Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår En litteraturstudie Patients experiences of treatment of chronic leg ulcers A review Josefine Persson Carvajal Sara Walfridsson Fakulteten för Hälsa, natur- och teknikvetenskap Omvårdnad/Sjuksköterskeprogrammet Grundnivå Handledare: Karin Ekholm och Kristina Rendahl Laage Examinerande lärare: Mona Persenius 2016-04-01
SAMMANFATTNING Titel: Fakultet: Ämne: Kurs: Författare: Handledare: Patienters erfarenheter vid behandling av svårläkta bensår Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper Institution: Institutionen för Hälsovetenskaper Omvårdnad Examensarbete i omvårdnad, 15 hp, grundnivå Josefine Persson Carvajal & Sara Walfridsson Karin Ekholm & Kristina Rendahl Laage Sidor: 24 Nyckelord: Erfarenheter, sårbehandling, svårläkta sår Introduktion: I Sverige är svårläkta bensår ett utbrett problem som ofta kräver långvarig behandling. För att behandla bensår krävs att sjuksköterskan och patient samarbetar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta sår. Metod: Metoden som använts är en litteraturstudie vilken baseras på en sammanställning av befintlig forskning. Sökningar efter vetenskapliga artiklar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed och resulterade i 11 artiklar vilka granskats utifrån Polit och Becks kvalitetsgranskningsmallar. Alla artiklars resultat lästes igenom flera gånger och viktiga delar ströks under och klipptes ut. De urklippta delarna skapade tre kategorier med vardera två underkategorier. Resultat: I litteraturstudien framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut. Det framkom att smärta var det patienterna oftast tog upp angående sitt fysiska mående och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Slutsats: De flesta patienterna uttryckte negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen kändes men att en god relation till sjuksköterskan var det som kändes mest värdefullt.
Innehållsförteckning Introduktion4 Svårläkta sår4 Sårbehandling4 Omvårdnad4 Sjuksköterskans roll och upplevelsefel! Bokmärket är inte definierat. Problemformulering5 Syfte5 Metod5 Litteraturstudie5 Litteratursökning6 Inklusions- och exklusionskriterier7 Urval8 Databearbetning8 Forskningsetiska ställningstaganden8 Resultat8 Delaktighet9 Utförandet av behandlingen10 Påverkan på det dagliga livet12 Diskussion13 Resultatdiskussion13 Metoddiskussion14 Klinisk betydelse15 Förslag till fortsatt forskning15 Slutsats15 Referenslista16 Bilaga 1. Artikelmatris.
Introduktion Svårläkta sår Enligt statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU](2014) delas svårläkta sår in i bensår, fotsår och trycksår. Enligt Butler et al. (2014) kan ett svårläkt sår vara venöst, arteriellt eller blandning av venöst och arteriell. Ett svårläkt bensår definieras som ett sår som inte läkt inom 6 veckor efter uppkomst (SBU 2014), och år 2012 beräknades att minst 40 000 svenskar var drabbade av någon form av svårläkt sår (SBU 2012). Venösa sår uppkommer till följd av försämrat återflöde i venerna där blodet pressas ut ur blodbanorna och då kan förorsaka en inflammatorisk process i hud och vävnad, vilket i sin tur kan leda till sårbildning. Arteriella sår uppkommer till följd av försämrat arteriell blodflöde vilket orsakar ischemi i hud och vävnad. En vanlig orsak till arteriell insufficiens är ateroskleros (Lindholm 2012). Risken att drabbas av venösa bensår ökar med åldern. Detta kan delvis ha sin orsak i att många av de sjukdomar som äldre ofta får kan vara riskfaktorer för att utveckla sår. Några av dessa sjukdomar är diabetes, olika hjärt- och kärlsjukdomar, hypertoni och depression. Dock är risken större för kvinnor än män att utveckla svårläkta sår (Margolis et al. 2004). Enligt Gardner et al. (2001) kan en följd av långvariga sår vara sårinfektion. Detta i sin tur kunde leda till dels fördröjd sårläkning och dels många andra obehagliga symtom där exempelvis smärta, värmeökning och dålig lukt var några av de vanligaste. Scotton et al. (2014) nämner även att långvarig sårduration och dålig följsamhet till kompressionsbehandling var delar som påverkade läkningen av såret negativt. Sårbehandling I begreppet lokal sårbehandling ingår bland annat sårrengöring, debridering och val av förband (Lindholm 2012). Vid rengöring av sår är det vanligt att använda sig av vatten eller koksaltlösning (Lindholm et al. 1999). Vid debridering rensas framför allt fibrin och nekros bort från såret för att stimulera läkning (Lindholm 2012). Efter debridering ökade mängden granulationsvävnad och mängden exudat minskade vilket gjorde att sårets epitelisering också förbättrades (König et al. 2005). Val av förband och material utformas efter sårets karaktär och inte efter sårets diagnos. Dock är en diagnos mycket viktig för att rätt behandling ska kunna ges (SBU 2014). Lindholm (2012) har sammanfattat riktlinjer som tagits fram i Skottland för att underlätta bedömning vid bensår och anpassat dessa till de svenska förhållandena. Riktlinjerna sammanfattades och gav kategorierna: bedömning av sårets karaktär, behandling, ny bedömning och sekundärprevention. Lindholm (2012) understryker dock svårigheten med att skapa fungerande riktlinjer för strukturerad bedömning av bensår då patienter med bensår ofta vårdas av flera olika vårdformer och specialiteter. Omvårdnad Grunden i omvårdnad handlar om att hjälpa patienten att sköta de basala behoven, så som den dagliga hygienen, påklädning, nutrition och sömn. Sjuksköterskans uppgift är då bland annat att se till att detta genomförs på ett säkert sätt där hänsyn tas till patientens integritet och värdighet. Komplexiteten med omvårdnad är att den har så många olika dimensioner. Andra viktiga delar att ta hänsyn till är bedömning av hälsostatus, patientens delaktighet, beslutsfattande och omvårdnadsåtgärder (Andersson et al. 2015; Kleinknecht-Dolf et al. 2015). Omvårdnad handlar även om att kunna möta och ta hand om patienter i känsliga och komplexa situationer (Kleinknecht-Dolf et al. 2015). Hjelm et al. (2003) beskriver tre olika förhållningssätt som sjuksköterskor utgick från vid behandling av sår. I det ena förhållningssättet såg sjuksköterskan endast såret och 4
