Varför genomförs inte lönsamma energieffektiva investeringar? Christer Gerdin Louise Hammarberg



Relevanta dokument
Uppdatering av Godhetstal till Energikrav BeBo Förstudierapport Version: 1

Ett energieffektivt samhälle

Titel på examensarbetet. Dittnamn Efternamn. Examensarbete 2013 Programmet

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Storgatan 19 Box Stockholm telefon

Litteraturstudie. Utarbetat av Johan Korhonen, Kajsa Lindström, Tanja Östman och Anna Widlund

Energimyndighetens föreskrifter om energikartläggning i stora företag

Utbildningsmodul 1. Grundläggande om Avtal om energiprestanda. Project Transparense Juni

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

ONLINEMÄTNINGAR I BUTIKER

för energieffektivisering i i kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Energimyndighetens forskningsprogram

Vetenskapsmetod och teori. Kursintroduktion

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Ekonomi vid ombyggnader med energisatsningar Karin Byman ÅF

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

Glappet mellan produktion

Framtidsspaning med BeBo och Belok

ECOEKONOMI tjäna pengar OCH rädda världen

Energieffektivisering i befintlig bebyggelse

Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad (rapport 2014:29) Remiss från Boverket Remisstid den 9 februari 2015

Under våren 2013 har ett examensarbete genomförts på WSP inom BeBo-projektet Halvera Mera. I examenarbetet har fastighetsägares olika förutsättningar

Unlock: Drivkrafter för en hållbar konsumtion på lokal nivå. Karin André, Katarina Axelsson, Elena Dawkins, Åsa Gerger Swartling

Energieffektivisering Hinder och möjligheter

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Metodisk energieffektivisering

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande

Remissvar avseende Näringsdepartementets promemoria avseende omarbetat direktiv om byggnaders energiprestanda. N2011/5600/E daterad

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Från energikartläggning till åtgärdsplan

Samhällsekonomiska analyser för att förbättra beslutsunderlaget för svensk miljöpolitik

Riksbyggens Renoveringsverkstad

Energieffektivisering i lokaler Energy Performance Contracting

Titel Mall för Examensarbeten (Arial 28/30 point size, bold)

Verktyg för energieffektivisering

Villagatan 17A Trosa

Går det att klara nära nollenergikrav vid ombyggnad av flerbostadshus?

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

Eje Sandberg, ATON Teknikkonsult AB

SIRen - Sustainable Integrated Renovation -en stark forskningsmiljö

Uppföljning av solcellsanläggningar Förstudie Version: Slutversion

Analys av Plattformens funktion

Energimyndigheten. Ett hållbart energisystem Tomas Berggren. Energimyndigheten

Rutiner för opposition


Yttrande över förslag till ändring i Boverkets föreskrifter (2007:4) om energideklaration för byggnader

Lönsamheten av att införa individuell mätning av tappvarmvatten. En diskussion utifrån en samhällsekonomisk synvinkel.

Generell progressionsplan för masterexamen vid den naturvetenskapliga fakulteten

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Etappmål 1 Etappmål 2 Etappmål 3 Examensmål

Förstudie guide energieffektiv renovering Bostadsrättsföreningar och mindre fastighetsägare Version: 2

Beskrivning av utlysning. Energieffektiv renovering i flerbostadshus

Remiss av Boverkets rapport Individuell mätning och debitering vid ny- och ombyggnad. KS dnr /2014.

Arstaängsvägen 19 B Stockholm Energimyndigheten. Förslag till ökad energieffektivisering inom boende och servicesektor

Svensk författningssamling

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader

Uppföljning av kandidatexamen i idrottsvetenskap vid Malmö högskola

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

Hållbart byggande i kallt klimat. Thomas Olofsson

Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Stadsnätverk för energieffektivisering i byggnader - BeStad. Programområde: Nationella programmet

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Renoveringsskulden i miljonprogrammet. Sammanfattande slutsatser av Prognoscentrets rapport Miljonprogrammet Förutsättningar och möjligheter

Finansdepartementets promemoria Bensin- och. Bensin- och dieselkonsumtion i Sverige ekonometriska skattningar av priselasticiteter

Betygskriterier för Examensarbete, 15hp Franska C1/C3, Italienska C, Spanska C/C3

Avrapportering av EU-projekten NeZeR och Urban Learning

Lokala energistrategier

Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110) Systemperspektivet som en grundläggande princip

Delkurs 1 Teori, metod, etik, betygsskala U-VG För VG för delkursen krävs VG på minst 3 av 5 bedömningsområden.

