Er överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L

Transkript

1 1(6) Gabna sameby Box Kiruna Er överklagan av Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommuns beslut den 15 april 2010, dnr L Beslut bifaller överklagandet och upphäver det överklagade beslutet. Redogörelse för ärendet Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun, nedan nämnden, beslutade den 15 april 2010 att lämna positivt förhandsbesked till Björkliden Fjällby AB inför uppförandet av stolslift på fastigheten Jukkasjärvi kronoöverloppsmark 1:1, Kiruna kommun. Nämnden motiverade sitt beslut med i huvudsak följande. För det aktuella området gäller Kiruna kommuns översiktsplan och den fördjupade översiktsplanen för Björkliden. Enligt denna är området avsatt för skidbackar med liftar. I detta fall måste en avvägning göras mellan två riksintressen, rennäringen respektive det rörliga friluftslivet, i samma område. En utökning med en lift i anslutning till befintliga liftar på ett redan etablerat fritids- och rekreationsområde kan inte medföra sådana betydande olägenheter för rennäringen att nämnden därmed meddelar ett negativt förhandsbesked. Det bör dock vara möjligt att genom dialog kunna samverka i varandras närhet. Ni har överklagat beslutet och anfört i huvudsak följande. Området från Abisko via Gorsavåggi med avgränsning Europaväg 10 och järnvägen har alltid utgjort väl fungerande sommarbetesland med riklig förekomst av örter och annan näringsrik växtlighet. Gabna har inom detta område ett rengärde försett med s k fångstarmar. Hagen används under sensommartid som kalvmärkningshage och vid slakt. I Abisko finns en linbana upp på berget Nuolja. Under de senaste åren har en ökning av turister som tar denna väg upp på Nuolja skett. Denna turism söker sig västerut på höjderna och viker av under sin vandring antingen mot Gorsavåggi eller mot Björkliden för vidare transport till Abisko. Denna ansamling av fotvandrare på de högre platåerna stör betesron för betande renar och styr renarna i oönskad riktning. Det kan ibland hända att renarna lämnar området när stora grupper av vandrare färdas genom området. En ny stolslift upp på berget Gohpascorru skulle medföra att ytterligare vandrande turister med POSTADRESS LULEÅ BESÖKSADRESS Stationsgatan 5 TELEFON TELEFAX E-POST norrbotten@lansstyrelsen.se INTERNET

2 2(6) lätthet kan nå området. Detta kommer i ännu högre grad påverka renskötseln i hela området. Sammantaget kommer vandringsturismen i Nuolja, en ny stolslift i Björkliden och Låktatjåkkaanläggningen innebära stor påfrestningar för rennäringen. Den nya projekterade linbanan upp till toppen av Gohpascorru måste ses som en del i Björkliden Fjällby AB:s verksamhet och inte som en isolerad verksamhet. Det är märkligt att Kiruna kommun inte har inhämtat yttrande från länsstyrelsens rennäringsenhet. har berett Björkliden Fjällby AB möjlighet att yttra sig med anledning av överklagandet. Björkliden Fjällby AB har i huvudsak anfört följande. För turistnäringens överlevnad och därmed även Björklidens Fjällby AB:s överlevnad är en utbyggd turistnäring av central betydelse. Björkliden har idag Sveriges längsta släplift, 1,7, km, tyvärr är detta inte något som kan marknadsföras, tvärtom avskräcker detta skidåkare i allmänhet och snowboardåkare i synnerhet. Nyinvestringar i skidliftar kan därför inte ske i ytterligare släpliftar. Ett byggande av stolsliften kan inte betraktas som ett utökande av området då den till övervägande del går inom redan ianspråktaget skidområde med befintliga liftar. Liften är inte planerad att gå till toppen av Gohpascorru, utan stannar nedanför, den planerade liften slutar i princip bredvid befintliga liftar. Det är av yttersta vikt för Björkliden Fjällby AB att naturen och rennäringen runtomkring behålls så att karaktären även ur ett rent turistiskt perspektiv behålls. Det viktigaste marknadsföringsargumentet för Björklidens Fjällby AB är "Europas sista vildmark". Gabna sameby har med anledning av Björklidens Fjällby AB:s yttrande beretts tillfälle att yttra sig och anfört i huvudsak följande. För Gabna sameby är inte området någon vildmark utan en arbetsplats för rennäringsutövarna. Att uppföra en linbana in i den sista vildmarken utgör ett hot mot "Europas sista vildmark" och strider även mot det av länsstyrelsen antagna miljömålet "Storslagen fjällmiljö". Den nya linbanan kommer att innebära att turisttillströmningen till "den sista vildmarken" ökar. Detta innebär att miljömålet "Storslagen fjällmiljö" omöjligen kan uppnås. Turisttillströmningen till Gabnas renbetesmarker innebär stora påfrestningar för renskötseln i området och de närliggande områdena. Detta kan innebära en avsevärd olägenhet för rennäringen. Det nuvarande släpliftsystemet i Björkliden förhindrar viss del av barmarksturismens utbredning i fjällen, till gagn för samebyns renskötsel i området. Motivering Den 2 maj 2011 trädde en ny plan- och bygglag (2010:900) i kraft och den äldre planoch bygglagen (1987:10) upphörde att gälla. Av övergångsbestämmelserna till den nya lagen framgår att äldre föreskrifter ska gälla för mål och ärenden som påbörjats före den 2 maj 2011 till dess målet eller ärendet är slutligt avgjort, varför äldre plan- och bygglagen (1987:10), nedan PBL, är tillämplig i detta ärende. Av 8 kap 34 PBL, framgår att byggnadsnämnden på ansökan ska ge förhandsbesked huruvida en åtgärd som kräver bygglov kan tillåtas på den avsedda platsen. Meddelas det sökta tillståndet får bestämmas de villkor som behövs. Tillståndet är bindande vid prövning av ansökan om bygglov som görs inom två år från dagen för beslutet.

