VA- OCH DAGVATTENUTREDNING TILL DETALJPLAN FÖR DEL AV TINGBERG 3:77 I LÖDÖSE Vy över planområdet från sydost Göteborg 2010-05-05, reviderad 2011-11-24 Uppdragsnummer 1321026 SWECO Gullbergs Strandgata 3 Box 2203, 403 14 Göteborg Telefon 031-62 75 00 Telefax 031-62 77 22
1 Orientering och förutsättningar 2 2 Befintligt VA-system 3 2.1 Vattenförsörjning 3 2.2 Spillvattenavledning 4 2.3 Dagvattenavledning 4 3 Föreslaget VA-system 5 3.1 Vattenförsörjning 5 3.2 Spillvattenavledning 6 3.3 Dagvattenavledning 7 4 Översvämningsskydd 9 4.1 Beskrivning av översvämningsproblematiken 9 4.2 Föreslagna åtgärder 9 Bilaga 1 Befintliga och föreslagna vatten- och spillvattenledningar, samt dagvattensystem 1 (10)
1 Orientering och förutsättningar På uppdrag av, har SWECO utarbetat föreliggande VA- och dagvattenutredning tillhörande en detaljplan för fastigheten Tingberg 3:77 i utkanten av Lödöse samhälle. Planområdet är beläget precis söder om fotbollsplanen, se bild 1 nedan. Bild1 Översiktskarta över Lödöse. Ungefärligt läge för planområdet är utmärkt i bilden. Källa: Lantmäteriet. Planområdet är tänkt att bebyggas med befintliga hus som måste flyttas på grund av projektet BANA VÄG I VÄST. 2 (10)
Merparten av dessa hus är flerbostadshus i två våningar, men även enplanshus kan förekomma. Planområdet avgränsas i väst av befintlig banvall, i norr av en fotbollsplan, i öst av väg E45 och i söder av jordbruksmark. För orientering av planområdet, se bilaga 1. Planområdet omfattar totalt ca 1,5 ha. De befintliga marknivåerna inom området varierar mellan ca +1,60 m och ca +2,45 m. 2 Befintligt VA-system 2.1 Vattenförsörjning Lödöse samhälle försörjs från Lilla Edets vattenverk via Götaslättens och Lödöse tryckstegringsstationer. Från Lödöse tryckstegringsstation, som är belägen i den nordvästra delen av samhället, förgrenas ledningsnätet i ett distributionsledningsnät med dimensioner mellan 80-160 mm. Gårdaån, som skiljer norra och södra Lödöse åt, korsas på fyra ställen med ledningar. Trycknivån i Lödöse samhälle bestäms främst av Lödösereservoaren, som är belägen i den sydöstra delen av samhället. Reservoaren består av en lågdel om ca 700 m³, mellan bottennivån +49,3 m och bräddnivån +55,5 m. Då dessa nivåer inte är tillräckliga för att försörja all bebyggelse i Lödöse med erforderliga tryckförhållanden har reservoaren också kompletterats med ett tryckhållningstorn bredvid reservoaren. Tornet har en bottennivå om +49,3 m och en bräddnivå om +70,5 m. Den totala volymen är ca 37,5 m 3. Tornet fungerar som högreservoar för att hålla trycknivån uppe i Lödöse. Normalt varierar tornnivån mellan +66,3 m och +70,5 m. Tryckhållningstornet fylls på med vatten från Lödösereservoaren m.h.a. en pump, som har en kapacitet om ca 12 l/s. Pumpen styrs av nivån i tryckhållningstornet. Lödösereservoaren fylls på med vatten från Lödöse tryckstegringsstation. 3 (10)
Inom planområdet finns det idag endast en servisledning med mindre dimension, som försörjer en jordbruksfastighet ca 250 m sydväst om planområdet. Denna ledning kommer att tas ur drift i samband med utbyggnad av VA-försörjning till planområdet Tingberg-Pingstalund, men den del av ledningen som ligger inom planområdet för Tingberg 3:77 kommer fortsatt att vara trycksatt och behöver därför proppas utanför planområdet, se bilaga 1. Ledningens läge är osäkert. Befintliga vattenledningar i anslutning till planområdet framgår av ledningsplan, bilaga 1. 