VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur en MKB för vindkraft inom renskötselområdet bör arbetas fram. Vad bör en MKB innehålla? När bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen göras? Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 3 Version

2 Om detta kapitel Kapitlet innehåller riktlinjer som kan användas när en vindkraftprojektör planerar att söka tillstånd för en vindkraftanläggning inom renskötselområdet. Enligt miljöbalken ska vindkraftprojektören arbeta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för anläggningen. En MKB ska ha den omfattning som behövs för att uppfylla syftet. Detta kapitel beskriver enbart de delar i MKB-arbetet som handlar om rennäring. I MKB-arbetet är dock rennäringen en av flera aspekter som ska behandlas. Kapitlet beskriver projekt VindRens syn på hur MKB-arbetet bör genomföras, vad MKBn bör innehålla samt hur vindkraftprojektet kan utvärderas. Kapitlet beskriver även vad som gäller under perioden från det att ansökan med MKB är inlämnad och fram till dess beslut är fattat. Kapitlet är indelat i flera avsnitt. Det första innehåller VindRens rekommenderade riktlinjer medan de följande avsnitten är bakgrund och analys. Dokumentets status beskrivs i VindRens kapitel 0 Introduktion till VindRen. Här beskrivs även bakgrunden till VindRen, metoderna och hur rekommenderade riktlinjer ska tillämpas. Foto Sven Skaltje KAPITEL 3 2

3 Innehåll Riktlinjer 4 Varför riktlinjer om MKB? 7 Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas? 7 Så säger lagen 8 Vad bör en MKB innehålla? 11 Vad bör en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen innehålla? 26 Vad gäller efter att ansökan med MKB är inlämnad och fram till beslut? 34 Hur kan vindkraftens påverkan utvärderas? 37 Referenser 41 Om du vill veta mer? 42 Detta är det tredje av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December

4 Riktlinjer D. Gemensam instruktion för MKB-processen D1. Betrakta MKB-arbetet som en lärande process. Syftet är inte enbart att ta fram en rapport utan att lära om varandras verksamheter. D2. Det är viktigt att vindkraftprojektör och sameby i samråd med tillståndsmyndigheten i ett tidigt skede kommer överens om formerna och avgränsningen för MKB-arbetet som handlar om rennäring, d.v.s. hur arbetet ska genomföras, tidplan och MKBns innehåll och omfattning. Det är även viktigt att projektör och sameby kommer överens om hur åsikter och synpunkter ska dokumenteras innan MKB-arbetet påbörjats, se riktlinjer för protokoll i VindRens kapitel 1 Samråd. För frågor om avtal och ersättning hänvisas till VindRens kapitel 2 Överenskommelse. D3. Det är upp till vindkraftprojektör och sameby att tillsammans komma överens om huruvida det krävs en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen eller inte. Antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom risken för kumulativa effekter ska beaktas. Sträva alltid efter hållbar kommunikation som det beskrivs i VindRens kapitel 1 Samråd sidorna Detta är särskilt viktigt om parterna inte kan komma överens. D4. Samebyn är en särskilt berörd part. Projektören ska förhålla sig till många olika krav och önskemål och i slutändan är det tillståndsmyndigheten som Vad är en MKB? Syftet med en MKB är - enligt 6 kap Miljöbalken - att identifiera och beskriva de direkta avgör MKBns omfattning och tillräcklighet i alla avseenden (även rennäringen). och indirekta effekter som verksamheten kan medföra dels på människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, dels på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, dels på annan hushållning med material, råvaror och energi. Vidare är syftet att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön D5. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB följer den struktur som föreslås på sidorna D6. VindRen rekommenderar att innehållet för en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen följer den struktur som föreslås på sidorna D7. I den mån det är möjligt rekommenderar VindRen att en tredje part genomför analysarbetet för de delar i MKBn som handlar om rennäring. KAPITEL 3 4