Energimyndigheten. Främjande insatser visar vägen

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Tövädret 5

Organisering för energieffektivitet i sjöfarten

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson

B20 Energikartläggning av centrumanläggningar i ytterstad Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholms stad

Protokoll fört vid enskild föredragning Infrastrukturavdelningen Allmänna byrån, I1

Tällberg, 6-7 maj 2014

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Belok & BeBo. SGBC Frukostseminarium Stockholm 24 oktober Per-Erik Nilsson, koordinator Belok Kajsa Andersson, biträdande koordinator Belok

Källkritik. - om att kritiskt granska och värdera information. Ted Gunnarsson

Nationell strategi för energieffektiviserande renovering

Uppföljning av strategi för minskad energianvändning 2014 samt förslag till reviderade mål

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Norrtäljeanstalten Hus 9

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Frågeställningar. Varför energideklarering? Energideklarering av byggnader. Beräkningsmetodik. Energicertifiering av byggnader

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

BESIKTNINGSRAPPORT. Energideklaration. Hestraborg 6

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

Transkript:

Varförgenomförsintelönsamma energieffektivainvesteringar? - ChristerGerdin LouiseHammarberg

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Copyright Gerdin,Christer;Hammarberg,Louise Företagsekonomiskainstitutionen Ekonomihögskolan,LundsUniversitet Box7080,S22007 Lund Institutionenförarkitekturochbyggdmiljö, avdelningenförenergiochbyggnadsdesign LundsTekniskaHögskola,LundsUniversitet Box118,S22007 Lund ExamensarbeteniTechnologyManagementNr202/2010 ISSN16510100 ISRNLUTVDG/TVTM10/5202/SE Wallin&Dalholm Lund2010 2

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Sammanfattning Titel: Handledare: Frågeställning: Syfte: Metod: Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? enstudieavbeslutsfaktorernavidinvesteringarinom fastighetsbranschen Författare: ChristerGerdin,LouiseHammarberg StefanYard Professor,Företagsekonomiskainstitutionen, Ekonomihögskolan,LundsUniversitet ÅkeBlomsterberg tekn.dr.institutionenförarkitekturoch byggdmiljö,energiochbyggnadsdesign, LundsTekniskaHögskola,LundsUniversitet JohanHolmqvist tekn.dr.biogeokemi,miljöhälsa& säkerhet,divisionengineering,åfab NilsDafgård Affärsutvecklare,AOInstallation,Division Infrastruktur,ÅFAB Varför används inte de befintliga energieffektiva lösningarna i störreomfattning? Vilkafaktorerstyrbesluten? Behövs det kompletterande verktyg som underlag vid beslutstillfället? Rapportenssyfteärattutredavilkafaktorersomvarit avgörandeförbeslutvidinvesteringarienergieffektiviseringar. Därutöverutvecklaochpresenteraettkompletterandeverktyg förattutvärderaekonomiskaförochnackdelarvid investeringsbeslutienergieffektiviseringar. Rapportensmetodbyggerpåenabduktivansats.Enkvalitativ studiehargenomförtsdärenlitteraturstudiekombinerasmed djupintervjuerförattskapaförståelsekringsyftetoch frågeställningarna. Slutsatser: Avgörande faktorer för besluten vid investeringar i energieffektiviseringar är: ägarstruktur, bristande incitamentsstruktur, asymmetrisk information, bristande 3

Nyckelord: Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? ekonomisk kunskap och otillräcklig energideklaration. Vid utvecklandet av ett kompletterande verktyg måste följande aspekter behandlas: Utbilda beslutsfattare kring vilka ekonomiskanyckeltalsomfinnsochvaddeharförrespektive fördelar och nackdelar. Motverka asymmetrisk information mellan energikonsult och beslutsfattare. Paketering av åtgärder för att kassaflödet från mycket lönsamma investeringar skall hjälpa till att finansiera nödvändiga investeringar. Skapa engagemang och en positiv attityd hos brukarenförenergieffektiviseringargenomattinföraåtgärder somtvingarframettändratbeteende. Förattillustreraochtydliggöraenergiinvesteringarslönsamhet och genomförbarhet har ett kalkyleringsverktyg utvecklats. Kalkylen visar kassaflöde, kapitalvärde och payback utifrån aktörensekonomiskamöjligheterochvaldfinansieringslösning. Energieffektivisering,rekordåren,beslutsfaktorer, investeringsbedömning,miljonprogrammet,kassaflöde 4

Abstract Title: Authors: Tutors: Problem: Purpose: Methods: Conclusions: Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Whyareprofitableenergyefficientinvestmentsnotmade?A study of the decisionmakingprocess for energy efficient investmentswithintherealestatebusiness. ChristerGerdin,LouiseHammarberg StefanYard Professor,DepartmentofBusinessand Administration,SchoolofEconomicsandManagement, LundUniversity ÅkeBlomsterberg PhD,DivisionofEnergyandBuilding Design,FacultyofEngineering,LundUniversity JohanHolmqvist PhD.Biogeochemistry,Environment,Health &Safety,DivisionEngineering,ÅFAB NilsDafgård VPBusinessDevelopment,BAInstallation, DivisionInfrastructure,ÅFAB Why are not existing energy efficient techniques utilized? Whichaspectsinfluencethedecision?Isthedecisionmaking processinneedofacomplementarytoolforenergyefficiency profitabilitycalculating? The primary purpose of this report is to examine the critical elementsof thedecisionsmakingprocessconcerningenergy efficientinvestments. The secondary purpose of this report is to present a complementary tool for energy efficiency profitability calculating. The tool is to be used as a complementary instrument when evaluating the economical effects of an energyefficientinvestment. Themethodofthereporthasbeentothroughanabductive approach. Data has been collected through qualitative literaturestudies and interviews with people within the ÅF Group, property owners, housing cooperatives and consultantswithintheindustry. Thecriticalelementswithinthedecisionsmakingprocessfor energyefficientinvestmentsare:thestructureofownership, 5

