VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

Transkript

1 Vindenergi och Rennäring i samverkan Överenskommelsen - att upprätta avtal mellan sameby och vindkraftbolag Det här kapitlet innehåller riktlinjer för hur vindkraftbolag och sameby hittar former för samarbete och lägger fast detta i avtal. Hur formulerar man ett inledande samverkansavtal och vad bör stå i det efterföljande huvudavtalet? Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge Drift Vindkraft Rennäring Påverkan Förändring Jobb Konsult: Enetjärn Natur AB, Illustration & Layout Enetjärn Natur AB KAPITEL 2 Version

2 Om detta kapitel Det övergripande målet med projektet VindRen är att hitta hållbara lösningar för samexistens för både vindkraftprojektörer och samebyar vid uppförande av vindkraftanläggningar inom renskötselområdet. Däri ingår att samernas lagliga och hävdvunna rättigheter att nyttja och förvalta sina landområden, besittningar och tillgångar ska erkännas och respekteras. Samexistens innebär att parterna ska finna former för att umgås med varandra under respektfulla former både innan en vindkraftanläggning byggs och under hela dess livstid. Samexistens innebär att en överenskommelse mellan en sameby och en vindkraftprojektör ska vara utformad så att båda parter vinner på den. Projektet VindRen beskriver i detta kapitel mallar för avtal (samverkansavtal och huvudavtal) som kan vara utgångspunkt för hur parterna når samexistens kring en vindkraftanläggning. Vindkraftverk på den stora kraftverksdammen vid Suorva. Foto Enetjärn Natur AB KAPITEL 2 2

3 Innehåll Syftet med riktlinjer om avtal 4 Kort om renskötselrätt och folkrätt 5 Ekonomiska ramar för avtal 7 Avtal i två steg 8 Samverkansavtal 10 Huvudavtal 13 Om du vill veta mer? 19 Detta är det andra av fem kapitel med riktlinjer som ges ut inom projekt VindRen. December

4 Syftet med riktlinjer om avtal Tidigare erfarenheter från projektörer och samebyar visar att parterna vid flertalet vindkraftprojekt inte arbetat för att hitta lösningar för samexistens. Många projektörer har tidigare inte ens övervägt att skriva avtal med samebyn eftersom det är möjligt att få ett tillstånd eller anmälningsbeslut enligt miljöbalken utan att ha knutit sådana avtal. För projektören kan detta innebära en lång, utdragen och dyr process. För samebyn resulterar processen då i ett ja eller ett nej för projektet men inte något avtal om ersättning, anpassningsåtgärder eller om fortsatt samarbete. -Nackdelarna med att välja myndighetsvägen är att det blir oförutsägbart för båda parter och det saknas incitament för samverkan, dessutom finns risk för lång tid av osäkerhet Ja, och fördelarna med avtalsvägen är att vi kan vara överens om hela processen och att det därmed blir smidigare och mer förutsägbart för oss båda. Det känns helt enkelt mycket bättre! - Tidig överenskommelse om process & samverkan fram till bygge - Information om beslut via utvecklad MKB - Kortade ledtider, enklare tillståndsprocess - Långsiktigt avtal om gemensamma frågor under drifttid såsom möten, ersättning, anpassningar mm - Samråd - Tillståndsfrågor i fokus - Motparter år VindRen föreslår en process mellan projektör och sameby som följer avtalsvägen, till skillnad mot den myndighetsväg där projektör och sameby är motparter KAPITEL 2 4