5 En sådan tredje part måste vara väl förtrogen med den samiska kulturen och om platsen. I analysen för det aktuella projektet bör erfarenheter från andra vindkraftprojekt tillämpas. D8. Omfattningen och innehållet i MKB-processen bör hela tiden anpassas till verkligheten och till de frågeställningar som kommer fram. D9. Samebyn bör ha möjlighet att i god tid granska och lämna synpunkter på de slutsatser som dras om rennäringen i MKBn medan projektören tar ställning till synpunkterna och omarbetar dokumentet i behövlig omfattning. Det bör tydligt framgå i MKBn om samebyn inte står bakom de beskrivningar eller bedömningar som görs. Problem? Om parterna ej kan komma överens trots att man följt VindRens rekommenderade riktlinjer återstår bara för projektören att göra en MKB utifrån de material som finns tillgängligt. Parterna har då gjort avsteg från VindRens mål. Det är dock inget lagstiftat krav att följa VindRens rekommendationer. Tillståndsprocessen skulle fortgå ändå men risken är att beslutsunderlaget blir sämre, att processen drar ut på tiden och att utformningen ur ett rennäringsperspektiv blir sämre. Om MKBn görs av en tredje part bör det tydligt framgå vad som är konsultens, projektörens och samebyns bedömning. D10. I samrådsredogörelsen som bifogas MKBn bör det framgå om samebyn ställt utredningskrav som projektören inte avser tillgodose samt en motivering till varför projektören gör den avvägningen. För tillståndsmyndigheten är det även bra att veta om parterna är överens. E. Att tänka på för vindkraftprojektören E1. Inför uppstarten av MKB-arbetet bör projektören utgå från VindRens kapitel 1 Samrådet. E2. För att underlätta engagemanget och deltagandet från samebyn som påverkas bör den berörda samebyn involveras och dess kunskap erkännas och tas till vara så tidigt som möjligt i MKB-arbetet. E3. Redogör i ett tidigt skede för samebyn hur bygget av anläggningen kommer gå till (tidplan, transporter, vägar, antal verkdelar m.m.) och vad det kommer innebära för samebyn. Visualisera gärna med bilder. E4. För att få en bättre förståelse för hur marken används och vilka konsekvenser som vindkraftsetableringen kan medföra på renäringen rekommenderar 5

6 VindRen att dialogen med samebyn kombineras med fältbesök. E5. Miljökonsekvensbeskrivningen för nätanslutningen kan behandlas i en separat ansökan och MKB. VindRen rekommenderar dock att MKBn för vindkraftsanläggningen även berör anslutningsledningarna. Detta för att samebyn i ett tidigt skede även ska kunna vara med och påverka vindkraftanläggningens följdeffekter. F. Att tänka på för samebyn F1. För att kunna påverka projektet och säkerställa att rennäringens förutsättningar och konsekvenser beskrivs i MKBn på ett korrekt sätt är det viktigt att samebyn medverkar och är delaktig i MKB-arbetet, exempelvis genom att delta vid möten, granska dokument och ge synpunkter. F2. Samebyn bör ha en strategi för hur informationen om projektet och samebyns synpunkter ska dokumenteras, spridas och förankras inom samebyn samt vem som ska ansvara för detta. F3. Redogör gärna för projektören hur samebyns utvecklings- och hållbarhetsplanering ser ut. KAPITEL 3 6

7 Varför riktlinjer om MKB? Syftet med riktlinjerna för MKB-arbetet i detta kapitel är: att tydliggöra och underlätta arbetet för projektörerna, att klargöra för samebyarna vad de kan förvänta sig av MKB-arbetet och vilka möjligheter de bör ha att påverka. Riktlinjerna kan även användas som en checklista som stöd för den som granskar MKBn. Utöver detta kan myndigheterna få ett bra beslutsunderlag i tillståndsprövningen om projekt VindRens riktlinjer tillämpas. Flera av de MKBer som hittills har upprättats beskriver rennäringen i allmänna ordalag och det finns ett behov av en mer ingående beskrivning av rennäringen och vilken inverkan vindkraften kan tänkas ha. VindRen föreslår därför i detta kapitel vad en MKB för rennäringen bör innehålla (sid 11-25) och vad en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen bör innehålla (sid 26-33). I intervjuer med både samebyar och projektörer har behovet av ramar och riktlinjer för MKB efterlysts. Vad avgör om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska upprättas eller inte? MKB Områdets betydelse & funktion? Blir de kumulativa effekterna stora? MKB med sociala konsekvenser för rennäringen Det är inte rimligt att för alla eller ens merpartern av vindkraftsprojekten göra en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen. Vissa sociala frågeställningar kan dock lyftas in även i ett enklare MKB-förfarande. I svensk lagstiftning finns endast krav på MKB. Omfattningen och innehållet i en MKB bör anpassas efter det aktuella projektet och den situationen som råder. Det är upp till vindkraftprojektören och samebyn att tillsammans i samråd med tillståndsmyndigheten komma överens om MKBns omfattning. VindRen rekommenderar att aspekter som antal verk, områdets betydelse och funktion för samebyn liksom riskerna för kumulativa effekter beaktas när vindkraftprojektör och sameby ska avgöra om en MKB med sociala konsekvenser för rennäringen ska göras eller inte. 7