sårbehandlingen. Ett annat sätt var att ha ett holistiskt förhållningssätt där patienten sågs i sin helhet. Det tredje och sista förhållningssättet som författarna beskrev kan liknas vid en blandning av ovanstående förhållningssätt där fokus inte låg endast på såret, utan även miljö, livsstil och patientens upplevelse vägdes in. Enligt Hallet et al. (2000) kan sjuksköterskor ha förutfattade meningar angående patienten och sårläkning. De upplevde att det var omöjligt att få såret att läka då patienten inte helt följde den ordinerade behandlingen. Med detta menades att sjuksköterskor ofta upplevde att patienters följsamhet först och främst påverkades av den egna viljan. Att patienten själv bestämt sig för att vara följsam eller inte till behandlingen. De menade också att följsamheten kunde påverkas av vårdarens attityd. Sjuksköterskor upplevde att följsamheten i några fall kunde påverkas till viss del genom samtal med patienten, där sjuksköterskor använde sin kunskap för att få patienten att ändra inställning angående behandlingen (Hallet et al. 2000). För att på bästa sätt kunna behandla ett sår ansåg sjuksköterskor att det var gynnsamt att ta hjälp av kollegor och diskutera sig fram till en lösning (Walsh och Gethin 2009). Hjelm et al. (2000) menar att vid behandling av sår som var svåra att få att läka kunde det vara fördelaktigt att ta hjälp av en specialist, då exempelvis på en hudklinik. Enligt Patientlagen (SFS 2014:821) ska hälso- och sjukvården utformas i samråd med patienten och på ett sådant vis att patienten själv kan medverka i behandlingen utifrån sina egna förutsättningar. Björck och Sandman (2007) definierar begreppet vårdrelation som relationen mellan patient och vårdare och menar att det är på denna relation vårdandet ska bygga. Problemformulering Det är många personer i Sverige som lever med svårläkta bensår och som genomgår sårbehandling. Bensår är ett komplext tillstånd som ofta kräver behandling under lång tid för att såret ska kunna läka. Sårbehandlingen grundas på ett teamarbete mellan patient och sjuksköterska där båda parter måste vara delaktiga. Då det är ett så utbrett problem är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för vad patienter upplever och erfar för att kunna ge en personcentrerad vård och främja en god vårdrelation. Syfte Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta bensår. Metod Litteraturstudie Metoden som användes var en litteraturstudie. Enligt Polit och Beck (2012) är en litteraturstudie en sammanställning av tidigare känd kunskap. Syftet med en litteraturstudie är att förse läsaren med en objektiv sammanställning av evidens som finns inom valt område. Evidensen som finns utvärderas genom kritisk granskning för att ge en god bild av hur kunskapen inom området ser ut i nuläget. Den modell som användes var Polit och Becks (2012), vilken består av nio olika steg. Här fritt översatt av litteraturstudiens författare. Steg 1 består av att formulera ett syfte och eventuella frågeställningar, för att få en specificerad problemformulering. I steg 2 bestäms vilken sökmetod, vilka databaser och vilka sökord som ska användas. 5
I steg 3 genomförs en sökning som ska generera i primärkällor. I steg 4 sorteras artiklarna och de som är relevanta för syftet väljs ut. I steg 5 läses de valda artiklarna igenom. I steg 6 görs en sammanfattning av innehållet i de valda artiklarna. I steg 7 görs en kritisk värdering av artiklarnas innehåll. I steg 8 analyseras artiklarna närmare och eventuella samband och skillnader upptäcks för att skapa teman. Steg 9 består slutligen i att göra en summering och utvärdering av informationen som kommit fram vid bearbetningen. Litteratursökning Innan litteratursökningen formulerades ett syfte utifrån steg 1. I steg 2 bestämdes sökmetod, val av databaser och sökord. I steg 3 genomfördes databassökningarna med de valda sökorden. I litteraturstudien genomfördes databassökningarna i databaserna Cinahl och PubMed. Enligt Forsberg och Wengström (2013) är Cinahl och PubMed databaser som är bra att använda vid forskning inom omvårdnad då båda täcker detta område. De sökord som användes i Cinahl var wound care, adherence, compliance, leg ulcer och patient experience. Wound care och leg ulcer var Cinahl Headings och compliance, adherence och patient experience söktes som fritext. Wound care genererade i 9 530 träffar, leg ulcer resulterade i 2 013 träffar medan fritextorden adherence gav 18 469, compliance gav 36 095 träffar och patient experience gav 53 870. Först kombinerades sökorden adherence och compliance genom att sökas med adherence OR compliance, det resulterade i 46 300 träffar. Det gjordes en kombination av sökorden - wound care AND (adherence OR compliance), vilket resulterade i 152 träffar. Efter det gjordes en kombination med sökorden wound care, leg ulcer och patient experience, vilket genererade 22 träffar. Slutligen kombinerades sökorden leg ulcer och patient experience vilket genererade 89 träffar. I PubMed användes sökorden wound healing, adherence, compliance, nursing och patient experience. Wound healing och leg ulcer var Meshtermer medan de andra orden var fritextsökningar. Wound healing gav 102 487 träffar och leg ulcer gav 18 671. Fritextorden adherence gav 105 041 träffar, compliance gav 137 413 träffar, nursing gav 585 763 och patient experience gav 262 022. Först kombinerades adherence och compliance med sökningen adherence OR compliance, det resulterade i 214 286. Sedan kombinerades wound healing med adherence och compliance i form av sökningen wound healing AND (adherence OR compliance) vilket genererade i 763 träffar. Det gjordes en kombination av sökorden wound healing AND (adherence OR compliance) AND nursing, det resulterade i 68 träffar. Orden wound healing, nursing, leg ulcer och patient experience kombinerades, vilket resulterade i 25 träffar, och slutligen gjordes en kombination av nursing, leg ulcer och patient experience vilket resulterade i 81 träffar. (se tabell 1.) Anledningen till att sökorden skiljde sig åt i de olika databaserna var att det inte fanns exakt lika sökord att tillgå i Cinahl och PubMed. I den första sökningen, i Cinahl, användes wound care(sårbehandling) som Heading då den upplevdes stämma bra överens med ämnet som skulle belysas. Då sökningen sedan gjordes i PubMed fanns ej wound care som Meshterm, termen wound healing valdes då istället då det var den som var mest likvärdig. Sökordet nursing lades till endast i PubMed då det behövdes en avgränsning eftersom det blev så många träffar, nursing kändes som ett bra tillägg då litteraturstudien skulle handla om omvårdnad. 6