Keywords: Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? split incentives, information asymmetry, lack of economical knowledge and incomplete information from the Energy DeclarationofBuildings. Acomplementarytool,thatcanbeusedtomotivateenergy efficientinvestments,hasbeendeveloped.themodeltakes lifecyclecostsfigures,cashflow,andpaybackperiodinto consideration,andprovidesinformationonhowto understandandevaluatefinancialkeydata.thetoolalso preventsinformationasymmetrybetweentheenergy consultantandthecustomer.thetoolfurtherillustrateshow thecashflowfromprofitableinvestmentscanbeusedin ordertofinancefuturerequiredinvestmentswithaninitially negativecashflow.finally,ithelpstocreateapositiveenergy attitudetowardstheuser. Energyefficiency,investment decision,energydeclarationof Buildings,realestatebusiness,postwarhousings,cashflow 6

Förord Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Det valda ämnesområdet är ett resultat av våra skilda utbildningsbakgrunder och personliga intressen där vi har kombinerat ett intresse av byggnation med ett engagemangförenergifrågorochmiljö. ViriktaretttacktillvårtvärdföretagÅngpanneföreningeniMalmö,förattdegett ossmöjlighettillattskrivadettaexamensarbete.viharhaftmångaintresseväckande diskussioner med våra handledare Johan Holmqvist och Nils Dafgård på ÅF. Ångpanneföreningensenergikonsulterharocksåberikatvårtidpåföretaget. ViriktarävenettstorttacktillStefanYard,vårhandledarefrånEkonomihögskolan, som gett oss värdefull kunskap inom investeringsbedömning och assistans med utformningenavvårtframtagnakalkyleringsverktyg.viharävenfåttvärdefullhjälp och intressanta uppslag av vår handledare Åke Blomsterberg från Lunds Tekniska Högskola. Därutöver vill vi tacka alla medverkande fastighetsföretag, bostadsrättsföreningar, kooperativa intresseorganisationer för bostadsrättsföreningar och konsulter inom områdetförsintidochdeåsiktersamtkunskapdeharförmedlat. Vi vill avslutningsvis tacka våra noggranna opponenter Emma Nilsson och Jenny Perssonförsinavärdefullakommenterarochsynpunkterunderdengångavåren. Examensarbetet har inneburit ett givande halvår för oss båda. Det är nu med förväntan som vi ger oss i kast med nästa utmaning i livet och den framtid som väntarossinomenergirespektivebyggbranschen. Lund,den25maj2010 ChristerGerdinochLouiseHammarberg 7

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 8

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Innehållsförteckning 1 2 3 4 5 6 INLEDNING...13 1.1 BAKGRUND...13 1.2 PROBLEMDISKUSSION...14 1.3 FRÅGESTÄLLNING...16 1.4 SYFTE...16 1.5 AVGRÄNSNINGAR...16 1.6 ÅFAB...17 1.7 MÅLGRUPP...18 1.8 PLANERADARBETSPROCESS...18 1.9 RAPPORTENSDISPOSITIONOCHLÄSANVISNINGAR...18 METOD...21 2.1 METODANGREPPSSÄTT...21 2.1.1 Deduktiv,induktivochabduktivansats...21 2.1.2 Reliabilitetochvaliditet...21 2.1.3 Intervjuer...21 2.1.4 Observationer...22 2.1.5 Litteraturstudier...22 2.2 RESULTERANDEARBETSPROCESS...23 2.2.1 Förberedelsefasen...24 2.2.2 Genomförandefasen...24 2.2.3 Utvärderingsfasen...27 REGLEROCHLAGSTIFTNINGSOMPÅVERKARENERGIEFFEKTIVISERINGAR...28 3.1 INTERNATIONELLABESTÄMMELSER...28 3.2 INTERNATIONELLABYGGDIREKTIV...28 3.3 SVENSKABESTÄMMELSER...29 3.3.1 SvenskaByggregler...30 3.3.2 Energideklarationen...30 3.4 ANDRALÄNDERSBESTÄMMELSER...31 3.5 SAMMANFATTNINGAVKAPITLET...31 BYGGPROCESSENOCHÄGARFÖRHÅLLANDEN...32 4.1 AKTÖRERNAVIDBYGGNADSPRODUKTION...32 4.2 DENALLMÄNNABYGGPROCESSEN...32 4.3 FÖRVALTNING...33 SAMMANSTÄLLNINGAVBEFINTLIGKUNSKAP...35 5.1 UPPFÖLJNINGAVLAGENOMENERGIDEKLARATIONER...35 5.2 HINDERFÖRATTENERGIEFFEKTIVISERA...36 5.2.1 Marknadsmisslyckanden...36 5.2.2 Marknadsbarriärer...36 5.3 SAMMANFATTNINGAVKAPITLET...37 TEORETISKTRAMVERK...38 6.1 INVESTERINGSBEDÖMNING...38 9

