmedel) lagerhålls och rekonditioneras i Knivsta kommuns egen regi. Avancerade hjälpmedel Knivsta kommun ingår i ett länsövergripande samarbete mellan länets kommuner genom samverkansavtal med HUL (Hjälpmedel Uppsala Län). HUL bistår kommunerna i hjälpmedelsfrågor med specialistkompetens och praktisk hantering kring avancerade hjälpmedel, t ex: administration och beställning distribution och förrådshantering konsultation vid hjälpmedelsutprovning teknisk service förskrivarutbildning upphandling samordning av sortimentsgrupper Sortimentsgruppsarbete, upphandling För länets kommuner är det gemensamma sortimentsgruppsarbetet grunden för upphandlingar av tekniska hjälpmedel inom olika produktområden. I sortimentsgruppsarbetet deltar förskrivarrepresentanter från kommunerna och landstinget, hjälpmedelskonsulent och tekniker från HUL samt representanter från brukarorganisationerna. Enligt lagen om offentlig upphandling upphandlas produkter/sortiment, service, rekonditionering, reparationer och transporter av hjälpmedel. Upphandlingarna administreras av HUL. Förändring av produktområden i hjälpmedelssortimentet beslutas av Socialnämnden. Särskilt hjälpmedelsbeslut Vid vissa dyrare och mer avancerade hjälpmedel och hjälpmedel utanför sortiment ska förskrivaren göra en förfrågan i ett beredningsunderlag för särskilt beslut. En beredningsgrupp granskar underlagen och yttrar sig rådgivande. Beslut fattas av hjälpmedels- och budgetansvarig om kostnaden för hjälpmedlet understiger kr. Om kostnaden överstiger kr eller om behov finns att göra undantag från riktlinjerna fattas beslut av socialnämnden. Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Huvudmän är staten och Sveriges Kommuner och Landsting. Myndighetsansvaret Läkemedelsverket ansvarar för tillsynen av tillverkare och medicintekniska produkter inklusive specialanpassad produkter. Socialstyrelsen ansvarar för tillsynen över den yrkesmässiga användningen av medicintekniska produkter. CE märkning Hjälpmedel som förskrivs för daglig livsföring är medicintekniska produkter. För att få sätta en medicinteknisk produkt på markanden ska den vara CE-märkt, undantaget är

9 5 specialanpassade produkter. Genom CE-märket tar tillverkaren på sig ansvaret för att produkten överensstämmer med regelverkets krav. En CE-märkt produkt skall: uppfylla alla väsentliga krav och detta skall ha verifierats på rätt sätt ha märkning och bruksanvisning på svenska ha en ansvarig tillverkare/representant inom EES. Styrande dokument: SFS 1982:763 (HSL) SFS 1992:18 SFS 1993:584 SFS 1993:876 SFS 1997:1160 SFS 1998:531 (LYHS) SFS 2004:451 SFS 2007:1091 (LOU) SFS 2008:355 LVFS 2001:8 LVFS 2003:11 SOSFS 1997:14 SOSFS 2001:12 SOSFS 2002:4 SOSFS 2005:12 SOSF 2005:28 SOSFS 2008:1 SOSFS 2009:6 SKL 2010 Hälso- och sjukvårdslagen. Reglerar sjukvårdshuvudmännens ansvar för tekniska hjälpmedel. Produktansvarslagen. Lagen om medicintekniska produkter. Förordning om medicintekniska produkter. Arbetsmiljölagen. Reglerar arbetsgivarens ansvar för arbetstekniska hjälpmedel. Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Produktsäkerhetslagen. Lagen om offentlig upphandling. Patientdatalagen. Tillverkarens skyldighet att rapportera olyckor och tillbud med medicintekniska produkter Medicintekniska produkter. Tydliggör de krav som ska uppfyllas för att en medicinteknisk produkt ska få CE-märkas och släppas ut på marknaden. Ändringar 2004:11, 2007:3, 2009:18. Delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om användning och egentillverkning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria samt lokal avvikelsehantering. Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Bedömning om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Vård av personer från andra länder. Femte omarbetade upplagan. Skydds- och tvångsåtgärder Sänggrindar, rullstolsbord, bälten och selar till rullstol samt andra hjälpmedel som hindrar en person att resa sig, komma ur sängen eller röra sig fritt kräver personens samtycke för att förskrivas. Se riktlinjer från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Olycka eller olyckstillbud Om en olycka eller ett tillbud inträffar i samband med användning av ett hjälpmedel ska hjälpmedlet omedelbart tas ur bruk och orsaken utredas. Avvikelserapport enligt gällande rutiner lämnas till medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) och till hjälpmedelsansvarig. Hygienrutiner och smittskydd samt hantering av riskavfall Hygienrutiner för kommunal vård i Uppsala län från sektionen för vårdhygien vid