Enligt Forsberg och Wengström (2013) används den booleska operatorn AND för att begränsa utbudet av artiklar. Den booleska operatorn OR används istället för att ge en bredare sökning. Inklusions- och exklusionskriterier Inklusionskriterier var att alla artiklarna skulle vara publicerade mellan januari 2001 och januari 2016, vara skrivna på svenska eller engelska, vara peer reviewed och handla om svårläkta bensår. Exklusionskriterier för studien var artiklar som var review-artiklar och artiklar om personer under 18 år. Tabell 1. Databas Sökning Sökord Antal Urval 1 Urval 2 Urval 3 träffar Cinahl S1 Wound care [CH] 9 530 S2 Adherence 18 469 S3 Compliance 36 095 S4 Leg ulcer [CH] 2 013 S5 Patient 53 870 experience S6 S2 OR S3 46 300 S7 S1 AND S6 152 6(1)* 0 0 S8 S1 AND S4 AND 22 2 2 2 S5 S9 S4 AND S5 89 10(2)* 5 5 PubMed S1 Wound healing 102 487 [MH] S2 Adherence 105 041 S3 Compliance 137 413 S4 Nursing 585 763 S5 Leg ulcer [MH] 18 671 S6 Patient 262 022 experience S7 S2 OR S3 214 286 S8 S1 AND S7 763 S9 S4 AND S8 68 16(1)* 2 1 S10 S1 AND S4 AND S5 AND S6 25 4 2 2 S11 S4 AND S5 AND S6 81 15(4)*(1)** 1 1 Totalt: 44 12 11 [CH]= Cinahl headings, [MH]=Meshterm, =fritextsökning, ( )*= intern dubblett, ( )**=extern dubblett 7
Urval I urval 1, som utgår från steg 4, lästes artiklarnas titel. Om det verkade vara en artikel som passade syftet lästes även abstract, om en sådan fanns tillgänglig. Detta gjordes på 263 artiklar från Cinahl och 174 artiklar från PubMed. 32 artiklar försvann. En anledning till att de försvann var artiklar som handlade om utvärderingar av olika förband. Efter urval 1 kvarstod 44 artiklar. 18 artiklar från Cinahl, varav tre var interna dubbletter och 35 artiklar från PubMed, varav fem var interna dubbletter och en var extern dubblett. I urval 2 som utgår från steg 4, lästes artiklarnas metod och resultat igenom och artiklar valdes bort om de inte stämde överens med litteraturstudiens syfte. Anledningar till att de valdes bort var bland annat att de handlade om att leva med sår och då inte specifikt sårbehandling, att studien var gjord ur ett sjuksköterskeperspektiv eller att studien handlade om enbart förebyggande sårbehandling. Efter urval 2 kvarstod 12 artiklar, sju från Cinahl och fem från PubMed. I urval 3, som utgår från steg 5, 6 och 7, användes Polit och Becks (2012) mallar för kvalitetsgranskning som stöd vid granskning av artiklarna. För kvantitativa studier användes Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report och till kvalitativa studier användes Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report. En artikel försvann i urval 3 då den inte var granskad av en etisk kommitté samtidigt som studien delvis undersökte ett specifikt förband där förbandets tillverkare var sponsor till studien. Efter urval 3 kvarstod 11 artiklar, sju från Cinahl och fyra från PubMed. (se tabell 1.) Nio artiklar var kvalitativa studier, en var en kvantitativ studie och en var en både kvalitativ och kvantitativ studie. Artikeln som var både kvalitativ och kvantitativ granskades enligt Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report då enbart den kvalitativa delen av studien användes. Databearbetning Steg 8 bestod i att litteraturstudiens författare först enskilt läste igenom samtliga artiklars resultat och sedan även tillsammans för att säkerställa att båda författarna tolkat materialet på lika vis. Gemensamt gjordes sedan understrykningar på de delar i resultatet som passade mot litteraturstudiens syfte. De delar som understrukits klipptes ut och delades sedan upp i kategorier utifrån innebörd. Steg 9 bestod i att sammanställa och utvärdera den information som framkommit ur de olika kategorierna. Under sammanställningen framkom även underkategorier. Forskningsetiska ställningstaganden Vid hanteringen av de vetenskapliga artiklarna var litteraturstudiens författare försiktiga för att undvika att innehållet skulle omformuleras eller innebörden ändras. Detta i enlighet med riktlinjerna från Vetenskapsrådet (2016). I studien försökte litteraturstudiens författare att bortse från den egna förförståelsen och att inte välja eller vinkla informationen utifrån den. Dessutom valdes endast artiklar där ett etiskt förhållningssätt tydligt kunde påvisas (Polit & Beck 2012; Forsberg & Wengström 2013). För att undvika feltolkningar användes lexikon vid översättning och citat för att styrka trovärdigheten i texten. Resultat Resultatet grundades på 11 artiklar varav nio var kvalitativa, en var kvantitativ och en var kvantitativ och kvalitativ, vilket redovisas i artikelmatrisen (se bilaga 1.) Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta bensår. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom tre kategorier med vardera två underkategorier. Kategorin delaktighet med underkategorierna kommunikation och kunskap, 8
kategorin utförandet av behandlingen med underkategorierna förhållningssätt och färdigheter samt kategorin påverkan på det dagliga livet med underkategorierna begränsningar och obehag. Delaktighet Utförandet av behandlingen Påverkan på det dagliga livet Kommunikation Förhållningssätt Begränsningar Kunskap Färdigheter Obehag Figur 1. Resultatets kategorier och underkategorier. Delaktighet Kommunikation Patienter uttryckte en önskan att sjuksköterskan ska lyssna mer när de säger att de har ont (Ebbeskog & Emami 2005). Patienterna tyckte inte att deras smärta blev tagen på allvar (Ebbeskog & Emami; Morgan & Moffatt 2008; Taverner et al. 2014). Patienter kände sig också ignorerade när de försökte framföra sina åsikter och känslor angående sårbehandlingen (Douglas 2001; Rich & McLachlan 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Taverner et al. 2014). Patienter upplevde att sjuksköterskan ofta hade bråttom när sjuksköterskan kom för att lägga om såren (Haram & Dagfinn 2003; Ebbeskog & Emami 2005). Detta resulterade i att patienterna kände sig ignorerade och att sjuksköterskan bara fokuserade på att utföra behandlingen snabbt och oengagerat (Ebbeskog & Emami 2005). Patienterna