Det goda lokalsamhället I alternativet Det goda lokalsamhället har följande mål fått högst prioritering (målen angivna i prioriteringsordning): 1. Det ska finnas en bra närservice och bra centrumstruktur. Förorter och ytterområden ska ha fungerande lokala centra. 2. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bl a ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom resp stadsdel/ort eftersträvas. 3. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. 4. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. Målet om Linköping som kunskapsstad är högt prioriterad här liksom i övriga alternativ. Strukturen prioriterar sammanhållna stadsdelar med minst 3 000 invånare ett invånartal som ger underlag för bl a skola och butik. Det bör också finnas en blandning av bostäder och arbetsplatser inom stadsdelen. Stadsdelarna får gärna vara vackert belägna. God tillgängligheten är viktig men inte högprioriterad. Tillgång till park och natur finns också med i prioriteringen. I denna struktur byggs befintliga stadsdelar och tätorter ut så att de uppnår minst 3 000 invånare och ett antal nya stadsdelar tillkommer. De nya stadsdelarna ligger norr och söder om Slaka samt sydväst om Vidingsjö och Ullstämma. Dessutom tillkommer de redan beslutade större områdena Garnisonen och Övningsområdet. Norr om motorvägen tillkommer tre nya stadsdelar vid Kaga och Sättuna. Linköpings sammanhängande tätort, om man exkluderar områdena norr om motorvägen, kommer att få en totalbefolkning om 124 000. (Den 31 december 2002 hade Linköpings tätort 95 000 invånare) Stads- och regionförstoring I alternativet Stads- och regionförstoring - har följande mål prioriterats: 1. Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. 2. Det relativa transportbehovet ska begränsas. Biltrafikens andel av transportarbetet ska minska till förmån för cykel- och kollektivtrafiken. 3. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 4. Förutsättningar ska skapas för ett integrerat och tryggt samhälle. Bl a ska variation avseende bebyggelsetyper och upplåtelseformer inom resp stadsdel/ort eftersträvas. 5. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. Här prioriteras alltså den levande stadskärnan och en minskad andel biltrafik. Den minskade bilandelen åstadkommes genom en tät kärna med cykel- och gångavstånd för många och genom 4
lokalisering i kollektivtrafikstråk mot de övriga grannstäderna i regionen. Tillgängligheten blir därmed också automatiskt högt prioriterad. Stadsdelarna kompletteras med bebyggelse så att de blir så blandade som möjligt. Vacker belägenhet är också viktigt men inte lika högt prioriterat. Strukturen innebär att befolkningen så långt det är möjligt koncentreras till centrala Linköping. Därutöver koncentreras bebyggelsen till existerande stadsdelar och orter som ligger efter stråket mellan motorvägen och järnvägen mot Mjölby och Norrköping samt mot Motala i Ljungsbro och Berg. Stadsdelen Sättuna tillkommer norr om motorvägen. Inga andra nya stadsdelar än Sättuna etableras. I Linköpings tätort är folkmängden 132 000 totalt, dvs nästan som dagens folkmängd i hela kommunen. Vackert och centralt boende I alternativet Vackert och centralt boende har följande mål har prioriterats: 1. Boendemiljöerna ska vara vackert belägna. 