8 Så säger lagen Här beskrivs vad lagen säger om stora och medelstora vindkraftsanläggningar med avseende på MKB. Läs mer om MKB på Vindlovs och Naturvårdsverkets webbplatser. Stora anläggningar Miljöbalkstillstånd För att bygga en stor landbaserad vindkraftsanläggning krävs tillstånd enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Bygglov krävs ej. Ansökan Samråd om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. Sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB Prövning om tillstånd Kommunens tillstyrkan Beslut Tillståndsprocessen för större anläggningar kan delas in i tre etapper: samråd, sammanställning av tillståndsansökan inkl. MKB och ansökan om tillstånd. En MKB ska, enligt 6 kap. 1 miljöbalken, ingå i en tillståndsansökan enligt 9, 11 och 12 kap. miljöbalken. Stora anläggningar prövas enligt 9 kap. miljöbalken. MKBn är således en bilaga till tillståndsansökan. Under samrådet ska länsstyrelsen verka för att MKBn får den inriktning och omfattning som behövs för tillståndsprövningen. Omfattningen av samrådsprocessen och MKBn bestäms av om en verksamhet kan antas medföra en Stora anläggningar betydande miljöpåverkan eller inte. Enligt MKB-förordningen antas stora vindkraftanläggningar alltid medföra en betydande miljöpåverkan. En så kallad stor anläggning definieras enligt lagstiftningen som en gruppstation som består av två eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 150 meter eller en gruppstation som består av sju eller fler vindkraftverk med en totalhöjd över 120 m. För att bygga en stor landbaserad vindkraftanläggning krävs tillstånd För MKB för verksamheter som antas medföra en enligt miljöbalken samt kommunens tillstyrkan. Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken prövas av länsstyrelsen. betydande miljöpåverkan finns fler formella krav på utformningen än för MKB för projekt som inte antas medföra en betydande miljöpåverkan (6 kap. 7 miljöbalken). MKBn måste ha en tillräckligt god kvalitet för att utgöra beslutsunderlag vid tillståndsprövningen. För att detta ska säkerställas granskas KAPITEL 3 8

9 och godkänns MKBn av länsstyrelsen i samband med tillståndsprövningen. Medelstora anläggningar Miljöbalksanmälan För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan en- Tidig kontakt med kommunal miljönänd Anmälan Remiss & yttrande Beslut ligt miljöbalken samt bygglov Byggov & förhandsbesked enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av Tidig kontakt med kommunal byggnadsnämnd Anmälan Remiss & yttrande Beslut kommunen. För en medelstor anläggning krävs normalt inte en MKB, men i anmälan enligt miljöbalken ska anläggningens påverkan på miljön ändå beskrivas. Kommunens miljönämnd har dessutom möjlighet att kräva de utredningar som man anser behövs, till exempel en enklare MKB eller en fullständig MKB med samrådsförfarande motsvarande det som krävs för större anläggningar. Anmälningsärenden är en form av tillsynsärenden och innebär ingen garanti för exploatören att denna kan bedriva verksamheten, även om anmälan inte föranlett någon åtgärd från myndigheten. Tillsynsmyndigheten har möjlighet Medelstora anläggningar En så kallad medelstor anläggning definieras enligt lagstiftningen som ett vindkraftverk med en totalhöjd som överstiger 50 meter eller en anläggning där två eller fler vindkraftverk står tillsammans. För att bygga en medelstor landbaserad vindkraftsanläggning krävs anmälan enligt miljöbalken samt bygglov enligt plan- och bygglagen. Såväl bygglov och anmälan enligt miljöbalken prövas av kommunen. att när som helst återkomma efter det att verksamheten påbörjats och meddela förelägganden om försiktighetsmått mot verksamheten eller förbjuda verksamheten. Vindkraftsprojektören har därför möjlighet att söka frivilligt tillstånd hos länsstyrelsen för en anmälningspliktig verksamhet (9 kap. 6 miljöbalken). 9

