UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSER FÖR RENNÄRINGEN TILL FÖLJD AV ANLÄGGNINGSFAS VINDKRAFTPARK STAMÅSEN

UPPFÖLJNING AV KONSEKVENSER FÖR RENNÄRINGEN TILL FÖLJD AV ANLÄGGNINGSFAS VINDKRAFTPARK STAMÅSEN TVÅ-ÅRS RAPPORT TILL LÄNSSTYRELSEN VERSION 3: 2013-10-31

SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 4 BAKGRUND OCH SYFTE... 4 METOD... 5 TIDIGARE STUDIER... 8 SAMISK MARKANVÄNDNING I JÄMTLAND... 9 BERÖRDA RENBETESMARKER... 10 FORSKNINGSLÄGET... 11 STAMÅSEN VINDKRAFTPARK... 12 KORT OM PROJEKTET... 12 VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ANLÄGGNINGSFAS... 12 PROVISORISKA FÖRESKRIFTER... 12 ÅTGÄRDER... 15 OHREDAHKE... 15 RAEDTIEVAERIE... 17 JIJNJEVAERIE... 18 OHREDAHKE SAMEBY... 21 FÖRUTSÄTTNINGAR... 21 MARKANVÄNDNING VID STAMÅSEN... 21 VINTERN 2011-2012... 24 VINTERN 2012-2013... 25 SAMEBYNS REFLEKTIONER KRING STÖRNINGAR OCH KONSEKVENSER... 27 ÅTGÄRDER... 27 KUMULATIVA ASPEKTER... 27 RAEDTIEVAERIE SAMEBY... 29 MARKANVÄNDNING... 29 SAMEBYNS REFLEKTIONER KRING STÖRNINGAR OCH KONSEKVENSER... 31 ÅTGÄRDER... 31 KUMULATIVA ASPEKTER... 31 JIJNJEVAERIE SAMEBY... 32 FÖRUTSÄTTNINGAR... 32 MARKANVÄNDNING I NÄRHETEN TILL STAMÅSEN... 32 VINTERN 2011-2012... 34 VINTERN 2012-2013... 37 SAMEBYNS REFLEKTIONER KRING STÖRNINGAR OCH KONSEKVENSER... 39 ÅTGÄRDER... 39 KUMULATIVA ASPEKTER... 41 KONSEKVENSBEDÖMNING... 43 OHREDAHKE... 44 RAEDTIEVAERIE... 48 JIJNJEVAERIE... 51 SLUTSATSER... 55 REFERENSER... 58 Beställare : Statkraft SCA Vind AB Konsultgrupp: Anna Ågren, White arkitekter Håkan Tarras-Wahlberg, Swedish Geological AB Kartor framställda av: Paul DeVries, SGAB (2013) 2

SAMMANFATTNING Stamåsen vindkraftpark är lokaliserat inom ett område som enligt Sametinget överlappas av Ohredahke, Jijnjevaerie och Raedtievaerie samebyar. Denna rapport ska kartlägga konsekvenserna på berörda samebyar under anläggningsfas. Ohredahke sameby är den sameby som i nutid nyttjar området inom och invid Stamåsen för vinterbete. En av tre vinterbetesgrupper nyttjar regelbundet vinterbetesområdet vid Stamåsen. Bland annat finns vid Vimmarvattnet öster om Stamåsen ett inventerat kärn- och nyckelområde. Ohredahkes strategi har de senaste två åren varit att undvika Stamåsen. Detta med hänsyn till den störning renskötarna förväntade sig att anläggningsarbetet kommer att generera. De kringliggande betesområdena bedömdes vara för små för att kunna nyttja på ett för renskötseln rationellt sätt. Vintern 2011/2012 valde berörd vinterbetesgrupp att flytta till annat område vid Edsele. Detta medförde bland annat att extra bostad fick hyras då avståndet inte möjliggjorde dagspendling från ordinarie bostad. Det höga rovdjurstrycket på området som valdes kom som en obehaglig överraskning för denna vinterbetesgrupp. Vintern 2012/2013 valdes därför annan lösning. En av renskötarna flyttade med annan av samebyns vinterbetesgrupper, medan den andra valde att utfodra renarna i närheten av Strömsund. Raedtievaerie sameby anslöt till uppföljningen i augusti 2013. Raedtievaerie sameby har inte ansett sig vara berörd av aktuell vindkraftpark, och har därför valt att avstå från deltagande i kontrollprogram. De är en liten sameby som uppger att de måste prioritera vilka ärenden som de deltar i och yttrar sig över. Med tanke på möjliga framtida konsekvenser har de nu valt att vara med i uppföljningen. Raedtievaerie har en flyttled som går väster om Stamåsen, de har vidare ett betesområde där sedvänja upparbetats ca 20 km söder om Stamåsen. I dagsläget flyttar Raedtievaerie mestadels med lastbil. Jijnjevaerie sameby har betesrätt vid Stamåsen. Samebyn har ett betesområde Grenås sydväst om Stamåsen. På grund av anläggningsarbetena vid Stamåsen har Grenåsgruppen vintern 2012-2013 valt att hålla en större buffertzon mot Stamåsen än vanligt. Påverkan på Grenåsgruppen har framförallt skett genom ökad trafik genom betesområdet till och från anläggningen. Detta har medfört ökat tryck av renar västerut mot väg E45, och merarbete för renskötarna. Vintern 2012-2013 var för Jijnjevaerie sameby präglats av att anläggningsarbetena vid Björkhöjden och Ögonfägnaden påbörjades, vilket har påverkat samebyn på många olika plan. Då Jijnjevaerie påverkas i stor utsträckning av de kumulativa konsekvenserna av SSVABs vindkraftparker så har detta beaktats i rapporten. 3

