Vetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola.



Relevanta dokument
Grön biologi_skolprogram_webb_110228, /14

Bokning: tfn: epost:

Bio_kemi_intern_110110, /8

Lärarfortbildningar 2010

Fysik_skolprogram_webb_110127, /19

Naturvetenskapliga lärmiljöer

SKOLPROGRAM 2015/16 Förskolan

ntations titel Arial 14pt Rubrik rial 26pt,bold 1: Arial 22pt

Lärarfortbildningar våren 2012

Fysik Kunskapens användning

Innehåll: Referenslärare sökes! Anpassningar Klicka här för att läsa nyhetsbrevet på webben. Nyhetsbrev oktober Referenslärare sökes!

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan F - åk 6

Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan

NATURORIENTERANDE ÄMNEN

Gymnasiearbeten i fysik

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Naturorienterande ämnen

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Vill du undervisa i utomhuspedagogik eller naturvetenskap? Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Ämnesplan i Fysik Treälven

Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål

Naturvetenskapsprogrammet

MITT I REGNSKOGEN. Uppdrag för åk f-3. Välkommen till uppdraget Mitt i Regnskogen i Universeums Regnskog.

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Naturvetenskapsprogrammet

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk F-9

ntations titel Arial 14pt Vetenskapens Hus Rubrik rial 26pt,bold Vi bidrar till framtidens naturvetare, tekniker och matematiker 1: Arial 22pt

Mål och betygskriterier i Fysik

Biologi. Livet på jorden

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

GODKÄND BETYGSKRITERIER BIOLOGI

Forskarinriktning mot biomedicin

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

NATURVETENSKAP FÖR LIVET?

FRÅN MASSA TILL TYNGD

Visa vägen genom bedömning

Linköpings naturskola

Strukturen i gymnasieskolans ämnesplaner

Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.

SKOLPROGRAM 2015/16 Gymnasiet

Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6

Förslag den 25 september Fysik

SKOLPROGRAM 2015/16 Grundskolan åk 7-9

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Fysik. Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det fjärde skolåret

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

LÄRARHANDLEDNING Samla på sinnen

Förslag den 25 september Biologi

Lokal Pedagogisk Planering i Kemi Ämnesområde: Organisk kemi

Workshop om kursplaner åk 7 9

Målet med undervisningen är att eleverna ska ges förutsättningar att:

Val av fördjupningsområde inom grundlärarprogrammet 4-6, NO

Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015

Naturvetenskapsprogrammet

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

Projektarbete Ekologi Merkurius HT-2014

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX

DNA- analyser kan användas för att

Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.

Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

Biologi Kunskapens användning

omkyrkans program för grundskolan gymnasieskolan och gymnasiet

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

Verksamhetsplan

HEMPROV LJUD OCH LJUS

Lärarhandledning del 3a Högstadiet och gymnasiet. En lektionsaktivitet med fokus på matematikens begrepp

Umeå april 2016 och lite till. För alla elever och pedagoger från förskoleklass till årskurs 9

GÖTEBORGS UNIVERSITET Utbildnings- och forskningsnämnden för lärarutbildning

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Yasin El Guennouni NV3A, Tensta Gymnasium

Fysik åk 7. Energi. Lisa Ranudd. Studiehandledning. Energi

Lokal pedagogisk plan

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

redogöra för hur våra vanligaste svenska, tama, vilda djur, fåglar och fiskar fortplantar sig

Lingonvägen Oj, ett monster?