10 Koncession för elledningar Som huvudregel krävs tillstånd enligt ellagen, nätkoncession, från Energimarknadsinspektionen för att bygga elledningar. Vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ska bestämmelserna i 2 4 kap., 5 kap. 3 och 16 kap. 5 miljöbalken tilllämpas. En MKB ska ingå i en ansökan om nätkoncession. För förfarandet, kraven på MKBn samt planer och planeringsunderlag gäller 6 kap. miljöbalken. Frågor som har prövats i ett tillståndsärende enligt miljöbalken behöver inte prövas på nytt i ärendet om nätkoncession. Om det i tillståndsärendet finns en MKB som beskriver direkta och indirekta effekter på människors hälsa och miljö som linjen kan medföra, behöver det inte finnas någon särskild MKB i koncessionsärendet. Sedan 2009 finns en möjlighet att bygga interna nät mellan elproduktionsanläggningar utan nätkoncession. För sådana ledningar krävs ingen MKB. Om nätet inte ingår i miljöbalkstillståndet för själva vindkraftparken kan det istället bli aktuellt att samråda med länsstyrelsen eller skogsstyrelsen enligt 12 kap. 6 miljöbalken. Detaljplan Krav på detaljplan finns för vindkraftverk som ska uppföras inom ett område där det råder stor efterfrågan på mark för byggnader eller andra anläggningar. Det torde vara mycket ovanligt att krav på detaljplan kan ställas inom områden som berörs av rennäring. När en detaljplaneprocess påbörjas ska kommunen först bedöma om planen kan antas medföra en betydande miljöpåverkan, vilket i så fall innebär att det behövs MKB. Foto o2 Vindkompaniet KAPITEL 3 10

11 Vad bör en MKB innehålla? I den del som specifikt behandlar renskötseln av en MKB behöver åtminstone fyra viktiga delar finnas med: förutsättningar, anpassningsåtgärder, konsekvensbeskrivning, och utvärdering. Utredningens omfattning bör anpassas till projektets storlek, intrång och vad som är motiverat. Förutsättningar Rennäringsavsnittet i en MKB bör alltid inledas med en översiktlig beskrivning av samebyns och rennäringens förutsättningar. Den generella beskrivningen av rennäringen (ex antal samebyar i Sverige, lagstiftning mm) bör vara relativt kortfattad. Fokus bör vara på det som har betydelse för vindkraftprojektet och således den berörda samebyns förutsättningar. VindRen rekommenderar att beskrivningen av förutsättningarna bör innehåll följande information: Vilken eller vilka samebyar som använder området Är betesområdena gränsbestämda eller inte? Om betesområdet inte är gränsbestämt kan fler samebyar vara berörda? När använder samebyn området? Vilken årstid och under hur lång tid? Hur används området? Vilken typ av renbete finns? Vilken funktion har området, d.v.s. är det genomflyttningsområde med rastbeten, mer permanent betesområde, kalvningsområde etc? Finns svåra passager, vadställen eller andra hinder i närheten? Hur ser sambanden ut mellan närliggande betesområden? Vilka flyttleder finns? Hur ser renarnas fria strövning i området ut? Vilket teknikstöd använder samebyn idag i närområdet (helikopter, skoter etc)? Hur har området nyttjats historiskt? Har skogsbruket påverkat användningen av området? 11

12 Enskilt och allmänt intresse Rennäringen består av både ett enskilt intresse och ett allmänt intresse och det kan ibland vara svårt att hålla isär de olika intressena. Det enskilda intresset: Renskötselrätten är en civil rättighet och således ett enskilt intresse. Även den enskilda renägaren kan sägas representera ett enskilt intresse. I planeringsprocessen är samebyn att se som innehavare av särskild rätt, vilket innebär att samebyn har rätt att delta i samråd mm. Samebyn ska själv bevaka och framföra sina synpunkter. Samebyn som sakägare och särskilt berörd kan överklaga besluten. Det allmänna intresset: Staten har pekat ut ett flertal allmänna intressen, varav rennäringen är ett. Andra allmänna intressen är exempelvis vindkraftsutbyggnaden, naturvården och friluftslivet. De statliga myndigheterna ska bevaka de allmänna intressena (det är allstå inte samebyns uppgift). För en del av de allmänna intressena pekar myndigheterna ut särskilda områden som är av riksintresse. Detta görs med stöd av Miljöbalkens 3 och 4 kap. Miljöbalkens 3 kap 5 föreskriver att mark och vattenområden som har betydelse för rennäringen så långt som möjligt ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra näringens bedrivande medan områden som pekas ut som riksintresse för rennäringen ska skyddas mot sådana åtgärder. (Riksintresse för vindbruk beskrivs i VindRens kapitel 6 Detta är vindkraft.) Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas en säker tillgång till betesmarker. Det ska finnas grundläggande förutsättningar för rennäringen inom i princip varje sameby, vilket innebär att det ska finnas en säker tillgång till åretruntmarker och vinterbetesmarker vilka har en avgörande betydelse för rennäringens bedrivande. KAPITEL 3 12