2.2 Spillvattenavledning Allt spillvatten från de södra delarna av Lödöse avleds idag via självfallsledningar västerut till en avloppspumpstation (benämnd Askania), som är belägen ca 250 m nordväst om planområdet. Från denna avloppspumpstation pumpas sedan allt spillvatten ca 300 m norrut direkt in till Lödöse avloppsreningsverk, som är beläget direkt väster om industrispårjärnvägen genom Lödöse. En ny avloppspumpstation har också byggts, strax sydväst om planområdet, för pumpning av spillvatten från ett nytt planområde (Tingberg-Pingstalund), som är beläget ca 500 m öster om Tingberg 3:77. Pumpning sker norrut, direkt till den ovan nämnda Askaniastationen. Befintliga spillvattenledningar i anslutning till planområdet framgår av ledningsplan, bilaga 1. 2.3 Dagvattenavledning Planområdet utgörs i dag av jordbruksmark som avvattnas via diken. Sannolikt finns även dräneringsrör i marken. Planområdet har en svag lutning från öst mot väst. Norr om planområdet finns ett dike som avleder dagvatten västerut och vidare under banvallen via en trumma/dagvattenledning och vidare ut i ett större dike som mynnar i Göta Älv. Ca 100 m söder om planområdet, i kanten av odlingsfältet, löper ett dike i öst-västlig riktning som leder vattnet via en trumma under banvallen till ovan nämnda större dike som mynnar i Göta Älv. Även längs den västra sidan av planområdet, intill banvallen, löper ett dike, som avleder dagvatten via en trumma under banvallen och vidare till det ovan nämnda diket. 4 (10)
Befintliga dagvattenanläggningar i anslutning till planområdet framgår av bilaga 1. 3 Föreslaget VA-system 3.1 Vattenförsörjning Planområdet föreslås försörjas från vattenledningarna, som försörjer Tingberg-Pingstalundsområdet i den sydöstra delen av Lödöse. En utbyggnad av en PE 160 mm ledning har gjorts från Askania avloppspumpstation och vidare söderut längs med banvallens västra sida ner till den nya avloppspumpstationen för Tingberg-Pingstalund. Från denna punkt går sedan PE 160 mm ledningen vidare mot nordost, korsar E45 och går in i planområdet Tingberg-Pingstlund. Ledningen går sedan igenom planområdet och ansluter till befintliga vattenledningar vid Lödösereservoaren. Då erhålls en rundmatningsslinga avseende vattenförsörjningen av södra Lödöse. Det maximala vattenbehovet inom planområdet Tingberg 3:77 har beräknats till ca 2,2 l/s. Försörjningen av området föreslås ske från den föreslagna PE 160 mm ledningen söder om planområdet, genom utbyggnad av en ca 100 m lång PE 75 mm ledning norrut fram till planområdets sydvästra hörn. Ledningarna inom planområdet föreslås få dimensioner mellan PE 63-75 mm. De befintliga marknivåerna inom den del av planområdet som planeras bebyggas ligger på ca +2 m, men kommer att höjas upp till mellan ca +2,4-2,6 m. Tryckhållningstornets medelvattenyta är normalt ca +68 m. Då vattentrycket bör vara minst 25 mvp över högsta tappställle kommer erforderliga tryckförhållanden att kunna erhållas inom området. Brandvattenförsörjningen av området föreslås ske enligt den s.k. alternativmetoden, vilket innebär att Räddningstjänsten använder släckvatten från egen tankbil. Tankbilen skall sedan ha goda påfyllnadsmöjligheter (minst 15 l/s) från en huvudbrandpost i Lödöse, t.ex. i anslutning till Lödöse tryckstegringsstation. Den befintliga servisledningen, som idag passerar över den sydöstra delen av planområdet, utgår, se rubrik 2.1. Befintliga och föreslagna ledningar framgår av bilaga 1. 5 (10)
