Utbildningsplan. för gymnasieskolan och vuxenutbildningen i Eslövs kommun. 1 juli juni 2011

Relevanta dokument
Skoldemokratiplan Principer och guide till elevinflytande

Utbildningsdepartementet Stockholm 1 (6) Dnr 2013:5253

Handlingsplan mot hedersrelaterat våld och förtryck i skolan

Hållbar skolutveckling Skolplan för Eskilstuna kommun Förslag till barn- och utbildningsnämnden/torshälla stads nämnd

Lise Blomqvist

Sammanfattning av kvalitetsrapporter - kommunala skolorna

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Ekebacken 3 mar 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Östra förskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Handlingsplan. Grön Flagg. Pysslingförskolan Gläntan

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Talavidskolan 15 aug 2013

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Trollet

Handlingsplan. Grön Flagg. Salvägens förskola

GRUNDSKOLEFÖRVALTNINGEN. Så arbetar vi med systematiskt kvalitetsarbete KOPIA 2.indd 1

Grön Flagg-rapport Rots skola 30 dec 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 13 feb 2014

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tällbergs skola 18 jun 2013

Grön Flagg-rapport Håstaby förskola 28 jul 2017

Handlingsplan. Grön Flagg. Saxnäs skola

Handlingsplan. Grön Flagg. Gärdesängens förskola

Grön Flagg-rapport Vallaskolan 4 jul 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Tryserums friskola 20 feb 2014

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Generellt ägardirektiv

gymnasievalet 2019 Dags att välja gymnasium

Lycksele Staden i Lappland

Grön Flagg-rapport Smedjans förskola 7 apr 2016

Grön Flagg-rapport Pepparrotens förskola 15 aug 2014

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 8 jun 2014

för alla i Landskrona

Grön Flagg-rapport Ås skola 15 okt 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Sagomossens förskola

Rapport LSS-basmätning

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Riktlinjer för biståndshandläggning

STUDIE- HANDLEDNING KOMVUX Inför ansökan till Komvux KOMVUX

Handlingsplan. Grön Flagg. Äsperedskolan förskola - skola

Grön Flagg-rapport Borrby förskola 18 maj 2015

Grön Flagg-rapport Förskolan Skogsgläntan 13 aug 2014

Grön Flagg-rapport Fröslundavägens förskola 15 apr 2016

Insatser för att bli själv- försörjande

Handlingsplan. Grön Flagg. Berga förskola

Grön Flagg-rapport Sandvalla förskola 18 okt 2017

Handlingsplan. Grön Flagg. Västra Ekoskolan

Grön Flagg-rapport Förskolan Gräskobben 2 jan 2015

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Vindelälvsskolan 27 maj 2014

Eventuella kommentarer eller övrigt att tillägga: Vi har träffats 3-4ggr/ termin. Svara ja eller nej genom att klicka och välja i listan nedan.

Riktlinjer för avgifter och ersättningar till kommunen vid insatser enligt LSS

Grön Flagg-rapport Förskolan Linden 6 sep 2015

Grön Flagg-rapport Fridhems förskola 24 apr 2015

2014 års brukarundersökning inom socialtjänstens vuxenavdelning i Halmstads kommun

Handlingsplan. Grön Flagg. Stegatorps förskola

Framtidens Karriär. Utbildning har fått en lägre värdering i samhället

Kursbeskrivning. Tolkning magisterkurs, AN, 15 hp (TTA655) Masterprogram i tolkning, 120 hp (HTOLO) Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

Granskning av kommunstyrelsens styrning och uppföljning av verksamheten inom Arbetsmarknadscentrum

Handlingsplan. Grön Flagg. Hamregårds förskola

Handlingsplan. Grön Flagg. Förskolan Näckrosen

KVALITETSDEKLARATION

Kursbeskrivning. Översättning masterkurs, AN, 15 hp (TTA645) Masterprogram i översättning, 120 hp. Tolk- och översättarinstitutet (TÖI)

Grön Flagg-rapport Förskolan Duvan 4 jun 2014

Folkrätten och kriget mot terrorismen

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr Kommunalt finansierad sysselsättning och arbetade timmar i privat sektor. Av Jenny von Greiff

Grön Flagg-rapport Förskolan Näckrosen 9 dec 2014

Grön Flagg-rapport Torsö skärgårdsskola 2 sep 2016

Grön Flagg-rapport Idala förskola 30 dec 2014

En studiecirkel om Stockholms katolska stifts församlingsordning

Läsa och kvittera. Skicka Inskrivningsmeddelandet. Besvara frågor i Lifecare SPU och starta utskrivningsplanering

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Förskolan Kalven 23 jan 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Stadionparkens förskola

Grön Flagg-rapport Berga förskola 2 jun 2015

Om ja, hur har ni lagt upp och arbetat i Grön Flagg-rådet/samlingarna med barnen och hur har det upplevts?

Barn och ungdomsvård

Grön Flagg-rapport Hedeskoga förskola 30 jun 2016

KVALITETSKRITERIER FÖR NÄTBASERADE LÄROMEDEL

Grön Flagg-rapport Tryserums förskola 3 dec 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Tornastugan 28 mar 2013

Komplettering av uppföljningsplan som ingår i Verksamhetsplan och budget 2016

Grön Flagg-rapport Förskolan Segelkobben 15 okt 2014

Handlingsplan. Grön Flagg. Saltängens förskola

Grön Flagg-rapport Parkskolan 29 jan 2015

Grön Flagg-rapport Östtegs skola 4 nov 2014

Nationell samordnare stärker barn- och ungdomsvården

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Borrby förskola 24 jan 2013

Ensamma kan vi inte förändra

Grön Flagg-rapport Förskolan Arken 14 nov 2014

Grön Flagg-rapport Björkö skola 9 sep 2014

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 17 apr 2014

Hur har Grön Flagg-rådet/elevrådet arbetat och varit organiserat? Hur har rådet nått ut till resten av skolan?

KURS-PM för. Namn på kurs (YTLW37) 40 Yhp. Version 1.1 Uppdaterad

Grön Flagg-rapport Peter Pans förskola 12 aug 2016

Kvalitetssäkring med individen i centrum

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Kastanjegårdens förskola 20 feb 2013

HUR KAN ARBETET MED BEHOVSUTREDNINGAR KOPPLA TILL STATENS ARBETE. SKL 1 juni 2018 Tomas Waara Jenny Jonsson

Handlingsplan. Grön Flagg. Ängens förskola

rm o rs W e d n r: A e n tio stra Illu Grön Flagg-rapport Föräldrakooperativet Dalbystugan 22 sep 2013

Grön Flagg-rapport Förskolan Fjäderkobben 8 jun 2016

Transkript:

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 1 jul 2007 30 jun 2011 Fastställd av kommunfullmäktge Eslöv 2007-09-24