5 Idag Syftet med riktlinjerna i detta kapitel är att komma bort från detta och istället beskriva modeller för hur avtal kan träffas mellan parterna. VindRen visar därför på ett förhållningssätt för att uppnå avtal om samexistens mellan parterna. Eftersom detta kapitel berör kommersiella förhållanden mellan två parter hanteras inte övriga frågor gällande lagstiftning, markupplåtelser ovan odlingsgränsen mm. Det är dock viktigt att klargöra att den avtalsprocess som beskrivs i detta kapitel är den ena av två parallella processer. Tillståndsprocessen kan fortsätta oavsett om det finns ett avtal mellan projektören och samebyn. Samebyn kan alltså inte luta sig tillbaka och tro att det inte blir något tillstånd om den inte träffat något avtal med projektören. Inledningsvis är det viktigt att kort belysa tillståndsprocessen som den ser ut idag och hur den hanterar frågor om skadereglering mm gentemot rennäringen. Vid en skada p.g.a. miljöfarlig verksamhet som vindkraft bedöms ersättningen enligt reglerna i 32 kapitlet miljöbalken. Även om VindRen rekommenderar avtal mellan parterna är det Ersättningen ska enligt de bestämmelserna i princip utgå med ett belopp som motsvarar en full ersättning för skadan. Bestämmelserna ska tillämpas på ett sådant sätt att man ser på konsekvenserna för rennäringen inom en sameby på ett totalt sätt. Som exempel kan nämnas att ersättning kan utgå om ett slakteri får en överkapacitet eller liknande om man tvingas minska renarnas antal i den berörda samebyn. Ersättningen kan viktigt att framhålla att det står parterna fritt att teckna också avse intrång i jakt- eller fiskerätt. Ersättningsansvaret avser inte bara ekonomiska skador utan också person- och sakskador (skador på egendom). dessa avtal. Som nämnts ligger de civilrättsliga avtalen utanför det som lagen kräver. I det fall samebyn finner att den helt vill säga nej till projektet kanske den kommer fram till att det är rimligast att inte alls teckna något avtal. Kort om renskötselrätt och folkrätt Renskötselrätten innebär att personer av samisk härkomst, som tillhör en sameby, har rätt att använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Det betyder att renskötselrätten är en bruksrätt till fast egendom. Liksom äganderätten utgör renskötselrätten en civil rättighet som skyddas av Sveriges grundlag mot att det allmänna gör ingrepp i rättigheten. Renskötselrätten gäller 5

6 VindRen på obegränsad tid och kan inte sägas upp. Renskötselrätten regleras i första hand genom rennäringslagen (1971:437). Samerna är Sveriges urfolk. Detta uttalades redan 1977 av regering och riksdag (prop. 1976/77:80 samt KrU 1976/77:43). Det innebär att ett särskilt internationellt regelsystem, folkrätten, blir tillämpligt för samerna. Det är ett regelsystem som har växt fram och utvecklats särskilt intensivt de senaste 20 åren. Enligt folkrätten ska urfolken skyddas och de ska ges möjlighet att utveckla sin kultur. Särskilt ska deras förhållande till naturresurser skyddas eftersom naturen ofta utgör grunden för deras kultur. I kulturbegreppet ingår också urfolkens näringar. Rätten till självbestämmande är idag en allmänt accepterad rättighet inom folkrätten. Självbestämmandet innefattar en rätt för alla folk att själva bestämma över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling. Renskötselrätten och folkrätten beskrivs utförligare i VindRens kapitel 7 Detta är rennäring. Foto: Enetjärn Natur AB KAPITEL 2 6

7 Vindmätning VindRen Ekonomiska ramar för avtal För ett vindkraftsbolag som avser att bygga en vindkraftanläggning finns det en kostnadsbudget som innehåller poster för etableringen. Kostnaderna för projektutveckling, vindmätning, tillståndsfrågor och själva bygget ska täckas av kommande intäkter i driftkalkylen. Utöver detta ska även kostnaderna för arrenden liksom eventuella ersättningar till dem som påverkas av projektet täckas av kommande intäkter. Många såväl små som stora markägare har tecknat arrendeavtal med vindkraftsbolag under de senaste åren. Sameby Närboende Egen lönsamhet Projektutveckling Kommunen Bygdemedel Arrende markägare Bygge Tillstånd Vindkraftbolagen har stora förväntningar på sig att generera pengar till olika intressenter. En grundförutsättning är att det går att bedriva en lönsam verksamhet 7