7 8 10 Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 6.1.1 Kalkylränta...38 6.1.2 Definitionavdeolikainvesteringskalkylerna...39 6.1.3 Investeringskalkylensbegränsning...40 6.2 ATTFATTAIRRATIONELLTRATIONELLAINVESTERINGSBESLUT...41 6.2.1 Attanvändaeninvesteringskalkyl...42 6.2.2 Atttaettbegränsatrationelltbeslut...42 6.2.3 Attföljaramar...42 6.2.4 Attföljaspeletsregler...43 6.3 ENERGIRELATERATBETEENDE...43 6.3.1 Energirelateradlivsstil...45 6.3.2 Modellerförattpåverkabeteende...45 6.3.3 Vägartillförändring...46 BYGGNADEROCHTEKNIK...47 7.1 REKORDÅREN...47 7.1.1 Tekniskalösningarochuppvärmning...47 7.2 ENERGIEFFEKTIVISERINGAVREKORDÅRENSFLERBOSTADSHUS...48 7.2.1 Begränsningavvärmeförluster...50 7.2.2 Energiåtervinning...50 7.2.3 Begränsningavenergitillförselochlokalenergiproduktion...51 7.2.4 Inkrementellaåtgärderellerdetsomkankallasförunderhåll...51 7.3 POTENTIALENVIDENERGIEFFEKTIVISERINGOCHÅTGÄRDERFÖRATTNÅDIT...52 ENERGIEFFEKTIVISERINGSARBETE...53 8.1 KOOPERATIVAINTRESSEORGANISATIONERFÖRBOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR...53 8.2 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGNUMMERETT...55 8.2.1 Styrning...55 8.2.2 Beslutsfattarna...55 8.2.3 Information...56 8.2.4 Energiattityd...57 8.3 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGNUMMERTVÅ...58 8.3.1 Styrning...58 8.3.2 Beslutsfattarna...58 8.3.3 Information...59 8.3.4 Energiattityd...60 8.4 BOSTADSRÄTTSFÖRENINGNUMMERTRE...60 8.4.1 Styrning...60 8.4.2 Beslutsfattarna...61 8.4.3 Information...62 8.4.4 Energiattityd...62 8.5 OBSERVATIONISAMBANDMEDINFORMATIONSTRÄFFPÅHSBMALMÖ...63 8.6 FASTIGHETSÄGARENUMMERETT;STENAFASTIGHETERMALMÖAB...64 8.6.1 FalletLindängen...64 8.6.2 Styrning...65 8.6.3 Beslutsfattarna...66 8.6.4 Information...67 8.6.5 Energiattityd...68 8.7 FASTIGHETSÄGARENUMMERTVÅ;KARYDFASTIGHETERAB...69 8.7.1 Styrning...69

9 10 11 12 Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 8.7.2 Beslutsfattarna...70 8.7.3 Information...70 8.7.4 Energiattityd...71 8.8 FASTIGHETSÄGARENUMMERTRE;HEIMSTADENAB...71 8.8.1 Styrning...71 8.8.2 Beslutsfattarna...72 8.8.3 Information...72 8.8.4 Energiattityd...73 8.9 ENERGIEFFEKTIVISERINGSARBETEURKONSULTERNASPERSPEKTIV...73 8.9.1 8.9.2 8.9.3 8.9.4 Styrning...73 Beslutsfattarna...74 Information...75 Energiattityd...76 ANALYS...77 9.1 TEKNISKPOTENTIAL...77 9.1 STYRNING...81 9.2 BESLUTSFATTARNA...84 9.3 INFORMATION...87 9.4 ENERGIATTITYD...89 FRAMTAGETKALKYLERINGSVERKTYG...92 10.1 INVESTERINGSBEDÖMNING...92 10.2 FRAMTAGANDEOCHANVÄNDNINGAVKALKYLERINGSVERKTYGET...93 10.2.1 Utvärderingavenergiförbrukningochkostnadsuppskattning...93 10.2.2 Identifikationavkundensekonomiskaförutsättningar...93 10.2.3 Beräkningmedhjälpavdetframtagnaverktyget...94 10.2.4 Utvärderingomresultatetliggerilinjemedkundensekonomiska förutsättning...95 SLUTSATSER...99 UTVÄRDERINGOCHDISKUSSION...103 12.1 METODOCHARBETSPROCESS...103 12.2 RESULTERANDEKUNSKAPOCHFORTSATTFORSKNING...104 12.3 FRAMTIDAUTVECKLING...105 REFERENSLISTA...107 ELEKTRONISKAKÄLLOR...107 LITTERÄRAKÄLLOR...109 MUNTLIGAKÄLLOR...109 RAPPORTER...110 BILAGAA INTERVJUPLANBOSTADSRÄTTSFÖRENING...112 BILAGAB KONTROLLPUNKTERBOSTADSRÄTTSFÖRENING...113 BILAGAC INTERVJUPLANPRIVATFASTIGHETSFÖRETAG...114 BILAGAD KONTROLLPUNKTERPRIVATFASTIGHETSFÖRETAG...115 BILAGAE BERÄKNINGARFÖRTEKNISKANALYS...116 BILAGAF OUTPUTKALKYLVERKTYGET...119 BILAGAG ORDLISTA...120 11