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 1 1. INLEDNING 1.1 Utbldnngsplanens funkton I alla kommuner skall det fnnas en av kommunfullmäktge antagen skolplan som vsar hur kommunens skolväsende skall gestaltas och utvecklas. Av skolplanen skall särsklt framgå de åtgärder som kommunen avser vdta för att uppnå de natonella mål som har satts upp för skolan. Kommunen skall kontnuerlgt följa upp samt utvärdera skolplanen (SFS 1990:1477). De ställnngstaganden som görs av Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden Eslöv syftar tll att tllhandahålla och understödja kvaltatvt goda gymnasala och eftergymnasala utbldnngar anpassade tll medborgarnas behov och önskemål. Därför är det vktgt för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden att vsa vlka ntentonerna med gymnase- och vuxenutbldnngarna är. Detta görs förelggande utbldnngsplan, som gäller fr.o.m. den 1 jul 2007 t.o.m. den 30 jun 2011. Gymnaseskolan, gymnasesärskolan, den kommunala vuxenutbldnngen, vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda och svenska för nvandrare utgår från natonella mål formulerade Skollagen, Läroplanen för de frvllga skolformerna, Lpf 94, samt målen för de olka programmen och kurserna. Tll detta kommer kommunala mål och polcydokument. Det är vktgt att de natonella och kommunala vljenrktnngarna vägs samman, så att både natonella och kommunala mål uppfylls. Utbldnngsplanen vsar på detta. Den skolplan som gällde för gymnaseutbldnngen och vuxenutbldnngarna fram t.o.m. den 30 jun 2007 bar tteln Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun. Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden vll även fortsättnngen använda begreppet utbldnngsplan framför begreppet skolplan. 1.2 Skolformernas uppdrag Huvuduppgften för de frvllga skolformerna är att förmedla kunskaper och skapa förutsättnngar för att eleverna skall tllägna sg och utveckla kunskaper. Detta uppdrag förutsätter en aktv dskusson den ensklda skolan om kunskapsbegreppet, om vad som är vktg kunskap dag och framtden och om hur kunskapsutvecklng sker. Kunskap kommer tll uttryck olka former såsom fakta, förståelse, färdghet och förtrogenhet som förutsätter och samspelar med varandra. Undervsnngen får nte ensdgt betona den ena eller den andra kunskapsformen. Skolan skall ge eleverna möjlgheter att få överblck och sammanhang, vlket fordrar särskld uppmärksamhet en kursutformad skola. Det väsentlga är att skolan skapar de bästa samlade betngelserna för elevernas och de studerandes bldnng, tänkande och kunskapsutvecklng (Lpf, sdorna 5, 6). Gymnaseskolan skall med den oblgatorska skolan som grund fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som förberedelse för yrkesverksamhet och studer vd unverstet och högskolor m.m. och som förberedelse för vuxenlvet som samhällsmedborgare och ansvarga för sna egna lv (Lpf, sdan 7). Gymnaseskolan Eslöv har 14 av de 17 natonella programmen. Dessutom fnns det ndvduella programmet (IV) och ntroduktonskurs för nvandrare (IVIK).

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 2 Gymnasesärskolan vänder sg tll ungdomar som nte kan gå gymnaseskolan därför att de är utvecklngsstörda. Gymnasesärskolan bygger på den oblgatorska särskolan och skall utfrån varje elevs förutsättnngar fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som en förberedelse för ett menngsfullt vuxenlv arbete, boende och frtd (Lpf, sdan 7). Gymnasesärskolan Eslöv är organserad som en egen verksamhet med egen rektor. Den kommunala vuxenutbldnngen skall med de studerandes tdgare utbldnng och lvserfarenhet som utgångspunkt, fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för yrkesverksamhet och fortsatta studer samt för deltagande samhällslvet. Komvux skall anordna utbldnng såväl enstaka ämnen som för kompetens som svarar mot fullständg grundskole- eller gymnaseutbldnng eller påbyggnadsutbldnng (Lpf, sdan 8). Den kommunala vuxenutbldnngen Eslöv består av grundläggande vuxenutbldnng och gymnasal vuxenutbldnng. Komvux utgör ett eget rektorsområde. Vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda (särvux), som vänder sg tll vuxna utvecklngsstörda, skall - med elevernas tdgare utbldnng och erfarenheter som utgångspunkt samt utfrån varje elevs förutsättnngar - fördjupa och utveckla elevernas kunskaper som grund för deltagande samhällslv och yrkeslv. Särvux skall anordna utbldnng såväl för kompetens enstaka ämnen som för fullständg kompetens motsvarande den som ges grundsärskolan eller gymnasesärskolans yrkesutbldnng (Lpf, sdan 8). Särvux ngår samma rektorsområde som komvux. Svenska för nvandrare (sf) syftar tll att ge vuxna nvandrare grundläggande kunskaper svenska språket och om det svenska samhället. Sf skall vla på de grundläggande värden som anges läroplanen för de frvllga skolformerna. Sf ngår samma rektorsområde som komvux. Kvalfcerad yrkesutbldnng (ky) är en eftergymnasal utbldnngsform som bygger på ett nära samarbete mellan arbetsgvare och olka utbldnngsanordnare (gymnaseskola, komvux, högskola och utbldnngsföretag). Kvalfcerad yrkesutbldnng skall svara mot ett verklgt behov på arbetsmarknaden, därför är arbetsgvare aktva både utformnngen av utbldnngen och genom att ta emot studerande på arbetsplatserna för LIA (Lärande arbete) under utbldnngstden. 1.3 Gymnaseskolans och vuxenutbldnngens gestaltnng och utvecklng Enlgt Mål för Eslövs kommun 2007-2010, antagna av kommunfullmäktge december 2006, skall Eslövs kommun garantera att ngen blr lämnad utan möjlghet tll utbldnng utfrån sna förutsättnngar, bemöta eleverna med ett mer ndvduellt anpassat arbetssätt, stärka samverkan med arbetslvet, skapa lärlngsplatser, skapa ett bättre arbetsplatsförlagt lärande, utveckla yrkesutbldnngen Eslöv, stmulera samarbetet mellan skola och arbetslv, stärka ungdomarnas väg ut på arbetsmarknaden, fortsätta att lgga täten med att erbjuda skolungdomarna sommarjobb,