8 I många fall avsätter vindkraftbolagen också medel för bygdeutveckling. Under 2010 har dessutom allt fler kommuner börjat kräva av vindkraftbolagen att de ska få del av de kommande intäkterna. Trenden har således varit att vindkraftbolagen utsatts för ekonomiska anspråk som kumulativt försämrar lönsamheten och i förlängningen äventyrar en del tänkta etableringar. Om ett bolag ska kunna bedriva en lönsam verksamhet så finns det naturligtvis ett tak för hur höga dessa kostnader sammantaget får bli. Avtal i två steg I tidigare publicerat material inom ramarna för projekt VindRen har understrukits betydelsen av tidiga samråd och vikten av en god dialog mellan parterna. Behovet av tydlighet i dessa frågor kan aldrig nog understrykas. Samebyarna kontaktas idag av många olika exploatörer som alla vill ha samebyarnas uppmärksamhet. Projekt VindRens kapitel 1 Samråd anvisar en tydlig processordning för hur vindkraftprojektörer och samebyar ska gå tillväga i samrådsskedet så att det blir möjligt att uppnå samexistens. När projektören kontaktar samebyn första gången kan det vara startskottet för en lång tid av samverkan mellan parterna. Om projektören väljer att gå vidare med sitt projekt och söka tillstånd för det blir det nödvändigt att involvera samebyn bl.a. för att upprätta MKB. Om anläggningen får tillstånd och uppförs kan parterna behöva träffas regelbundet under flera årtionden. Av dessa skäl bör parterna redan vid de första samrådskontakterna formalisera sin relation genom att teckna ett första avtal om samverkan för att senare teckna ett huvudavtal. Nedan beskrivs förslag till innehåll i två sådana avtal. Huvudavtal Samverkansavtal Första möte Samråd MKB Ansökan Tillstånd Bygge Drifttid år Ett samverkansavtal träffas tidigt i processen och avlöses sedan av ett huvudavtal Förslagen som VindRen beskriver är exempel på vad som bör finnas med i ett avtal. Parterna ska därför se detta som ett exempel som kan användas som utgångspunkt för diskussionerna mellan projektör och sameby. Varje projektör KAPITEL 2 8

9 och sameby bör finna egna former för avtalet. Varje förhandling är unik. Förslagen är således varken några standard- eller ramavtal men är tänkta att fungera som en vägledning i avtalsfrågorna. Det står alltid parterna fritt att komma överens om annat än vad som framgår nedan. VindRen pekar dock i dessa förslag på vad som bör finnas med i avtalen som ett minimum. I det fall det förekommer formuleringar om belopp och procentsatser har nivåer utelämnats för att parterna själva måste komma fram till vad som passar vid den enskilda etableringen. VindRens uppfattning är att parterna i alla situationer ska kunna träffa avtal. I det fall parterna inte kan träffa ett avtal kan parterna söka stöd hos sina branschorganisationer. Även i det fall då en anläggning uppförts utan att avtal träffats finns det möjlighet att göra det i efterhand och då följa VindRens rekommendationer för huvudavtal VindRen rekommenderar att både sameby och projektör tar hjälp av avtalskunniga rådgivare vid tecknande av avtal, d.v.s. någon som står vid sidan av processen. Parterna kan också söka hjälp hos sina respektive branschorganisationer, Samernas Riksförbund och Svensk Vindenergi. Det är viktigt att betona att VindRen inte tar ansvar för vilka eventuella skattemässiga konsekvenser som följer av de typer av avtal som presenteras. Parterna bör därför själva kontrollera detta. Projekt VindRen visar konkreta exempel på hur avtal kan skrivas mellan en vindkraftprojektör och en sameby. Foto Enetjärn Natur AB 9

10 Samverkansavtal Ett samverkansavtal kan tecknas mellan parterna i ett tidigt skede av projekteringen, lämpligen efter de inledande samrådskontakterna. Samverkansavtalet ska gälla under projekteringsfasen och ger inramningen för det fortsatta arbetet. Här kan parterna komma överens om hur möten ska gå till, vad som gäller kring mötesprotokoll, om och i så fall vilken ersättning som ska utgå till samebyn för dess medverkan samt hur parterna går vidare till ett huvudavtal. Nedan beskrivs ett förslag till innehåll i ett samverkansavtal. 1 Grunduppgifter Inledningsvis beskrivs att parterna har överenskommit om att samverka kring utredning om en planerad vindkraftanläggning. Vindkraftanläggningen Vindkraftprojektören (projektören) Ange vindkraftprojektörens eventuella ombud Samebyn Ange samebyns eventuella ombud 2 Avtalets omfattning och tid Avtalet gäller samarbetsformerna mellan parterna under den tid som rubricerad vindkraftanläggning projekteras. Projekteringsområdets omfattning beskrivs, t.ex. med hänvisning till en bifogad karta. Detta avtal gäller från den dag avtalet tecknas och fram till dess att ett huvudavtal kan tecknas eller till dess att avtalet skriftligen sägs upp av båda eller någon av parterna. Behovet av en eventuell konsekvensanalys ska i omfattning utformas så att den är tillräcklig med hänsyn till vad som krävs för att samebyn ska kunna ta ställning till vindkraftanläggningen. 3 Avtalets syfte Avtalets syfte är att snabbt och effektivt komma fram till en form för samverkan som kan leda till ett långsiktigt avtal. KAPITEL 2 10