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 12

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 1 Inledning I detta inledande kapitel presenteras bakgrunden till examensarbetet och problemställningen diskuteras. Därtill redovisas examensarbetets syfte och de avgränsningar som krävs för att svara på de aktuella frågeställningarna. Slutligen presenterasvärdföretagetångpanneföreningen(åf)ochrapportensmålgruppsamt enläsanvisningochdispositionavrapporten. 1.1 Bakgrund Världens ömsesidiga beroende av energi blir allt mer uttalat och kräver gemensamma åtgärder och en integrerad miljöpolitik. Europeiska rådet har som följdavdettadeklareratenergisomettnyttpolitisktområdemeddeladbefogenhet mellanmedlemsländernaochunionen 1.EUharsomambitionattmedlemsstaterna skallreducerasinenergianvändningmed20procentframtillår2020 2. SektornbostäderochserviceiSverigeanvände141TWhår2008,vilketmotsvarar hela 36 procent av Sveriges totala energianvändning, av detta står bostäder och lokalerförungefär86procent.avdentotalaenergianvändningengick61procentav energin till uppvärmning och varmvatten. 3 Vidare motsvarar den årliga nyproduktionen av byggnader i Sverige mindre än en procent av den totala golvytan 4. FörattuppnåMiljökvalitetsmålförenergieffektivisering 5 ärdetlångtifråntillräckligt attenergieffektiviseravidnybyggnation.denstorapotentialenfinnsisambandmed åtgärder på det befintliga byggnadsbeståndet 6. Genom att systematiskt välja de mestenergieffektivakomponenternavidrenoveringavbyggnaderharivaprojektet 7 EnergiframsyniEuropavisatattenergiåtgångenibefintligbebyggelsekanhalveras på 50 år 8, att jämföra med Sveriges mål om att minska energianvändningen med 50procenttillår2050 9. Ungefär35procentavSverigesflerbostadsbeståndärbyggtunderperioden1961till 1975.Eftersomdessafastigheterärrelativthomogenaärdetlämpligtattbehandla 1 Energimyndigheten.(2008).s.15 2 EuropeanCommission,hemsida.EnergyEfficiencyinBuildings. 3 Energimyndigheten.(2009)(a).s.70 4 Kvist,H.Nordström,C.(2008).s.11 5 SverigesnationellaMiljökvalitetsmålförenergieffektiviseringsominnebäratt energianvändningenibyggnaderskaminskamed20%till2020och50%till2050,jämfört medår1995. 6 Blomsterberg,Å.et.al.(2009).s.8 7 Kungligaingenjörsvetenskapsakademien,IVA. 8 Kungligaingenjörsvetenskapsakademien,IVA.(2002).ss.515. 9 Blomsterberg,Å.et.al.(2009).s.8 13

14 Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? demsomgemensamgrupp.denvanligabenämningenäroftahusfrånrekordåren och flertalet av dessa härstammar från det så kallade miljonprogrammet. 10 Dessa byggnaderharnunåttenålderav40årochstårdärmedinföromfattandeåtgärder. Därmedfinnsenstorpotentialtillenergieffektiviseringförattuppnåenlångsiktigt hållbarenergiförbrukning. 11 IettöppetbrevfrånSvenskByggnäringden8juli2008 till näringsminister Maud Olofsson och miljöminister Andreas Carlgren efterfrågar byggbranschen lägre skatter och avgifter som incitament för den som köper ett energieffektivt hus eller renoverar sin fastighet energieffektivt. 12 Marknaden för renovering av äldre flerbostadshus kommer sannolikt att tredubblas under de närmaste20åren 13. Denumeraobligatoriskaenergideklarationerna 14 ärettresultataveu:sdirektivoch ett verktyg för fastighetsägaren att få en överblick av fastighetens energiförbrukning. Till deklarationen är det även kopplat ett antal förslag för att åtgärdaochsänkaenergiförbrukningenifastigheten. 15 Boverket skriver i sin rapport, Piska och Morot, att orsaken till att endast få energieffektiviseringsåtgärder genomförs är marknadsmisslyckanden, det vill säga att resurser inte används på bästa sätt, snarare än bristande lönsamhet ur ett företagsekonomiskt perspektiv 16. När en eventuell framtida investering skall bedömas används ofta olika kalkyleringsmetoder. I samband med användandet av investeringsbedömningarfinnsdetoftaenbristandeöverensstämmelsemellanteori och praktik 17. Det är viktigt att modellen är lämplig att använda i den aktuella situationen.iblandkandetävenvaraattosäkerhetenvideninvesteringärsåstoratt detinteärmeningsfulltattanvändaformellainvesteringskalkyler 18.Vidarefinnsdet även forskning som visar att utformningen av kalkylen styrs av vilka regler som aktören har för att fullfölja uppgiften. Därmed förutsätts valet av kalkylmetod att styraseftermåletsnarareänattettrationelltbeslutföljerfrånavvägningarutifrån entydliginvesteringsbedömning. 19 1.2 Problemdiskussion Genom den aktualiserade samhällsdebatten framkommer många aspekter som sammantagetgörattklimatförändringenmåstetaspåallvar.samtidigtärtekniken 10 DefinitionseBilagaGOrdlista 11 Jansson,U.et.al.(2008).s.6 12 SverigesByggindustrier.(2008).s.9 13 Boverket.(2003).s.102 14 DefinitionseBilagaGOrdlista 15 Energimyndigheten.(2009)(b).ss.414 16 Boverket.(2005).s.115 17 Yard,S.(1987).s23 18 Yard,S.(1987).s.24 19 Jansson,D.(1992).s.136