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 3 öka andelen ungdomar som går vdare tll högskolan, fortsätta att vara föregångare för jämställdheten Eslöv, noga lyssna på vad ungdomarna ger uttryck för kartläggnngen av deras hela lvsstuaton, fortsätta utveckla vuxenutbldnngen samt bygga ut eftergymnasal utbldnng som den kvalfcerade yrkesutbldnngen KY. Eslövs kommun sätter hårda gränser mot alla former av rassm och främlngsfentlghet. 1.4 Utbldnngsplanens nnehåll Utbldnngsplanen består av tre delar. I det nledande avsnttet beskrvs bl.a. utbldnngsplanens funkton. I avsntt 2 beskrvs gestaltnngen och utvecklngen av nämndens verksamhetsområden. De mål för verksamheterna som antagts av fullmäktge, och som redovsats ovan, är nrktnngsmål. Dessa redovsas även avsntt 2, men tllsammans med s.k. effektmål. Effektmålen är Gymnase- och vuxenutbldnngsnämndens konkreta och precserade uttryck för vad verksamheterna förväntas uppnå under planperoden. För varje effektmål anges uppföljnngs- och utvärderngsmetoder. I avsntt 3 fnns bl.a. en samlad redogörelse av uppföljnngs- och utvärderngsnsatserna. 1.5 Kvaltetsredovsnng uppföljnng och utvärderng Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande frågasätta synen på kunskap, sna undervsnngsmål och arbetsformer, utvärdera sna resultat och pröva nya metoder. Varje skola som ngår det offentlga skolväsendet skall upprätta en skrftlg kvaltetsredovsnng. Den skall bl.a. nnehålla en bedömnng av vlken mån de natonella målen för utbldnngen har uppnåtts och vlka åtgärder skolan ämnar vdta om målen nte nåtts. Varje kommun skall senast den 1 maj varje år upprätta en skrftlg kvaltetsredovsnng för föregående kalenderår. Eslövs kommun använder kvaltetsredovsnngen för att belysa graden av måluppfyllelse både när det gäller de natonellt och kommunalt beslutade målen. 1.6 Implementerngen av utbldnngsplanen För att utbldnngsplanen skall vara ett levande dokument är mplementerngen en vktg del. Alla berörda skall ha kännedom om planen och dess nnehåll. Utbldnngsplanen skall vara en del ntroduktonen av nyanställda och presenteras när verksamheten får nya elever och föräldrar. Den skall användas kontnuerlgt kontakt med elever och föräldrar, exempelvs samband med utvecklngssamtal. 1.7 En reformerad gymnaseskola Gy 09 Regerngen har gett drektv tll en utrednng om en reformerad gymnaseskola med tre huvudnrktnngar: gymnaseexamen med högskolebehörghet, yrkesexamen och lärlngsexamen. Utrednngen skall vara färdg mars 2008 och hösten 2009 är det tänkt att de första eleverna skall söka tll det nya gymnaset.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 4 1.8 Begreppen elev och studerande Begreppet elev används utbldnngsplanen om den som tar del de gymnasala utbldnngarna nom ungdomsskolan. Begreppet studerande används om den som tar del någon av vuxenutbldnngens utbldnngar. 2 VERKSAMHETERNAS GESTALTNING OCH UTVECKLING 2.1 GEMENSAMT FÖR GYMNASIESKOLAN, GYMNASIESÄRSKOLAN OCH VUXENUTBILDNINGEN 2.1.1 Demokrat och nflytande Läroplan: Verksamheten gymnaseskolan, gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen skall utformas överensstämmelse med grundläggande demokratska värderngar (Lpf, sdan 3). Gymnaseskolan, gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen tllhör de frvllga skolformerna. Det nnebär bl.a. att eleverna och de studerande frvllgt lägger td på att få en utbldnng. Det är rmlgt att de nom gvna ramar får nflytande över utbldnngens nnehåll och form och tar ansvar för sna resultat och den egna arbetsmljön. Det är vktgt, att eleverna och de studerande nformeras om de krterer efter vlka deras prestatoner bedöms och betygsätts. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål 1 Effektmål Uppföljnng utvärderng Undervsnngen skall bedrvas demokratska arbetsformer (Lpf 94). Eleverna och de studerande anser att undervsnngen bedrvs demokratska arbetsformer, vlket bl.a. nnebär - att skolan klargör utbldnngens mål och krtererna för bedömnng och betygssättnng. - att skolan klargör elevernas och de studerandes rättgheter och skyldgheter. - att skolan utvecklar elevernas och de studerandes förmåga tll delaktghet. - att eleverna och de studerande är delaktga när det gäller utformnngen av utbldnngens nnehåll, arbetsformer och arbetssätt. - att eleverna och de studerande medverkar vd upp-följnng och utvärderng av undervsnngen och utbldnngen. Intervjuer. Observatoner. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden. 1 Inrktnngsmålen hämtas huvudsaklgen från dokumentet Mål för Eslövs kommun 2007-2010. Där så nte görs, anges källan. Pronomnet v, som används några av målformulerngarna, nnefattar den poltska majorteten fullmäktge.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 5 Det nnebär också att - eleverna och de studerande tränats att ta ställnng olka frågor samt att de vågar hävda sna ställnngstaganden. - eleverna och de studeran-de tränats att lyssna och ta hänsyn tll olka åskter. Arbetsplaner för elev- och studerandenflytandet upprättas under läsåret 2007-2008. I planen för gymnaseskolan skall bl.a. beaktas elevernas representatvtet skolkonferens och elevråd, samt relatonen mellan klassråd, elevråd och skolkonferens. De studerandes representatvtet lednngsgrupperna nom kvalfcerad yrkesutbldnng skall beskrvas. Förvaltnngschefen redovsar Gymnasevuxenutbldnngsnämnden. för och 2.1.2 Männskors lka värde Lagen mot dskrmnerng och annan kränkande behandlng: Lagen om förbud mot dskrmnerng och annan kränkande behandlng av elever och studerande har tll ändamål att främja elevers och studerandes lka rättgheter samt motverka dskrmnerng på grund av kön, etnsk tllhörghet, relgon eller annan trosuppfattnng, sexuell läggnng eller funktonshnder (SFS 2006:67) Läroplan: Alla som verkar nom gymnaseskolan, gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen skall alltd hävda de grundläggande värden som anges skollagen och läroplanen och klart ta avstånd från det som strder mot dem (Lpf, sdan 4). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Gymnaseskolan och vuxen-utbldnngen skall ständgt arbeta mot rassm och främlngsfentlghet. Ingen skall skolan utsättas för dskrmnerng på grund av kön, etnsk tllhörghet, relgon Eleverna och de studerande anser - att rassm och främlngs-fentlghet nte förekom-mer nom gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslöv. - att främlngsfentlghet Redogörelser. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 6 eller annan trosuppfattnng, be-möts med aktva sexuell nsatser och öppen läggnng, dskusson som funktonshnder eller bygger på kunskap. för an-nan kränkande behandlng. Tendenser - att personalen alltd tar ställnng för de tll trakasserer och grundläg-gande annan kränkande värdena skollagen behandlng skall aktvt och läroplanen. motverkas (Lpf, sdan 3). 2.1.3 Arbetsformer och arbetssätt en lkvärdg utbldnng Skollagen: Utbldnngen nom varje skolform skall vara lkvärdg, varhelst den anordnas (SL 1 kap 2 och 9 ). Normerna för lkvärdgheten uttrycks genom de mål som uttrycks skollagen, läroplan, kursplaner, programmål och betygskrterer samt genom bestämmelser om total undervsnngstd, om ämnen, om krav på lärarbehörghet, om särsklt stöd och om överklagande (Skollag för lkvärdghet SOU 2002:121, sdorna 184, 186). Läroplan: Undervsnngen skall anpassas tll varje elevs och studerandes förutsättnngar och behov (Lpf, sdan 4). Läraren skall utgå från den ensklda elevens och studerandes behov, förutsättnngar, erfarenheter och tänkande. Läraren skall organsera arbetet så att eleven och den studerande utvecklas efter sna egna förutsättnngar och samtdgt stmuleras att använda och utveckla hela sn förmåga (Lpf, sdan 11). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Garantera att ngen blr läm-nad utan möjlghet tll utbldnng utfrån sna förutsätt-nngar. Eleverna och de studerande skall bl bemötta med ett ndvduellt anpassat arbetssätt. Eleverna och de studerande anser, att de nom gvna ramar får sna val tllgodosedda. Eleverna och de studerande anser, att de bemöts med ett ndvduellt anpassat arbets-sätt. Eleverna och de studerande anser, att de får de utma-nngar de behöver för att utvecklas. Eleverna på gymnaset upp-lever Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. 2 En elev skall få studehandlednng på stt modersmål, om eleven behöver det (Gymnaseförordnngen 8 kap 5 ).