10 6 Akademiska sjukhuset ska följas. Se medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) riktlinjer. Förskrivning av tekniska hjälpmedel Förskrivningsrätt och kompetenskrav Förskrivare av tekniska hjälpmedel i Knivsta kommun är för olika produktområden, arbetsterapeuter och sjukgymnaster anställda i kommunen eller anställda av utförare som är kontrakterade av kommunen. Sjuksköterskor kan ha förskrivningsrätt för antidecubitusmadrasser. För vissa hjälpmedelsgrupper har några arbetsterapeuter och sjukgymnaster inom landstinget förskrivningsrätt. Fullföljd förskrivarutbildning är ett krav för att få förskrivarbehörighet. Tidsbegränsad dispens kan ges vid särskilda omständigheter. Förskrivare av hjälpmedel till medborgare i Knivsta kommun ska följa riktlinjerna för tekniska hjälpmedel, förskrivningsprocessen och gällande rutiner samt ha kännedom om aktuella lagar, föreskrifter och förordningar. Förskrivaren skall dokumentera insatserna i patientjournal samt se till att hjälpmedelsinnehav för person registreras i gällande datasystem. I förskrivningsprocessen ingår att: bedöma behovet av insatser prova ut, anpassa och välja lämplig specifik produkt vid behov initiera specialanpassning instruera, träna och informera följa upp och utvärdera funktion och nytta Behovsbedömning Förskrivning av hjälpmedel ska utgå från en behovsbedömning som innefattar tillståndets svårighetsgrad, hur angeläget hjälpmedlet är, vilken effekt/nytta hjälpmedlet har för individen, nyttjandegrad, konsekvens om insatsen inte utförs, riskanalys samt kostnadseffektivitet. Den lägsta nivån av nödvändig åtgärd som kompenserar för funktionsnedsättningen skall väljas framför en mer avancerad. Planeringen ska ske i samverkan med kunden som skall ha ett reellt och aktivt inflytande i hela förskrivningsprocessen. Prioriteringsgrunder: Följande tre principer ska enligt riksdagens beslut vara vägledande för alla prioriteringar inom hälso- och sjukvård: 1. Människovärdesprincipen. Alla människor har lika värde och samma rätt till vård oavsett vem de är, vad de har eller gör. Det är endast den samlade bedömningen av behovet som ska avgöra insatsen. 2. Behovs- och solidaritetsprincipen. Resurserna ska främst satsas på de medborgare som har de största behoven. Behoven hos svaga grupper och grupper som har svårt att göra sina röster hörda ska särskilt beaktas. 3. Kostnadseffektivitetsprincipen. En rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet, bör eftersträvas vid valet av olika åtgärder. Principerna är rangordnade. Människovärdesprincipen går före behovs- och solidaritetsprincipen som går före kostnadseffektivitetsprincipen. Begreppet prioritering innebär att något ges företräde framför något annat.

11 7 Knivsta kommuns prioriteringsordning vid förskrivning av tekniska hjälpmedel: Svåra och omfattande funktionsnedsättningar med stort stödbehov prioriteras framför mindre omfattande funktionsnedsättningar med lägre stödbehov Långvariga, bestående funktionsnedsättningar prioriteras framför övergående, tillfälliga behov Grundläggande personliga aktiviteter som att äta, dricka, klara toalettbesök, förflytta sig och sköta sin hygien prioriteras framför aktiviteter som hushållsarbete och att t ex uträtta ärenden och inköp i närområdet. Konsekvenserna för individen om åtgärden inte genomförs ska beaktas. Antal hjälpmedel som får förskrivas Bedömning sker individuellt. Generellt gäller att ett hjälpmedel per användningsområde förskrivs. Endast ett boende, i vilket personen är mantalsskriven utrustas. Fritidsboende Individuella hjälpmedel får inte förskrivas till fritidshus eller boende för fritidsaktivitet. Specialanpassning Det är en specialanpassning när: produkter kombineras på ett sätt som tillverkaren inte avsett eller godkänt ingrepp görs i konstruktionen eller tillägg görs på en färdig produkt man konstruerar eller tillverkar ny produkt en färdig produkt används på ett nytt sätt inom ett nytt användningsområde som avviker från tillverkarens anvisning Vid en specialanpassning: ska det vara utrett att det inte finns alternativa hjälpmedel som eliminerar behovet av specialanpassning ska utföraren vara registrerad hos Läkemedelsverket. ska alltid en skriftlig anvisning finnas som grund ska produkten märkas med specialanpassad produkt och inte vara CE-märkt. ska specialanpassningen dokumenteras av både hjälpmedelstekniker och förskrivare övertar förskrivaren som utfärdat anvisningen produktansvaret från tillverkaren och för de egenskaper produkten får ansvarar hjälpmedelstekniker som utfört specialanpassningen för det tekniska utförandet Leverans, montering, installation Hjälpmedel som levereras till en kund och installeras eller monteras ska alltid kontrolleras innan det tas i bruk. Tillverkarens bruksanvisning ska medfölja. Byte av hjälpmedel Hjälpmedel kan bytas ut vid förändringar i kundens funktionshinder som motiverar ny förskrivning eller om förskrivet hjälpmedel är utslitet och inte kan repareras. Vid byte av hjälpmedel ska förskrivaren göra en ny bedömning enligt gällande riktlinjer.