Poängplaner Spånga Gymnasium. Ekonomiprogrammet Naturveteskapsprogrammet

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE

Från frö till planta (F-6)

FRÅGOR. Tre lag vinner:

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön

DELPROV B. Förmåga att genomföra systematiska undersökningar

Grundskolans. Elevens Val

Kurskatalog 2015 / 2016 LÄRVUX

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

Vi jobbar så här: Varför läser vi om miljö. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP miljö.notebook.

projektkatalog KULTURSKOLAN

Utbildning för hållbar utveckling

Naturvetenskapsprogrammet

Lärarhandledning: 4 minuter om. Författad av Jenny Karlsson

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Transkript:

Experimentera i Vetenskapens Hus 2010 Vetenskapens Hus är en mötesplats främst för elever och lärare från grundskola, gymnasium och högskola. Vetenskapens Hus vill visa skolelever och lärare att naturvetenskap och teknik behövs i samhället för att vi ska kunna leva som vi vill. Insikten om att dessa ämnen berör alla tror vi gör att naturvetenskap och teknik blir intressant för både tjejer och killar! Verksamheten har två olika lokaler, ett laboratorium vid AlbaNova universitetscentrum och Naturens Hus beläget i Bergianska trädgården. Till dessa platser bjuds elever och lärare in till att experimentera, lyssna på föreläsningar, göra guidade vandringar samt föra diskussioner i och omkring naturvetenskap och teknik. Verksamhetens profil är uppbyggd kring att besökarna själva får utföra spännande och intressanta experiment. När eleverna är på besök får de också träffa en student från Stockholms universitet eller KTH som assisterar läraren i laborationen samt svarar på frågor om hur det är att vara högskolestudent. De välutrustade laboratorierna och närheten till forskningen gör också att verksamheten kan ge besökarna något extra till vad skolorna normalt kan erbjuda. Verksamheten drivs av Stockholms universitet och KTH och är öppen för alla landets skolor och elever. Under 2009 besökte c:a 20 000 elever och lärare Vetenskapens Hus. Besök oss gärna i våra lokaler Vetenskapens Hus på Roslagstullsbacken 29, eller Naturens Hus i Bergianska trädgården i Stockholm! Telefon: 08 5537 84 60, mån-fre (ej ons) 13-15 Vetenskapens Hus och Naturens Hus utvecklas ständigt. Besök vår hemsida www.vetenskapenshus.se och se vad som pågår.