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 7 den valda studenrktnngen som en helhet och att personalen samarbetar krng eleverna. Elever med rätt tll stude-handlednng på moders-målet 2 anser att de får detta. Arbetsplaner för använd-nngen av och strukturen för de ndvduella studeplanerna nom gymnase-skolan upprättas under läsåret 2007-2008. Intervjuer. Redovsas Kvaletsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen årlgen. Förvaltnngschefen redovsar Gymnasevuxenutbldnngsnämnden. för och 2.1.4 Jämställdhet Läroplan: Gymnaseskolan, gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen skall aktvt och medvetet främja kvnnors och mäns lka rätt och möjlgheter (Lpf, sdan 4). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Den kommunala verksamhe-ten skall fortsätta att vara föregångare för jämställdheten. Eleverna och de studerande anser - att de oavsett kön har lka rätt och möjlgheter. - att undervsnngen speglar både manlga och kvnnlga perspektv. - att nget kön gynnas på bekostnad av det andra. - att personalen alltd tar ställnng för handlngar och åskter som främjar jäm-ställdhet. Arbetsplaner för jämställd-hetsarbetet upprättas nom respektve skolform under läsåret 2007- Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 8 2008. 2.1.5 Hälsa, trygghet och lärande - Hälsofrämjande skola Det fnns ett samband mellan hälsa och lärande. Den som mår bra fysskt och psykskt har lättare att ta tll sg kunskap. Begreppet hälsofrämjande skola bygger på en vd syn på hälsa, som omfattar hela skolans vardag som en stödjande mljö för hälsa, trygghet och lärande. Kärnan en hälsofrämjande skola är att hälsoarbetet genomsyrar hela skolans vardag. Grundsynen nnebär att lusten och möjlgheten att lära är starkt kopplad tll hälsa och välbefnnande. I en hälsofrämjande skola arbetar man med att stärka relatoner, trvsel, trygghet, ansvarstagande, elevernas och de studerandes delaktghet, självkänsla, arbetsglädje, menngsfullhet och samarbete. Läroplan: Skolan skall även sträva efter att ge gymnaseeleverna förutsättnngar att regelbundet bedrva fysska aktvteter (Lpf, sdan 5). Det är skolans ansvar att varje elev har kunskaper om förutsättnngarna för en god hälsa (Lpf, sdan 11). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Företrädare för Eslövs kom-mun skall noga lyssna på vad eleverna och de studerande ger uttryck för och ta vara på deras synpunkter. Eleverna och de studerande anser - att hälso- och lvsstlsfrå-gor uppmärksammas un-dervsnngens olka delar. - att skolan arbetar för att stärka elevernas trygghet. - att skolan kontnuerlgt ar-betar med drogrelaterade frågor. - att personalen bemöter, bekräftar och uppmuntrar eleverna på ett genomtänkt och konsekvent sätt. - att skolan främjar prog-ram- och verksamhetsöverskrdande aktvteter. - att skolan uppmärksam-mar så att det råder balans mellan skolarbete och frtd. Arbetsplaner för det hälso-främjande Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och Vuxenutbldnngsnämnden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 9 arbetet upprättas av respektve verksamhet senast under vårtermnen 2008. 2.1.6 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton Läroplan: Det är skolans ansvar att varje elev kan analysera männskans samspel med sn omvärld utfrån ett ekonomskt och ekologskt perspektv. Undervsnngen bör belysa hur samhällets funktoner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utvecklng (Lpf, sdan 11). Myndgheten för skolutvecklng: Förmågan att agera för Hållbar utvecklng handlar om att kunna se helheter och förstå komplexa samband mellan ekonomska, socala och mljömässga faktorer. Därför är det vktgt att Hållbar utvecklng utbldnngen och undervsnngen betraktas mer som ett perspektv än som ett avgränsat kunskaps- eller ämnesområde. Perspektvet Hållbar utvecklng betonar ett tvärvetenskaplgt och ämnesövergrpande synsätt som förutsätter ett starkt nslag av delaktghet. Hållbar konsumton nnebär konsumton av varor och tjänster som uppfyller männskors behov och ger ökad lvskvaltet samtdgt som konsumtonens negatva påverkan på hälsa och mljö mnmeras tll förmån för rättvs global utvecklng (Myndgheten för skolutvecklng, dnr 2005:2). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Dagens användnng av natur-resurserna är nte hållbar, va-re sg ekologskt eller ekonomskt. V måste lära oss att bruka utan att förbruka. Eleverna och de studerande anser - att de har nskter så att de själva kan medverka tll att hndra skadlg mljöpåver-kan. - att de skaffat sg ett per-sonlgt förhållnngssätt tll de övergrpande och glo-bala mljöfrågorna. Hållbar utvecklng betrak-tas mer som ett perspektv än som ett avgränsat kun - skaps- eller ämnesområde utbldnngen och undervs-nngen. Arbetsplan undervsnng för om Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 10 Hållbar utvecklng/ Hållbar konsumton upp-rättas av respektve verksamhet senast slutet av vårtermnen 2008. 2.1.7 Personalpolcy och professonellt lärande Investors n People Mål för Eslövs kommun: Mednflytande och kortare beslutsvägar är vktga frågor för att de anställda skall känna arbetsglädje och trygghet arbetet. Den ensklde ndvden måste bl sedd och utvecklas enlghet med sna förutsättnngar. Målet med det professonella lärandet och personalens kompetensutvecklng är att etablera en kunskapsmassa som är anpassad tll praktken och som expanderar och blr organserad genom att användas. Kompetensutvecklng är en gemensam angelägenhet för den anställde och arbetsgvaren. Kompetensutvecklng är både en rättghet och en skyldghet. Den anställde har ansvar för att reflektera över stt arbete och vlka krav på kunskaper som olka stuatoner ställer. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Mednflytande och kortare beslutsvägar är vktga frågor för att de anställda skall kän-na arbetsglädje och trygghet arbetet. Den ensklde nd-vden måste bl sedd och utvecklas enlghet med sna förutsättnngar. IP-certferng 2008. år De anställda anser, - att de har mednflytande, - att de, nom de ramar som ges och överensstämmelse med målen läroplanen och kursplanerna och målen utbldnngsplanen, fått den kompetensutvecklng som krävs, så att de på ett pro-fessonellt sätt kan genom-föra stt uppdrag. Certferngsprocessen. Dokumentstuder (utveck-lngsplaner). Förvaltnngschefen redovsar årlgen för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnd en.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 11 2.2 GYMNASIESKOLAN Gymnaseskolan Ungdomarna på gymnaseskolan har ett stort ansvar för stt lärande, och med det följer att skolan har ett ansvar att motsvara deras förväntnngar. Gymnaseungdomar är unga vuxna ett ofta krävande studearbete. Gymnaseutbldnng skall vara både yrkesförberedande och högskoleförberedande (Mål för Eslövs kommun 2007-2010). 2.2.1 Samverkan med arbetslvet Läroplan: Gymnaseskolan skall nära samverka med arbetslvet. Detta krävs för att eleverna skall få en utbldnng av hög kvaltet och få underlag för val av kurser på den utbldnng eleven går, vdare studer eller yrkesverksamhet. Det är särsklt vktgt att skolan samarbetar med arbetslvet om den yrkesförberedande utbldnngen (Lpf, sdan 14). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Yrkesutbldnngen Eslöv skall utvecklas. Samverkan med arbetslvet skall stärkas. Ett bättre arbetsplatsförlagt lärande skall skapas. Ungdomarnas väg ut på ar-betsmarknaden skall stärkas. Eslövs kommun skall fort-sätta att lgga täten med att erbjuda skolungdomar som-marjobb. Under planperoden etable-ra och utveckla Teknkrespektve Vård- och Om-sorgscollege. Under planperoden etable-ra och utveckla Teknkrespektve Vård- och Om-sorgscollege, bl.a. samar-bete med vuxenutbldnngen. Under planperoden etable-ra och utveckla Teknkrespektve Vård- och Om-sorgscollege. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Skapa lärlngsplatser. Kontakterna med arbets-lvet för de program som nte har APU skall utveck-las. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redogörel-ser. Redovsas Kvaltetsredovsnngarna för 2009