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? välutvecklad och användbar för att bygga hållbart. Ekonomiska kalkyler och goda exempelharvisatpålångsiktighållbarhetvidenergieffektivtbyggande.trotsdetta verkar det inte som att all den potential som finns verkligen används i syfte att energieffektivisera.vilkaärdeverkligaorsakernatillattbyggsektorninteengagerar sigisådanaprojekt? Omfattande åtgärder kommer att krävas för att till år 2050 nå en energieffektivisering på 50 procent i Sveriges flerbostadsbestånd. Byggsektorn måsteageraförattnåuppsattaenergieffektiviseringsmål.enstorpotentialfinns i miljonprogramsfastigheter från de så kallade rekordåren, 19611975. Dessa fastigheter utgör ett homogent fastighetsbestånd som förbrukar en stor del av Sveriges totala energiförbrukning. De har dessutom underhålls och renoveringsbehov och därmed finns en fördel av att samtidigt satsa på energieffektivaåtgärder.potentialenibefintligabyggnaderharpåvisatsstorgenom blandannatenergideklarationer. Attminskaförbrukningenavenergiledertillminskadekostnaderförenergitillförseln tillenfastighet.attminskadriftskostnadernagerenpositiveffektpådriftnettotså länge kapitalkostnaderna understiger besparingen. Professionella långsiktiga fastighetsägare och förvaltare har som kärnverksamhet att förvalta och förädla fastigheter.fastighetsvärdetärkopplattilldriftsnettotochdärmedbordeenaktiv förvaltaregenomföraallaekonomisktförsvarbaraeffektiviseringsåtgärder.menhur bedömsegentligenenekonomiskförsvarbarinvestering?olikainvesteringsmåttger olikabilderavdenförväntadeverkligheten.beroendeavvaltmåttattvärderaefter prioriterasdetkortsiktigakassaflödetsnarareändenlångsiktigalönsamheten. Bostadsrättsföreningarharisinastadgarformulerademålattförvaltaochvårdasina fastigheter.detärdockintesäkertattdettastämmeröverensmeddenanledningen sommedlemmarnahartillsittägande.skillnadermellanincitamenttillinvesteringar finnsmellanolikatyperavbostadsrättsinnehavare.atttaframverktygochstödför attmöjliggöraförfastighetsägareochbostadsrättsföreningaratttaekonomisktsåväl sommiljömässigtriktigabeslutärenutmaningsommåsteövervinnas.därmedkrävs detattfördelarnaochlönsamhetenavenenergieffektiviseringpåvisas. Från den utomstående betraktarens synvinkel finns det stora vinster med att använda utvecklad och hållbar energieffektiv teknik, både genom ett långsiktigt lönsamhetsperspektivochmiljömässigthelhetsperspektiv.mengällerdetverkligen ocksåfördenenskildaaktören?hurmångaaktörerharrådattvaralångsiktigapå kort sikt? Vem är det egentligen som påförs den ökade investeringen och vilken aktörtarvinstenavdenframtidaenergibesparingen?detäravstorviktattförsöka förståhurindividerochföretagfattarbeslutiverkligasituationer. 15

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? 1.3 Frågeställning 1.4 Syfte Varför används inte de befintliga energieffektiva lösningarna i större omfattning? Vilkafaktorerstyrinvesteringsbesluten? Behövsdetkompletterandeverktygsomunderlagvidbeslutstillfället? Attutredavilkafaktorersomvaritavgörandeförbeslutetvidinvesteringari energieffektiviseringar. Attpresenteraettkompletterandekalkyleringsverktygförattutvärdera ekonomiskaförochnackdelarvidinvesteringsbesluti energieffektiviseringar. 1.5 Avgränsningar Arbetet avgränsas till att primärt studera flerbostadshus som ingår i rekordåren, 19611975.Dessabyggnaderkommerattingåistudieneftersomdestårförenstor del av flerbostadshusen i Sverige. De är dessutom på grund av rationaliseringen i nyproduktionsskedet relativt likformiga i utförande och står i dagsläget inför ett stortrenoveringsbehovpågrundavattdeäromkring40årgamla.resultatetäratt detekniskaåtgärdernaochdeekonomiskaförutsättningarnaärsnarlikaförobjekten istudien.medtankepåbyggnadernasålderärdetavviktattenergieffektiviseringar genomförs i samband med renoverings och ombyggnadsåtgärder eftersom förutsättningarnaannarsinteärlikagodaförensomytterligare40år. Studien är geografiskt begränsad till Malmö kommun. Valet av Malmö baseras på stadensstorlekochgeografiskaplacering.eftersommalmöärsverigestredjestörsta stadkommerstorlekenattgaranteraattallaägarstrukturerärvälrepresenterade. VidareinnebärdetgeografiskalägetisödraSverigeattdeyttreförutsättningarna, som klimat, är representativt för de områden där majoriteten av svenskarna bor. Således även representativt för de områden där majoriteten av rekordårens fastigheterfinns. Arbetets andrahandsempiri består främst av svenska publikationer. Denna avgränsning är ett medvetet val eftersom energifrågor, beteende och beslutsprocesser skiljer sig markant mellan nationsgränser. Genom att studera svenskapublikationerinomområdetblirförutsättningarnalikaoch möjligaförvår studieattbekräftaochutveckla. Arbetet är tidsbegränsat till att motsvara 30 högskolepoäng. Därmed har antalet intervjuerbegränsatstillatthanterbartantal.eftersomägarandelenavdetsvenska fastighetsbeståndet är snarlikt mellan kommunala fastighetsbolag, 16

