Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län

Transkript

1 REMISSFÖRSLAG Underlag till föreslagna områden av riksintresse för rennäringen i Jämtlands län Enligt Förordning (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. ska Sametinget som statlig myndighet inom sitt verksamhetsområde ha uppsikt över hushållningen med mark- och vattenområden. Sametinget ska efter samråd med Boverket samt de länsstyrelser och andra myndigheter som nämns i förordningen och som är berörda, lämna uppgifter i skriftlig form till länsstyrelserna om områden som myndigheterna bedömer vara av riksintresse enligt 3 kap. miljöbalken. Sametinget bedömer att övriga berörda myndigheter är Försvarsmakten, Naturvårdsverket, Riksantikvarieämbetet, Sveriges geologiska undersökningar, Statens energimyndighet, Banverket och Vägverket. I miljöbalken 3kap 5 anges att: "...Mark- och vattenområden som har betydelse för rennäringen eller yrkesfisket eller för vattenbruk skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt försvåra näringarnas bedrivande. Områden som är av riksintresse för rennäringen eller yrkesfisket skall skyddas mot åtgärder som avses i första stycket..." Bakgrund På direktiv av Jordbruksverket arbetade Länsstyrelsen i Jämtlands län fram ett förslag till områden av riksintresse för rennäringen under år Jordbruksverket beslutade 2005 att förslå områden av riksintresse för rennäringen inom Norrbottens och Västerbottens län, men valde att inte lämna något förslag rörande Jämtlands län övertog Sametinget ansvaret att vara central förvaltningsmyndighet för rennäringen och genom en förändring i hushållningsförordning som trädde i kraft 1 juli 2008 blev Sametinget även den myndighet som ska peka ut områden av riksintresse för rennäringen. 1

2 Sametinget utgår i sitt arbete med detta förslag, från samma direktiv och riktlinjer som såväl tidigare Lantbruksstyrelsen som Jordbruksverket tagit fram. Sametinget grundar sitt förslag på de områden som Länsstyrelsen i Jämtlands län arbetat fram med några justeringar. Det förslag som nu remitteras omfattar förslag till riksintresse för rennäringen inom Frostviken norra, Ohredahke, Jiingevaerie, Jovnevaerie, Kall och Njaarke samebyar. Övriga samebyar inom Jämtlands- och Dalarnas län remitteras vid ett senare tillfälle. Definitioner Riksintressena består av kärnområden och strategiska områden, de senare i form av svåra passager och flyttleder med tillhörande rastbeten. Kärnområden är områden som utgör kraftcentum inom samebyn. Sådana bör skyddas därför att de har en totalkvalitet som har avgörande betydelse för möjligheterna att varaktigt bedriva renskötsel inom samebyn. De tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och de besöks återkommande. Dessa områden det kan vara ett eller flera inom en sameby nyttjas för att hålla renen stationär inom såväl åretruntmarkerna som inom vinterbetesmarkerna de tider detta är nödvändigt. Även områden som behövs för renhjordens reproduktion brunstland och kalvningsland hör hit. Flyttleder, svåra passager och rastbeten benämns gemensamt strategiska platser. Dessa områden behöver skyddas för att renskötseln ska klara av nödvändiga förflyttningar rörelser mellan olika kärnområden eller från kärnområden till andra betesområden. Flyttleder Flyttlederna visar de förflyttningar som sker med renhjordarna mellan olika årstidsland. Flyttlederna kan vara röjda eller särskilt iordningställda. I flertalet fall är de dock helt omarkerade och utgörs av naturligt avgränsade stråk i topografin, ex myrstråk, isbelagda sjöar och vattendrag osv. Någon generell minsta bredd på leden anges inte, utan leden är säkrare ju bredare den är. Den bör vara flera hundra meter bred och skogspartier med begränsad sikt måste avlösas av öppna avsnitt, myrar, isbelagda sjöar osv. där hjorden åter kan tryckas in från sidorna. Vissa leder används regelbundet och andra mer sällan. De flyttleder som nyttjas ofta är viktigast men även en tillfälligt nyttjad led kan vara viktig och kanske oumbärlig ett år då förhållandena är sådana att alternativa flyttleder saknas. I redovisningarna har leden en standardbredd på 600 meter. Det är flyttleden som funktion som avses skyddas som riksintresse vilket innebär att den yta som redovisas i materialet ska ses som ett stöd för vilket område som kan komma att anses vara av riksintresse. Rastbeten Dessa utgörs av mindre områden utefter flyttled, vilka är nödvändiga för att leden ska kunna nyttjas. Ju tätare det är mellan dessa, desto större möjlighet har man att genomföra en lyckad renflyttning. Vid svår terräng och när flera hjordar använder leden, krävs ännu fler 2