11 4 Kommunikation Projektören ansvarar för mötesplaneringen. Planeringen av parternas möten ska göras i god tid så att parternas representanter har möjlighet att medverka. Här anges hur övrig kommunikation mellan parterna ska skötas, t.ex. med mail, brev eller telefon av t.ex. samebyns ordförande och projektörens namngivna representant. Parterna ska ha full möjlighet att informera varandra om sina respektive verksamheter. Frågorna om hur samråd genomförs och hur parterna når en god kommunikation är utförligt beskrivna i VindRens kap 1 Samråd. I avtalet kan skrivas fast att samebyns kontakt med vindkraftsbolaget sker med en utsedd namngiven representant som har mandat att föra samebyns talan och som sköter all kommunikation inom samebyn rörande avtalsfrågorna. 5 Dokumentation och protokoll Samrådsprocessen dokumenteras vid varje möte genom att projektören skriver protokoll som samebyn justerar. 6 Eventuell ersättning för arbetstid Det är lämpligt att parterna inledningsvis kommer överens om och i så fall hur ersättning ska utgå för samebyns arbetsinsats inom ramarna för samverkansavtalet. Vid fortsatt arbete för att utforma en konsekvensanalys behövs samebyns medverkan för att utforma en fullgod MKB. Här bör därför finnas en reglering om eventuell ersättning till samebyn/berörd renskötare för förlorad arbetsintäkt och eventuella omkostnader. Frågorna om ersättning kan preciseras eller beskrivas på annat sätt om parterna från början väljer en annan inriktning för ersättningsfrågorna i huvudavtalet. 7 Samebyns rådgivare Möjligheten för samebyn att ta hjälp av en i avtalet namngiven rådgivare kan behöva diskuteras inledningsvis innan avtalet upprättas. Avtalet kan i så fall precisera möjligheten för rådgivaren att medverka vid något/några av de möten som ingår i samverkansprocessen, liksom om eventuell ersättning för rådgivaren samt huruvida dennes ersättning och bedömda arbetsinsats ska vara godkänd av projektören. 11

12 Frågan om eventuell rådgivare kan preciseras eller beskrivas på annat sätt, bl.a. utifrån vad som läggs fast i huvudavtalet. 8 Huvudavtal Om projektet går vidare från projekteringsfas till anläggnings- och driftfas ska ett långsiktigt huvudavtal upprättas mellan parterna. 9 Sekretess Parterna bör vara överens om huruvida sekretess ska råda kring uppgifter som kommer fram under formerna för denna samverkan och i så fall om formerna för denna sekretess. Eftersom projektören ofta anlitar en konsult för olika utredningar är det viktigt att även denna omfattas av sekretessen. - Det här ska vi båda ha nytta av! KAPITEL 2 12

13 Huvudavtal Om projektet går vidare från projekteringsfas till anläggnings- och driftfas rekommenderas att ett långsiktigt huvudavtal upprättas mellan parterna. Huvudavtalet bör tecknas innan projektören fattar sitt investeringsbeslut. Däremot bör parterna börja skissa på huvudavtalet tidigare, t.ex. redan i samband med att ansökan lämnas in. Om avtal tecknas innan tillståndet vunnit laga kraft kan avtalet begränsas i omfattning till de aspekter som är relevanta vid det tillfället. Aspekter som t.ex. frågorna om bindande ersättning kan således utelämnas till dess det finns ett laga kraft vunnet tillstånd. Innan investeringsbeslut fattas om vindkraftanläggningen bör ett nytt huvudavtal som är mer konkret arbetas fram. Huvudavtalet ska gälla under hela anläggningens livstid, kanske under hela 30 år, och har därför stor betydelse för parterna. I huvudavtalet kommer parterna överens om hur samarbetsformerna ska se ut, hur ersättningsfrågor regleras, hur man förhåller sig till sekretess, hur man löser eventuella tvister mm. Nedan beskrivs ett förslag till innehåll i ett huvudavtal. 1 Grunduppgifter Inledningsvis beskrivs att vindkraftprojektören och samebyn (parterna) träffat följande avtal kring en vindkraftanläggning. Vindkraftanläggningen Vindkraftprojektören (projektören) Ange vindkraftprojektörens eventuella ombud Samebyn Ange samebyns eventuella ombud Avtalet kan beskriva att den vindkraftanläggning som projektören avser att uppföra ska bestå av maximalt ett visst antal vindkraftverk och att projektören för detta ändamål avser att ansöka om tillståndsprövning eller göra en anmälan enligt miljöbalken. Med vindkraftanläggningen, som den beskrivs i detta avtal, avses vindkraftverken med dess anläggningsytor, lokala vägnät och anslutande väg/vägar, vindmätningsmast/-er liksom planerad anslutningsledning, med angivande mellan vilka punkter denna ledning planeras. Med området som det beskrivs i detta avtal avses den yta som omger vind- 13