12 8 Återlämning och återställning efter nedmonterat hjälpmedel När hjälpmedlen inte längre används eller behovet har förändrats skall hjälpmedlet återlämnas. Kunden, närstående eller personal anmäler detta till förskrivaren. I första hand står kunden för transporten. Endast om svårigheter uppstår med transport, kan kommunens hjälpmedelsverksamhet ordna transporten. Eventuella återställningskostnader i bostaden vid demontering av kommunägda hjälpmedel ersätts inte. Återtagande mot kundens vilja Ett förskrivet hjälpmedel kan återtas mot kundens vilja: när hjälpmedlet inte längre kompenserar för de funktionsnedsättningar kunden har och förskrivaren bedömer att behovet inte är av den art att fortsatt lån är motiverat utifrån gällande riktlinjer. när kunden inte följer givna instruktioner, missköter hjälpmedlet, hanterar eller använder hjälpmedlet på ett osäkert sätt eller på ett som hjälpmedlet inte var avsett för. Korttidslån Vid tillfälligt behov av hjälpmedel för förflyttning och personlig vård kan hjälpmedel som finns i basförråd lånas ut upp till tre månader mot avgift. Detta gäller t ex vid tillfällig vistelse på annan ort och vid en persons tillfälliga vistelse i Knivsta kommun. Avgifter Avgifter tas ut för lån av tekniska hjälpmedel enligt gällande beslut i kommunfullmäktige. Stulet eller skadat hjälpmedel Får kunden ersättning från försäkringsbolag för skadat eller förlorat hjälpmedel ska ersättningen betalas till ägaren av hjälpmedlet, d v s Knivsta kommun. Kommunen bekostar självrisken. Om försäkringen inte täcker förlusten ersätter kommunen hjälpmedlet upp till 2000 kr värde. Hjälpmedel överstigande 2000 kr värde, debiteras kunden. Kostnad för skada uppkommen vid normal användning av hjälpmedlet ansvarar kommunen för. I uppenbara fall av vårdslöshet debiteras kunden. Överklagan Bedömning av hjälpmedelsbehov är en insats enligt hälso- och sjukvårdslagen och kan därför inte överklagas. Personer som anser sig ha fått en felaktig bedömning av sitt hjälpmedelsbehov kan i vissa fall erbjudas en andra bedömning av annan förskrivare. Regler gällande vistelse- och bostadsort Utlandsvistelse Tekniska hjälpmedel som medförs vid tillfällig utlandsvistelse måste alltid återföras till Knivsta kommun. Kunden står själv för alla kostnader för transport och eventuella reparationer eller reservdelar utomlands. Reseförsäkring rekommenderas för de hjälpmedel som tas med. Gäller det eldriven rullstol ska förskrivaren informeras och tekniker vid HUL, Hjälpmedel Uppsala Län kontaktas före resan. Flytt inom Knivsta kommun Förskrivna hjälpmedel medtas vid flytt till annan bostad inom kommunen. Kunden står för transportkostnaden med undantag för flytt av stationär lyft och individuellt förskriven säng. Kunden ska meddela ansvarig förskrivare planerad flytt till annan bostad.

13 9 Flytt till annan kommun Grundpolicyn är att hjälpmedel återlämnas till Knivsta kommun vid flytt från orten. Undantag kan göras för vissa hjälpmedel som behövs omedelbart för den dagliga livsföringen på nya orten, samt för vissa specialanpassade hjälpmedel. Kunden ska i god tid innan flytt kontakta ansvarig förskrivare som efter bedömning överlämnar ärendet till hjälpmedelsansvarig. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna för de hjälpmedel som behöver tas med vid flytt. Flytt till Knivsta kommun Vid inflyttning från annan kommun tas frågor om eventuellt övertagande av hjälpmedel från tidigare kommun med hjälpmedelsansvarig. En överenskommelse om ansvarsövertagande görs mellan kommunerna. Om en person önskar ta med elrullstol förskriven i annan kommun vid flytt till Knivsta kommun behövs läkarintyg med medicinskt underlag för elrullstol innan beslut om övertagande a hjälpmedlet. Förskrivning till person skriven i annan kommun Huvudprincipen är att förskrivning endast sker till Knivsta kommuns medborgare. När en person är hemmahörande i annan kommun ansvarar hemlandstinget eller hemkommunen för kostnaden för tekniska hjälpmedel. I första hand ska aktuella hjälpmedel tas med från hemkommunen. Vistelsekommunen, här Knivsta kommun är enligt HSL skyldig att tillhandahålla sjukvård, där tekniska hjälpmedel ingår, av akut karaktär. Som en service kan också viss korttidsutlåning ske mot avgift. Personer som vistas i Knivsta kommun för vård/behandling Förskrivning sker i samråd med personens hemlandsting/kommun som står för kostnaden för hjälpmedlet. Utländsk medborgare För utländsk medborgare som vistas i Knivsta kommun gäller vid behov av tekniska hjälpmedel att: utländsk medborgare från EU/EES-land har vid tillfällig vistelse rätt till nödvändiga hjälpmedel mot uppvisande av EU-kort 1 utländsk medborgare från land utanför EU/EES-länderna kan inte få hjälpmedel förskrivna utan får själv bekosta hjälpmedel, är personen turist gäller reseförsäkring om personen har uppehållstillstånd kan hjälpmedel förskrivas, uppehållstillståndet kontrolleras av förskrivaren Migrationsverket ersätter vissa kostnader för akut sjukvård och därtill kopplade hjälpmedel för asylsökande personer som en kompletterande service kan viss korttidsutlåning ske mot avgift Stödprocesser Förebyggande och avhjälpande underhåll Förebyggande och avhjälpande underhåll ska utföras enligt tillverkarens anvisning. Underhåll av bashjälpmedel sker i egen regi i Knivsta och för avancerade hjälpmedel via HUL. 1 Viss oklarhet råder beträffande kommunernas ansvar att tillhandahålla hjälpmedel till EU-medborgare. I väntan på förtydligande gäller ovanstående.