3 rastbeten. Rastbetet ger föda och vila för renhjorden och underlättar att hålla den samlad så att flyttningen kan fortsätta. De domineras av lavmarker, men kan också vara områden med annan vegetationstyp exempelvis i anslutning till beteshagar. Ytan har ingen exakt avgränsning utan anger det huvudsakliga området under normala förhållanden. Svåra passager Renens betesvanor skiljer sig från många andra betesdjur. Istället för att under en hel dag beta av ett mindre område mera noggrant rör sig renen under barmarksbete ständigt över ett större område. Vid förflyttningar mellan betesområden både med samlad hjord och vid strövbetning är det ofta svårt att få renarna att passera t ex. branta sluttningar, vadställen, tät vegetation mm. Då kan små störningar medföra att renarna vägrar att flytta genom passagen. I närheten av dessa bör alla aktiviteter, som renarna kan se eller höra när de passerar, så långt som möjligt förhindras. Data för utsökning av förslag Som utgång för utsökning av lämpliga riksintressen har nedanstående datakällor använts. - Samebyarnas Markanvändningsredovisning, irenmark (reviderad 2003 efter detta har enstaka ajourhållning gjorts på objektsnivå) - Vegetationsdata från kartskåpet för rennäringen - Riksintressen 1990 samt det förslag till riksintresse Länsstyrelsen i Jämtlands län arbetat fram för Jordbruksverkets räkning Samebyarnas markanvändningsredovisning, databasen irenmark Från samebyarnas markanvändningsredovisning har skikten Anl, Betesomr, Bete, Stratomr, Led, och Renen nyttjats. Skikten i Samebyarnas Markanvändningsredovisningar har producerats genom skärmdigitalisering med Röda kartan som Bakgrund. Områden som har sökts ut och redovisas som förslag är: Ur skiktet Bete - Särskilt Viktigt Vinterbete - Trivselland - Hänglavsområde Ur skiktet Stratomr - Svåra passager - Uppsamlingsområden Ur skiktet Led - Flyttleder Ur skiktet Renen 3

4 - Kalvningsland Skiktet Sameby har använts som bakgrundsskikt och för arealberäkningar för respektive sameby. Vegetationsdata ur kartskåpet för rennäringen Utsökning av vegetationsklasserna "grönbete mkt god" och "vinterbete mkt god". Dessa klasser har använts som stöd för den geografiska avgränsningen de föreslagna områdena. Äldre riksintressedata 1990 Riksintresse data från tidigare riksintressen i Jämtlands län har varit uppdelat i 3 skikt. Skikten har slagits samman till ett riksintresseskikt med möjlighet att söka ut enskilda samebyar. Verktyg Vid produktionen har ArcMap 9.3 använts för bearbetning, analys och kartframställning. 4

5 Sametingets förslag till områden av riksintresse för rennäringen Kartor De avgränsade förslagen redovisas avgränsade på kartor i PDF-format på medföljande cd-skiva. Frostvikens Norra sameby Skårnja - Raukasjö Området omfattas till stora delar av trivselland, i de sydvästra delarna redovisar Samebyn särskilt viktigt vinterbete Borgafjällen Området utgörs i sin helhet av kalvningsland och trivselland. De centrala delarna präglas av mkt bra renbete Dabbnäs Området utgörs i sin helhet av ett större sammanhängande hänglavsområde. I de sydvästra delarna redovisar Samebyn särskilt viktigt vinterbete. De centrala delarna innehåller stora inslag av mkt bra renbete Näsåker Området utgörs i sin helhet av mkt bra renbete. Större delar av området utgörs av hänglavsmarker. Flera uppsamlingsområden är belägna inom området. Ohredahke sameby Väktarmon Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete Sielkentjakke Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete. I områdets sydvästra del finns ett flertal för samebyn viktiga anläggningar. I området förekommer samebyns basverksamhet sommartid. Betydelsefullt uppsamlingsområde för renar Uredakke 5