13 Bedriver samebyn eller enskilda samebymedlemmar någon annan verksamhet, exempelvis turism som kan ha betydelse för MKBn? Vilka är samebyns framtids- och utvecklingsplaner? Vilka kunskaper om kulturmiljöer i det berörda området finns samlade hos samebyn och i arkiven? Finns något riksintresse för rennäringen i närområdet? Vilket är i så fall det värde som skyddas där? För projekt som kräver tillstånd enligt miljöbalken - stora anläggningar - rekommenderar VindRen att samebyns renskötsel beskrivs ur ett årscykelperspektiv för att skapa en förståelse för samebyns situation och för att rätt konsekvensanalys ska kunna göras. Utifrån renens behov av renbete under en hel årscykel, vilken funktion har området? En sameby kan exempelvis ha väldigt ont om bra höstbeten och därför ha låg flexibilitet. De kvarvarande höstbetesområdena blir därför extra viktiga. Områdets funktion sett till tillgången på renbete under en hel årscykel är därför en viktig analys i beskrivningen av samebyns förutsättningar. De sammanvägda effekterna för rennäringen av olika typer av intrång inom en samebys marker brukar kallas kumulativa effekter (se VindRens kapitel 7 Detta är rennäring ). Kumulativa effekter från tidigare exploateringar är en av de nyckelfrågor som samebyn tar hänsyn till i sin egen planering och bedömning av ett enskilt projekts påverkan. Det kan också finnas andra planerade nya verksamheter inom samma område som tillsammans, om de kommer till stånd, kommer ge kumulativa effekter för samebyn. Beskrivningen av kumulativa effekter är nödvändig information också för att beslutande myndigheter ska kunna fatta rätt beslut och bedöma konsekvenserna korrekt. Beskrivningen av kumulativa effekter är ett krav som ställs i EUs MKB-direktiv. Regeringen har i sin DS 2009:65 föreslagit att miljöbalken förtydligas avseende de kumulativa effekterna: Samspelet mellan olika miljöeffekter kan leda till kumulativa effekter vilka i förekommande fall ska beskrivas. Kumulativa effekter kan även uppstå genom verksamhetens eller åtgärdens samverkan med andra tidigare, nutida eller framtida aktiviteter vilket bör beaktas vid avgränsningen av miljökonsekvensbeskrivningen. Vilka andra motstående intressen finns eller planeras inom samebyns område? Hur ser rovdjurstrycket ut? Denna information fås lämpligen från 13

14 samebyn. MKBn bör skapa en helhetsbild av de verksamheter som är i gång eller planeras även om det inte är möjligt att i detalj beskriva konsekvenserna av dessa. Om det är många projekt som är i planeringsstadiet och skulle kunna påverka samebyn, t.ex. många vindkraftsprojekt, är det kanske inte rimligt att MKBn ska beskriva alla som är i tidiga skeden av planeringen. Här bör det ske en rimlighetsbedömning av hur många verksamheter som verkligen kan komma till stånd. Illustrationen visar hur de kumulativa effekterna tillsammans påverkar samebyns situation KAPITEL 3 14

15 Det samiska kulturlandskapet och kulturarvet I det äldre samiska samhället levde man på ett sätt som innebar att man inte lämnade mycket spår efter sig. Enligt gammal tradition skulle byggnader och annat som inte längre hade någon användning få återgå till moder jord i sin egen takt. De fysiska yttringarna av det samiska kulturarvet är oftast diskreta och svåra att upptäcka. Det samiska kulturarvet skiljer sig från det icke-samiska genom att samernas historia till största delen är skriftlös. Det finns sällan några arkivuppgifter, och eftersom man långt fram i tiden har fört ett nomadiserande liv finns det inga historiska dokument från släktgårdar och liknande som det ofta gör i jordbrukssamhället. Muntlig kunskapsöverföring mellan generationerna har varit det vanliga sättet att förmedla traditionella kunskaper. Detta innebär att kunskap om kulturhistoriskt viktiga platser och landskap främst finns hos de äldre inom samebyn. Den kan man inte läsa sig till eller hitta på en karta. Platser som är strategiskt viktiga idag var det ofta även förr i tiden mycket beroende på hur djuren rör sig. Det innebär att dagens moderna renskötselanläggningar ofta ligger intill äldre visteplatser och ibland även fångstgropar. Det är viktigt att vara medveten om att dagens renskötande samer ofta har en nära relation till sitt kulturlandskap. Fortfarande är endast mindre delar av det samiska kulturlandskapet fornminnesinventerat. Flera samebyar och sameföreningar arbetar dock själva i samarbete med arkeologer med inventering och dokumentation av de egna markerna. Resultatet av inventeringarna kan vara ett bra underlag i MKBarbetet. I de fall det finns fornlämningar inom ett planerat vindkraftområde krävs tillstånd enligt Kulturminneslagen. Information om fornlämningar fås från samebyn, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet (RAÄ). Läs mer om det samiska kulturlandskapet och kulturarvet i SSRs rapport Samisk markanvändning och MKB 1. 15