uttryckte att kommunikation med sjuksköterskan var en viktig aspekt för att de ska känna sig delaktiga i vården (Ebbeskog & Emami 2005; Morgan & Moffatt 2008). När det fanns brister i kommunikationen kunde det leda till att patienten hade svårt att lita på det sjuksköterskan sade (Ebbeskog & Emami 2005). Det fanns patienter som inte vågade delge sina åsikter och idéer gällande vården för att de var rädda att trampa sjuksköterskan på tårna genom att ta över deras uppgift (Morgan & Moffatt 2008; Petersson et al. 2009). För att patienterna skulle känna sig och våga vara delaktiga krävdes stöd från sjuksköterskan vilket då också gjorde att patienten kunde vara med och styra sin behandling (Ebbeskog & Emami 2005). Om patienten upplevde sig jämbördig med sjuksköterskan gjorde det att patienten upplevde att bådas åsikter blev lika viktiga och det fick också patienten att känna att hen kunde vara med och påverka sin egen situation (Petersson et al. 2009). En patient beskrev hur viktigt det var att känna sjuksköterskan för att våga påpeka om hen gjorde fel i behandlingen (Hopkins 2004). 9
You see when they start coming regularly you get to know them more, you feel comfortable, feel happy, you can say jokingly oh, you forgot to do that, but when you ve got someone you don t know you, well if I tell the truth [they] forgot to put the dressing on but i didn t say anything. (Hopkins 2004, s. 561). Hur trygga patienterna kände sig berodde mycket på vilka tidigare erfarenheter de hade, både gällande sjuksköterskan som utförde behandlingen (Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003; Morgan & Mofatt 2008) och upplevelsen av behandlingen i sig (Haram & Dagfinn 2003; Morgan & Mofatt 2008). Kunskap När patienter försökte förklara hur behandlingen brukade utföras upplevde de att sjuksköterskan inte uppskattade deras hjälp, sjuksköterskan ville inte att de skulle tala om för dem hur de skulle utföra sitt jobb (Morgan & Moffatt 2008). When I explained what dressings were used they didn t like that, but I didn t know what else to do (Morgan & Moffatt 2008, s 344). Det fanns dock även sjuksköterskor som uppskattade patienternas råd, även om det resulterade i att såromläggningen tog längre tid, vilket besvärade patienterna (Haram & Dagfinn 2003). Hur informerad och utbildad patienten var angående sin sårbehandling var också något som påverkade känslan av delaktighet (Douglas 2001; Ebbeskog & Emami 2005). En dåligt informerad patient upplevde att hen hade dålig kontroll över behandlingen då hen inte hade tillräcklig kunskap om behandlingsprocessen (Douglas 2001). En väl informerad patient hade däremot lättare att förstå syftet med behandlingen och därigenom bli mer delaktig (Ebbeskog & Emami 2005). Det var viktigt för patienter att ha ordentligt med kunskap för att kunna ta kontroll över situationen och se till att behandlingen blev rätt utförd (Morgan & Moffatt 2008; Petersson et al. 2009). What I m least satisfied with is that I ve got no control myself, and thats what I m most afraid of, to be, declared incapable of looking after myself (Haram & Dagfinn 2003, s. 199). Med god kunskap kunde patienten se på sin egen behandling mer kritiskt (Petersson et al. 2009). Patienter upplevde att det var så viktigt att behandlingen blev rätt utförd att de, trots motvilja till att hamna i konflikt med sjuksköterskan, var beredda att säga emot om de gjorde fel (Morgan & Moffatt 2008). Patienter upplevde självständighet när de hade kunskap för att själv kunna utföra delar av sin behandling men ibland krävdes också hjälpmedel för att patienterna skulle känna sig självständiga (Van Hecke et al. 2011). När patienten istället kände att sjuksköterskan hade mycket mer kunskap än hen resulterade det i att patienten tyckte att hens egen kunskap inte var tillräcklig för att hen skulle kunna bidra med något i behandlingen och de överlät därför hela ansvaret till sjuksköterskan. Dock hade de aldrig haft någon diskussion med sjuksköterskan om att kunna sköta någon del i behandlingen själv (Petersson et al. 2009). Några patienter beskrev hur de, trots uttryckta önskemål inte fick den behandling de vill utan de kände sig pressade till att ta emot en annan oönskad behandling (Rich & McLachlan 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Morgan & Moffatt 2008) vilken orsakade obehag (Ebbeskog & Emami 2005). Utförandet av behandlingen Förhållningssätt Något som patienter ansåg vara viktigt var kontinuitet i vården, för att såret skulle kunna läka (Morgan & Moffatt 2008). De önskade ha en god relation till sjuksköterskan (Morgan & Moffatt 2008; Petersson et al. 2009). Patienter beskrev god vård som att sjuksköterskan gjorde mer än det som var precis nödvändigt (Morgan & Moffatt 2008), att de kände sig bra bemötta (Petersson et al. 2009; Wellborn & Moceri 2014) och att de fick hjälp snabbt och effektivt 10
(Wellborn & Moceri 2014). När sjuksköterskan frågade hur patienterna tyckte sårbehandlingen kändes upplevdes det också som ett tecken på god vård (Ebbeskog & Emami 2005). När sjuksköterskan var engagerad och hade en god attityd gentemot sårbehandlingen i form av att de behandlade patienten som en individ och inte endast fokuserade på behandlingen kände patienten att de fick god vård (Ebbeskog & Emami 2005; Morgan & Moffatt 2008; Wellborn & Moceri 2014). De kände sig också trygga för att sjuksköterskan hade en bra attityd (Ebbeskog & Emami 2005; Wellborn & Moceri 2014) och trodde på behandlingen (Wellborn & Moceri 2014). It s comforting, and it makes a huge difference people s attitudes towards the exploration of the problem and their willingness to treat you as an indivual (Wellborn & Moceri 2014, s. 125). Det behövde också vara ett samarbete mellan patient och sjuksköterska för att behandlingen skulle få bästa resultat (Petersson et al. 2009). För att behandlingen skulle bli bra tyckte patienterna att det var nödvändigt att ha en god relation till sjuksköterskan som utförde behandlingen (Hopkins 2004; Ebbeskog & Emami 2005; Wellborn & Moceri 2014). When you have faith in her and everytime she takes over it improves. She is attentive to the healing process. Another nurse might not have noticed oedema on the left leg (Ebbeskog& Emami 2005, s. 1226). Patienter uttryckte en frustration i