14 kraftanläggningen, t.ex. med hänvisning till en bifogad karta. I avtalet bör framgå att projektören även har ingått separat arrendeavtal med markägaren/markägarna till området som omfattas av vindkraftanläggningen. Tidplanen för genomförande av vindkraftanläggningen kan beskrivas som ungefärliga tidpunkter för; - Inlämnande av ansökan om tillstånd - Byggstart - Driftsättning - Avveckling 2 Avtalets mål, omfattning och tid Parternas mål med avtalet är samexistens. Avtalet reglerar samarbetsformerna mellan parterna från denna dag och till dess att vindkraftverken nedmonterats, dock längst under en period om xx år från det att det första vindkraftverket tagits i drift. Avtalet reglerar den ersättning som projektören ska utge till samebyn under avtalstiden enligt de förutsättningar som anges nedan. Om inte parterna särskilt överenskommer om annat, äger parterna rätt att vid avtalstidens slut förlänga eller omförhandla detta avtal. I det fall projektören väljer att avbryta projekteringen upphör avtalet att gälla. 3 Överlåtelse Här anges om projektören avser att äga vindkraftanläggningen under drifttiden eller om den avser att överlåta anläggningen till tredje man. Av avtalet bör framgå om projektören äger rätt att fritt överlåta samtliga eller delar av sina rättigheter och skyldigheter enligt detta avtal till tredje man under förutsättning att tredje man ikläder sig de överlåtna rättigheterna och skyldigheterna. Med skyldigheter menas att avtalet mellan samebyn och projektören ska godkännas av tredje man som tillika ska erkänna sina skyldigheter gentemot samebyn vid övertagandet. KAPITEL 2 14

15 4 Medgivande Här preciseras det medgivande som samebyn gör i och med tecknandet av avtalet. Medgivandet kan precisera att samebyn, som företräder sina medlemmar och tillvaratar medlemmarnas gemensamma intressen, i och med detta avtal inte har några invändningar mot att projektören uppför och driver vindkraftanläggningen inom området. Här kan också preciseras att samebyn frånfaller gentemot projektören samtliga krav på dels ytterligare ersättning och åtgärder än vad som anges i detta avtal, dels andra krav som har samband med projekteringen, uppförandet, driften eller framtida överlåtelse av vindkraftanläggningen. Lämpligtvis anges också att samebyn som organisation förbinder sig att inte motverka vare sig projektörens ansökan om erforderliga tillstånd, uppförandet och/eller driften av vindkraftanläggningen. Avtalet kan också precisera att projektören i och med detta avtal förklarar sig frånfalla samtliga krav på ersättning från samebyn i förhållande till eventuella skador som kan förorsakas till följd av renskötseln. 5 Samarbetsformer Parterna ska i god tid informera varandra i frågor som rör avtalsförhållandet. Avtalet bör ange att projektören förpliktar sig till att löpande informera samebyn om alla väsentliga förhållanden som rör uppförandet och driften av vindkraftanläggningen såsom tillståndsfrågorna, planeringen av byggnadsarbetena, väsentliga underhållsåtgärder, vinterväghållningen inom anläggningen. Här kan också preciseras att parterna under hela avtalstiden ska mötas regelbundet (antal gånger per år) såvida inte annat överenskommes. Det kan också preciseras med hur många dagars varsel extra insatt möte ska kunna hållas om en part påkallar behovet av det. Platsen för mötena kan anges, om inte annat överenskommes samt att vid möte parterna ska informera varandra om väsentliga frågor som rör området. Här bör också framgå att samebyn ska tillhandahålla sådan information och underlag som gör det möjligt för projektören att färdigställa en miljökonsekvensbeskrivning som har tillräcklig omfattning. Möten mellan parterna ska dokumenteras genom att projektören skriver protokoll som samebyn justerar. Avtalet bör också precisera på vilket sätt meddelanden mellan parterna ska 15