2. Tillgängligheten till viktiga målpunkter ska vara god för alla. 3. Innerstaden ska vara ett levande regionalt centrum för kultur, handel och service. En stor andel bostäder ska finnas i innerstaden. Detta alternativ beskriver kvaliteter som ofta efterfrågas av byggherrar och som avspeglas i fastighetspriser. Prioritering har gjorts av områden som är vackert belägna (i första hand områden som ligger högst 500-600 meter från större sjöar och vattendrag) och har god tillgänglighet till stadskärnan. Den tillkommande befolkningen uppträder som ett band längs Stångån och vid Roxens sydvästra strand och Svartån. Till skillnad mot de tidigare strukturerna handlar det inte om sammanhållen bebyggelse i form av stadsdelar. De vackraste och mest centrala områdena tas i anspråk och det gör att en relativt stor del kan komma att beröra områden som omfattas av strandskydd och/eller är av riksintresse. Linköping får en utbredning mot sydost och nordväst. Linköpings tätort sträcks ut mot sydost och får 117 000 invånare. I nordväst tillkommer två stadsdelar, Kaga och Sättuna, vilka knyter an till Berg och Ljungsbro. 5
Frågor att diskutera Den presenterade planstrukturerna ska inte ses som färdiga översiktsplaner. Avsikten med strukturstudien är att stimulera till diskussion och att tidigt i planprocessen diskutera för- och nackdelar med olika grundstrukturer för den framtida bebyggelsen. Det är i detta skede och på denna nivå inte meningsfullt att diskutera enstaka delområden. Ambitionen är att få till stånd en dialog i form av samtal med bl a politiker, tjänstemän, linköpingsbor, fastighetsägare, byggherrar, näringsidkare och intressegrupper. När olika strukturer diskuteras är det viktigt att också fundera över vilka värderingar morgondagens linköpingsbor kommer att ha. Hur vill dagens ungdomar bo när de blir vuxna? Under seminarier och samtal är det viktigt att diskutera prioritering mellan olika mål. Vissa av de uppsatta målen stödjer varandra, andra är svåra att förena. Mål som stödjer varandra är målen om levande stadskärna, god tillgänglighet och minskad bilandel, vilka samtliga innebär täthet och koncentration. Dessa mål uppfylls bäst i Stads- och regionförstoring. Målen om en bra centrumstruktur och ett tryggt och integrerat samhälle står till viss del i konflikt med ovanstående mål, eftersom de innebär utbyggnad av orter till fullständiga stadsdelar oberoende av läge i kommunen. Dessa mål uppfylls bäst i Det goda lokalsamhället. Målet om vackert belägna områden kan stå i konflikt med tillgänglighetsmålet, eftersom en stor del av de vackra områdena ligger perifert. Men å andra sidan finns många vackra områden även centralt, vilket illustreras av strukturen Vackert och centralt boende. Där kan man i stället i vissa fall komma i konflikt med kulturmiljövärden, naturvärden och strandskydd. Målet om kunskapsstaden är överordnat och bedöms inte komma i konflikt med övriga mål. Inte heller målet om god tillgång till parker och strövområden behöver stå i konflikt med övriga eftersom tillgången är god i hela kommunen. Nedan listas några av de frågor som är viktiga att diskutera. I hur hög grad ska ambitionen om goda förutsättningar för kollektivtrafik styra bebyggelseutvecklingen? Ska kommunen t ex prioritera minskad andel biltrafi k framför bostäder i vackra lägen? Hur ska lägen utmed stambanan värderas i förhållande till lägen utmed viktiga busstråk? Är Stångådalsbanan en viktig utgångspunkt i den långsiktiga planeringen? Ska kommunen planera för ett framtida spårvägssystem? Koncentration eller flerkärnighet? ( Stads- och regionförstoring eller Det goda lokalsamhället?) Ska exv underlag för service i mindre orter väga tyngre än önskemål om en tät stad som ger goda förutsättningar för cykling och kollektivtrafik? 6