16 VindRen Rökkåta i Lillviken, Arjepogs kommun, 1938 (foto Skellefteå museum) Samisk torkställning Myrheden, Skellefteå kommun (foto Skellefteå museum) KAPITEL 3 16

17 VindRen Kartredovisning (samebyns markanvändning) Beskrivningen av förutsättningarna bör även innehålla en eller två kartor (beroende på projektets storlek och komplexitet), en över vindkraftsområdets närhet och en över hela samebyns område. Bra exempel på vad kartan eller kartorna kan innehålla redovisas på sidorna Kartredovisningen över vindkraftområdets närhet kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), flyttleder, rastbeten, svåra passager, kalvningsland, uppsamlingsområden, trivselland, brunstland, anläggningar och renstängsel Rennäringens riksintressen; kärnområden, flyttleder, svåra passager och rastbeten Information från ev renbruksplan; kärnområden, nyckelområden och lågutnyttjade och åtgärdsområden Rennäringens förutsättningar närmast omkring Information från samebyn utredningsområdet Fornlämningar och kulturhistoriskt värdefulla platser som kommit fram i samråd med samebyn (eller med länsstyrelsen och RAÄ) Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Den planerade vindkraftsanläggningen Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Motstående intressen (ex gruvor, vindkaftsanläggningar, turism, rörligt friluftsliv, flygplatser) Odlingsgräns och lappmarksgräns VindRen rekommenderar att kartan omfattar ett område om minst 5 km från anläggningens yttre gräns. Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Rennäringens förutsättningar närmast omkring utredningsområdet Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Utredningsområde Karta no: 30.1 Projekt: Åmliden RES referens för utredningsområdet: 01905D RES referens för vindkraftverk: 01905D Vindkraftverk Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Anläggning Rennäringens nyttjande av området omkring Åmliden redovisas i form av riksintressen och andra områden som utpekats vara av särskilt intresse för rennäringen. På berget Ånliden finns inget sådant område. Stängsel Flyttled Svår passage Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Utredningsområde Kalvningsland Vindkraftverk Utredningsområde Anläggning Vindkraftverk Samebyns gräns Anläggning Stängsel Stängsel Flyttled Lappmarksgräns Svår passage Flyttled Rastningsområde Svår passage Bete vid flyttning Riksintresseområden: Rastningsområde Bete vid flyttning Trivselland Flyttled Kalvningsland Trivselland Samebyns gräns Kalvningsland Lappmarksgräns Samebyns gräns Kärnområde Lappmarksgräns Riksintresseområden: Rastbete Riksintresseområden: Flyttled Flyttled Kärnområde Svår passage Kärnområde Rastbete Rastbete Svår passage Km Km Svår passage Km