14 10 Rekonditionering Rekonditionering ska utföras enligt tillverkarens instruktioner, delar och material som används ska uppfylla tillverkarens specifikationer. Utrangering Ett hjälpmedel ska utrangeras när det inte går att reparera så att det uppfyller leverantörens specifikation eller säkerhetsmässiga krav och när tillverkaren angivit en längsta livslängd. Vid utrangering ska hjälpmedlet omhändertas på ett miljövänligt sätt och enligt tillverkarens anvisning. Bortskänkande av begagnade hjälpmedel Endast aktuellt för produkter som är i utgåendesortiment alternativt när ett hjälpmedel vid återlämning skulle utrangeras. Beslut tas av budgetansvarig. Kundens ansvar Ett förskrivet tekniskt hjälpmedel är ett lån från Knivsta kommun till en specifik kund. Kunden ansvarar för att sköta och vårda hjälpmedlet samt anmäla om reparation behövs. Ändras behovet ska det anmälas till ansvarig förskrivare. När behovet upphör ska hjälpmedlet återlämnas väl rengjort. Hjälpmedlet skall användas till det produkten är avsedd för och på avsett sätt. Information vid förskrivningen och information i bruksanvisningen ska följas. Om oklarhet råder i användandet av hjälpmedlet ska ansvarig förskrivare kontaktas. Om kunden använder och hanterar hjälpmedlet på ett sätt som det inte är avsett för, står kunden själv ansvarig om en olycka inträffar. Driftskostnader Kunden står för driftskostnader som elförbrukning, batterier och kostnader för punktering. Försäkring Kunden rekommenderas att se över sitt försäkringsskydd beträffande hjälpmedel i hemmet och dess närmiljö vid stöld och brand samt att teckna reseförsäkring om hjälpmedlet ska tas med på resa. Egenvård När en produkt inte kräver hälso- och sjukvårdens särskilda kompetens för bedömning och utprovning gäller den enskilde medborgarens ansvar för egenvård. Produkter som normalt används av personer utan funktionshinder och är tillgängliga i öppna handeln är medborgarens egenansvar. Dessa produkter får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten.

15 11 Riktlinjer för produktgrupper Hjälpmedlen är ordnade i produktområden och klassificerade enligt ISO 9999:2007. Separat sortimentsförteckning anger vilka produkter som ingår i sortimentet. Hjälpmedelssortimentet avser uppfylla ca 80 % av behoven. Förskrivare som efter utprovning bedömer att ett behov inte kan tillgodoses i befintligt sortiment men att hjälpmedel utanför sortiment tillgodoser behovet gör en förfrågan i beredningsunderlag för särskilt hjälpmedelsbeslut. 04 Hjälpmedel vid personlig medicinsk behandling Madrasser och madrasskydd avsedda för trycksårsprevention Antidecubitusmadrass förskrivs till person för att förebygga eller behandla trycksår. Förskrivs inte för komfort eller smärtlindring. Undantag kan göras i livets slutskede. Får inte ersätta andra nödvändiga åtgärder för sårläkning som lägesändring eller intag av föda och dryck Ståbarrar och Ståstöd Särskilt hjälpmedelsbeslut Tippbräda Särskilt hjälpmedelsbeslut Förskrivs till person som inte klarar av att stå på annat sätt och som behöver daglig ståträning som inte går att genomföra i träningslokal. 09 Hjälpmedel för personlig vård Strumppådragare På- och avklädningskrokar/-pinnar Knappknäppare Förskrivs till person som inte klarar på- och avklädningsmomenten på annat sätt Flyttbara toalettstolar, med och utan hjul Förskrivs till person som inte klarar förflyttning till och från toalett/dusch på annat sätt Toalettstolsförhöjningar, fristående Toalettstolsförhöjningar, fasta tillsatser Armstöd och/eller ryggstöd som monteras på toaletten Förskrivs till person för att denne ska klara toalettbesök Bad- och duschstolar, badbrädor Förskrivs till person för att denne ska klara att duscha eller bada i badkar Kammar och borstar Kam lång Förskrivs endast en gång. När hjälpmedlet är utslitet får personen köpa nästa själv. Produkter som är varianter av artiklar som de flesta normalt använder och som brukar ingå som personlig utrustning eller i normal bostadsstandard kan inte förskrivas. 12 Hjälpmedel vid förflyttning Stödkäpp