INLEDNING BAKGRUND OCH SYFTE Statkraft SCA Vind AB (SSVAB eller bolaget) erhöll 2011 miljötillstånd att uppföra vindkraftpark Stamåsen. Parken ligger i Sollefteå och Strömsunds kommuner, ca 90 km nordöst om Östersund. Uppförandet av första fasen (Stamåsen 1) består av 26 vindturbiner. Miljötillståndet är förenat med ett utredningsvillkor som syftar till att kartlägga konsekvenserna för rennäringen under en prövotid som innefattar anläggnings- respektive driftfas, med rapportering två respektive 4 år efter tillståndet tagits i anspråk. Resultaten av dessa utredningar skall sedan ligga till grund för fastställandet av de slutliga villkoren för vindparken. U1. Bolaget ska under en prövotid kartlägga påverkan på rennäringen under anläggnings- respektive driftsfas. Utredningen avseende påverkan på rennäringen under anläggnings- respektive driftsfas ska redovisas till tillsynsmyndigheten 2 (två) respektive 4 (fyra) år efter att tillståndet tagits i anspråk. Utredningen ska utmynna i förslag till skyddsåtgärder, kompensationsåtgärder och ytterligare villkor för att minimera störningar på rennäringen. Utredningens ska genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten och berörda samebyar. Kartläggningen av påverkan på rennäringen ska ske i samråd med berörda samebyar och tillsynsmyndighet. Av utredningen ska särskilt framgå vilka störningar på rennäringen som konstaterats samt vilka förslag till kompensationsåtgärder, tillhandahållande av ersättningsmark etc. som kan föreskrivas. Stamåsen vindkraftpark ligger inom gränserna för Ohredahke samebys vinterbetesmarker. Vindparken ligger vidare i ett betesområde som vissa källor (t.ex. Strömsund kommun, 1991) anger som ett gemensamt betesområde för flera samebyar och där betesrättigheterna är i viss mån oklara. Strax söder om parken finns flyttleder och betesområden som nyttjas av Raedtievaerie och Jijnjevaerie samebyar och bägge dessa två samebyar gör anspråk på och/eller använder betesområden i närheten av vindparken. Således, ingår alla tre samebyar (Ohredahke, Raedtievaerie och Jijnjevaerie) i uppföljningen. Denna rapport sammanfattar resultaten av uppföljning av konsekvenserna på rennäringen i de tre samebyarna under två års anläggningsarbeten. Resultaten innefattar lokala, regionala och kumulativa konsekvenser på rennäringen. Rapporten är skriven av konsulter från White och Swedish Geological AB och dessa har i sin tur varit finansierad av SSVAB inom ramen för uppföljningsvillkor enligt miljötillståndet för vindkraftprojekt Stamåsen. Bolaget har styrt rapportens omfattning och inriktning men ej dess innehåll eller konsulternas tolkningar av de resultat som uppkommit. 4

METOD Uppföljningen är baserad på information som framkommit vid möten och intervjuer med medlemmar i respektive sameby, samt information tagen från renskötarnas egen dokumentation. Möten och intervjuer genomfördes första gången 2009. Regelbundna möten, fysiska och via telefon, har därefter genomförts med Ohredahke och Jijnjevaerie samebyar sedan 2011. Raedtievaerie sameby avböjde initialt deltagande men deltog senare vid ett möte i augusti 2013. Ohredahke sameby har inte samlat in information som specifikt rör vindparken Stamåsen. Dock har renskötarna som brukligt är fört dagboksanteckningar under sitt arbete och renskötarna har tagit med sig dessa dagböcker som minnesstöd och bakgrundsmaterial under samtalsintervjuer och möten. Jijnjevaerie sameby har valt att förutom att föra dagboksanteckningar även prövat att medföra diktafoner under arbetet i vinterbeteslandet. Under 2012-13 var samtliga Jijnjevaeries vintergrupper försedda med varsin diktafon där renskötarna har kunnat tala in meddelanden som rör det dagliga arbetet, observationer från fält och på så vis har de kunnat dokumentera olika typer av störningar. Raedtievaerie avböjde tidigare deltagande i rennäringsanalysen då de inte ansåg sig bli påverkade av den planerade vindkraftsparken. Inför två-års rapporten för Stamåsen ansågs det dock relevant att involvera Raedtievaerie. Dels för att det behöver framgå att de är verksamma i regionen, och dels för att Raedtievaeries kumulativa situation beträffande vindkraft har förändrats sedan 2009. Ett möte genomfördes i augusti 2013 för att inhämta Raedtievaeries synpunkter. Konsulten har även fått ta del av Raedtievaeries renbruksplan. En mindre litteraturstudie har genomförts, främst för att ge en kort historisk bakgrund till markanvändningen bland de berörda samebyarna. GIS har använts för att genom framställandet av kartor illustrera gångna vintrars markanvändning, samt dess relation till projektet. Andra former av uppföljning av renars rörelser i området kring vindparken - genom GPS-studier respektive spillningsinventering - har diskuterats, men av olika anledningar har de ännu ej kunnat realiseras. Den metod som slutligen används för uppföljningen, samt dess omfattning, har arbetats fram i samråd mellan samebyarna, konsulten, företaget och Länsstyrelsen. Uppföljning av konsekvenser för rennäringen är komplex och innefattar en rad utmaningar. Att beakta vid läsande är: Samebyarnas markanvändning är överlappande. Samebyarna har olika åsikter om var de faktiska gränserna dem emellan bör vara. Ingen av berörda samebyar är helt nöjd med de gränsdragningar som finns i Sametingets markanvändningsdatabas (tidigare IRenmark). Konsulten tar i denna rapport inte ställning i sakfrågan var den faktiska gränsen går- utan låter respektive sameby redovisa sin bild av markanvändningen vid projektområdet. Rent formellt ska uppföljningen enbart avse projekt Stamåsen under de två år som avser anläggningsfasen. Det är i praktiken svårt att särskilja påverkan från just Stamåsen, särskilt vad gäller Jijnjevaerie sameby som även berörs av ytterligare vindkraftsprojekt som SSVAB driver. Ur ett renskötselperspektiv så hänger allting ihop, och det kan vara svårt att urskilja specifika konsekvenser från ett enskilt projekt. Rapporten tar därför även till del upp aspekter och konsekvenser som troligen härrör från andra projekt än Stamåsen. Denna typ av resultat och diskussioner tas dock upp i de avsnitt som berör kumulativa konsekvenser. Ett moment 22 uppstår då det för att bekräfta möjliga och oförutsedda direkta/ lokala konsekvenser krävs att en sameby nyttjar området vid anläggningen som vanligt. Då samebyarna anpassar sin markanvändning till det faktum att anläggningsarbete pågår, blir faktiska konsekvenserna svåra att påvisa. Därav finns det i 5