Program i bioteknik och kemi Vetenskapens Hus erbjuder under 2010 ett antal bioteknik- och kemiprogram för grundskolan och gymnasiet. Ett besök varar i 2-3 timmar och kan bestå av ett inledande föredrag som hålls av en student eller forskare, kombinerat med en laboration. Ni är välkomna i helklass. Du bokar program genom att kontakta oss på telefon 08 5537 8460, mån-fre (ej ons.) 13-15 eller via e-post vh@vetenskapenshus.se. GENETIK MED BANANFLUGOR Vad är en gen? Bär vi på mutationer? Studera olika stammar av bananflugor i stereomikroskop och lär er hur man undersöker nedärvningen av mutationer. Korsa bananflugor med olika mutationer. Titta direkt på resultaten från en annan elevgrupps korsning där vi kan lista ut hur föräldrarna såg ut. (Högstadiet) MIKROORGANISMER Har vi nytta av bakterier? Var hittar vi dem? Lyssna till ett kort föredrag om virus och bakterier. Gör en odling av bakterier från dina skosulor och titta på dem. Vi lär er sterilteknik och hur man tittar på bakterier i faskontrastmikroskop. Vi odlar gärna fram olika bakterier åt er eller hämta agarplattor hos oss. (Gy) Vid ett lite längre besök kan ni också Gramfärga bakterier och utföra några enzymatiska tester Några korta föreläsningar som ges i samband med denna laboration för gymnasiet är: Bakterien - vän eller fiende, Olika typer av mikroorganismer. (Gy: biologi och bioteknik breddning) CELLEN Titta på hur en cell är uppbyggd och vad skillnaden är mellan djur- och växtceller. Hur överlever en cell? Vi tittar på olika celler som bakterier, jäst-, växt- och kindceller i mikroskop. (Högstadiet) GENKLONING Variant 1. Transformation. Skapa självlysande bakterier! Variant 2. DNA preparation med analys på agarosgel (Gy: biologi, kemi) DOFT OCH FEROMONER I kemilabbet undersöker vi luktsinnet och doftämnen med hjälp av datorer och våra näsor. Vilken betydelse har ett doftämnes struktur för dess doft? (Högstadiet, Gy: kemi och kemi breddning) BIOINFORMATIK Utför en datorlaboration i bioinformatik. Vi använder oss av databaser för att hitta information om olika DNA- och proteinsekvenser. (Gy: Åk3 biologi, kemi) DNA-SEKVENSERING Pyrosekvensering Tid 3 h 1: Kriminalteknologi: Eleverna löser ett mordfall och analyserar bevis från brottsplatsen: DNA som är utvunnet från hårstrå har vi förberett m h a PCR till pyrosekvensering. Eleverna får PCR produkten och förbereder provet till sekvensering. Läser av pyrogrammet och reder ut mordfallet. 2: Diagnostik (typning) av human papillomavirus prover: HPV-DNA har vi förberett m h a PCR till pyrosekvensering. Eleverna får en föreläsning om virusinfektioner och diskuterar i anknytning till laborationen smittspridning, konsekvenser, skydd mot infektion, och aspekter om vaccinering. De läser av pyrogrammet och utreder vilket prov som är den farligaste typen av HPV. 3: SNP (Single Nucleotid Polymorphysm) analys av blodkoagulationsfaktorer. Eleverna får en föreläsning om blodkoagulationskaskaden och den bakomliggande orsaken till en blodpropp. Vi diskuterar etiska frågor, om för- och nackdelar av DNA-analys som ger ökad kunskap om genetiska avvikelser /sjukdomsanlag. Eleverna gör en SNP analys av PCR prover av Faktor II (protrombin) och faktor V och tyder diagrammen samt diskuterar risken till blodpropp. DNA-SEKVENSERING Gör ett helt projekt med din klass uppdelat på tre tillfällen. Vår härkomst: Tar upp frågan om människans utveckling och vandring (out of Africa). Dag 1: (på er skola) får eleverna extrahera DNA från eget hårstrå (kit får ni av oss). Dag 2: Ni kör en PCR på det extraherade DNA-t från föregående besök. Dag 3: Vi preparerar och sekvenserar PCRprodukten och avläser elevernas DNA-pyrogram. (Gy: biologi, kemi) GRÄTZELSOLCELLER Låt eleverna tillverka sina egna solceller! Vi startar med glas som täcks med TiO2 och sintras, följt av infärgning och montering av solcellen. Vi följer upp med mätningar med en multimeter för att beräkna verkningsgraden på solcellen. Tid 3.5-4 h. (Gy Åk3: kemi och kemi breddning) Som ovan, bortsett från första steget med applicering av TiO2 och sintring. Tid 2 h. (Högstadiet, Gy: kemi och kemi breddning)