18 VindRen Kartredovisningen över hela samebyns område kan innehålla: Rennäringens markanvändning (information från irenmark); samebygränser (gränsbestämda och ej gränsbestämda), årstidsland Rennäringens riksintressen; kärnområden Information från eventuell renbruksplan; kärnområden Information från samebyn Den planerade vindkraftsanläggningen 45 R ie b n e s LU O SJA UR AR E10 Odlingsgräns och lappmarksgräns ST GR SK AN RA KIK JA UR E AU R S to r a v a n E Slagnäs RAN Sorsele S to r j u k ta n Malå samebys markanvändning Töre 0 Adak Blattniksele Kärnområde med kalvningsland Betesområde för hela året M a lå UB MA US IKK Bastuträsk Rusksele Fly t tni HE LM INA ng till GR fot s MA SK AN RR Befintlig vindkraftspark på Hornberget (5 verk) U rs vike n S ke lle fte ha m n AU R B ure å Bergsbyn Örviken Skellefteå flygplats på Falmarksheden Burträsk Åmsele A Km Svårigheter med närhet till Skellefteå stad, bl.a. Rönnbäckens golfbana Klutmark E L y c k s e le NO 40 S k e lle fte å Skelle fteälvmedle en Gruva Vargbäcken Ansökt VIL K a lix Kärnområde Lappvattsheden Jävre Byske Drängsmark Ostvik Kusmark Kåge Ersmark Myckle Fly och ttnin på g till las f B olide n tbi ots l N o r s jö EN RA AK Hortlax Blåsmark Kristineberg ST Gruva Kristineberg I produktion E4 B Ur o ngsd-övers, d ö f j ä r d ednr: n M2001/1502. Lantmäteriet Hemmingsmark EJA SE Bysk UR MI eäl E SJA ven UR -NJ AR SV AIP G A Jörn E JE Gunnarn VA P E45 STR JA UR ME Stensele VÄ Glommerträsk S to r u m a n S to r u m a n ÄJ Ä Sangis R å ne å Malå sameby Bredviken Rolfs Vittjärv Risögrund Båtskärsnä Sameby, gränsbestämt område Bo den Påläng Karlsborg Piteälv Vidsel en Sameby,Sejä va gränsbestämt områdeb o c k ö f j ä r d e n Nyborg S Moskosel st Ängesbyn Odlingsgräns Persön Unbyn Storliden - nedlappmarksgräns Brändön lagd gruva och S Skonventionsområde unde rbyn Rutvik Tidigare G a m m e lsgällande ta de n SE Ä lv s b y n Gruva Maurliden Vistheden MI Karlsvik Bensbyn planerad vindsja Stängsel inom Bälingesamebyns I produktion L u lemarker å kraftpark (8 verk) UR Klöverträsk 94 rgnä s e t -NJ Korsträsk KärnområdeB eav riksintresse Alvik 94 AR G Vårvinter-, vår-, försommar-, sommar- och Gruva Norrliden Antnäs Kallax A r v id s ja u r Ersnäs kalvningsland beviljad provgruva ÖS Måttsund Sjulsmark T E45 RA KIK Sensommar-, höst-, förvinter- och vinterland KEJ R os vik Planerad vindkraftst AU Norrfjärden E4 ÅK Sommarland RE park i Jokkmokksliden KE K a llfjä r d e n Vinterland Lillpite (10 verk) Böle Område med annan konkurrerande Roknäs Samling och skiljning höst i B e rgs vike n P ite å markanvändning Svensbyn vinterbetesgrupper KE MA Svartlå ÁV AS Kärnområde med kalvningsland bete vår, sommar och höst ST TT LIX Gunnarsbyn Boträskfors Harads -M U d d jau re KA en älv KTA A r je p lo g VÄ le Lu LU O L a is a n A js já v r r e SV AIP A HI TJA KE LIE Morjärv UD ÅK Laisvall ÖD Hednä Svartbyn H o rn av an G H o rn av an V ilh e lm in a Vännäsberget Tallvik Gyljen Överkalix 97 -NJ M a lg o m a j SÅ MI GE SE Vuollerim -M Motstående intressen (ex gruvor, vindkraftsanläggningar, Gturism, ÁV ÄL AS LIV RE rörligt friluftsliv, flygplatser) ÄN S ä d v v á já v r r e en älv ne Rå KTA E4 Hedlunda E12 SV AIP A Lövånger Bygdsiljum Planerad vindkraftspark i Ytterberg (22 verk) Ånäset Hällnäs D o r o te a Granö Botsmark GR V in d e ln Ny järnväg (Norrbotniabanan) planeras inom vinterbetesmarkerna B o t t e n v i k e n R o b e r ts fo r s AN Å s e le Tvärålund Fredrika KAPITEL 3 Bygdeå Tavelsjö 18 Bullmark Exempel markanvändningskarta över hela samebyns område