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 12 Lärlngsplatser skapas fr.o.m. läsåret 2009-2010 3. och 2011. Redovsas Kvaltetsredovsnngarna för 2010 och 2011. 2.2.2 Övergång tll högskola och unverstet Kvaltetsredovsnng för år 2006: Andelen elever från gymnaseskolan Eslöv som uppnått behörghet tll högskola och unverstet har legat under rksgenomsnttet sedan den programutformade gymnaseskolan genomfördes (Kvaltetsredovsnng för år 2006, sdan 12). Läroplan: Gymnaseskolan skall nära samverka med unversteten och högskolorna (Lpf, sdan 14). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Andelen ungdomar som går vdare tll högskolan skall öka. Andelen elever som uppnår behörghet tll högskola och unverstet skall öka. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Fler elever från yrkesför-beredande program väljer kurser som ger särskld behörghet tll högskola och unverstet. Andelen elever som väljer naturvetenskapsprogr ammet skall öka. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Samarbetet unverstet högskolor utveck-las. 2.2.3 Elever behov av särsklt stöd med och skall Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under plaperoden. 3 I mars 2008 redovsas den statlga utrednngen om den reformerade gymnaseskolan (Gy 09). Utredaren skall bl.a. föreslå utformnngen av en modern, flexbel lärlngsutbldnng.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 13 Mål för Eslövs kommun: Eslövs kommun skall garantera att ngen blr lämnad utan möjlghet tll utbldnng utfrån sna förutsättnngar. Skollagen: I utbldnngen skall tas hänsyn tas tll elever behov av särsklt stöd (SL, 1 kap 2 ). Gymnaseförordnngen: Eleven skall få stödundervsnng om det kan befaras att eleven nte kommer att nå de kunskapsmål som anges kursplanerna eller om eleven av andra skäl behöver särsklt stöd (Gyf 8 kap). Läroplanen: Särskld uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för utbldnngen. Därför kan undervsnngen aldrg göras lka för alla (Lpf, sdan 4). Alla som arbetar skolan skall hjälpa elever som har behov av särsklt stöd (Lpf, sdan 11). Rektor har nom gvna ramar ett särsklt ansvar för att undervsnngen / / utformas så att eleverna får det särsklda stöd och den hjälp de behöver (Lpf, sdan 16). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Särskld uppmärksamhet mås-te ägnas åt de elever som av olka anlednngar har svå-rgheter att nå målen för utbldnngen. Skolan har ett sär-sklt ansvar för elever med olka funktonshnder 94). (Lpf Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. Gymnaseskolan skall ut-veckla samarbetet med vuxenutbldnngen när det gäller elever och studerande behov av särsklt stöd. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. 2.2.4 Internatonalserng Läroplan: Ett nternatonellt perspektv undervsnngen är vktgt för att kunna se den egna verklgheten ett globalt sammanhang, för att skapa nternatonell soldartet och för att kunna förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över natonsoch kulturgränser (Lpf, sdan 6). Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlandet och praktk andra länder skall främjas (Lpf, sdan 4). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Gymnaseskolan skall Internatonella

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 14 främja nternatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlandet och praktk andra länder (Lpf 94). kontakter, utbldnngsutbyte med ut-landet och praktk andra länder skall vara mnst på den nvå som redovsades Kvaltetsredovsnng för år 2006. En arbetsplan för arbetet med nternatonalserng skall upprättas under läsåret 2007-2008. I denna skall bl.a. betonas vkten av att gjorda erfarenheter sprds. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden.. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden. 2.3 GYMNASIESÄRSKOLAN 2.3.1 Gymnasesärskolan och yrkesutbldnngen Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Yrkesutbldnngen skall ut-vecklas. Samarbetet mellan gymna-sesärskolan och de yrkesnrktade programmen och ar-betslvet skall utvecklas. Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden. 2.3.2 Gymnasesärskolan och vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda Kvaltetsredovsnng för år 2006: Samarbetet med vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda skall öka. Eslövs kommuns prorterngar

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 15 öka (Kvaltetsredovsnngen för år 2006). Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Samarbetet med Samarbetet mellan vuxenut-bldnngen för gymna-sesärskolan Intervjuer. utvecklngs-störda skall och vuxenut- bldnngen utvecklngs-störda skall utvecklas. för Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden 2.3.3 Elever behov av särsklt stöd Mål för Eslövs kommun: Eslövs kommun skall garantera att ngen blr lämnad utan möjlghet tll utbldnng utfrån sna förutsättnngar. Skollagen: I utbldnngen skall tas hänsyn tas tll elever behov av särsklt stöd (SL, 1 kap 2 ). Förordnngen för gymnasesärskolan: För elever som har behov av extra stöd skolarbetet under en begränsad td skall stödundervsnng anordnas (Gysärf 8 kap 1 ). Läroplanen: Särskld uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för utbldnngen. Därför kan undervsnngen aldrg göras lka för alla (Lpf, sdan 4). Alla som arbetar skolan skall hjälpa elever som har behov av särsklt stöd (Lpf, sdan 11). Rektor har nom gvna ramar ett särsklt ansvar för att undervsnngen / / utformas så att eleverna får det särsklda stöd och den hjälp de behöver (Lpf, sdan 16). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Särskld uppmärksamhet mås-te ägnas åt de elever som av olka anlednngar har svå-rgheter att nå målen för utbldnngen. Skolan har ett sär-sklt ansvar för elever med olka funktonshnder 94). (Lpf Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. Gymnasesärskolan skall utveckla samarbetet med vuxenutbldnngen för ut-vecklngsstörda när det gäl-ler elever och studerande behov av särsklt stöd. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. 2.3.4 Internatonalserng Läroplan: Ett nternatonellt perspektv undervsnngen är vktgt för att kunna se den egna verklgheten ett globalt sammanhang, för att skapa nternatonell soldartet och för att kunna förbereda eleverna för ett samhälle med allt tätare kontakter över natons-

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 16 och kulturgränser (Lpf, sdan 6). Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlanet och praktk andra länder skall främjas (Lpf, sdan 4). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Gymnasesärskolan skall främja nternatonella kontakter, utbldnngsutbyte med ut-landet och praktk andra länder (Lpf 94). Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med ut-landet och praktk andra länder utvecklas. skall En arbetsplan för arbetet med nternatonalserng skall upprättas under läsåret 2007-2008. I denna skall bl.a. betonas vkten av att gjorda erfarenheter sprds. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden. 2.4 VUXENUTBILDNINGEN Vuxenutbldnngen Alla måste få fler och återkommande chanser tll lärande och utbldnng. Tllgång tll