Hur ska ambitionen om regionförstoring återspeglas i den översiktliga fysiska planeringen? Ska orter utmed stambanan mellan Mjölby-Linköping-Norrköping byggas ut enligt pärlbandsprincipen? Ska utbyggnad mellan Linköping Norrköping ske i form av en bandstad på lång sikt? Ska orter mot Motala, exv Ljungsbro-Berg, prioriteras? Ska vi gå norr om E4? E4 utgör en kraftig barriär och inriktningen har hittills varit att staden ska växa söder om E4 så att stadsbebyggelsen kan bli sammanhängande. Det som talar för utbyggnad norr om E4 är att det fi nns vackra bostadslägen med korta avstånd till centrala Linköping. Glest eller tätt? Ska nya bostadsområden karaktäriseras av låg bebyggelse med stora tomter och/eller stora grönområden eller ska tät bebyggelse eftersträvas för att ge bättre underlag för service och kollektivtrafik? Ska utbyggnad i första hand ske genom förtätning av befi ntliga områden? Vill linköpingsborna ha en tätare stad? Vilket inflytande ska närboende ha? Integrering bostäder-arbetsplatser? Stadskvaliteter är idag mycket efterfrågade och fördelarna med blandstaden har diskuterats under lång tid. Det har emellertid visat sig att det är svårt att i praktiken åstadkomma en integrering av bostäder och arbetsplatser. Detta har sannolikt ofta berott på att utbyggnaden inte stämt tidsmässigt. Har det andra orsaker? Är näringslivet intresserat av en lokalisering till integrerade områden? Hur värderar linköpingsborna blandstaden som boendemiljö? Hur får vi en attraktiv stadskärna för 200 000 inv? Ska vi slå vakt om småstadskaraktären? Åt vilket håll ska stadskärnan växa? Ska kvartersstaden utvidgas? Hur ska god tillgänglighet med bil värderas i förhållande till stadskvaliteter som säkerhet för oskyddade trafi kanter och en vackrare stad? Hur ska vi utnyttja områdena närmast Stångån, Svartån, Göta kanal och Roxen? Ska attraktiva bostäder med vattenkontakt värderas högre än gröna områden utmed stränderna? Räcker det med en smalt stråk utmed vattnet? Ska strandskyddet på 150 m hävdas när staden byggs ut? Hur kan vi bäst förena ekologisk och social hållbarhet med tillväxt? Kan vi t ex förena önskemål om minskad bilandel och social trygghet med önskemål om bostäder i attraktiva lägen och en väl fungerande region? Vilka mål stödjer resp inriktning? Vilka mål ska prioriteras i den översiktliga planeringen? Vilka områden ska byggas ut först? Koncentrerad eller kontinuerlig utbyggnad? Utbyggnad av stora områden ger bl a snabb etablering av service och kollektivtrafik och ofta fördelar när det gäller utbyggnad av infrastruktur. Kontinuerlig utbyggnad kan minska barnpuckeleffekter och bidra till trygghet och variation inom områdena. Kommunen välkomnar idéer, förslag och synpunkter! 7
Vad händer efter seminarierna? Avsikten är att diskussionen om stadens långsiktiga utbyggnad ska resultera i ett kommunstyrelsebeslut som anger inriktning i det fortsatta översiktsplanearbetet. Den beslutade inriktningen behöver givetvis inte följa ett av strukturalternativen beslutet kan komma att utgöra en kombination av olika förslag eller omfatta helt nya tankar. Efter kommunstyrelsens beslut återstår ett omfattande arbeta med att studera utpekade utbyggnadsområden närmare. Ett kommunstyrelsebeslut skulle exempelvis kunna ge denna typ av inriktningar för det fortsatta arbetet med en översiktsplan för staden: Arbeta vidare med alternativ Stads- och regionförstoring. Studera närmare möjligheterna att förtäta staden, belys såväl befintliga stadsdelar som mellanområden, men behåll väl tilltagna gröna stråk utmed Stångån. Studera också möjligheterna att bygga ut befintliga och nya pendelorter utmed stambanan. Arbeta inte vidare med att förtäta befintliga bebyggelseområden. Arbeta vidare med en flerkärnig struktur. Prioritera orter med goda kollektivtrafiklägen. Utred möjligheterna att utnyttja Stångådalsbanan för kollektivtrafik. Arbeta vidare med områden med vattenkontakt. Studera närmare möjligheterna att förtäta och bygga ut nya vackra områden vid Stångån/Kinda kanal, Göta kanal och Roxen. Undersök ytterligare möjligheterna att bebygga områdena norr om E4 vid Kaga-Sättuna. Fler exemplar kan fås av: Catarina Glevén Kommunledningskontoret E-post: catarina.gleven@linkoping.se Telefon: 013-20 59 17 Frågor om innehåll och dialog: Karin Elfström Kommunledningskontoret E-post: karin.elfstrom@linkoping.se Telefon: 013-20 62 16 8