I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningssträckningar och ledningsdimensioner att bestämmas. 3.2 Spillvattenavledning Avledning av spillvatten från planområdet föreslås ske genom utbyggnad av en PP 200 mm ledning från planområdets sydvästra del, söderut längs med banvallen ner till spillvattenledningar i anslutning till den nya spillvattenpumpstationen för Tingberg- Pingstalundsområdet. Spillvattnet avleds med självfall från planområdet ner till avloppspumpstationen, varifrån det sedan kommer att pumpas norrut, längs med banvallens västra sida, till Askania avloppspumpstation, som pumpar spillvattnet vidare in till Lödöse avloppsreningsverk. Ledningarna inom planområdet föreslås att byggas ut som självfallsledningar med dimensionen PP 200 mm. Den maximala spillvattenavrinningen från planområdet Tingberg 3:77 bedöms motsvara vattenförbrukningen om ca 2,2 l/s. Inget dräneringsvatten får anslutas till spillvattensystemet. Spillvattenledningarnas vattengångnivåer föreslås till mellan ca +0,7 m och ca -0,1 m enligt det lokala höjdsystemet och är beräknade utifrån den föreslagna upphöjda marknivån. Antagen minimilutning är 6 promille, vilket är lutningen inklusive viss marginal föreslagen i Svensk Vattens P90 för självrensning av självfallsledningar gällande spill- och dagvattenledningar. Marknivån söder om området kommer dock att behöva höjas upp något för att klara av frostdjupet ner till vattenledningen. Alternativt förläggs denna ledning något djupare, så att frostfritt förläggningsdjup erhålls. Befintliga och föreslagna ledningar framgår av bilaga 1. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningssträckningar, ledningsdimensioner och vattengångsnivåer att bestämmas. 6 (10)
3.3 Dagvattenavledning Dagvattenavledningen inom planområdet föreslås ske genom utbyggnad av makadamdiken. Tidigare utredningsförslag från 2009 krävde en dagvattenpumpstation, men eftersom marknivåerna i nuvarande förslag har höjts är en sådan inte längre nödvändig. Allt dagvatten från området skall fördröjas, så att inte avrinningen från området ökar jämfört med nuvarande förhållanden. Orsaken till detta är att det har förekommit översvämningsproblem i det stora dike som utgör recipient för dagvattenavledningen i denna del av Lödöse. Grunda makadamdiken föreslås att anläggas vid sidan av gatorna. Dessa makadamdiken fungerar då som fördröjningsmagasin för dagvattnet från planområdet. Allt dagvatten från planområdet avleds via dessa makadamdiken. Takdagvatten avleds t.ex. via utkastare och ränndalsplattor alternativt via grunt förlagda ledningar till makadamdiket. Dagvatten från gatorna leds direkt ner i makadamfyllningen med hjälp av gatornas skevning, samt via kupolbrunnar/rännstensbrunnar i eller i nära anslutning till dikena. Dagvatten från grönytor kan avledas via marklutning och svackfall mot dikena. Vattengångsnivåerna för makadamdikena ligger mellan ca +1,6 och ca +1,2 m. Dräneringsledningarna från husen i området föreslås också avledas till dräneringsledningarna i makadamdikena. Ett exempel på utformning av ett makadamdike framgår av Bild 2. I botten på makadamdiket placeras en dräneringsledning som fungerar som avledare av dagvattnet. EV. KUPOLBRUNN / RÄNNSTENSBRUNN GEOTEXTIL MAKADAMGRAV DRÄNERINGSLEDN. Bild 2 Exempel på utformning av makadamdike 7 (10)