konsekvensavsnittet en sektion som berör möjliga konsekvenser som ej kunnat verifieras. Renskötseln alternerar traditionellt de marker som nyttjas för vinterbete. Områden som nyttjas under ett par år läggs sedan i träda för att renlaven ska återhämta sig. Renskötarna alternerar även områden beroende på skogsbruket och andra förutsättningar som kan komma att förändras från år till år. Påvisad påverkan under två år behöver således inte vara representativ för framtida påverkan. Samma typ av störningar under anläggningsfas kan få olika konsekvenser på renskötseln, beroende på vilka förutsättningar respektive sameby har att alternera mellan olika betesområden. VEM SÄGER VAD? Samebyarnas medlemmar har bidragit med kunskap om rennäringens förutsättningar inom respektive sameby, markanvändning den senaste två åren samt deras iakttagelser och uppfattningar gällande de störningar på renskötseln som har uppstått under denna period. Vidare är diktafonanteckningarna tänkta att bidra med mer gediget och väl underbyggd dokumentation från respektive vinter från de olika vinterbetesgrupperna. Bolaget har bidragit med information om vilka aktiviteter som genomförts i Stamåsen respektive vinter, samt vilka åtgärder bolaget vidtagit för att minska konsekvenserna för respektive sameby. Konsulten har sammanställt detta till en rapport, vilken samebyarna och bolaget har fått möjlighet att granska och återkomma med synpunkter och kommentarer. Dessa synpunkter har i stor utsträckning beaktats i arbetet med rapporten. I slutändan är det ändock konsulten som står för innehållet i rapporten. Uppföljningen bygger på intervjuer med berörda samebyar. Renskötarna innehar kompetensen och den traditionella kunskapen om hur renskötsel bedrivs. Uppföljning av konsekvenser kan således inte göras utan deras medverkan. Även om sådan medverkan säkerställs, som i detta fall, så kvarstår utmaningar i genomförande av uppföljningen: Samebyarna har valt att olika tillvägagångssätt i uppföljningen. Jijnjevaerie har involverat hela samebyn, medan Ohredahke har överlåtit detta till en person. Det har därför varit svårare att få en helhetsbild över renskötseln i Ohredahke sameby. Flera av renskötarna har upplevt det som jobbigt att tala in på diktafon, varpå diktafonanteckningar saknas från flera vinterbetesgrupperna (Jijnjevaerie). Renskötselns första språk är samiska. Renskötarna känner sig många gånger ovana att förklara hur rennäringen fungerar på svenska. Ett av syftena med diktafoner var att de på dessa skulle kunna tala samiska. Det kan finnas olika uppfattningar inom respektive sameby. Det är inte alltid helt enkelt att skilja på vad som är en enskild individs uppfattning, och vad som är samebyns officiella ståndpunkt. Försök har gjorts för att förtydliga detta i rapporten. Renskötarna kan välja att inte ta upp vissa saker, t.ex. för att inte starta eller späda på en konflikt (internt eller mellan samebyarna). Renskötarna kan välja att inte ta upp vissa saker på grund av att de anses för känsliga, eller oro att det kan vändas emot dem i senare skede. Konsulten önskar naturligtvis undvika att späda på eller starta konflikter, vilket i sin tur i vissa fall medför att ett visst mått av diplomatisk neutralitet i formuleringar har valts, istället för tydliggöranden. Jijnjevaerie har under en period av uppföljningen varit utan ordförande, varpå kommunikation och återkoppling med konsulten i viss mån har försvårats. 6

Konsulten baserar sina slutsatser på den information som framkommit i dialog med representanter för de berörda samebyarna. Utvärdering av resultat baserat på denna typ av intervjuer involverar en tolkningsprocess och det är konsultens uppgift att på ett så neutralt och rättvisande sätt som möjligt strukturera upp och förmedla dessa uppgifter i rapporten. Att samebyarna och bolaget har fått möjlighet att granska rapporten betyder emellertid inte att respektive part nödvändigtvis håller med om allt som står i rapporten. Ytterligare en utmaning i bedömning av konsekvenser är att kunskapsnivån om vindkraftens konsekvenser på rennäringen generellt sett är låg. Detta följer på att endast ett fåtal vindkraftsparker har hittills anlagts och är i drift på renbetesland i Sverige. Vidare saknas det en generellt accepterad metod/ praxis för hur uppföljning av konsekvenser på rennäringen som skapas av denna typ av projekt bör göras. En uppföljning helt baserad på intervjuer av renskötare, en part i målet, riskerar att ses som problematisk. Utgångspunkten för denna metod är dock att: (i) all inblandade parter har ett genuint och ärligt intresse av att utröna konsekvenserna på renskötseln som härrör från uppförandet av vindparken vid Stamåsen; samt att renskötarna i de berörda samebyarna är de enda verkliga experterna på sitt arbete och således de som är bäst skickade att identifiera vilka konsekvenser som uppstått på just deras renskötsel under anläggningsfasen. Vidare har ingen annan metod än just intervjuer hitintills varit möjlig att använda i detta uppföljningsarbete. 7

TIDIGARE STUDIER En Fördjupad rennäringsanalys har genomförts (Hifab, 2009), likaså en Uppdaterad nulägesbeskrivning (Hifab, 2011). I dessa två rapporter beskrivs berörda samebyarnas markanvändning och vindparkens möjliga konsekvenser för rennäringen (se ruta intill). Dessa konsekvenser delades in i direkta, indirekta och kumulativa konsekvenser. Vissa av konsekvenserna är av teknisk och ekonomisk karaktär medan andra rör social och/eller kulturell påverkan. Det kan vara svårt att skilja på vad som är en direkt eller indirekt konsekvens. I denna rapport definierades direkt konsekvens som en lokal konsekvens, medan en indirekt konsekvens förvisso kan vara till direkt följd av ett projekt men den manifesterar sig inte på själva projektplatsen. Denna typ av konsekvens kan alltså, vad gäller praktiska konsekvenserna, nära nog likställas med regional påverkan. Följande möjliga konsekvenser vid anläggande och drift av vindkraftparken identifierades i den fördjupade rennäringsanalysen (Hifab, 2009). Direkta konsekvenser Minskade renbetesmarker och minskade sammanhängande renbetesmarker Minskad betesro för renarna Splittrad renhjord till följd av störningar Ökad arbetsbelastning för renskötarna Indirekta konsekvenser Ökat behov av stödutfodring Försämrad lönsamhet Ökad risk för konflikter Tilltagande oro Ökad risk för olyckor Kumulativa konsekvenser Psykiska påfrestningar Försämring av renarnas fysiska hälsa Försämrad ekonomi Ökad risk för förslitningsskador Förändringar i kulturlandskapet Ökade interna och externa konflikter Samebyarna tvingas minska sina renhjordar Påverkan på den samiska identiteten Avmattning av den samiska kulturen och förlorad traditionell kunskap 8