att sjuksköterskan inte följde den ordinerade behandlingen (Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003; Morgan & Moffatt 2008 ). De upplevde att sjuksköterskan följde en ny behandlingsplan en kort period men att sjuksköterskan sedan gick tillbaka till den gamla behandlingsplanen (Haram & Dagfinn 2003). Det upplevdes också att sjuksköterskan utförde behandlingen på det sättet hen fann lämpligt vilket gjorde att patienten upplevde att behandlingen inte utfördes för patientens bästa (Morgan & Moffatt 2008). Patienter upplevde att det var många sjuksköterskor inblandade i behandlingen och att alla gjorde på sitt eget sätt (Rich & McLachlan 2003). Patienter upplevde att sjuksköterskorna inte var tillräckligt engagerade, att de inte förberett sig innan de påbörjade såromläggningen (Haram & Dagfinn 2003). En patient upplevde att hen blev klassad som non-compliant då hen tog av sig sina förband på grund av smärta (Morgan & Moffatt 2008). Färdigheter Patienter upplevde att sjuksköterskors kunskap och tekniska färdigheter kring sårbehandlingen var något som var värdefullt (Ebbeskog & Emami 2005; Morgan & Moffatt 2008). Även kroppskontakt under såromläggningen var något som ansågs viktigt för patienter (Ebbeskog & Emami 2005). Patienter kände sig oroliga och ifrågasatte sjuksköterskornas kompetens om de inte fick ordentligt med information, om behandlingen utfördes slentrianmässigt eller om såret inte hade börjat läka inom några veckor efter behandlingens start (Ebbeskog & Emami 2005). Det var viktigt för patienterna att behandlingen blev utförd på rätt sätt (Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003; Morgan & Moffatt 2008). Om det blev fel i behandlingen kände sig patienterna tveksamma till sjuksköterskans lämplighet till att utföra behandlingen (Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003). Patienterna uttryckte sig kritiskt till att få behandlingen utförd av sjuksköterskor som inte var insatta i deras sårbehandling (Morgan & Moffatt 2008). Patienterna tyckte att det kändes märkligt att behöva tala om för sjuksköterskan hur behandlingen skulle utföras. Dock tyckte patienterna oftast att sjuksköterskan utförde behandlingen på ett bra sätt (Haram & Dagfinn 2003; Morgan & Moffatt 2008), men att misstag kunde göras (Haram & Dagfinn 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Morgan & Moffatt 2008) och att det räckte för att tvivel och oro skulle väckas (Morgan & Moffatt 2008). 11
Well when they are stripping the leg down, it seems to be everything coming off, and you know sometimes these dressings tend to your skin and they whip it off. But as I say 90 per cent are good, they will take their time. There s one or two will say they re sticking today and off they come. Bang. You only have to have that once, you know, one bad experience and you re sitting here chewing your fingers when you see them coming through the door. (Morgan & Moffatt 2008, s. 345). Påverkan på det dagliga livet Begränsningar Att ständigt behöva vänta och att allt runtomkring sårbehandlingen tog lång tid var något som upplevdes begränsande för patienterna (Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003; Hopkins 2004; Ebbeskog & Emami 2005; Wellborn & Moceri 2014). Behandlingen påverkade patienternas sociala liv (Rich & McLachlan 2003; Hopkins 2004). Patienterna kände sig bundna till hemmet då de inte visste exakt vilken tid sjuksköterskan skulle komma för att utföra behandlingen. Ihållande obehag efter behandlingen gjorde det svårt för patienterna att ta sig hemifrån (Hopkins 2004). Patienterna kände sig sårbara (Ebbeskog & Emami 2005) och upplevde att deras liv kretsade kring sårbehandlingen (Haram & Dagfinn 2003; Hopkins 2004; Ebbeskog & Emami 2005; Taverner et al. 2014). De kände sig exkluderade från sitt sociala liv (Hopkins 2004; Taverner et al. 2014). Patienter upplevde att behandlingar som var svårare att integrera i vardagslivet var svårare att följa (Van Hecke et al. 2011). En patient beskrev hur sårbehandlingen pågått under så lång tid att det blivit en naturlig del av hens liv (Morgan & Moffatt 2008) medan en annan försökte dölja såret genom att låtsats att det var något annat (Rich & McLachlan 2003). You find ways to keep it covered up [laughs], so it s not on view long ones [skirts] to cover the bandages up. I would sooner say I sprained my ankle (Rich & McLachlan 2003, s. 53). Patienter oroade sig över att förbanden skulle läcka (Hopkins 2004) och upplevde att förbanden gjorde det svårt att sköta sin hygien (Wellborn & Moceri 2014). Obehag How can I explain to you about leg ulcers? It just makes you feel unclean. However much you do to yourself to counterbalance that, when the dressings are really, really smelly I tie a wad of gamgee around them and just spray my favourite perfume on them. (Morgan & Mofatt 2008, s. 344). Fysisk smärta var en vanlig konsekvens av sårbehandlingen (Douglas 2001; Haram & Dagfinn 2003; Rich & McLachlan 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Briggs & Closs 2006; Morgan & Moffatt 2008; Taverner et al. 2014; Wellborn & Moceri 2014). Vid såromläggning, i form av att smärtan då ofta förvärrades (Haram & Dagfinn 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Briggs & Closs 2006; Taverner et al. 2014) men också en ständigt pågående smärta som orsakades av förbanden och lindorna (Douglas 2001; Rich & McLachlan 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Briggs & Closs 2006; Morgan & Moffatt 2008; Taverner et al. 2014; Wellborn & Moceri 2014). I can t say that any of the treatment is pleasant because there are so many sore spots that it s impossible to make it pleasant for me (Haram & Dagfinn 2003, s. 197). Patienterna uttryckte även en oro inför såromläggningen då de var rädda att det skulle göra ont (Ebbeskog & Emami 2005). Patienter beskrev att de var tvungna att avlägsna förband för att lindra smärtan (Ebbeskog & Emami 2005; Briggs & Closs 2006; Morgan & Moffatt 2008; Wellborn & Moceri 2014). Dock fanns fall då smärtan minskade efterhand då behandlingen fick effekt (Wellborn & Moceri 2014). I could go mad, I twist and turn it doesn t seem to be getting any better without the bandage it was a relief. I had to take this one off yesterday 12