6 Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och utgörs till övervägande delen av mkt bra renbete Sielkentjakke-östra Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland Sjoutnäset Området omfattas i sin helhet av trivselland och till övervägande delen av kalvningsland. Ett större uppsamlingsområde är beläget inom området. I anslutning till detta finns flera för samebyn viktiga anläggningar Stor-Jougdan Området omfattas till sin helhet av ett större hänglavs/uppsamlingsområde. Stora delar av området består av mkt bra renbete Bastunäsfjället Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland. Inom området finns flera för samebyn viktiga anläggningar. Stora delar av området består av mkt bra renbete. Är även uppsamlingsområde och i västra delen finns viktiga anläggningar för skiljningar under hösten Svansele och öster därom Området består till större delen av ett hänglavsområde. Genom området löper flera flyttleder. Inom området finns flera mindre partier med mkt bra renbete Björnberget Inom området som till sin helhet består av särskilt viktigt vinterbete, ryms flera uppsamlingsområden och flyttleder. Området består till stora delar av mkt bra renbete Strömsnäs Området utgörs av särskilt viktigt vinterbete och består till stor del av mycket bra renbete Jansjöområdet Området består till stora delar av särskilt viktigt vinterbete och innehåller ett större uppsamlingsområde samt flera flyttleder Paljakkaområdet Området består i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller större uppsamlingsområden samt flera flyttleder Näverbodarna Området består i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller flera uppsamlingsområden som samtidigt är trivselområden. 6

7 Jiingevaerie sameby Hotagsfjällen Området omfattas i sin helhet av kalvningsland och trivselland och består till övervägande delen av mycket bra renbete Valsjöbyn, Hothagen, StorFoskvattnet, Hökvattnet Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Hotagen Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Stor-Foskvattnet Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. Området innehåller stora delar med mkt bra renbete. Hökvattnet Området utgörs till sin helhet av hänglavsområde och särskilt viktigt vinterbete. Området domineras av partier med mkt bra bete Munsfjället Området utgörs till sin helhet av kalvnings- och trivselland och domineras av partier med mkt bra bete Stor-Fulvurn Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och hänglavsområden. I områdets sydvästra delar dominerar marker med mkt bra vinterbete Älgflon Kärnområde som innehåller mycket bra vinterbete med lavbeklädda myrmarker. Särskilt viktigt vinter Mårdsjö, Handog Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller flera uppsamlingsområden samt flyttleder. Inom området finns flera trivselland. 7

8 15310 Hög-Hanåsen Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller ett uppsamlingsområde samt flera flyttleder. Området innehåller inslag av mkt bra vinterbete Sidsjö Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete och utgörs till största delen av trivselland. Inom området finns flera uppsamlingsområden Hällsjömon Området omfattas till sen helhet av särskilt viktigt vinterbete. Inom området finns stora inslag av mkt bra vinterbete samt flera uppsamlingsområden. Jovnevaerie sameby Offerdalsfjällen Området utgörs i sin helhet av kalvnings- och trivselland. Området domineras av mkt bra vinterbete Skärvången Området domineras av mkt bra vinterbete Änge Området innehåller flera flyttleder och uppsamlingsområden och domineras av mkt bra vinterbete Skärvången Området innehåller stora inslag av mkt bra bete Bringåsen Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mkt bra bete. Området genomkorsas av flera flyttleder och innehåller flera uppsamlingsområden Gråsjön Området omfattas i sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och innehåller stora inslag av mkt bra bete. Flera flyttleder genomkorsar området. 8

9 Njaarke sameby Sösjöfjällen Området omfattas i sin helhet av trivsel och kalvningsland. Mkt bra renbete dominerar området. Områdets västra-nordvästra delar innehåller hänglavsområden. I området finns flera viktiga anläggningar Järpen Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete. Flera flyttleder genomkorsar området som även innehåller flera uppsamlingsområden Bodsjö Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete. I norra delen finns ett större uppsamlingsområde. Området har inslag av mkt bra vinterbete. Kall sameby Kodalshöjden Området domineras av hänglavspartier och avsnitt med mkt bra bete. Anjan Området omfattas till sin helhet av trivselland. I södra delen finns hänglavsområde. I området finns flera anläggningar. Segerån Området omfattas i sin helhet av hänglavsområden. Området genomkorsas av flera flyttleder och innehåller stora inslag av mycket bra bete. Åreskutan Området omfattas till sin helhet av särskilt viktigt vinterbete och domineras av mycket bra renbete. I området finns flera uppsamlingsområden. Skäckerfjällen Området omfattas till sin helhet av kalvnings- och trivselland. Inom området finns stora inslag av mkt bra bete. I östra delen finns hänglavsområden. 9

10 Middagsfjället Är ett oexploaterat och viktigt betesområde för samebyn. Fungerar som trivselland för renarna dit renarna drar sig själva under hösten. Området används även som vinterbete för en av samebyns vinterbetesgrupper. 10