SAMISK MARKANVÄNDNING I JÄMTLAND Sammanfattningen är baserad på Samiska kulturmiljöer i Frostviken (E. Jungdahl) samt Ur Jämtlandsamernas nutidshistoria (L. Thomasson). Det samiska samhället har genomgått stora förändringar i historisk tid. Från början var samerna ett fångstfolk som försörjde sig på jakt, fiske och insamling. Så småningom tämjdes vildrenar för att tjäna som lockdjur vid vildrensjakt samt som drag- och lastdjur. Stegvis övergick man till intensiv tamrenskötsel med små tama renhjordar och mjölkning av renkorna. Arkeologiska utgrävningar i nordvästra (och senare även västra) Jämtland visar att tamrenskötsel bedrevs åtminstone från 1000-talet e. Kr, vilket antas vara samma som i övriga sydsamiska området. Tamrenskötseln var som mest utbredd från 1600- till slutet av 1800- talet. Under den första delen av 1900- talet övergavs den s.k. intensiva tamrenskötseln allteftersom och ersattes av extensiv och storskaliga renskötsel, i sin tur mestadels ämnad för köttproduktion. Jämtland kom att tillhöra Sverige 1645 efter att ha varit norskt i ca femhundra år. I den första jordeboken för Jämtland 1646 finns flera samer upptagna. Samerna betalade skatt på ett liknande sätt som de bofasta bönderna. Samerna, enskilda eller flera tillsammans, skattade för ett geografiskt område, ett skattefjäll. År 1718 ändrades jordeböckerna på så sätt att namnen på de personer som betalade skatt ersattes med namnen på de fjäll som skatten betalades för. Skattefjällssystemet upphörde när den första renbeteslagen inrättades i Jämtland 1889. Istället för att som tidigare ha skattat för och nyttjat ett markområde skulle samerna nu bedriva renskötsel kollektivt inom lappbyar (senare samebyar). De fem nordligaste skattefjällen slogs vid denna tid samman till en stor lappby; Frostvikens lappby. Direkt söder Frostviken etablerades Hotagens sameby. Några år senare delades Frostvikens lappby upp i tre, Frostvikens norra-, mellersta- och södra lappbyar och idag heter dessa samebyarna Vournese (tidigare F norra), Ohredahke (tidigare F mellersta) och Raedtievaerie (tidigare F södra). Hotagens sameby har också bytt namn och heter numer Jijnjevaerie. Gränserna för de Jämtländska samebyarna har varit föremål för en lång rad statliga utredningar och olika rättsprocesser. Således medförde de första stegen som togs för att omvandla skattefjäll till lappbyar att samerna förlorade kontroll över stora betesområden. Dessa missgrepp rättades delvis till genom statliga tillbakaköp av marker som sedan åter tilldelades lappbyarna. De Jämtländska lappbyarnas rättigheter och gränser utanför deras åretruntmarker (f.d. skattefjällen) har länge varit föremål för meningsskiljaktigheter och processer. Delvis till följd av detta renskötseln tvingats genomgå en rad förändringar och den legala situation var och förblir delvis ouppklarad vilket förklarar varför gränserna för vinterbetesområden i Jämtland alltjämt är föremål för utredningar och konflikter. 9

BERÖRDA RENBETESMARKER Enligt länsstyrelsernas markanvändningsdatabas är Stamåsen vindkraftpark lokaliserat i ett område där Ohredahkes, Jijnjevaeries och Raedtievaeries renbetesmarker överlappar. Samtliga samebyar har uttryckt missnöje över hur markanvändningen är redovisad i Länsstyrelsens kartmaterial och i Sametingets databas (kallad irenmark). Ohredahke sameby hävdar att hela vindparksområdet ligger inom deras vinterbetesområde. Vidare menar de på att gränsen till Jijnjevaerie går längs med en väg belägen ca fem kilometer söder om Stamåsen. Mellan Ohredahke och Jijnjevaerie finns dessutom Raedtievaerie, som dock inte anser att de påverkas direkt/ lokalt i nuläget. Jijnjevaerie sameby hävdar att de har rätt att nyttja betesmark upp till Faxälven som passerar just nordöst om vindparken. De säger sig dock ej använda området där Stamåsen byggs för vinterbete, men de ser detta som ett reservbetesområde och ett s.k. bromsland. Jijnjevaerie nyttjar regelbundet betesområet runt Grenås för vinterbete och centrum för detta betesområde är lokaliserat ett par kilometer sydväst om Stamåsen vindkraftpark. När påverkan av vindparken på renskötseln diskuteras nedan så innefattar området av intresse själva vindparken samt en radie om ca fem kilometer därikring. Detta omfång följer mark- och miljööverdomstolen bedömning i målet om SSVABs vindpark Björkhöjden-Björkvattnet där påverkanssfären för rennäringen utifrån ett försiktighetsperspektiv bedömdes vara fem kilometer. Huruvida dessa fem kilometer är korrekt råder det delade meningar om. Vissa forskningsresultat stödjer denna uppfattning, medan andra resultat visar på mindre undvikelsezoner (se nedan). Vidare finns även en dom 1 där domstolen funnit att påståendet om 5 km undvikelsezon saknar vetenskapligt stöd. Det är vidare inte alltid möjligt att avgränsa påverkansområdet ens till fem kilometer. Kumulativa konsekvenser, transporter till och från anläggningen, parkens lokalisering i förhållande till andra störningar mm medför konsekvenser även utanför en fem km radie. 1 Lokalisering av Stamåsen med rennäringens officiella markanvändning. Figur 1 Umeå mark- och miljödomstol, mål nr 32-11 10

FORSKNINGSLÄGET Större vindkraftsparker är ett nytt inslag i de svenska renbetesemarkerna. Ett flertal vindparker är under uppförande och vissa har nyligen satts i drift och till följd av detta bedrivs det nu ett relativt omfattande forsknings och uppföljningsarbete vid en rad vindparker. Resultat av dessa arbeten kommer inom de närmsta åren och kunskapen på vinparkers påverkan på renskötseln kommer då att kontinuerligt bli allt bättre. För nuvarande anses dock kunskapsunderlaget vara alltför bristfälligt för att generella slutsatser skall kunna dras (VindRen, 2013). Resultat av en pågående svensk studie som rör påverkan på renskötseln av anläggandet av vindparker har nyligen presenterat (Skarin, 2013) I denna studie belyses hur renar påverkas under anläggningsfasen av två vindkraftsparker i Västerbottens län. De studerade parkerna omfattar 8 respektive 10 vindkraftverk och de är belägna inom störningskänsliga kalvningsland inom Malå skogssameby. Studien, är baserad på spillningsinventering och GPSstudier visar bl.a. att: (i) en undvikelsezon om ca 3.5 km skapades runt vindparkerna under uppförandet; (ii) att mängden inventerad spillning i studieområdet var betydligt lägre än under året före byggstart; samt (iii) renarna undvek nya kraftledningar under anläggningsfasen samt även gamla kraftledningar när dessa var i drift. I väntan på att fler och mer direkt applicerbara forskningsresultat blir tillgängliga så är det relevant att känna till annan forskning som rör påverkan på renar av störningar. Sådan forskning har företrädesvis genomförts i Alaska, Kanada och Norge och omfattar studier av renar av varierande tamhetsgrad samt störningar relaterade till främst kraftledningar, rörledningar, vägar, turistanläggningar, och gruvor. Två huvudsakliga metoder har använts: lokala fotavtryckseffekter samt undvikelse- och kumulativa studier. Studier av lokala fotavtryckseffekter fokuserar på området där störningen finns, samt de renarna som finns där (ofta i inhägnader) och konsekvenser mäts i form av effekter som förhöjd hjärtfrekvens, förekomst av oroligt beteende, flyktavstånd osv. Vid undvikelse- och kumulativa studier undersöks effekt i hela populationer av fritt gående renhjordar och i ett större område än just där störningen är lokaliserad. Dessa typer av studier är därför inte direkt jämförbara. Rön från norska forskare (Norges forskningsråd, 2002 samt Eftestol m.fl. 2004), baserade på lokala fotavtrycksstudier, påvisar inga eller små effekter på renar av vindkraftparker i drift. Dessa studier visar vidare att det är den mänskliga aktivitetsnivån som har störst betydelse för hur stor effekt ett ingrepp får. I kontrast till dessa rön menar Vistnes och Nellemann (2001) att - vad gäller kraftledningar, vägar och turistanläggningar är lokala fotavtrycksstudier olämpliga samt att av dem genomförda undvikelse- och kumulativa studier visar på betydande effekter av denna typ av störningar på renar. Svenska domstolars tolkning av de forskningsresultat som finns har förändrats under senare år. I ett tidigare fall har dom avkunnats där det anses att störningen av vindparker kan vara betydande och att den undvikelsezon som skapas kan ha en radie på upp till fem km (Mark och miljööverdomstolen, mål nr 824-11). I en senare dom har det ifrågasatts huruvida undvikelsezonen runt en vindkraftpark kan varas så pass omfattande (Mark- och miljödomstol, mål nr 32-11). 11