16 Armbågskrycka Underarmskrycka (Ra-kryckkäppar) Förskrivs till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga Gåstativ Rollator med tillbehör Förskrivs till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga. Vid behov av rollator både inom- och utomhus ska i första hand en rollator förskrivas. Rollator byts endast ut om behovet förändras eller om rollatorn är i sådant skick att den inte är säker eller lönsam att reparera Gåbord standard, Gåbord gas Gåbord elektriskt Särskilt hjälpmedelsbeslut Förskrivs till person med nedsatt balans och/eller gångförmåga i behov av avlastning eller stöd vid uppresning och gång, där enklare hjälpmedel inte ger tillräckligt stöd Käpphållare Doppskor Isdubbar Tillbehör till gånghjälpmedel som förskrivs och byts ut vid slitage Manuella tvåhjulsdrivna rullstolar Manuella vårdarmanövrerade rullstolar Förskrivs till person för förflyttning, där nedsatt gångförmåga inte kan kompenseras med gånghjälpmedel. Kunden ansvarar för kostnaden vid byte av däck och slang Eldrivna rullstolar med manuell styrning Särskilt hjälpmedelsbeslut T ex trehjulig scootermodell Eldrivna rullstolar med motoriserad styrning Särskilt hjälpmedelsbeslut Elrullstolar som styrs med hjälp av styrmotorer. Eldrivna rullstolar med manuell eller motoriserad styrning förskrivs när en persons gångförmåga är obefintlig eller så kraftigt nedsatt att den är praktiskt oanvändbar för självständig förflyttning. Förskrivs även i vissa fall till person vars medicinska tillstånd riskerar att försämras av ansträngning och belastning, läkarintyg som styrker detta krävs. Behovet ska vara kontinuerligt och funktionsnedsättningen ska inte vara övergående. Behovet ska inte kunna tillgodoses med manuell rullstol och anpassning av miljön. Personen ska kunna köra rullstolen självständigt med eller utan följeslagare, utan att utsätta sig själv eller andra för fara. I trafiken ska omdöme visas. Elrullstolen ska användas frekvent, minst 2ggr/vecka under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för personens möjlighet till ett aktivt och självständigt liv. Medicinsk bedömning av läkare krävs inför ny förskrivning, vid byte av elrullstol om det gått mer än tre år sedan den senaste medicinska bedömningen, när en person flyttar till Knivsta kommun och tar med en elrullstol förskriven i annan kommun eller om personens tillstånd förändrats. Läkaren bedömer faktorer som kan påverka körförmågan såsom sjukdom, medicinering, syn, hörsel, psykiskt tillstånd och kognitiv förmåga. Bedömning av personens behov ska göras i personens hem- och närmiljö och i sådan miljö där elrullstolen kommer att användas. Förskrivaren gör den slutliga sammantagna bedömningen och ska ha samtliga underlag klara innan provkörning. Förskrivning sker först efter att utprovning och provkörning fallit väl ut.