because it hurt so much, I had to loosen it (Morgan & Mofatt 2008, s. 344). Det fanns metoder som patienterna upplevde var behjälpliga mot smärtan (Haram & Dagfinn 2003; Briggs & Closs 2006) och patienterna upplevde fysisk förbättring när de följde sjuksköterskans råd (Van Hecke et al. 2011). Patienter upplevde att sjuksköterskan inte tillräckligt ofta tog upp frågan om smärtlindring (Ebbeskog & Emami 2005; Taverner et al. 2014). När sårbehandlingen enbart fokuserade på att få såret att läka upplevde patienter en förvärring av smärta och att sjuksköterskorna inte uppmärksammade detta (Taverner et al. 2014). Det upplevdes mer positivt av patienterna att fokusera på att behandlingen skulle vara så smärtfri som möjligt (Morgan & Mofatt 2008). Dock upplevde några patienter att det viktigaste med behandlingen var att såret skulle läka (Haram & Dagfinn 2003; Morgan & Mofatt 2008). And if it means that the ulcer will heal I can accept it; I can put up with it (Haram & Dagfinn 2003, s. 198). Patienterna beskrev ofta en smärta som var för kraftig för att ignorera även om de försökte tänka på annat tills det var dags för såromläggning igen (Hopkins 2004). De försökte stå ut med smärtan för att genomföra behandlingen (Taverner et al. 2014). I vissa fall uttryckte patienterna en känsla av hopplöshet då det var svårt att finna förband som passade deras sår (Douglas 2001; Rich & McLachlan 2003; Ebbeskog & Emami 2005; Van Hecke et al. 2011). Patienterna valde i andra fall att förlita sig på behandlingen de fick eftersom de så gärna ville att såret skulle läka (Haram & Dagfinn 2003). Patienter kände sig ofta besvärade av dålig lukt från förbanden (Douglas 2001; Morgan & Mofatt 2008). Det stora utbudet av förband upplevdes också som ett problem (Douglas 2001). Samtidigt uttryckte ingen att det var svårt att få tag i omläggningsmaterial även om en patient upplevde det jobbigt med den stora åtgången av förband då hen tyckte att det var slöseri på resurser (Rich & McLachlan 2003). Diskussion Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter hos patienter som lever med behandling av svårläkta bensår. Studien baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet generade i tre kategorier och sex underkategorier. Kategorierna var delaktighet, utförandet av behandlingen och påverkan på det dagliga livet och underkategorierna var kommunikation, kunskap, förhållningssätt, färdigheter, begränsningar och obehag.(se figur 1.) I litteraturstudiens resultat framkom att patienter ofta fokuserade mycket på hur relationen till sjuksköterskan såg ut. Det var viktigt för patienterna att kunna få vara med och styra sin behandling så att de kunde känna sig delaktiga. Det som även framkom var till hur stor del sårbehandlingen påverkade det sociala livet och patientens psykiska mående. Däremot berördes sällan hur de mådde fysiskt. Det som dock framkom från erfarenheter kring det fysiska måendet var att smärta var det patienterna oftast tog upp och att de upplevde att de sällan fick tillräckligt gehör från sjuksköterskan angående sin smärta. Resultatdiskussion Patienter erfor ofta att sjuksköterskan inte i tillräckligt stor grad tog till sig patientens upplevelser av behandlingen. Det faktum att sjuksköterskan inte gjorde patienten delaktig i sin egen behandling, genom att lyssna på dennes åsikter, kan tyda på en syn där sjuksköterskan inte ser hela patienten. Hjelm et al. (2000) skriver att patienter inte involveras i sårbehandlingen i tillräckligt stor grad. Hjelm et al. (2003) styrker detta genom sin beskrivning av de tre olika förhållningssätten gällande sjuksköterskans syn på patienten vid sårbehandling. Det mest framträdande förhållningssättet som beskrevs av patienterna i litteraturstudien var det där sjuksköterskan först och främst såg såret och sårbehandlingen och då missade personen bakom. Hallet et al. (2000) menar att sjuksköterskan ofta upplevde att patientens följsamhet var det som påverkade hur sårbehandlingens resultat skulle komma att se ut och att följsamhet först och främst berodde på patientens vilja att följa behandlingen. I litteraturstudiens resultat framkom 13
dock motsatsen då följsamheten berodde mer på okunskap eller smärta och där viljan var riktad mot att få såret att läka. Walshe (1995) menar att patientens förståelse för behandlingen var något som påverkade patientens acceptans gällande behandlingen. Litteraturstudiens författare menar att sjuksköterskan behöver informera patienten om sårbehandlingen och sårläkningsprocessen för att följsamheten ska öka. För att förståelsen och följsamheten ska bli bättre krävs ett samspel mellan patient och sjuksköterskan. Vad som också framkom i litteraturstudiens resultat var att patienterna hade bristande kunskap om sitt sår och att de också kände sig tveksamma gällande sjuksköterskans kompetens. Walshe (1995) menar att okunskap är ett utbrett problem bland patienterna och att det är av betydelse för patienten att ha förtroende för sjuksköterskan och hens kompetens för att inte tappa hoppet för behandlingen. Ruston (2002) tar upp svårigheter som sjuksköterskan mötte vid försök att förändra sårvården och att bristande utbildning var en aspekt. Något som sjuksköterskorna också ansåg vara viktigt var att kunna rådgöra med någon annan mer kunnig inom området, för att lättare komma vidare i behandlingen. I litteraturstudiens resultat uttryckte patienter hur viktig relationen och samspelet med sjuksköterskan var och hur mycket det påverkade deras tankar om sårbehandlingen. Björck och Sandman (2007) menar att en god vårdrelation är något som är nödvändigt för att hälsofrämjande åtgärder ska få effekt, att det krävs delaktighet från både patient och vårdare för att uppnå en god relation och att det är vårdrelationen som ska vara i fokus vid utförande av vården. En god vårdrelation ska kännetecknas av patientens delaktighet och vårdarens förmåga att ta till sig patientens erfarenheter. Hallet et al. (2000) samt Cullen och Phillips (2009) nämner hur relationen till sjuksköterskan kan vara så god att patienten inte vill att sårbehandlingen ska få såret att läka då det skulle innebära att de inte längre behöver sjuksköterskans hjälp. Det har blivit ett sätt för patienterna att socialisera sig. Litteraturstudiens författare menar att det kan var fördelaktigt att hitta