STAMÅSEN VINDKRAFTPARK KORT OM PROJEKTET SSVAB erhöll 2011 miljötillstånd att uppföra 50 vindkraftverk vid Stamåsen. Den begränsade nätkapaciteten i regionen gör att byggnationen genomförs stegvis med 26 vindkraftverk i den första etappen. Leverantör av vindkraftverken är Siemens. Vindkraftverkens navhöjd kommer att vara ca 115 meter med en rotordiameter på ca 113 m vilket gör att totalhöjden blir ca 171,5 meter. Initialt var driftsättning beräknad till hösten 2012, men detta blev försenat. Vindkraftparken invigdes den 26 september 2013. VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ANLÄGGNINGSFAS Anläggningsarbetena i parken började under hösten 2011, med skogsavverkning, röjning för vägar, öppnandet av en bergtäkt mitt i parken, arbetet med förbättringar av infartsvägen (från Sörviken, via Vimmarvattnet), samt iordningställande av arbetsbaracker. Under hösten 2011 och tiden därefter var i snitt ett dussintaltal personer verksamma på platsen, men under intensiva perioder var där upp till 60 personer på plats, och dessutom upp till ett tjugotal större maskiner samt en krossanläggning igång, De huvudsakliga arbetena som skedde under vinterbetessäsongerna var som följer. Under vintern 2011-2012 var arbetet koncentrerat på att förstärka infartsvägen från Sörviken, bl.a. genom att bygga passager över myrar; bygget av vägar och fundament inne i vindparken; initiala markarbeten vid och förberedelser för det framtida ställverket; samt uppställandet av en mät mast. Detta arbete gav upphov till en hel del störning, främst till följd av sprängningar och anläggningsarbeten. Under vintern 2012-13 skedde följande typ av arbeten i vindparksanläggningen: transporter av vindkraftverk in till parken; montering av vindkraftverk; samt spänningssättning och igångsättande av vindkraftverken PROVISORISKA FÖRESKRIFTER Miljödomstolen har i sin dom bedömt att Stamåsens vindpark skall kunna samexistera med rennäringen och att detta kan ske förutsatta att vissa försiktighetsmått vidtas. Således innehåller miljötillståndet för Stamåsen 2 följande provisoriska föreskrifter under prövotiden (och/eller till dess miljöprövningsdelegationen beslutar annat): P1. Bolaget ska senast den 1 september varje år kontakta berörda samebyar för att informera om vilka åtgärder som kommer att bedrivas under perioden 1 oktober till 30 april. P 2. Bolaget ska under den 1 oktober till den 30 april iaktta följande hänsyn, vilket ska ske i samråd med berörda samebyar; - Vid byggnadsarbeten ska hänsyn tas i och i närheten av områden som är utpekade som känsliga för rennäringen. 2 Beslut 2009. Snr 551-18527-08, 2283-130 12

- I möjligaste mån undvika plogning av vägar inom parkerna och vid snötäcke i möjligaste mån använda terrängfordon när service sker inom parkerna. - Vid behov ska vägar plogas som kan underlätta flyttning av ren inom parken. - Vid risk för påkörning av ren på icke allmän väg ska transportarbetet tillfälligt avbrytas tills renarna lämnat vägområdet. - Vid behov bidra med tillfällig stödutfodring i anläggningsskedet - Större underhållsarbeten ska utföras koncentrerat i tid. - Vid anläggningsarbeten under hela året ska vegetationskikt sparas så långt det är möjligt för att minimera förlusten av renbete. 13

Figur 2. Bilder från anläggningsarbete. Ovan till vänster: arbeten i bergtäkten 2012. Ovan till höger: montering av vindkraftstorn, oktober 2012. Nedan till vänster: markarbeten inför montering av vindkraftverk. Nedan till höger: I mars 2013 var de flesta av vindkraftstornen uppställda vid Stamåsen. Foto: Torbjörn Bergkvist, www.vindkraftnorr.se. 14

ÅTGÄRDER I miljötillståndet finns ett antal provisoriska föreskrifter vilka skall kompensera för skada. I den fördjupade rennäringsanalysen (Hifab, 2011) rekommenderades vidare ett antal ytterligare skadeförebyggande och skadereducerande åtgärder. Nedan följer även en summerad redovisning över genomförda åtgärder enligt de provisoriska villkoren (P1 och P2), samt ytterligare skadeförebyggande och skadereducerande åtgärder enligt Hifab (2011). Bedömningar görs av till vilken grad villkoren och de föreslagna åtgärderna har implementeras. Även åtgärder som föreslogs i Hifab (2011) men som av olika anledningar inte genomförts redovisas. Bolaget har gått igenom SCA marker för att finna eventuellt ersättningsområde för renbete skulle kunna nyttja som kompensation. Sådant område har inte kunnat identifieras. De områden som skulle kunnat vara aktuella förekom vargrevir alternativt var området aktuellt för annat vindkraftprojekt. Bolaget har även gjort efterforskningar om möjligt ersättningsland i Norge, då Statkraft ägs av norska staten, dock utan att kunna finna lämpligt område. OHREDAHKE (P1). Bolaget ska senast den 1 september varje år kontakta berörda samebyar för att informera om vilka åtgärder som kommer att bedrivas under perioden 1 oktober till 30 april. Utfall: 2011/2012. Information, senast 1 september, om planerade aktiviteter inom vindparken. Detta har skett både i skriftlig form samt i möten. 2012/2013. Information, senast 1 september, om planerade aktiviteter inom vindparken. Detta har skett både i skriftlig form samt i möten. (P2) Visad hänsyn gentemot rennäringen ska visas under perioden 1 oktober till den 30 april (se sid 12 för detaljer): - Vid byggnadsarbeten ska hänsyn tas i och i närheten av områden som är utpekade som känsliga för rennäringen - I möjligaste mån undvika plogning av vägar inom parkerna - Vid behov ska vägar plogas för att underlätta flytt av renar inom parken - Vid risk av påkörning av ren på icke allmän väg ska transportarbete tillfälligt avbrytas till renarna lämnat vägområdet - Vid behov bidra med tillfällig stödutfodring under anläggningsskedet - Större underhållsarbeten ska koncentreras i tid - Vid anläggningsarbeten under hela året ska vegetationsskikt sparas så långt som möjligt för att minimera förlusten av renbete Utfall: Ohredahke har valt att inte nyttja området vid eller i närheten av Stamåsen för att undvika problem under anläggningsfasen. Därav har ett par av punkterna i det provisoriska villkoret (angående plogning) blivit irrelevanta. Angående tillfällig stödutfodring utfodrade en del av vinterbetesgruppen som normalt brukar Stamåsen-området, hela vintern. Den ekonomiska kompensation som getts, uppges ha täckt kostnaderna för foder under denna period. 15