17 13 Förskrivaren ansvarar för att personen får aktuell information och den körträning som behövs. Hastigheten på elrullstol begränsas till 10km/h. Av säkerhetsaspekt kan lägre hastighet vara nödvändig. Förvaringsmöjlighet krävs i torrt och låsbart utrymme, minst +5 grader. Altan eller balkong är inte godkända som förvaringsplats. Förskrivaren är skyldig att kontrollera förvaringsplats. Vid avsaknad av förvaringsplats som uppfyller kraven, får eldriven rullstol inte förskrivas. Kunden ansvarar för att: använda elrullstolen på ett ansvarsfullt sätt sköta normalt underhåll så onödig förslitning inte uppstår, måste reparation eller rengöring vid återlämning utföras kan kunden faktureras kostnaden för rengöring hålla däck pumpade samt stå för kostnaden för eventuellt byte eller reparation av däck och slang inklusive arbetskostnad, ansvara för kostnad av glödlampor vid behov av service/reparation kontakta förskrivare, all service/reparation, byte och reparation av däck och slang ska av säkerhetsskäl utföras av tekniker på HUL ansvara för laddning av batterier regelbundet samt under perioder med lägre användning t ex vintertid laddning 1 g/månad försäkra elrullstolen kontakta ansvarig förskrivare och tekniker vid HUL om elrullstolen ska tas med utomlands, kostnad för reservdelar/reparation vid resa utomlands ansvarar kunden för elrullstolen inte körs av någon annan då den är individuellt utprovad Om inte kunden uppfyller sitt ansvar, eller använder elrullstolen vårdslöst kan elrullstolen återtas. Om elrullstol behövs både inom- och utomhus ska i första hand en kombinerad elrullstol för inom- och utomhusbruk förskrivas. Om kombinerad elrullstol inte fungerar i förhållande till personens funktioner eller i dennes närmiljö, kan ansökan göras av en inom- och en utomhus elrullstol. Slingstyrd eldriven rullstol får inte förskrivas. Rullstol med ståfunktion Särskilt hjälpmedelsbeslut Förskrivs till person som är i behov av uppresningsfunktionen för att klara sitt dagliga liv i bostad och närmiljö och som självständigt kan framföra stårullstolen. Vidare kan rullstol med ståfunktion förskrivas till person som inte kan använda andra ståhjälpmedel som tippbräda eller ståstöd, förutsatt att användningen är kontinuerlig, d.v.s. 3 ggr/v. Kunden ansvarar för att: använda rullstolen på ett ansvarsfullt sätt sköta normalt underhåll så onödig förslitning inte uppstår, måste reparation eller rengöring vid återlämning utföras kan användaren faktureras kostnaden för rengöring hålla däck pumpade samt stå för kostnaden för eventuellt byte/reparation av däck och slang inklusive arbetskostnad vid behov av service/reparation kontakta förskrivaren Om inte kunden uppfyller sitt ansvar, kan rullstolen återtas Eldrivna vårdarmanövrerade rullstolar Särskilt hjälpmedelsbeslut Vårdarmanövrering till redan beslutad elrullstol förskrivs när anhöriga/närstående behöver stötta elrullstolsanvändaren att köra säkert. Behovet måste vara frekvent, minst 2ggr/vecka

18 14 under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för personens och anhöriges/närståendes vardag. När vårdpersonal önskar utnyttja funktionen eldriven vårdarmanövrerad rullstol är det arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Drivaggregat Särskilt hjälpmedelsbeslut Drivaggregat som aktiveras med drivhjulen förskrivs som alternativ till elrullstol. När vårdpersonal önskar utnyttja funktionen elektriskt drivaggregat på manuell rullstol är det arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön och får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. När anhörig/närstående har svårt att framföra personen i transportrullstol kan elektriskt drivaggregat på manuell rullstol förskrivas. Behovet måste vara frekvent, minst 2ggr/vecka under sommarhalvåret och ha väsentlig betydelse för personens och anhöriges/närståendes vardag Rullstolsbord Bälten och selar till rullstol Bord, bälten och selar till rullstol förskrivs för positionering i rullstolen om personen ger sitt medgivande. Åtgärden ska främja aktivitet. Bord, bälten och selar till rullstol för att hindra en person att resa sig får inte förskrivas utan personens samtycke. Se anvisningar och rutiner från medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) för skydds- och tvångsåtgärder Glidbrädor, glidmattor, draglakan och vändningsmattor Glidlakan Förskrivs endast när personen själv ska lägesändra eller vårdas av närstående. Två stycken glidlakan får förskrivas, därefter får personen köpa dem själv. När vårdpersonal önskar produkterna är dessa arbetsteknisk utrustning. Vilket är arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Vridplattor (vändskivor) Fristående lyftbågar Uppresningsbälten och västar När vårdpersonal önskar produkterna är dessa arbetsteknisk utrustning. Vilket är arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön, får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Överflyttningshjälpmedel avsedda för användning i bil får inte förskrivas Personlyftar Hjullyftar med lyftselar och/eller lyftslingor Mobila stålyftar Stationära lyftar Förskrivs till person i ordinärt boende. Personlyftar ingår i basutrustningen i särskilt boende. Förskrivaren ska noga avväga om personen kan förflyttas på annat sätt. Personens behov av egen medverkan, andra alternativ till överflyttning och rehabiliteringsbehovet ska beaktas.