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 17 kunskap och utbldnng är vktgt för den ensklde, men samtdgt avgörande för arbetsmarknaden (Mål för Eslövs kommun 2007-2010). 2.4.1 Vuxenutbldnngens framtda utvecklng Mål för Eslövs kommun: V skall fortsätta att utveckla vår vuxenutbldnng. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Vuxenutbldnngen skall fort-satt utvecklas. Utveckla samarbetet med gymnaseskolan bl.a. om Teknk- och Vård- och Omsorgscollege, så att andelen vuxenstuderande nom Teknkcollege respek-tve Vård- och Omsorgs-college successvt ökar. Utveckla samarbetet med andra utbldnngsanordnare och myndgheter nom gv-na ramar, så att antalet samarbetspartner successvt ökar. Fortsätta utveckla andra dstrbutonsformer för lä-rande, bl.a. dstansutbld-nng och Lärcentrum. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden. Vuxenutbldnngen för ut-vecklngsstörda skall erbju-da ett ökande antal tmmar för de studerande. Utveckla mertportföljer 4. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden. 4 Med mertportfölj avses en systematsk, enhetlg och tydlg dokumentaton av en ndvds samtlga handlngar och förmågor. Det är den ensklde ndvden som genom betyg, ntyg och egna beskrvnngar själv ansvarar för att synlggöra sna kunskaper och förmågor. Dokumentatonen beskrver såväl yrkesspecfk

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 18 2.4.2 Studerande behov av särsklt stöd Skollagen: I utbldnngen skall hänsyn tas tll elever behov av särsklt stöd (SL, 1 kap 2 ). Förordnng för vuxenutbldnngen: Studerande som nte når ett godtagbart studeresultat bör ges möjlghet tll utökad studeväglednng och tll stödundervsnng under begränsad td (Vuxf 2 kap 12 ). Läroplanen: Särskld uppmärksamhet måste ägnas åt de elever som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för utbldnngen. Därför kan undervsnngen aldrg göras lka för alla (Lpf, sdan 4). Alla som arbetar skolan skall hjälpa elever som har behov av särsklt stöd (Lpf, sdan 11). Rektor har nom gvna ramar ett särsklt ansvar för att undervsnngen / / utformas så att eleverna får det särsklda stöd och den hjälp de behöver (Lpf, sdan 16). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Särskld uppmärksamhet mås-te ägnas åt de studerande som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för ut-bldnngen. Studerande behov av sär-sklt stöd anser att de får detta. Vuxenutbldnngen skall ut-veckla samarbetet med gymnaseskolan när det gäl-ler studerande behov av särsklt stöd. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. 2.4.3 Vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda och Gymnasesärskolan Kvaltetsredovsnng för år 2006: Samarbetet med gymnasesärskolan skall öka. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Särskld uppmärksamhet mås-te ägnas åt de studerande som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för ut-bldnngen. Samarbetet mellan gymna-sesärskolan och vuxenutbldnngen för utveck-lngsstörda skall utvecklas. Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst två tllfällen under planperoden kompetens som den kompetens som är mer generellt användbar, och som nhämtas både formella och nformella sammanhang. Dokumentatonen skall vara så utförlg, att den kan utgöra underlag för planerngar vd arbetsförmedlng, kommunal vuxenutbldnng samt vd anställnngsntervjuer.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 19 2.5 KVALIFICERAD YRKESUTBILDNING - KY Vuxenutbldnngen Alla måste få fler och återkommande chanser tll lärande och utbldnng. Tllgång tll kunskap och utbldnng är vktgt för den ensklde, men samtdgt avgörande för arbetsmarknaden (Mål för Eslövs kommun 2007-2010). 2.5.1 KY:s framtda utvecklng Mål för Eslövs kommun: V skall fortsätta att utveckla vår vuxenutbldnng. V skall bygga ut eftergymnasal utbldnng som den kvalfcerade yrkesutbldnngen, ky. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Den kvalfcerade yrkes-utbldnngen skall byggas ut. Den kvalfcerade yrkes-utbldnng Eslöv skall be-hålla de postoner den nått den natonella utveck-lngen av yrkesutbldnng, även former som college, framtda yrkeshögskola etc. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Ky Eslöv skall fortsätta att utveckla studeformer som ökar tllgänglgheten för medborgarna tll utbldnng, som t.ex. lärcentra och dstansutbldnng. Utveckla mertportföljer 5. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd två tllfällen under planperoden. 5 För förklarng, se fotnot 4 sdan 15.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 20 2.5.2 Studerande behov av särsklt stöd I utbldnngen skall tas hänsyn tas tll studerande behov av särsklt stöd. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Särskld uppmärksamhet mås-te ägnas åt de studerande som av olka anlednngar har svårgheter att nå målen för ut-bldnngen. Studerande behov av sär-sklt stöd anser att de får detta. Kvalfcerad yrkesutbld-nng skall utveckla samar-betet med gymnaseskolan och vuxenutbldnngen när det gäller studerande be-hov av särsklt stöd. Intervjuer. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. Redovsas årlgen Kvaltetsredovsnngen. 2.5.3 Jämställdhet Vuxenutbldnngen skall aktvt och medvetet främja kvnnors och mäns lka rätt och möjlgheter. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Den kommunala verksamhe-ten skall fortsätta att vara föregångare för jämställdheten. De studerande anser - att de oavsett kön har lka rätt och möjlgheter. - att undervsnngen speglar både manlga och kvnnlga perspektv. - att nget kön gynnas på bekostnad av det andra. - att personalen alltd tar ställnng för handlngar och åskter som främjar jäm-ställdhet. Arbetsplaner för jämställd-hetsarbetet upprättas nom respektve skolform under läsåret 2007- Intervjuer. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 21 2008. 2.5.4 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton Myndgheten för skolutvecklng: Förmågan att agera för Hållbar utvecklng handlar om att kunna se helheter och förstå komplexa samband mellan ekonomska, socala och mljömässga faktorer. Därför är det vktgt att Hållbar utvecklng utbldnngen och undervsnngen betraktas mer som ett perspektv än som ett avgränsat kunskaps- eller ämnesområde. Perspektvet Hållbar utvecklng betonar ett tvärvetenskaplgt och ämnesövergrpande synsätt som förutsätter ett starkt nslag av delaktghet. Hållbar konsumton nnebär konsumton av varor och tjänster som uppfyller männskors behov och ger ökad lvskvaltet samtdgt som konsumtonens negatva påverkan på hälsa och mljö mnmeras tll förmån för rättvs global utvecklng (Myndgheten för skolutvecklng, dnr 2005:2). Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Dagens användnng av natur-resurserna är nte hållbar, va-re sg ekologskt eller ekonomskt. V måste lära oss att bruka utan att förbruka. De studerande anser - att de har nskter så att de själva kan medverka tll att hndra skadlg mljöpåver-kan. - att de skaffat sg ett per-sonlgt förhållnngssätt tll de övergrpande och globa-la mljöfrågorna. Hållbar utvecklng/hållbar konsumton betraktas mer som ett perspektv än som ett avgränsat kunskapseller ämnesområde utbld-nngen och undervsnng-en. Kvalfcerad yrkesutbld-nng upprättar en arbetsplan för undervsnng om Håll-bar utvecklgn/hållbar kon-sumton senast slutet av vårtermnen 2008. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Redovsas Kvaltetsredovs-nngen vd mnst ett tllfälle under planperoden. Förvaltnngschefen redovsar för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 22 2.5.5 Personalpolcy och professonellt lärande Investors n People Mål för Eslövs kommun: Mednflytande och kortare beslutsvägar är vktga frågor för att de anställda skall känna arbetsglädje och trygghet arbetet. Den ensklde ndvden måste bl sedd och utvecklas enlghet med sna förutsättnngar. Målet med det professonella lärandet och personalens kompetensutvecklng är att etablera en kunskapsmassa som är anpassad tll praktken och som expanderar och blr organserad genom att användas. Kompetensutvecklng är en gemensam angelägenhet för den anställde och arbetsgvaren. Kompetensutvecklng är både en rättghet och en skyldghet. Den anställde har ansvar för att reflektera över stt arbete och vlka krav på kunskaper som olka stuatoner ställer. Eslövs kommuns prorterngar Inrktnngsmål Effektmål Uppföljnng utvärderng Mednflytande och kortare beslutsvägar är vktga frågor för att de anställda skall kän-na arbetsglädje och trygghet arbetet. Den ensklde nd-vden måste bl sedd och utvecklas enlghet med sna förutsättnngar. IP-certferng 2008. år De anställda anser - att de har mednflytande, - att de, nom de ramar som ges och överensstämmelse med målen läroplanen och kursplanerna och målen utbldnngsplanen, fått den kompetensutvecklng som krävs så att de på ett profes-sonellt sätt kan genomföra stt uppdrag. Certferngsprocessen. Dokumentstuder (utveck-lngsplaner). Förvaltnngschefen redovsar årlgen för Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnd en. 3 UPPFÖLJNINGS- OCH UTVÄRDERINGSINSATSER 3.1 Kvaltetsredovsnngen Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot uppställda mål. För att en skola skall utvecklas måste den fortlöpande frågasätta sna undervsnngsmål och arbetsformer, utvärdera sna resultat och pröva nya metoder (Lpf, sdan 7). Regerngen fattade 1997 beslut om Förordnng om kvaltetsredovsnng nom skolväsendet. Förordnngen fck ny lydelse 2004 (SFS 2004:648). Varje skola som ngår det offentlga skolväsendet skall upprätta en skrftlg kvaltetsredo-