Den vid nederbörd deltagande ytan har bedömts vara 0,075 ha idag och 0,53 ha efter exploatering. Den nuvarande koncentrationstiden för avrinningen inom området har bedömts vara 10 minuter. Utjämningsanordningarna har dimensionerats för att utjämna nederbörd med återkomsttiden 10 år och varaktigheten 10 minuter vilket motsvarar ca 15 mm nederbörd. Flödet blir då ca 18 l/s för ytan 0,075 ha och för att inte överskrida detta flöde efter exploatering erfordras en effektiv utjämningsvolym om ca 80 m 3. Detta innebär då ca 265 m 3 makadamdiken/magasin vid en antagen hålrumsvolym om ca 30 %. Utjämningsanordningarna inom området kan byggas ut i samma takt som utbyggnad av hus, gator och andra hårdgjorda ytor inom området. Storleken på utjämningsanordningarna skall då vara proportionell mot storleken på de hårdgjorda ytorna som ansluts, för att vid full utbyggnad inom området motsvara en effektiv utjämningsvolym om totalt 80 m 3 enligt ovan. Dagvattnet leds sedan söderut i ett nytt dike, som grävs till en sektion enligt nedan, för att ansluta till ett nygrävt dike från Tingberg- Pingstalund. Det öppna diket är beräknat att kunna ta emot flödet som kommer från makadamdikena. Flödet skall dock inte överstiga nuvarande maximala flöde om ca 18 l/s (vid nederbörd med återkomsttiden 10 år). Nedanstående öppet dike kan ta emot ett flöde om ca 260 l/s, vilket innebär att viss säkerhet erhålls mot nederbörd med ännu högre återkomsttid. SLÄNTLUTN. 1:1 VATTENDJUP ca 0,5m BOTTENBREDD ca 0,5m Bild 3 Exempel på utformning av öppet dike Den befintliga trumman under grusvägen läggs om till en PVC 500 mm ledning med en bedömd kapacitet om ca 750 l/s. Från diket avleds sedan dagvattnet vidare genom en järnvägstrumma och ut till huvuddiket västerut mot Göta älv. 8 (10)
4 Översvämningsskydd 4.1 Beskrivning av översvämningsproblematiken Planområdets direkta närhet till Göta älv gör att området är utsatt för översvämningsrisk. Planområdet är flackt och marknivån varierar idag mellan ca +1,5-2,5 m. Vid kraftstationen i Lilla Edet är den högsta uppmätta vattennivån i Göta älv +2,0 m, vilket även ungefärligen kan sägas gälla för älven i höjd med planområdet. På lång sikt bedöms också högvattennivån i Göta älv kunna öka till ca +2,35 m. Planområdets lägsta golvnivå är föreslagen till +2,4 m. Detta innebär att det kan finnas risk för översvämning inom området i samband med extrema förhållanden i fråga om nederbörd och höga vattennivåer i Göta älv. På grund av dessa höjdförhållanden och eftersom det befaras att högvattennivåerna i älven kan komma att stiga till upp emot ca +2,35 m i framtiden, bör planområdet skyddas mot översvämning. 4.2 Föreslagna åtgärder Sweco har år 2009 tagit fram ett förslag för att skydda området mot översvämning genom en skyddsvall i kombination med en dagvattenpumpstation. Efter samtal med kommun och exploatör bestämdes istället att marknivån inom de delar av området som skall bebyggas höjs till minst ca +2,40 m. Samtidigt skall dock områdets marklutning mot planområdets sydvästra hörn bibehållas, så att vatten kan rinna av från området även i samband med extrem nederbörd och höga älvvattennivåer. Detta innebär att marknivån i de delar av området i sydväst, som skall bebyggas, höjs till minst ca +2,40 m. Marknivån i den nordöstra delen av planområdet bör då ha en lägsta nivå om ca 2,60 m och hela området ges en svag lutning ner mot områdets sydvästra hörn. Inom planområdet bör marken också utformas så att instängda områden undviks. Befintliga och föreslagna ledningsdragningar samt dimensioner framgår av bilaga 1. I detaljprojekteringsskedet kommer definitiva ledningssträckningar och ledningsdimensioner att bestämmas. 9 (10)