Program i fysik/astronomi Vetenskapens Hus erbjuder under 2010 ett antal fysik- och astronomiteman för grundskolan (år 6-9) och gymnasiet. Ett besök varar i 1.5-3 timmar och kan bestå av ett inledande föredrag som hålls av en student eller forskare, kombinerat med demonstrationer och laborationer. Närheten till huvudbyggnaden AlbaNova gör besök i kupolen med dess teleskop samt besök i forskar- och studiemiljön möjlig. Boka program genom att kontakta oss på telefon 08 5537 8460, mån-fre (ej ons.) 13-15 eller via e-post vh@vetenskapenshus.se. SMÖRGÅSBORDET Intresseväckande smörgåsbord som kan bestå av olika moment i kombination; kort astronomiföreläsning och laboration, undersöka några av ljudets och ljusets egenskaper, undersöka energiomvandlingar, fascineras av kärnfysik genom dimkammare och supraledning. Rundvandring i AlbaNovas universitetsmiljö. Börja terminen med ett inspirationsbesök på Vetenskapens Hus! (År 6-Gy) ASTRONOMI UPPTÄCK VÅRT SOLSYSTEM Studera vårt solsystem, årstider, mån- och solförmörkelse med tydliga modeller. Fördjupa er i planeternas egenskaper och stjärnhimlen med datorns hjälp. Titta på solen med solvagga. (År 6-9) ÄVEN SOLEN HAR FLÄCKAR Lyssna till ett kort föredrag om solens liv och utveckling. Vi diskuterar energiomvandlingar och pågående processer i solen. Leta efter solfläckar med hjälp av solvagga. Mät hur höga protuberanserna på solens yta är eller undersök månens kratrar med hjälp av fotografier som ni hanterar med ett datorprogram. (År 8 Gy) SOLENS SPEKTRUM Kort introduktion om vad man kan lära av att studera ljus från vår närmaste stjärna solen. Observera solen med CCD-spektrometer och bestäm solens temperatur och atmosfärens sammansättning utifrån det observerade spektrat. (Gy, B) OPTIK OCH AKUSTIK LJUSETS EGENSKAPER. Undersök begrepp som reflektion, brytning, spektrum m.m. med hjälp av linser och speglar. (År 6-9) LJUSETS HASTIGHET kan mätas med två olika metoder. Välj en av dem eller mät på två olika sätt (med oscilloskop/fas). (År 8-Gy) BALMERSERIEN. Studera vätets Balmerserie med CCDspektrometer. (Gy, B) UNDERSÖK TONER. Med hjälp av en mikrofon kopplad till en dator kan vi analysera ljud från ett instrument eller stämbanden. Laborationen passar bäst i kombination med smörgåsbordet eller optik. (År 9-Gy) KÄRNFYSIK DIMKAMMAREN. Demonstration där man kan se spår efter kosmisk strålning. (År 8-Gy) PET-KAMERAN. Demonstration och diskussion kring medicinsk teknik, antimateria. (År 8-Gy) RADIOAKTIVITET, halveringstid och absorption av strålning i olika material. Simulera sönderfall med tärningar. (År 8-Gy) RADON. Mät radonhalt i luft (inkl. provtagning, t.ex. i hemmet). (År 9-Gy) ENERGI ENERGI I OLIKA FORMER. Diskutera energiomvandlingar och studera dem genom att kör ångmaskiner, bränslecellsbil, solcellsbil, stirlingmotor och uppfinna en egen "energikedja". (År 6-Gy) SOLCELLENS EFFEKTIVITET. Laborera med solceller för att öka förståelsen för begrepp som effekt och energiomvandling. (År 8-Gy) LÄGES- OCH RÖRELSEENERGI. Studera sambandet mellan läges- och rörelseenergi med hjälp av kastapparat. (Gy) MODERN FYSIK Välj bland ett antal klassiska fysikexperiment: (Gy, B) BESTÄM PLANCKS KONSTANT/FOTOELEKTRISKA EFFEKTEN BESTÄM e/m FRANCK-HERTZ EXPERIMENT ELEKTRON-DIFFRAKTION SUPRALEDNING. Intresseväckande laboration där Meissnereffekten demonstreras och den kritiska temperaturen för ett par olika supraledare uppmäts. (År 6-Gy) MEKANIK KASTFÖRSÖK MED KATAPULT. (Gy) CENTRALRÖRELSE. Laborera med centralrörelse både med rotationsapparat och genom att bestämma Jupiters massa ur data från rörelsen hos en av månarna. (Gy, B)