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 23 vsnng. Den skall nnehålla en bedömnng av vlken mån de natonella målen för utbldnngen har uppnåtts och en redogörelse för vlka åtgärder skolan ämnar vdta om målen nte uppnåtts. De natonella målen handlar om vad eleverna och de studerande skall lära sg och vlka kompetenser de skall utveckla. Varje kommun skall senast den 1 maj varje år upprätta en skrftlg kvaltetsredovsnng för föregående kalenderår. Kommunens kvaltetsredovsnng skall bygga på skolornas kvaltetsredovsnngar och andra uppgfter som är väsentlga för uppföljnng och utvärderng. Den skall nnehålla en bedömnng av vlken mån de natonella målen har uppnåtts samt en redogörelse för vlka åtgärder kommunen ämnar vdta om målen nte har uppnåtts. Eslövs kommun använder kvaltetsredovsnngen för att belysa graden av måluppfyllelse både när det gäller natonellt och kommunalt beslutade mål. För att ge en samlad bld av verksamheternas kvaltet kommer både kvanttatv och kvaltatv nformaton att användas som underlag för uppföljnngar och utvärderngar. Olka metoder för nsamlng av nformaton kommer att nyttjas: enkäter, ntervjuer, observatoner samt skrftlg nformaton bl.a. form av elevarbeten, ltteratur, mnnesantecknngar, offentlg statstk, planer, prognoser, protokoll, rapporter, redovsnngar, regster, statlga publkatoner och utrednngar samt uppföljnngar och utvärderngar. Avskten är också att vd något tllfälle under planperoden använda självvärderng kombnaton med extern bedömnng. Även s.k. SWOT-analyser (Strengths/Styrkor, Weaknesses/Svagheter, Opportuntes/Möjlgheter, Threats/Hot) kommer att användas. Gymnase- och vuxenutbldnngsnämnden fastställer senast vd stt sammanträde oktober vlka områden som skall följas upp och utvärderas under nästkommande år. Utfallet av uppföljnngarna och utvärderngarna kommer huvudsaklgen att redovsas den årlga kvaltetsredovsnngen. 3.2 Uppföljnng och utvärderng per verksamhet I sammanställnngen nedan anges vlka uppföljnngs- och utvärderngsnsatser som skall genomföras nom varje enhet samt hur ofta under planperoden. 3.2.1 Gymnaseskolan Avsntt Vad Frekvens Redovsnng och analys av betygsutfallet Årlgen några kärn-ämnen och karaktärsämnen. Redovsnng och analys av ett urval Årlgen natonellt fastställda mål läroplan och kurser. 2.1.1 Demokrat och nflytande. Två tllfällen 2.1.2 Männskors lka värde. Två tllfällen 2.1.3 Eleverna och de studerande får sna val Två tllfällen tllgodosedda. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser att de Två tllfällen bemöts med ett ndvduellt anpassat arbetssätt. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser, att de Två tllfällen får de utma-nngar de behöver för att utvecklas. 2.1.3 Eleverna på gymnaset upplever den valda Två tllfällen

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 24 stude-stuatonen som en helhet och att personalen samarbetar krng eleverna. 2.1.3 Elever med rätt tll studehandlednng på Årlgen modersmålet anser att de får detta. 2.1.4 Jämställdhet. Mnst ett tllfälle 2.1.5 Hälsa, trygghet och lärande Mnst ett tllfälle Hälsofrämjande skola 2.1.6 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton Mnst ett tllfälle 2.1.7 Personalpolcy och professonellt lärande Certferngsprocess 2.2.1 Etablera och utveckla Teknk- respektve Årlgen Vård- och Omsorgscollege. 2.2.1 Utveckla kontakten med arbetslvet för de 2009 och 2011 program som nte har APU. 2.2.1 Skapa lärlngsplatser. 2010 och 2011 2.2.2 Andelen elever som uppnår behörghet tll Årlgen högskola och unverstet skall öka. 2.2.2 Fler elever från yrkesförberedande program väljer kurser som ger särskld behörghet tll högskola och unverstet. 2.2.2 Andelen elever som väljer naturvetenskapsprogrammet skall öka. 2.2.2 Samarbetet med unverstet och högskolor skall utveck-las. 2.2.3 Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. 2.2.3 Gymnaseskolan skall utveckla samarbetet med vuxenutbldnngen när det gäller elever behov av särsklt stöd. 2.2.4 Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlan-det och praktk andra länder 3.2.2 Gymnasesärskolan Två tllfällen under planperoden Årlgen Mnst ett tllfälle Årlgen Årlgen Två tllfällen Avsntt Vad Frekvens Redovsnng och analys av betygsutfallet Årlgen några bas-ämnen. Redovsnng och analys av ett urval Årlgen natonellt fastställda mål läroplan och kurser. 2.1.1 Demokrat och nflytande. Två tllfällen 2.1.2 Männskors lka värde. Två tllfällen 2.1.3 Eleverna och de studerande får sna val Två tllfällen tllgodosedda. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser att de Två tllfällen bemöts med ett ndvduellt anpassat arbetssätt. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser, att de Två tllfällen får de utmanngar de behöver för att utvecklas. 2.1.4 Jämställdhet. Mnst ett tllfälle 2.1.5 Hälsa, trygghet och lärande Mnst ett tllfälle Hälsofrämjande skola 2.1.6 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton Mnst ett tllfälle 2.1.7 Personalpolcy och professonellt lärande. Certferngsprocess 2.3.1 Yrkesutbldnngen skall utvecklas. Två tllfällen