Försök med revegetering av lav görs inom projektområdet. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Ett avtal bör upprättas mellan bolaget och samebyn som reglerar kommunikationsvägar, uppföljning av konsekvenser och hur åtgärder ska hanteras. Utfall: Avtal har upprättats och signerats av bägge parter. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Bolaget bör ersätta samebyarna för de merkostnader som uppstår till följd av vindkraftparken. Vidare, för att inte enskilda individer ska behöva ligga ute med stora summor i väntan på ersättning så föreslogs en akutfond ifrån vilken ekonomiska medel för oförutsedda kostnader kan utbetalas utan längre administrativa procedurer. Ersättning för nedlagd tid som samebyn lägger ned på att delta i uppföljning av konsekvenser ska också utgå. Utfall: 2011/2012. Bolaget har gett samebyn ekonomisk kompensation för transport av renar, hyra av bostad, reseersättning och reparation av hägn. 2012/2013. Bolaget har gett samebyn ekonomisk kompensation för utfodring (pellets och höbalar). Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Regelbunden dialog för ökad förståelse för varandras verksamheter. Utfall: Informationsmöten enligt P1, Uppföljning av konsekvenser enligt U1, samebyn har varit föredragande på utbildning inom rennäring för personalen i vindparken. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Återställning av temporära upplagsytor på ett sätt som gynnar rennäringens behov: Utfall: Bolaget gör försök med att plantera renlav på provytor inom Stamåsens vindparkområdet, i syfte att skapa renbete på lång sikt inom parken. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Tekniskt stöd: Utfall: Ohredahke har valt att lösa de nya förutsättningarna på egen hand utan involvering av tekniskt stöd från bolaget. Ekonomisk kompensation har utgått för de åtgärder samebyn vidtagit. Föreslagen åtgärd enligt SSVAB 2011: GPS uppföljning av renars rörelse i närhet till vindparken Detta har ännu ej realiserats. 16

RAEDTIEVAERIE Inga åtgärder har vidtagits då Raedtievaerie nyligen kommit med i uppföljningen. Konsulten rekommenderar att avtal träffas mellan samebyn och bolaget som reglerar ersättning för den tid som Raedtievaerie lägger ned på deltagande i uppföljningen i likhet med övriga samebyar. Bolaget har dock via email, erbjudit samebyn ersättning för nedlagd tid via och inväntar nu faktura från samebyn. 17

JIJNJEVAERIE P1). Bolaget ska senast den 1 september varje år kontakta berörda samebyar för att informera om vilka åtgärder som kommer att bedrivas under perioden 1 oktober till 30 april. Utfall: 2011/2012. Har skett både i skriftlig form samt i möten. 2012/2013. Har skett både i skriftlig form samt i möten. Möte i vindparken Ögonfägnaden inför flytten förbi både på väg söder och norrut. Trafiken till och från parken på vägen mellan Fullsjön och Sörviken stannades under flytten. Vägarna upp i parken blockerades av SSVAB för att förhindra spridning av ren. Möte i vindparken Björkhöjden i mars efter incidenten med att en renskötare kom nära inpå vägbyggnationen utan att känna sig informerad om detta. (Särskilt PM finns om incidenten). Därefter skickades veckobrev från både Ögonfägnaden och Björkhöjden med information om planterade aktiveter. (P2) Visad hänsyn gentemot rennäringen ska visas under perioden 1 oktober till den 30 april (se sid 12 för detaljer): - Vid byggnadsarbeten ska hänsyn tas i och i närheten av områden som är utpekade som känsliga för rennäringen - I möjligaste mån undvika plogning av vägar inom parkerna - Vid behov ska vägar plogas för att underlätta flytt av renar inom parken - Vid risk av påkörning av ren på icke allmän väg ska transportarbete tillfälligt avbrytas till renarna lämnat vägområdet - Vid behov bidra med tillfällig stödutfodring under anläggningsskedet - Större underhållsarbeten ska koncentreras i tid - Vid anläggningsarbeten under hela året ska vegetationsskikt sparas så långt som möjligt för att minimera förlusten av renbete Utfall: Meningsskiljaktigheter har förekommit kring hur meningen vid behov bidra med tillfällig stödutfodring ska tolkas. Länsstyrelsen beslutade i egenskap av tillsynsmyndighet att vintern 2011/2012 att 3 Stödutfodring ska avse den del av renhjorden som faktiskt drabbas av betesförlust Stödutfodringen ska motsvara 3 kg/ren/dygn Utfodring enligt ovan skedde vintern 2011/2012 med pellets under sju (7) dygn. För vintern 2012/2013 fattade Länsstyrelsen beslut om provisoriska föreskrifter vid Björkhöjden-Björkvattnet och Ögonfägnaden för Jijnjevaerie för maximalt 2 500 renar 4. Vintern 2012/2013 utgick kompensation till Jijnjevaerie för fodring 5 : 105 ton pellets till Vinklumpen innan flytt 19 ton pellets till Grenåsgruppen (närmast Stamåsen) vilket motsvarar 1 veckas fodring för ca 900 renar. 36 ton pellets till Fullsjön för Halån-gruppen 40 st. höbalar Utrustning för fodring: 2 skoterkälkar, 2 värmeplattor, 3 presenningar, plogning av vägar Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Ett avtal bör upprättas mellan bolaget och samebyn som reglerar 3 Dnr 555-4090-11-2283-130. Lst Dnr 612-6296-2011 4 Föreskrifter gällande dessa tre vindparker redovisar här p.g.a.: det i vissa fall är svårt att särskilja vilken vindpark som skapar de iakttagna effekterna; samt att (ii) effekterna kan vara kumulativa. 5 Uppgift från SSVAB 18