16 överlämnas, t.ex. att de ska vara skriftliga och sändas med bud, brev, fax eller e-post samt vilka adresser/mottagare som gäller för meddelanden. Under denna punkt kan också eventuellt preciseras vilka samarbetspartners, juridiska ombud, konsulter, huvud- och/eller underleverantörer som kan bli aktuella under avtalstiden. 6 Insatser och eventuell ekonomisk ersättning under uppbyggnadsfasen Här preciseras vilka insatser och om, och i så fall vilken ekonomisk ersättning som ska utgå till samebyn under anläggningens uppbyggnadsfas, från dagen då avtalet börjar gälla och fram till dess det första vindkraftverket tas i drift. Det kan röra sig om att projektören utger ekonomisk ersättning för samebyns medverkan vid möten med projektören liksom för samebyns andra arbetsinsatser med anledning av vindkraftanläggningen. Här bör därför således finnas en reglering om eventuell ersättning till samebyn/ berörd renskötare för förlorad arbetsintäkt och eventuella omkostnader. Avtalet kan också precisera hur ersättningen utbetalas. Här kan också preciseras eventuella särskilda insatser som ska göras och bekostas av projektören under uppbyggnadsfasen i form av t.ex. stödfodring, stängsel/hagar, anläggningsuppehåll under känsliga perioder etc. Även om olika anpassningsåtgärder blir inskrivna i det civilrättsliga avtalet mellan parterna är det samtidigt mycket viktigt att de också framgår av MKBn så att tillståndsmyndigheten ska kunna handlägga ärendet. Det är med andra ord viktigt att anpassningsåtgärder inte göms undan i avtalet. 7 Insatser och ekonomisk ersättning under driftfasen Under förutsättning att vindkraftanläggningen uppförs, tas i drift och förväntas ha negativ inverkan på rennäringen ska vindkraftprojektören bekosta insatser och utge ersättning till samebyn. Avtalet bör ange att detta utgör full och slutlig ersättning till samebyn med anledning av vindkraftanläggningen. Här preciseras därför eventuella särskilda insatser som ska göras och/eller bekostas av projektören under driftfasen i form av t.ex. stödfodring, stängsel/ hagar, merarbeten etc. Här preciseras också vilken ekonomisk ersättning som projektören utger till samebyn under driftfasen, från det att det första vindkraftverket tas i drift. Avtalet kan också precisera hur ersättningen utbetalas. KAPITEL 2 16

17 Denna del av avtalet kan också behandla frågan om hur parterna ska hantera eventuella oförutsedda konsekvenser och händelser samt hur parterna kan göra vid uppföljning av vidtagna anpassningsåtgäder (åtgärdernas funktion och om det finns andra åtgärder som bedöms som mer relevanta). Det som anges under denna punkt kan givetvis preciseras eller beskrivas på annat sätt, t.ex. om parterna från början väljer en annan inriktning för ersättningsfrågorna. 8 Arbetstillfällen mm Här kan preciseras om och i så fall formerna för samebyns möjligheter att erbjudas arbetstillfällen inom vindkraftanläggningen liksom formerna för eventuella affärsmöjligheter för samebyn. Denna punkt utgår om frågorna inte är aktuella. 9 Delägarskap Här kan preciseras om och i så fall formerna för samebyns möjligheter att bli delägare i anläggningen. Denna punkt utgår om frågan inte är aktuell. 10 Sekretess Här preciseras att parterna förbinder sig om sekretess kring uppgifter som kommer fram under formerna för detta avtal och som inte ska presenteras i offentliga handlingar. Eftersom projektören ofta anlitar en konsult för olika utredningar är det viktigt att även denna omfattas av sekretessen. 11 Övrigt Här regleras några viktiga förutsättningar för avtalet, bl.a. att avtalet utgör parternas fullständiga reglering av alla frågor som avtalet berör och att alla skriftliga eller muntliga åtaganden och utfästelser mellan parterna som föregått avtalet ersätts av innehållet i detta avtal. En annan aspekt som kan beskrivas här är att ändringar och tillägg till detta avtal ska ske skriftligen och vara undertecknade av behöriga representanter för parterna. Avtalet kan här också precisera att i det fall någon bestämmelse i detta avtal eller del därav befinns vara ogiltig, ska detta inte innebära att avtalet i dess helhet är ogiltigt. I den mån ogiltigheten väsentligen påverkar parts utbyte av eller 17

18 prestation enligt avtalet ska skälig jämkning i avtalet ske. 12 Tvistefrågor Det är lämpligt att ange att tvist angående villkoren i detta avtal ska avgöras av svensk domstol. KAPITEL 2 18

19 Om du vill veta mer? Lagstiftning Miljöbalken 9 kap Tips på rapporter Bengtsson, B Samerätt, en översikt. 19

20