19 Bakgrundsmaterial Bakgrundsmaterial för arbetet med MKB kan hittas i redan publicerat material, se nedan. Det är dock viktigt att alltid komplettera materialet med samebyns egna beskrivning. Sametingets hemsida med rennäringens markanvändningsredovisning, irenmark, kan användas. Här finns enkla planeringsunderlag i form av färdiga kartor och skrivna markanvändningsredovisningar. Informationen i kartorna kan även laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Bakgrundsmaterialet från irenmark ger en allmänt hållen information. Kartorna visar samebyarnas markanvändning under ett normalt renskötselår. Eftersom förutsättningarna för renskötseln varierar från år till år, får gränser till olika områden inte tolkas alltför bokstavligt. Kartmaterialet varierar mycket vad gäller aktualiteten eftersom det sällan uppdateras. Det kan ändå vara användbart inledningsvis för att orientera sig om hur rennäringsintressena ser ut i ett visst område. Sametinget samt länsstyrelserna tillhandahåller även uppgifter om föreslagna områden av riksintresse för rennäringen. Dessa kan laddas ner från länsstyrelsernas GIS-tjänst. Renbruksplaner är samebyarnas egna fördjupade markanvändningsredovisningar. Renbruksplanen beskriver samebyns förutsättningar för sin renskötsel ur betessynpunkt. Renbruksplanen är samebyns interna material och den används som ett styrinstrument för den egna verksamheten. Renbruksplanen kan också användas vid samebyns dialog med skogsbruket och andra markanvändare. En renbruksplan innehåller tre delar: beteslandsindelning, renbetestaxering och omvärldsfaktorer. Samebyn äger renbruksplanen, administrerar den och beslutar om vad som kan lämnas ut. Beteslandsindelningen är en översiktlig beskrivning av rennäringens markanvändning och uppdateras kontinuerligt baserat på ny kunskap och på förändringar i landskapet. VindRen rekommenderar att samebyn delar med sig av renbruksplanen till projektören eller åtminstone de delar som är viktiga för samverkan. Flera av samebyarna som har eller håller på att utveckla renbruksplaner använder GPS-halsband på sina renar. Informationen har också varit ett viktigt och hjälpsamt tillskott i den praktiska renskötseln. Om samebyn samtycker kan informationen från GPS-halsbanden även användas vid samebyns dialog med projektören för att förklara och beskriva nyttjandet av olika områden. I vissa kommuner har rennäringens förutsättningar och konsekvenser behandlats i den fördjupade översiktsplanen för vindkraft. 19

20 Anpassningsåtgärder Enlig lagstiftningen ska sådana åtgärder beskrivas som kan medföra att skadorna undviks, minskas eller avhjälps. I MKB-arbetet är det viktigt att tydliggöra vilka anpassningsåtgärder som projektören åtagit sig att genomföra. Åtgärder ska var formulerade som tydliga åtaganden, använd begreppet bolaget ska (inte bör, kan, skulle kunna, har möjlighet att etc.). Konsekvensbedömningen utgår från att dessa åtgärder har eller kommer att vidtas. Det är alltså de kvarstående konsekvenserna som bedöms i MKBn (d.v.s. de konsekvenser som faktiskt kommer att uppstå). MKBn kan dock även redovisa övriga möjliga anpassningsåtgärder som eventuellt kan komma att bli aktuella i ett senare skede eller som kan vara svåra att förutse. Det är viktigt att MKBn tydligt redogör för att dessa åtgärder ej är åtaganden. VindRen rekommenderar att anpassningsåtgärder även skrivs in i huvudavtalet, se VindRens kapitel 2 Överenskommelse. Nedan följer några exempel på anpassningsåtgärder. Vindkraftsprojektören bör utveckla dessa i dialog med samebyn. Andra eller fler åtgärder kan komma att bli aktuella. Anpassning av anläggningens utformning (placering av verk, vägar, kraftledningar, transformatorstation, uppställningsytor och eventuell serviceanläggning) till samebyns nyttjande av området. Kan kraftledningarna förläggas i marken, vilket är bättre ur rennäringssynpunkt? Kan riktningen på vägar eller eventuella kraftledningar anpassas? Tidsanpassningar vad gäller när olika verksamheter genomförs under året, både under bygg- och driftfasen. Exempelvis bör bygge inte pågå i närheten av kalvningsområde under perioden för kalvning. I vissa fall kan det dock vara bättre för rennäringen om bygget får genomföras under en sammanhållen tid eftersom den totala byggtiden blir kortare då. Utbildning av bygg- och driftpersonal om hur renskötseln bedrivs inom det aktuella området och hur hänssynstagande ska ske. Återställande av de hårdgjorda ytorna intill vindkraftverken genom att det naturliga jordtäcket läggs tillbaka. Stängselåtgärder som styrarmar för att underlätta flyttning eller stängsel mot angränsande samebyar eller andra gränser. KAPITEL 3 20