Program i matematik Vetenskapens Hus erbjuder under 2010 ett antal matematikteman för grundskolan (år 8-9) och gymnasiet. Ett tema varar cirka 1.5 timme och ett besökstillfälle kan bestå av ett eller flera teman som beskrivs nedan. Den uppskattade angivna tiden för ett tema inkluderar en kortare paus. Syftet med våra matematikteman är att inspirera och öka intresset för matematik genom att låta eleverna möta ny, spännande och vacker matematik. Boka program genom att kontakta oss på telefon 08 5537 8460, mån-fre (ej ons.) 13-15 eller via e-post vh@vetenskapenshus.se. Gyllene snittet Ett besök inleds med ett föredrag om Gyllene snittet för att sedan varvas med eget arbete. Vad är Gyllene snittet och vad har det med Fibonaccitalföljden att göra? På många platser i naturen, t.ex. inom astronomi, biologi och konst, tycks det Gyllene snittet dyka upp. Kan det verkligen vara så och varför? (Gy) Kryptering/Kodning Inom temat kodning och kryptering (hemlig skrift) möter eleverna matematiken inom ett spännande område där språk och matematik förenas. Hur dechiffrerar man ett Caesarkrypto och vad är en felkontrollerande kod? Under besöket varvas diskussioner med eget arbete. (År 6-Gy) Tangles Vad har knutar, dans och matematik gemensamt? Vad är knutteori och har det någon praktisk användning? Lär känna Conway s trassel och hur rationella tal kan representeras med hjälp av knutar. Under detta tema presenteras matematik vid forskningsfronten på ett spännande och lättförståeligt sätt. (Gy) Topologi Detta tema ger ett matematiskt smakprov på topologi och grafteori. Eleverna möter bl.a. Köningsbergs broar och får tillverka ett Möbiusband för att undersöka dess egenskaper. (Gy) Bildkälla: Wikipedia

Program i biologi, geologi och miljö Naturens Hus erbjuder under VT 2010 nedanstående program inom biologi, geologi och miljö. 2010 är biologiska mångfaldens år och Naturens Hus kan därför erbjuda ett mångfaldsperspektiv inom flera av våra program. Dessa är markerade med en asterisk(*). Undervisningen sker i Nationalstadsparken och Bergianska trädgården. Ett besök pågår mellan 45 min till 1.5 timme och består av vandringar ute i trädgården eller inne i växthus eller med övningar och experiment på Naturens Hus. Ni är välkomna i helklass men vi rekommenderar mindre grupper för ett bättre resultat. Om ni önskar ett specialprogram eller annat upplägg så kontakta oss så kan vi diskutera det närmare. Boka program genom att kontakta oss på telefon 08 5537 8460, mån-fre (ej ons.) 13-15 eller via e-post vh@vetenskapenshus.se eller naturenshus@bergianska.se ZOOLOGI LIV I VATTEN Vi håvar och undersöker den mångfald av djur och växter som döljer sig under vattenytan. Vi bekantar oss med virvelbaggar, vattenskorpioner och andra småkryp i Bergianska trädgårdens dammar eller Stora Skuggans sjöar. (År F-4 Tid: 1 tim, endast maj-juni) BOTANIK TITTA DET GROR Vi undersöker vad ett frö är och vad som händer när det börjar gro. Vi går igenom vad växterna behöver för att växa och ge god skörd och avslutar med att så några frön att ta med hem. (År F 3 Tid: 1 tim, endast april-maj) TROPISK HETTA* Vi upplever det tropiska klimatet och artrikedomen i Victoriaväxthuset. Vilka är de anpassningar som växterna har i denna miljö. Vi tittar närmare på några tropiska nyttoväxter såsom banan, ris, kakao och sockerrör. (År F-6 Tid: 45 min, endast maj-sept) VÄXTDETEKTIV I BERGIANSKA Vi gör som Linné: beskriver växter. Ledtrådar som hårig eller klibbig stjälk, samt färg och doft leder oss fram till rätt växt. Barnen tar själva fram ett signalement och söker efter en försvunnen växt. (År 1-5 Tid: 1 tim, endast maj-juni) I LINNÉS FOTSPÅR* Vi följer Linné och hans lärjungar runt världen på jakt efter kunskap om växter och djur. Följ med på en vandring i Bergianska trädgården med besök i svenska fjällen, japanska trädgården och de fuktiga tropikerna. (År 1-gymnasiet Tid: 1-1,5 tim, maj-okt) Victoriaväxthuset ETNOBOTANIK - HUR VI ANVÄNDER VÄXTER I VÅR VARDAG EN EK, EN BOK, EN BJÖRK Vi lär oss känna igen våra vanligaste träd med hjälp av alla våra sinnen. Vi talar om vad träden används till och hur livet kring ett träd kan se ut. (År F-4 Tid: 1 tim, endast maj-sept) VÄXTER TILL NYTTA OCH NÖJE* På jorden finns drygt 300 000 kända växter, en enorm mångfald. Vilken nytta har vi människor av denna rikedom och variation? Vad använder vi växterna till? Vi vandrar runt i Bergianska trädgården och talar om växter som används till läkemedel, kläder, mat, skönhet och mycket annat. (År 1-gymnasiet Tid: 1 tim, maj-okt) TRÄDVANDRING* Vi tittar på träden i Bergianska trädgården och diskuterar deras användning och historia. Vandringens tyngdpunkt ligger på våra Skandinaviska träd men vi tar även exempel från andra delar av världen. (År 6-gymnasiet Tid: 1 tim, endast maj-sept)