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare, se Figur 1, kan ingen av dessa aktörerväljasbortgenomenkvantitativjämförelse. Privata fastighetsägare 33% Bostadsrätts föreningar 32% Kommunala fastighetsbolag 35% Figur1.FördelningavägandeavflerbostadshusiSverige 20 Kraven på energieffektivisering för kommunala fastighetsbolag kommer ofta från politiskapåtryckningarochväljsdärförborteftersomdetkanförastroligtattdessa på sikt kommer få tvingande riktlinjer från politiskt håll. Examensarbetet kommer såledesattstuderabostadsrättsföreningarochprivatafastighetsägare. Författarna har en målsättning att genomföra fyra intervjuer bland konsulter i branschen, fyra intervjuer med bostadsrättsföreningar och fyra intervjuer med privata fastighetsägare. Denna avgränsning grundas på uppskattningen av att en mättnadböruppnåsrelativtsnabbtsommedförattmarginalnyttanavvarjeintervju minskas. Genom arbetet kommer denna avgränsning av antal intervjuer dock att kontinuerligtutvärderas. Arbetetsavgränsningarämnartillattmöjliggöraenhanterbarstudiemedhänsyntill dentidochderesursersomförfattarnahartillsittförfogande.genomkriteriernaför avgränsningensäkerställsdockattresultatetförstudienblirapplicerbartpåenstor del av det svenska fastighetsbeståndet. Att genomföra energieffektiviseringar där potentialenärstorgerbådeenföretagsekonomiskochensamhälleligmiljömässig nytta. 1.6 ÅFAB ÅFärettledandeteknikkonsultföretagmedkunskapocherfarenhetinomEnergioch Miljö,InfrastrukturochIndustri.AffärsidénärattÅFssamladeteknisktkunnandeska skapa lönsamma, säkra och hållbara lösningar. Affärsverksamheten bygger på att tjäna pengar på att hjälpa sina kunder utveckla hållbara verksamheter. ÅF har en utprägladhållbarhetspolicysomärvälintegreradihelaorganisationen.ambitionen ärattvaradenteknikkonsultsomuretthållbarhetsperspektivbästlöserkundernas 20 Byggdpåstatistiktagenfrån:Energimyndigheten.(2009)(c).s.22 17

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? tekniska utmaningar. Målet är att erbjuda samtliga intressenter ett långsiktigt socialt,miljömässigtochekonomiskvärde.åf:smedarbetarehariuppgiftattdriva påarbetetmedattskapaflerklimatinriktadeaffärer. 21 1.7 Målgrupp Examensarbetet kommer att rikta sig mot tre primära målgrupper med sammantagethögkompetensinomdeområdensomrapportenknyterantill.dock hardeolikamålgruppernaskildadjupisinakunskaperinomdeolikaområdena.de tremålgruppernadefinierassom,(1)beslutsfattareibyggochfastighetsbranschen, (2) yrkesverksamma tjänstemän inom byggbranschen och där specifikt teknikkonsulter, (3) universitetsstuderande på mastersnivå och akademin. Den sekundäramålgruppenförexamensarbetetansesvarapersonerintresseradeavden alltjämt aktuella miljödebatten och energifrågan i samhället. Spridningen i bakgrundskunskaperinnebärattrapportenutformasmeddelsgrundläggandesåväl somdjupareinformationavdeirapporteningåendedelarna. 1.8 Planeradarbetsprocess Förattbesvarafrågeställningenochsyftetmedexamensarbetetämnarförfattarna attkombineraenlitteraturstudiemedenintervjustudie.anledningentilldettaäratt kontinuerligt bredda kunskaperna inom området, samtidigt som teori och tidigare sammanställdempiriinhämtas. 1.9 Rapportensdispositionochläsanvisningar För att ge läsaren en förståelse av rapportens upplägg, samt med tanke på de spridda kunskapsbakgrunderna hos målgrupperna, presenteras en kort disposition nedan.dispositionenmöjliggörförläsarenatttadelavdeområdensomgermest fördenenskildaförståelsenombesvarandetavrapportenssyfteochdärtillkopplade slutsatser. Kapitel2,Metoddiskussion Rekommenderad läsning för: Samtliga, men framförallt den akademiska målgruppen. Kapitlet ger inledningsvis en teoretisk redogörelse för ett vetenskapligt metodangreppssätt. Därefter redogör författarna valt angrepps och tillvägagångssättutifråndentidigarepresenterademetodteorin. 21 BahKuhnke,Alice.HållbarhetschefÅFAB,Föredrag,Kårhuset,Lund,20100420 18