kommunikationsvägar, uppföljning av konsekvenser och hur åtgärder ska hanteras. Utfall: Ett utkast till avtal har förhandlats mellan samebyn och bolaget, dock utan att kunnat bli helt överens. Ersättning för nedlagd tid i uppföljningen regleras genom annan överenskommelse. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Bolaget bör ersätta samebyarna för de merkostnader som uppstår till följd av vindkraftparken. Vidare, för att inte enskilda individer ska behöva ligga ute med stora summor i väntan på ersättning så föreslogs en akutfond ifrån vilken ekonomiska medel för oförutsedda kostnader kan utbetalas utan längre administrativa procedurer. Ersättning för nedlagd tid som samebyn lägger ned på att delta i uppföljning av konsekvenser ska också utgå Utfall: Jijnjevaerie har ej känt sig helt trygga med den lösning som företaget har presenterat eftersom det innebär att denna typ av utlägg måste godkännas efteråt av bolaget. 2011/2012. Ingen ekonomisk kompensation har utgått, däremot tekniskt stöd 2012/2013. Bolaget och samebyn har nyligen kommit överens om ersättning för merarbete för Stamåsen; vilket är reglerat. Ersättning för merarbete vid Halånlandet, avseende BJH-ÖGF har utgått, motsvarande 24 dagars extra arbete, inklusive ökade skoterkostnader. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Regelbunden dialog för ökad förståelse för varandras verksamheter. Utfall: Informationsmöten enligt P1 samt uppföljning av konsekvenser. Vidare har företaget haft kontinuerlig kontakt med samebyn. Ett möte hölls våren 2013 för att lägga upp planerna inför det kommande året och samebyn har varit bjudna att besöka både Ögonfägnaden och Björkhöjden Samebyn har även varit föredragande på utbildning inom rennäring för personalen i vindparken. Bolaget har besökt samebyn vid tex fodring i december samt vid flytt på väg tillbaka norrut. Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Tekniskt stöd: Utfall 2011/2012: Jijnjevaerie har fått helikopterstöd vid samling av fritt strövande renar. Två flytthagar/ uppsamlingshägn i vinterbetesområdet kring Görvik. En vid Görvikssjöns nordvästra strand och en vid Älggårdsvattnet vid Fullsjön. Utfall 2012/2013: Helikopterstöd totalt 5 dagar, varav 2 dagar vid samling kring Stamåsen. 2 dagar vid flytt förbi Ögonfägnaden ned till Halån. 1 dag flytt förbi Ögonfägnaden norrut. Uppsamlingshägn vid Fullsjön 1450 m hägn med tre grindar Föreslagen åtgärd enligt Hifab 2011: Återställning av temporära upplagsytor på ett sätt som gynnar rennäringens behov: Utfall: Bolaget gör försök med att plantera renlav på provytor inom Stamåsens vindparkområdet, i syfte att skapa renbete på lång sikt inom parken. Bolaget har vidare återställt samtliga ianspråktagna 19

ytor med hjälp av ursprungliga massor med avsikt att återskapa en så naturlig revegetering som möjligt. Föreslagen åtgärd enligt SSVAB 2011: GPS uppföljning av renars rörelse i närhet till vindparken Diskussioner kring att märka ett antal renar med GPS sändare inför vintern 2013-2014 har förts. Jijnjevaerie önskar dock inte göra detta av integritetsskäl. 20

OHREDAHKE SAMEBY FÖRUTSÄTTNINGAR Ohredahke är en fjällsameby med ca 50 medlemmar och sju rennäringsföretag som i sin tur är organiserade familjevis. Maximalt antal tillåtna renar i vinterhjorden är 3500 men de sista åren har samebyn haft något färre renar än så. Ohredahkes året-runt-marker ligger i fjällområdet nordost om Gäddede och öster om Blåsjön och Ankarede i Strömsunds kommun. Vinterbetesområdena finns i Sundsvall, Härnösand, Timrå, Kramfors, Sollefteå, Ragunda, Strömsund, Bräcke och Östersunds kommuner. Ohredahke har inga stora sammanhängande lavområden, utan snarare små områden som ligger i nära anslutning till varandra. Dessa begränsade områden är s.k. kärnområden och inom ett sådant finns ett (eller flera) nyckelområde som har hög koncentration av viktig marklav och tallhed. Områdena som ligger mellan dessa nyckelområden behövs i sin tur för att skapa funktionella samband mellan olika nyckelområdena. Samebyn är noga med att poängtera att alla beskrivningar av markanvändning utgör en nuläges- eller ögonblicksbild. Detta eftersom förutsättningarna (väder, vind, störningar) ständigt förändras, och markanvändningen kan därför inte vara statisk. Samebyn delar normalt in sig i tre olika vinterbetesgrupper. Området där vindkraftpark Stamåsen byggs ligger mellan vinterbetesområdena Södra Stamsele och Vallåsen (Figur 3). Strax öster om Stamåsen finns vidare ett kärn- och nyckelområde Vimmarvattnet (Figur 3). Andra vinterbetesområden som Ohredahke nyttjar i nuläget är framför allt (se figur 4): Edsele Stugun Sydost om Bispgården Samt Backe (ej markerat på karta) MARKANVÄNDNING VID STAMÅSEN Området där Stamåsen vindkraftpark anläggs nyttjas regelbundet som vinterbete av en av Ohredahkes vintergrupper. Den berörda gruppen består i sin tur av två till tre familjer. Området runt Stamåsen beskrivs i renbruksplanen som ett kärnnyckelområde för förvinter, vinter och vårvinterbete. Senast som Stamåsen-området nyttjades för renbete var vintern 2008-2009. Renskötarna transporterade då renhjorden till Tännviken för lossning, renarna fortsatte sedan att betesströva fritt i sydostlig riktning. Intill vindparken, vid berget Stamåsen, finns områden med mycket hänglav. Detta är en direkt följd av att många av de mindre, privata fastighetsägare i området har avverkat sparsamt vilket gynnat lavtillväxten. Den största delen av betesområdet ägs dock av SCA, som bedriver aktivt skogsbruk i området. 21

Norr om vindparken är landskapet kuperat med mycket klippor och skrevor där rovdjur så som lo, björn och järv trivs. Söder om parkområdet förekommer flackare myrmarker, vilket är bra vårvinterbete. Inom själva vindparkområdet finns en björnföryngring Vid Vimmarvattnet, ca en kilometer öster om vindparksområdet finns ett nyckelområde (inom kärnområdet) som har mycket bra bete. Förutom bra betesförutsättningar har området även en utformning som gör att renarna naturligt söker sig dit. Renhjorden kan, beroende på betessituationen, befinna sig i detta område en lång period - från slutet av oktober till början på april. Ohredahke har en flyttled norr om och en flyttled söder om vindparksområdet. Dessa leder används för flytt mellan olika vinterbetesområden; de är inte riksintresseklassade och finns inte heller med i irenmark eller Länsstyrelsernas kartdatabas. Under 1980-talet användes även en äldre flyttled - som går rätt genom området - under flytten från kust till fjäll. Vid denna tid brukade renskötarna då övernatta inom projektområdet. Vid Stor-Finnsforsen, ca 5 km sydost om vindkraftsparken har Ohredahke en svår passage som används för att flytta renarna mellan betesområdena norr och söder om Faxälven. Då Faxälven är reglerad är isarna opålitliga. Det händer ofta att samebyn måste hyra in helikopter för att driva renarna över denna smala och svåra passage. Ohredahkes inställning har varit att man ska undvika att vara i närheten av vindparken under anläggningsfasen. Detta för att de befarar att störningarna kan bli för stora, men även för att undvika att störa bygget eftersom renar skulle kunna komma in på anläggningen. 22