en god balans i relationen för att kunna uppnå ett gott resultat med sårbehandlingen. Smärta relaterat till sårbehandlingen var något som var vanligt förekommande bland patienter men de hade inte erfarenhet av att smärta uppmärksammades i hög grad. Med tanke på att smärta var så starkt kopplat till sårbehandlingen tycker litteraturstudiens författare att det var märkligt att sjuksköterskan fokuserade så lite på smärtlindring i sårbehandlingen. Studien av Taverner et al. (2011) styrker detta, att smärta relaterat till såret inte får tillräckligt mycket fokus från sjuksköterskan. Smärtskattningar utförs inte och inte heller dokumentation om den eventuella smärtan. Hodgins et al. (2014) beskriver i sin studie som handlar om sår som kompliceras av diabetes mellitus, hur det finns patienter som ser kontroll av smärtan som den viktigaste aspekten av sårbehandlingen. Metoddiskussion Omvårdnad vid sårbehandling är ett område där det inte finns så mycket forskning, vilket gjorde att det var svårt att hitta många användbara studier i en och samma sökning. På grund av detta blev åldersspannet mellan artiklarna 15 år, vilket kan anses som ganska långt. Dock anser litteraturstudiens författare att resultatet som framkommit fortfarande kan ses som trovärdigt och överförbart då litteraturstudiens syfte inte var att undersöka erfarenheter av specifika behandlingsmetoder utan människors erfarenheter av att leva med sårbehandling. Hur vårdrelationen upplevs och hur sårbehandling påverkar livet tror litteraturstudiens författare är något som inte påverkas av tid. Litteraturstudiens författare fick använda flera olika kombinationer av sökorden då det annars genererade i för få användbara studier. De olika artiklarna har väldigt olika nyckelord vilket ytterligare försvårade sökningarna. Då nyckelorden var så olika kunde val av andra sökord än 14
de som använts i denna litteraturstudie kunnat ge ett annat resultat. Att sökorden delvis skiljde sig åt i de olika databaserna är något som litteraturstudiens författare inte anser var av vikt för resultatet då ordens innebörd var likvärdiga. Att många ord söktes som fritext var för att de inte fanns som meshterm eller headings men samtidigt gav ett resultat som bättre passade mot syftet. Det faktum att 10 av 11 artiklar är kvalitativa studier känns som något positivt gentemot syftet då de mer trovärdigt och utförligt beskriver patienternas egen upplevelse. Litteraturstudien har baserats på artiklar från länder som, enligt litteraturstudiens författare, har ett liknande system för behandling av svårläkta bensår som i Sverige. Det är något som litteraturstudiens författare anser ökar överförbarheten av resultatet till det svenska vårdsystemet. Det faktum att deltagarna i studierna ofta skiljde sig åt mycket i ålder och även i hur länge de haft såret är något som också påverkar överförbarheten, både positivt och negativt. Variation i populationen ger en bredd på resultatet då det inte riktas mot en specifik grupp samtidigt som det kan bli svårt att se skillnader mellan exempelvis sår med duration av några månader eller flera år. Klinisk betydelse Det har framkommit i den här litteraturstudien hur stor betydelse relationen mellan sjuksköterska och patient har för hur patienten upplever sårbehandlingen. Av litteraturstudiens författare upplevs denna information värdefull för att kunna förbättra kvaliteten av sårvården i Sverige. Den kunskapsbrist som uttalats indikerar att det finns ett behov av mer utbildning för sjuksköterskor för att de sedan ska kunna undervisa och informera patienter angående sår och sårbehandling. Genom utbildning kan förhoppningsvis också en större förståelse mellan sjuksköterskor och patienter utvecklas. Förslag till fortsatt forskning Patienters upplevelse av sårbehandling är ett ämne där det idag finns relativt lite forskning vilket indikerar att det finns mer att utforska inom ämnet. Av de artiklar som finns att tillgå fokuserar många enbart på sårbehandling i form av kompressionsbehandling. Därför finns ett behov av studier gällande patienters upplevelse även av andra sårbehandlingar. Det kan också vara intressant att undersöka vad som kan påverka och främja patienters coping vid sårbehandling. Slutsats Patienters upplevelse av sårbehandling grundas till stor del på hur relationen mellan patienten och sjuksköterskan ser ut och på vilka tidigare erfarenheter patienten har av sårbehandling. De flesta patienterna i de studier som undersökts uttrycker negativa erfarenheter av hur själva sårbehandlingen känns, både den fysiska och den psykiska upplevelsen. 15
Referenslista *=Artiklar som är med i litteraturstudiens resultat. Andersson, Å., Frank, C., Willman, A., Sandman, P-O. & Hansebol, G. (2015). Adverse events in nursing: A retrospective study of reports of patient and relative experiences. International Nursing Review, 62(3), 377-385. Björck, M. & Sandman, L. (2007). VÅRDRELATION- Ett försök att tydliggöra begreppsanvändningen. Vård i Norden, 86(27), 14-19. *Briggs, M. & Closs S.J. (2006). Patients' perceptions of the impact of treatments and products on their experience of leg ulcer pain. Journal of wound care, 15(8), 333-337. Butler, E., Oien, R., Lindholm, C., Olofsson, T., Nilson, B. & Vasques, A. (2014). A pilot study investigating lactic acid bacterial symbionts from the honeybee in inhibiting human chronic wound pathogens. International wound journal, Tillgänglig: http://onlinelibrary.wiley.com.bibproxy.kau.se:2048/doi/10.1111/iwj.12360/epdf [2015-12- 18] Cullen, G.H. & Phillips, T.J. (2009). Clinician s perspectives on the treatment of venous leg ulceration. International wound journal, 6(5), 367-378. *Douglas, V. (2001). Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients' experiences and feelings. Journal of wound care, 10(9), 355-360. *Ebbeskog, B. & Emami, A. (2005). Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. Journal of Clinical Nursing, 14(10), 1223-1231. Forsberg, C. & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier. Stockholm: Natur & Kultur. Gardner, S., Fratz, R. & Doebbling, B. (2001). The validity of the clinical signs and symptoms used to identify localized chronic wound infection. Wound repair and regeneration, 9(3), 178-186. Hallet, CE., Austin, L., Caress, A. & Luker, KA. (2000). Community nurses perceptions och patient compliance in wound care: a discourse analysis. Journal of Advanced Nursing, 32(1), 115-123. *Haram, R.B. & Dagfinn, N. (2003). Errors and discrepancies: a patient perspective on leg ulcer treatment at home. Journal of wound care, 12(5), 195-199. Harding, K. & Price, P. (2004). Cardiff wound impact schedule: the development of a condition.specific questionnaire to assess healt-related quality of life in patients with chronic wounds of the lover limb. International Wound Journal, 1(1), 10-17. 16