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? Kapitel3,Reglerochlagstiftningsompåverkarenergieffektiviseringar Rekommenderad läsning för: Samtliga, men främst beslutsfattare inom bygg och/ellerfastighetsbranschen. IkapitletReglerochlagstiftningredogörsfördebestämmelsersompåverkarbeslut omenergieffektiviseringar,fråninternationellaöverenskommelsersomkyotoavtalet tilldirektivfrånboverket.avslutningsvissammanfattasdereglerochlagstiftningar somärochkanbliavstörstaviktförattkunnabesvarasyftetmedrapporten. Kapitel4,Byggprocessenochägarförhållanden Rekommenderadläsningför:Desominteäryrkesverksammainombyggoch/eller fastighetsbranschen. Kapitlet tydliggör vilka aktörer som vanligtvis är inblandade i ombyggnation av en fastighetisambandmedenergieffektiviseringgenomenschematiskbeskrivningav byggprocessenochägarförhållanden.kapitletsyftartillattgeläsarenenförståelse avansvarsfördelningochdehindersomkanuppståvidenergieffektivisering. Kapitel5,Sammanställningavbefintligkunskap Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter I kapitlet ges en sammanställning av befintlig kunskap utifrån publicerade arbeten somärnärbesläktademedutredningenidennarapport.sistikapitletpresenteras deslutsatserochsammanfattningarsomdeninledandelitteraturstudienresulterade i och som är av vikt för läsarens fortsatta förståelse. Den presenterade andrahandsinformationenkommerförfattarnaävenattåterknytatillianalysen. Kapitel6,Teoretisktramverk Rekommenderad läsning för: Samtliga, delarna kring ekonomiska modeller och kalkylerärsynnerligtviktigtföryrkesverksammatjänstemänochteknikkonsulter. I kapitlet redogörs det för studiens teoretiska ramverk. Ramverket baseras på tre teoriområden (1) Investeringsbedömning, strategiska investeringar, riskanalys, (2) Beslutsteori, vad påverkar hur människor fattar beslut och vad som styr beslutet, samt(3)energirelateratbeteende. Kapitel7,Byggnaderochteknik Rekommenderadläsningför:Desominteäryrkesverksammainombyggoch/eller fastighetsbranschen. IkapitletByggnaderochteknikredovisasdetekniskalösningarsomkanvaraaktuella att ta ställning till vid beslutet att investera i energieffektivisering av rekordårens fastighetsbestånd. Kapitel8,Energieffektiviseringsarbete Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter I kapitlet presenteras den empiri som samlats in i syftet att förstå hur och varför beslutominvesteringarienergieffektivtekniktas.kapitletäruppbyggtgenomattde två studerade grupperna av aktörer (privata fastighetsföretag och 19

Varförgenomförsintelönsammaenergieffektivainvesteringar? bostadsrättsföreningar) presenteras separat men med samma struktur. Dessutom presenterasdeintervjuer,somhargjortsmedaktörerinomteknikkonsultbranschen och empiri från de två stora intresseorganisationerna, HSB och Riksbyggen, för bostadsrättsinnehavare. Strukturen syftar till att belysa interna såväl som externa särdrag och även gemensamma faktorer som framkommit under insamlandet av empiri. Kapitel9,Analys Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter Ikapitletanvändssammastruktursomempirinpresenteradesutifrån.Inledningsvis genomförsentekniskanalysavdeåtgärdersombostadsrättsföreningarnaharfått presenterade och hur potentialen för energieffektivisering som finns i rekordårsbeståndet nyttjas. Genom analysen studeras båda grupperna av aktörer parallellt för att belysa skillnader och likheter mellan förutsättningar och resultat mellan de olika aktörerna. Det teoretiska ramverkat används för att utvärdera empirin som insamlats under intervjustudien. Tidigare presenterade kapitel innehållande empiri och fakta som insamlats under litteraturstudien används i analysenförattstödjaresonemanget. Kapitel10,Framtagetkalkyleringsverktyg Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter Ikapitletangripsproblematikenattlönsammainvesteringarintebliravgenomatt författarna har utformat ett ekonomiskt kalkylverktyg. Kalkyleringsverktyget bör användasförattillustrerahurstörreåtgärdersomförnärvarandeinteensbeaktas är lönsamma att genomföra. Kalkyleringsverktyget tydliggör de ekonomiska förutsättningarna för investeringsbeslutet, tillsammans med en analys och kommunikationsplan bör kalkyleringsverktyget överbrygga informationsgapet mellankonsult,aktörochbrukare. Kapitel11,Slutsatser Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter Författarnasslutsatserkringvadsompåverkarochvadsomharvaritavgörandeför beslut vid investeringar samt vad som krävs för att fler investeringar i energieffektiviseringarskaförverkligaspresenteras. Kapitel12,Utvärderingochdiskussion Rekommenderadläsningför:Samtligaintressenter Ikapitletdiskuterarförfattarnaarbetsprocessenmedbakgrundidenpresenterade metodiken för att visa på medvetenheten om hur valen som gjorts har påverkat studiens resultat och vad som skulle kunna göras annorlunda. Förslag på vidare studierpresenterasochhurstudienochdessresultatpassarinettglobaltperspektiv diskuterasutifråneventuellframtidautveckling. 20