Figur 3 Ohredahkes markanvändning vid Stamåsen. Vindkraftparken markerat i grått ligger mitt emellan betesområdena Södra Stamsele och Vallåsen. Kärn- och nyckelområde vid Vimmarvattnet ligger strax öster om parkområdet. Källa: Intervjuer med renskötare, 2011. 23

VINTERN 2011-2012 Vintern 2011-2012 delade Ohredahke sig i tre vinterbetesgrupper och de vinterbetesområden som nyttjades var (se figur 4): Edsele Sydost om Bispgården Söder om Stugun Vinterbetsförhållandena under 2011/2012 bedömdes allmänt som svåra. Den grupp som vanligtvis nyttjar området kring Stamåsen valde att istället flytta till Edsele. Området kring Stamåsen har normalt fint vinterbete. Dock, om detta område hade nyttjats så hade den berörda vinterbetesgruppen varit tvungen att delas i två: en som betat västerut och en söderut. Ett alternativt betesområde finns norr om Faxälven, där samebyn även varit under ett par år. Dock valde renskötaren att låta detta område ligga i träda för att det åter skall bli bra renbete där om ett antal år. Trots att Ohredahke inte använde sig av områdena runt Stamåsen så fanns där ett mindre antal strövrenar under vintern. Området kring Edsele är större än betesområdet runt Stamåsen och det ger därför renskötarna en större flexibilitet vad gäller hur de kan styra renarnas vandring. Under 2011/12 flyttade den berörda vintergruppen till vinterbetet en månad senare än normalt. Väl där var dock betet så pass dåligt att de varit tvungna att flytta mot sommarbetet nästan en månad tidigare än vanligt. Det dåliga vinterbetet medförde vidare att renskötarna fanns sig tvungna att stödutfodrade sina djur i ca två veckor i fält. Det är ovanligt att stödutfodring krävs så pass tidigt på säsongen som skedde denna vinter (slutet på februari/början på mars). Ett försök gjordes vidare att lägga ut ensilage på utvalda öppna områden, med avsikt att få djuren att stanna längre i vintermarkerna. Det dåliga betet föranledde dock beslut om en tidigare än vanligt flytt. Redan i mitten av mars samlades således renarna i hagen vid Edsele och transporterades sedan upp mot fjället. Renarna utfodrades sedan med ensilage och pellets i hagen i Blomhöjden under ca en (1) månad innan de släpptes ut på fjället. Det stora rovdjurstrycket som rådde på vinterbetet vid Edsele kom som en obehaglig överraskning för renskötarna. Fyra lodjursföryngringar skedde i anslutning till gruppens renhjord och det medförde betydande förluster av renar. Den extra arbetsinsats som krävdes för bevakning av renarna mot rovdjuren, är enligt samebyn mycket svår att jämföra med den förmodade extra arbetsinsats som skulle krävts om de istället valt att beta renarna vid Stamåsen. SAMMANFATTNING VINTERN 2011-2012 Vinterbetesgruppen som regelbundet nyttjar Stamåsenområdet valde att 2011-12 söka undvika störningar genom att istället nyttja betet i Edseletrakten. Vinterbetet var dåligt denna vinter och samebyn hade inte räknat med det hårda rovdjurstrycket, särskilt lo, i området. Kombinationen med dåligt och otillräckligt vinterbete samt högt rovdjurstryck medförde att det var en arbetsam vinter. Stödutfodring skedde både i fält och på åretruntmarkerna. 24

VINTERN 2012-2013 Inför vintern 2012-2013 planerade Ohredahke att åter nyttja Edseleområdet istället för området runt vindparken. Det höga rovdjurstrycket oroade dock och dessutom så hade Junselevargen (som redan då flyttats ett flertal gånger) nu bildat revir med en hanvarg. Samebyn var orolig för att detta vargpar skulle passera Edseletrakten, antingen på vandring söderifrån eller pga. av att de blev motade söderut av grannsamebyarna i norr. Området kring Stamåsen/Vimmarvattnet sågs ej som ett möjligt vinterbete för någon grupp p.g.a. byggnation av vindkraftparken och den tunga trafik som rådde till och från parken. Alternativa områden väster och öster om vindkraftsbygget är små och också där var risken för störning stor vilket medförde att dessa ej heller ansågs kunna nyttjas. Vidare, de förhållandena som rådde hösten 2012 i området kring Stamåsen/Vimmarvattnet hade gjort att en vistelse där krävt extra arbete: eftersom snön föll sent hade det varit speciellt svårt att spåra och styra renarna. Det dåliga vädret försvårade och försenade höstsamlingen. Blötsnö och regn försvårade samling och den dimma som ofta rådde medförde att helikoptern inte kunde användas som planerat. Ett relativt stort antal renar började självmant dra åt sydost och renskötarna fick då mota dem tillbaka för att sedan kunna skilja ut de olika vintergrupperna. Under förvintern var det dessutom fortfarande barmark i Strömsundsområdet och detta försvårade bevakning och samling i skogslandet, eftersom renskötarna bara kunde köra längs skogsbilvägarna. Under samlingsperioden utfodrade man de insamlade renar i hagar i lågfjällsområdet. Samlingarna höll på ända in i februari. Vid höstskiljningen delade Ohredahke upp sig i tre vinterbetesgrupper (se figur 5). En grupp hade sitt vinterbete öster om Brunflo, en annan sydost om Bispgården. Delar av den tredje gruppen som vanligtvis betar vid området runt Stamåsen valde att utfodra renhjorden i hage utanför Strömsund. Den andra renskötaren som normalt nyttjar området vid Stamåsen flyttade i år med annan vinterbetesgrupp. Anledningarna till varför man valde att fodra uppges vara en kombination av störningarna gjorde att området vid Stamåsen föll bort, den försenade flytten, samt det höga rovdjurstrycket vid det alternativa betesområdet (d.v.s. Edsele). Det var för övrigt första gången som denna grupp valde att utfodra sina renar under hela vinterperioden. Fodringen skedde från jul till och med den 15 april, och de skedde med hjälp av hö, naturlig lav och pellets. Antalet renar som utfodrades var alltså lägre än det antal renar som normalt nyttjar området vid Stamåsen. De fodrade renarna uppges ha mått bra och varit i god kondition efter vinterns fodring. SAMMANFATTNING VINTERN 2012-2013 Vädret under samlingsperioden var besvärligt och höstsamlingen blev försenad. Det höga rovdjurstrycket i Edseletrakten medförde att man nu önskade undvika att använda området. Stamåsenområdet sågs inte som ett möjligt alternativ på grund av byggnation av vindparken. Områdena väster och öster om vindkraftsbygget anses vara för små och medföra för stor risk för störning för att kunna nyttjas. En vinterbetesgrupp valde därför att under hela vinterperioden stödutfodra sina renarna i hage strax väste om Strömsund. 25