Forts. program biologi, geologi, miljö MILJÖ - OLIKA MILJÖFRÅGOR OCH KRETSLOPPSTÄNKANDE I VÅR VARDAG MAT FRÅN HELA VÄRLDEN* Kakao, bananer och ris har gjort en lång resa innan de landar på butikens hyllor. Vi tar reda på varifrån vår mat kommer och studerar växternas roll att föda oss. I vårt tropiska växthus tittar vi på några av dessa växter. Med de äldre eleverna talar vi om hur vi som konsumenter påverkar både människor och miljö och hur köper man klimatsmart mat. (År F-2 Tid: 1 tim, år 3-9 Tid: 1,5 tim, hela året) FRÅN VAGGAN TILL GRAVEN Hur gör man glas, CD -skivor och läppstift.? Vi funderar över hur olika produkter tillverkas, vilka råvaror som används och hur dessa kan komma in i kretsloppet genom återanvändning eller återvinning. (År 3 6 Tid: 1,5 tim, hela året) HET MILJÖ* De tropiska regnskogarna hyser en stor biologisk mångfald, uppskattningsvis hälften av alla världens arter återfinns i dessa ekosystem. Vi besöker de tropiska växthusen i Bergianska trädgården och upplever en del av den biologiska mångfalden och diskuterar miljöhoten. (År 6-gymnasiet Tid: 1 tim, hela året) GEOLOGI VÄRLDENS PUSSEL & PLATTEKTONIK Eleverna visar, med pusselbitar, hur världen ser ut idag samt bygger urtidens jättekontinent Pangea. Vi upptäcker kontinenternas rörelser och teorin om plattektonik, som förklarar hur berg och hav bildas och försvinner. Vi talar om vulkaner, jordbävningar och varför kontinenterna rör sig. (År 1-5 Tid: 1 tim, hela året) HAVEN Varför avtar temperaturen med ökat vattendjup? Med hjälp av termometrar eller händerna känner vi att så är fallet. Eleverna kan själva konstatera att även saliniteten varierar med havsdjupet och talar om varför Östersjöns vatten är bräckt. Principen för Golfströmmen visas. (År 1-6 Tid: 1 tim, hela året) GEOLOGIVANDRING En vandring i trädgården med geologi och naturgeografi som tema. Vi tittar efter spår från istiden och talar om fossiler, bergarter och jordarter. (År 1-9 Tid: 1 tim, hela året) MAT MILJÖ OCH RÄTTVISA* Kväveläckage från åkrar bananer från Costa Rica och genmanipulerade tomater. Vi undersöker och diskuterar hur maten odlas, transporteras och förädlas. Vilken miljöpåverkan har vår matproduktion? Hur påverkar våra matvanor tredje världen? (Gymnasiet Tid: 1,5 tim, hela året)