Hjelm, K., Nyberg, P. & Apelqvist, J. (2000). Chronic leg ulcers in Sweden: a survey of wound management. Journal of Wound Care, 9(3), 131-136. Hjelm, K., Rolfe, M., Bryar, R.M., Andersson, B.L. & Fletcher, M. (2003). Holism in community leg ulcer management: a comparison of nurses in Sweden and the UK. British Journal of Community Nursing, 8(8), 353-363. Hodgins, M., Logan, S., Price, K. & Thompson, C. (2014). Trials, Tribulations, and Triumphs of a Pilot Initiative to Optimize the Management of Wounds Complicated by Diabetes Within the Home. Home Health Care Services Quarterly. 33(2), 89 105. *Hopkins, A. (2004). Disrupted lives: investigating coping strategies for non-healing leg ulcers. British Journal of Nursing, 13(9), 556-563. Kleinknecht-Dolf, M., Grand, F., Spichiger, E., Müller, M., Martin, J. & Spirig, R. (2015). Complexity of nursing care in acute care hospital patients: results of a pilot study with a newly developed questionnaire. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 29(3), 591 602. König, M., Vanscheidt, W., Augustin, M. & Kapp, H. (2005). Enzymatic versus autolytic debridement of chronic leg ulcers: a prospective randomised trial. Journal of wound care, 14(7), 320-323. Lindholm, C. (2012). Sår. Lund: Studentlitteratur. Lindholm, C., Bergsten A. & Berglund E. (1999). Chronic wounds and nursing care. Journal of wound care, 8(1), 5-10. Margolis, D.J,. Knauss, J. & Bilker, W. (2004). Medical conditions associated with venous leg ulcers. British journal of dermatology, 150(2), 267-273. *Morgan, P.A. & Mofatt, C.J. (2008). Non healing leg ulcers and the nurse-patient relationship. Part 1: the patient's perspective. International Wound Journal, 5(2), 340-348. *Petersson, P., Springett, J. & Blomqvist, K. (2009). The triumph of hope over experience: using peoples experiences to inform leg ulcer care through participatory action research. Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(1), 96-104. Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research- generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: J.B. Lippincott Company. *Rich, A., McLachlan, L. (2003). How living with a leg ulcer affects people's daily life: a nurseled study. Journal of wound care, 12(2), 51-54. Ruston, A. (2002). Factors influencing community nurses treatment of leg ulcers. British journal of nursing, 11(1), 12-14, 16, 18-22. SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialdepartementet. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (2014). Svårläkta sår hos äldre, prevention och behandling- en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Taverner, T., Closs, S.J. & Briggs, M. (2011). Painful leg ulcers: community nurses knowledge and beliefs, a feasibility study. Primary Health Care Research & Development, 12(4), 379-392. Tarnia Taverner1, S. Jose Closs2 and Michelle Brigg 17
*Taverner, T., Closs, S.J. & Briggs, M. (2014). The Journey to Chronic Pain: A Grounded Theory of Older Adults' Experiences of Pain Associated with Leg Ulceration. Pain Management Nursing, 15(1), 186-198. *Van Hecke, A., Grypdonck, M., Beele, H., Vanderwee, K. & Defloor, T. (2011). Adherence to leg ulcer lifestyle advice: qualitative and quantitative outcomes associated with a nurse-led intervention. Journal of Clinical Nursing, 20(3-4), 429-443. Vetenskapsrådet. (2016). Etikriktlinjer. http://www.vr.se/forskningsfinansiering/sokabidrag/forutsattningarforansokningarochbidrag/e tikriktlinjer.4.29b9c5ae1268d01cd5c8000955.html [2016-03-11] Walsh, E. & Gethin, G. (2009). The lived experience of community nurses treating clients with leg ulcers. British Journal of Community Nursing, 14(9), 24-29. Walshe, C. (1995). Living with a venous leg ulcer: a descriptive study of patients experiences. Journal of advanced nursing, 22(6), 1092-1100. *Wellborn, J. & Moceri, J.T. (2014). The lived experiences of persons with chronic venous insufficiency and lower extremity ulcers. Journal of wound, ostomy and continence nursing, 41(2), 122-126. 18
Bilaga 1. Artikelmatris. Författare, Land Titel, Årtal Syfte Metod Resultat Briggs, M. & Closs, S.J. England. Douglas, V. Storbritannien. Ebbeskog, B. & Emami, A. Sverige. Patients perceptions of the impact of treatments and products on their experience of leg ulcer pain. 2006. Living with a chronic leg ulcer: an insight into patients experiences and feelings. 2001. Older patients experience of dressing changes on venous leg ulcers: more than just a docile patient. 2005. Att beskriva patienters upplevelse av smärta och smärtlindring relaterat till behandling av bensår. Att belysa patienters behov och hjälpa vårdpersonal att förstå effekter av sårbildning, från ett patientperspektiv. Att beskriva äldre patienters upplevelse av att leva med venösa bensår vid såromläggningar, med fokus på patientens tankar om deras omvårdnadsåtgärder. Kvantitativ, longitudinell studie med prospektiv datainsamling med enkäter. Urval: 96 Bortfall: framgår inte Kvalitativ studie utgående från en grounded theorymetod med semistrukturerade intervjuer. Urval: 8 Bortfall: framgår inte Kvalitativ studie utgående från en interpretativ fenomenologisk metod med semistrukturerade intervjuer. Urval: 15 Bortfall: framgår inte Resultatet visar att rengöring av såret i många fall inte gör smärtan värre, att olika förbandstyper orsakar olika typer av smärta och att kompressionsbehandling i de flesta fall upplevdes smärtsamt. Patienternas upplevelser delades in i fem kategorier: den fysiska upplevelsen; syn på framtiden; vårdprofessionen och relation; brist på kontroll och vårdarens perspektiv. Patienternas upplevelser delades in i tre teman: omhändertagande; känsla av tillhörighet och ofrivillig brist på kontroll.