19 15 Stationära personlyftar används när mobil lyft inte fungerar, främst p.g.a. smärta och av utrymmesskäl. Personlyftar skall kontrolleras 1ggr/år enligt svensk Standard Lyftselar Förskrivs alltid individuellt. Lyft och sele räknas som en funktionell enhet tillsammans. Selen ska vara godkänd att användas till aktuell personlyft. 15 Hjälpmedel i hushållet Grundfunktionen att äta och dricka självständigt prioriteras Bestick Endast avancerade och specialbestick som inte kan köpas i öppna handeln förskrivs Mugg, dosmugg, bägare, piplock, glas Pet-emot-kanter Förskrivs till personer i ordinärt boende. I särskilda boendeformer är detta basutrustning och bekostas av enheten, får då inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. 18 Hjälpmedel för utrustning och anpassning av bostäder och andra lokaler Läsbord Förskrivs till person som är sängbunden som för att kunna läsa eller skriva är i behov av bordsskiva som vinklas. Sängbord får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Arbetsstolar med gaskolvhöjning Coxitstolar Arbetsstolar och coxitstolar förskrivs endast när behovet är permanent till person som i hushållsaktivitet inte kan förflytta sig eller stå och arbeta vid olika arbetsytor. Om arbetsstol fungerar bättre som förflyttningshjälpmedel än rullstol, kan arbetsstol förskrivas istället för rullstol. Får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten av ergonomiska skäl, som stol på hjul för att underlätta förflyttning vid köksbord eller som sittmöbel. Efter ortopediska operationer behövs generellt inte arbets- eller coxitstol. I undantagsfall kan korttidsutlåning ske. Arbetsstol med elhöjning Särskilt hjälpmedelsbeslut Förskrivs endast när uppresning inte fungerar med arbetsstol med gaskolvhöjning. Se i övrigt kriterier för förskrivning av arbetsstol med gaskolvhöjning Dynor och underlägg Förskrivs endast som rullstolstillbehör. Tryckfördelande sittdyna förskrivs till person som sitter i rullstol men kan flytta över till annat sittande. Tryckavlastande sittdyna förskrivs till person som inte kan variera sittandet eller ändra sittställning med risk för trycksår. Positionerande och tryckavlastande sittdyna förskrivs till person som inte kan korrigera sin sittställning, har behov att kompensera deformitet och har stor risk för trycksår.

20 Sängar och lösa sängbottnar, motoriserat reglerbara Förskrivs till person i ordinärt boende som på grund av rörelsehinder eller hjärt-, lungsjukdom behöver reglerbar säng för uppresning och lägesändring. Innan säng förskrivs skall möjligheten att anpassa befintlig säng med elektriskt sängryggstöd, förhöjningsklossar, dävert eller andra uppresningshjälpmedel undersökas. Säng får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten om egen säng kan anpassas eller på grund av att egen säng är i dåligt skick eller saknas. Vid stort omvårdnadsbehov kan reglerbar säng förskrivas för närståendes möjlighet att klara omvårdnaden av personen, dock inte enbart för att klara bäddning Madrasser och tillbehör Madrass Basmadrass med hygienöverdrag får förskrivas till person i ordinärt boende som tillbehör till säng. Önskar personen annan typ av madrass får denne själv anskaffa och bekosta madrass. Basmadrass till person i särskilt boende är basutrustning och får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten Ställbara rygg- och benstöd Elektriskt sängryggstöd Förskrivs till person i ordinärt boende för att personen skall kunna resa sig upp i sittande ställning eller på annat sätt lägesändra samt vid behov av högläge i säng av medicinska skäl. Vid stort omvårdnadsbehov får elektriskt sängryggstöd förskrivas för anhöriges/närståendes möjlighet att klara av att sköta omvårdnaden av personen Sänggrindar och lyftbågar att fästa på en säng Sängbygel, resningsstöd. Förskrivs till person i ordinärt boende. Sänggrindar som hindrar en person att komma upp ur sängen är en skyddsåtgärd. De anvisningar och rutiner som gäller för tvångs- och skyddsåtgärder ska följas, se medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) riktlinjer Förhöjningsklossar och förhöjningsben Förskrivs till person med behov av högre höjd på säng och sittplats. Förskrivaren ansvarar för att undersöka om säng och sittplats lämpar sig för förhöjning Portabla ramper Förskrivs till en persons permanentbostad under väntetiden på bostadsanpassning. 22 Hjälpmedel för kommunikation och information Varseblivningshjälpmedel och kognitiva hjälpmedel förskrivs till person med kognitivt funktionshinder som har behov av stöd för minne, tidsuppfattning, initiering och avslutning av aktivitet, planering, struktur, överblick, dygnsrytm, orientering i tid och rum eller som behöver förenkling i hantering av flera funktioner samtidigt eller behöver kunna orientera sig i sin omgivning/närmiljö för att öka sin självständighet. Eventuella abonnemang bekostas av kunden, liksom batterier och lampor.