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 25 2.3.2 Samarbetet med vuxenutbldnngen för utvecklngs-störda skall utvecklas. 2.3.3 Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. 2.3.3 Gymnasesärskolan skall utveckla samarbetet med vux-enutbldnngen för utvecklngsstörda när det gäller ele-ver behov av särsklt stöd. 2.3.4 Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlan-det och praktk andra länder skall utvecklas. Två tllfällen Årlgen Årlgen Två tllfällen 3.2.3 Vuxenutbldnngen Avsntt Vad Frekvens Redovsnng och analys av betygsutfallet Årlgen några ämnen Redovsnng och analys av ett urval Årlgen natonellt fastställda mål läroplan och kurser. 2.1.1 Demokrat och nflytande. Två tllfällen 2.1.2 Männskors lka värde. Två tllfällen 2.1.3 Eleverna och de studerande får sna val Två tllfällen tllgodosedda. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser att de Två tllfällen bemöts med ett ndvduellt anpassat arbetssätt. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser, att de Två tllfällen får de utmanngar de behöver för att utvecklas. 2.1.4 Jämställdhet. Mnst ett tllfälle 2.1.5 Hälsa, trygghet och lärande Mnst ett tllfälle Hälsofrämjande skola 2.1.6 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton Mnst ett tllfälle 2.1.7 Personalpolcy och professonellt lärande Certferngsprocess 2.4.1 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan Årlgen bl.a. om Teknk- samt Vård- och Omsorgscollege. 2.4.1 Utveckla samarbetet med andra Årlgen utbldnngsanordnare och myndgheter. 2.4.1 Fortsätta utveckla andra Två tllfällen dstrbutonsformer för lärande 2.4.1 Erbjuda ett ökande antal tmmar för Årlgen studerande nom vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda. 2.4.1 Utveckla mertportföljer. Två tllfällen 2.4.2 Studerande behov av särsklt stöd anser Årlgen att de får detta. 2.4.2 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan och kval-fcerad yrkesutbldnng när det gäller studerande behov av särsklt stöd. Årlgen 2.4.3 Utveckla samarbetet med Två tllfällen. gymnasesärskolan.

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 26 3.2.4 Kvalfcerad yrkesutbldnng Avsntt Vad Frekvens 2.5.1 Behålla de postoner som den kvalfcerade Årlgen yrkes-utbldnngen Eslöv. 2.5.1 Kvalfcerad yrkesutbldnng Eslöv skall fortsätta Årlgen ut-veckla studeformer som ökar tllgänglgheten för med-borgarna tll utbldnng. 2.5.2 Studerande behov av särsklt stöd anser att de Årlgen får detta. 2.5.2 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan och vuxen-utbldnngen när det gäller studerande behov av särsklt stöd. Årlgen 2.5.3 Utveckla mertportföljer tllsammans med Två tllfällen vuxenutbld-nngen. 2.5.4 Jämställdhet. Mnst ett tllfälle 2.5.5 Hållbar utvecklng och Hållbar konsumton. Mnst ett tllfälle 3.3 Uppföljnng och utvärderng - frekvens I sammanställnngarna anges vlka uppföljnngs- och utvärderngsnsatser som skall genomföras nom varje enhet samt hur ofta under planperoden. Redovsnngarna av utfallet görs huvudsaklgen kvaltetsredovsnngen. 3.3.1 Årlgen under planperoden Avsntt Vad Verksamhet Redovsnng och analys av ett urval natonellt fastställda mål läroplan och kurser. Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen Redovsnng och analys av betygsutfallet Gymnaseskolan några kärn-ämnen och karaktärsämnen. Redovsnng och analys av betygsutfallet Gymnasesärskolan några bas-ämnen. Redovsnng och analys av betygsutfallet Vuxenutbldnngen några ämnen. 2.1.3 Elever med rätt tll studehandlednng på modersmålet anser att de får detta. 2.2.1 Etablera och utveckla Teknk- respektve Vård- och Omsorgscollege. 2.2.2 Andelen elever som uppnår behörghet tll högskola och unverstet skall öka. 2.2.2 Andelen elever som väljer naturvetenskapsprogrammet skall öka. 2.2.3 Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. 2.2.3 Gymnaseskolan skall utveckla samarbetet med vuxen-utbldnngen när det gäller elever behov av särsklt stöd. 2.3.3 Elever behov av särsklt stöd anser att de får detta. Gymnaseskolan, Gymnasesärskolan, Vuxenutbldnngen Gymnaseskolan Gymnaseskolan Gymnaseskolan Gymnaseskolan Gymnaseskolan Gymnasesärskolan

Utbldnngsplan för gymnaseskolan och vuxenutbldnngen Eslövs kommun 27 2.3.3 Gymnasesärskolan skall utveckla samarbetet med vux-enutbldnngen för utvecklngsstörda när det gäller ele-ver behov av särsklt stöd. 2.4.1 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan bl.a. om Teknk- samt Vård- och Omsorgscollege. 2.4.1 Utveckla samarbetet med andra utbldnngsanordnare och myndgheter. 2.4.1 Erbjuda ett ökande antal tmmar för studerande nom vuxenutbldnngen för utvecklngsstörda. 2.4.2 Studerande behov av särsklt stöd anser att de får detta. 2.4.2 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan och kval-fcerad yrkesutbldnng när det gäller studerande behov av särsklt stöd. 2.5.1 Behålla de postoner som den kvalfcerade yrkes-utbldnngen Eslöv. 2.5.1 Kvalfcerad yrkesutbldnng Eslöv skall fortsätta ut-veckla studeformer som ökar tllgänglgheten för med-borgarna tll utbldnng. 2.5.2 Studerande behov av särsklt stöd anser att de får detta. 2.5.2 Utveckla samarbetet med gymnaseskolan och vuxen-utbldnngen när det gäller studerande behov av särsklt stöd. Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen Vuxenutbldnngen Vuxenutbldnngen Vuxenutbldnngen Vuxenutbldnngen Kvalfcerad yrkesutbldnng Kvalfcerad yrkesutbldnng Kvalfcerad yrkesutbldnng Kvalfcerad yrkesutbldnng 3.3.2 Två tllfällen under planperoden Avsntt Vad Verksamhet 2.1.1 Demokrat och nflytande. Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen 2.1.2 Männskors lka värde. Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen 2.1.3 Eleverna och de studerande får sna val tllgodosedda. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser att de bemöts med ett ndvduellt anpassat arbetssätt. 2.1.3 Eleverna och de studerande anser, att de får de utma-nngar de behöver för att utvecklas. 2.1.3 Eleverna på gymnaset upplever den valda stude-stuatonen som en helhet och att personalen samarbetar krng eleverna. 2.2.2 Fler elever från yrkesförberedande program väljer kur-ser som ger särskld behörghet tll högskola och unver-stet. 2.2.4 Internatonella kontakter, utbldnngsutbyte med utlan-det och praktk andra länder. Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen Gymnaseskolan Gymnasesärskolan Vuxenutbldnngen Gymnaseskolan Gymnaseskolan Gymnaseskolan