21 Varseblivningshjälpmedel Om kostnaden för nytt inköp är över kr Särskilt hjälpmedelsbeslut Ur och klockor Förskrivs till person med kognitivt funktionshinder vars behov inte kan tillgodoses med produkt på öppna marknaden t ex vanlig klocka, dator, funktion i mobiltelefon eller äggklocka Almanackor, kalendrar och planeringssystem Förskrivs till person med kognitivt funktionshinder vars behov inte kan tillgodoses med produkt på öppna marknaden t ex vanlig klocka, dator, almanacka, kalender- eller påminnelsefunktion i mobiltelefon eller äggklocka Inmatningsenheter till datorer Särskilt hjälpmedelsbeslut Rörelsehinder är grund för bedömning samt att personen inte kan använda standard tangentbord eller standard mus. Anpassningen avser endast styrning av egen dator och produkter som inte kan köpas i öppna handeln. Enklare anpassning är t.ex. pekdon, överlägg och enklare former av kontaktstyrning. Avancerad anpassning är huvudstyrning, styrplattor och röststyrning. Programvara till dator Särskilt hjälpmedelsbeslut Förskrivs endast då det krävs specialprogram till förskrivet manöverorgan. Stationär dator, bärbar dator, skrivare, programvara som inte är relaterad till manöverorganet får inte förskrivas genom hjälpmedelsverksamheten. Personer som förskrivits dator före 21 års ålder genom Barnhjälpmedelcentralen får inte dessa hjälpmedel bekostade från kommunens hjälpmedelsverksamhet när ansvaret övergår vid 21 års ålder Hjälpmedel för kognitivt stöd Kognitivt bildstöd för utförande av dagliga livets aktiviteter Förskrivs till person med kognitivt funktionshinder i behov av individuellt utformat bildstöd, såsom fotografier, pictogram, bilder av föremål mm. Förskrivs då behovet inte kan tillgodoses med produkt från öppna marknaden t ex almanacka eller dagbok. Bildstödet förskrivs under ett år till en maximal kostnad av 500 kronor. Därefter görs ny bedömning. 24 Hjälpmedel för hantering och transporter av produkter Hjälpmedel för att gripa Påbyggnadsgrepp och adapter Förskrivs till person som har svårt att greppa eller vrida föremål Griptänger, manuella Förskrivs till person som har nedsatt räckvidd och har svårt att hålla, krama eller nå ett föremål.

22 18 Exempel när hjälpmedel inte förskrivs från hjälpmedelsverksamheten I begreppet hjälpmedel för daglig livsföring ingår ej arbetshjälpmedel, arbetstekniska hjälpmedel, basutrustning, förbrukningsartiklar, hjälpmedel för behandling och träning, hjälpmedel för att utöva sport, pedagogiska hjälpmedel inom skolan och hjälpmedel för hobby och motion. Dessa hjälpmedel får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Basutrustning verksamheter God hjälpmedelsservice ska ges oavsett om personen vistas i omvårdnads- eller demensboende, boende för personer med funktionshinder, korttidsenhet, korttidshem, dagverksamhet, daglig verksamhet eller sjukvårdsinrättning. Dessa verksamheter förväntas, oberoende av huvudmannaskap och driftsform, vara inredda och basutrustade så att miljön motsvarar de behov som personer som bor eller vistas där har. Till basutrustning räknas säng med tillbehör, personlyft, transportrullstol och hygienstol, men även andra produkter som krävs för att ta emot målgruppen. Behövs ett hjälpmedel t ex gåbord för att genomföra vård och behandling eller om det används till flera personer är det basutrustning som bekostas av vårdgivaren eller annan ansvarig för verksamheten. Basutrustning får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten men individuellt utprovade hjälpmedel såsom individuell rullstol, gånghjälpmedel eller lyftsele kan förskrivas från hjälpmedelsverksamheten till person som vistas vid ovanstående verksamheter. Arbetstekniska hjälpmedel När personal har behov av arbetstekniska hjälpmedel är det arbetsgivarens ansvar för arbetsmiljön enligt Arbetsmiljölagen. Arbetsteknisk utrustning bekostas av arbetsgivaren. Dessa produkter får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Skolhjälpmedel Skolhuvudmannen har ansvar för skolhjälpmedel till vuxenstuderande elever med funktionsnedsättning för att de ska fungera i skolmiljön och tillgodogöra sig undervisningen. Dessa produkter får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Hjälpmedel till arbetsplatsen Hjälpmedel till arbetsplatsen får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Hänvisar till arbetsgivare eller försäkringskassan. Bilanpassningar och billyft Får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Hänvisar till försäkringskassan. Bostadsanpassning Hänvisar till kommunens bostadsanpassning vid följande exempel: toalettstolsmonterade produkter med el, vatten och lufttork, skötbord, ledstång, stödhandtag, vägg eller golvmonterade armstöd, dörr-, fönster- och gardinöppnare/stängare, patentlåsöppnare, hiss, lyftplattform, trapphiss, stationär ramp, ljudöverföringssystem, porttelefon med elslutbleck, spisvakt. Dessa produkter får inte förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Trygghetslarm Inga former av larmsystem får förskrivas från hjälpmedelsverksamheten. Tekniska hjälpmedel till personer under 21 år är landstingets ansvar. Hänvisar till hjälpmedelscentralen för barn och ungdom.

23 19 Hörapparater, syn- och talhjälpmedel samt ortopedhjälpmedel är landstingets ansvar, gäller barn och vuxna. Hjälpmedel som betraktas som medicinteknisk utrustning t ex pacemakers är landstingets ansvar, gäller barn och vuxna.