3 3(6) Av förarbetena till bestämmelsen framgår att prövningen i första hand ska omfatta markens lämplighet for den avsedda åtgärden. För att ett positivt förhandsbesked ska kunna meddelas måste det finnas förutsättningar för att senare bevilja bygglov för åtgärden (prop 1985/86:1 s ). I detta ärendet är det därmed i första hand bestämmelserna i 2 kap PBL som är tillämpliga vid prövningen. Allmänna intressen enligt 2 kap PBL Av 2 kap l PBL framgår att mark- och vattenområden ska användas för det eller de ändamål för vilka områdena är mest lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Vid planläggning och i ärenden om bygglov och förhandsbesked ska bestämmelserna i 3-4 kap miljöbalken (1998:808), MB, tillämpas. Av handlingarna i ärendet framgår att ansökan avser nybyggnad av stolslift. Det är i första hand kommunen som ansvarar för utvecklingen av bebyggelse inom den egna kommunen. Riktlinjerna för denna utveckling framgår av kommunens översiktsplan, översiktsplanen är endast vägledande och därför inte bindande. Den utgör dock ett viktigt underlag vid prövningen i ärenden om bygglov och förhandsbesked och vid den avvägning mellan allmänna och enskilda intressen som ska ske vid en sådan prövning. Det aktuella området är inte detaljplanelagt. Kiruna kommuns översiktsplan från år 2002 och fördjupad översiktplan för Björkliden från år 1980 gäller. Av dessa framgår att området är avsett för bebyggelse, skidbackar och rörligt friluftsliv. Fastigheten är så kallad kronoöverloppsmark. Renskötselrätten är mer omfattande på kronomark inom renskötselområdet än på annan mark enligt nu gällande lag. Grundläggande bestämmelser för hushållning med mark- och vattenområden enligt 3 kap miljöbalken Det aktuella området är utpekat som riksintresse för rennäringen i beslut av Jordbruksverket den 15 december Av 3 kap 5 MB framgår att ett område av riksintresse för rennäringen ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande. Bestämmelsen infördes i dåvarande lag (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m., nedan NRL, och har därefter överförts till miljöbalken. I förarbetena till NRL (prop 1985/86:3 s 161) anges att skyddet för rennäringen syftar till att bibehålla förutsättningarna för näringen genom att ge de viktigaste områdena inom varje sameby ett särskilt skydd. Betydelsen av olika markområden inom renskötselområdet varierar starkt. Skyddet ska ta sikte på sådana områden som det med hänsyn till skilda led i rennäringens utövande i olika samebyar är särskilt angeläget att skydda. Sådana områden kan omfatta t.ex. flyttningsleder, kalvningsland samt vissa områden med särskilt goda betesförhållanden. Det bör observeras att även förhållandevis begränsade åtgärder kan avsevärt försvåra renskötseln. Vad gäller begreppet "påtagligt" försvåra omfattar detta endast sådana åtgärder som kan ha en bestående negativ inverkan eller tillfälligt kan ha mycket stor negativ inverkan på det aktuella intresset (prop 1986/86:3 s 155). Området är även utpekat som riksintresse för friluftslivet och naturvården.

4 4(6) Av praxis framgår att "påtagligt" i sammanhanget ska förstås på så vis att det krävs viss konkretion, det vill säga ett relativt nära samband mellan den aktuella åtgärden och en omfattning av viss betydelse (se RÅ 2010 not 6). När det gäller tillåtlighet av en skidlift i ett redan etablerat skidliftsystem konstaterade kammarrätten i Sundsvall (dom i mål , meddelad den 11 mars 2009) att störd betesro, förlust av vinterbete och att områdets betydelse som trivselområde för renarna skulle påverkas inte innebar att rennäringens bedrivande påtagligt skulle komma att försvåras genom ett beviljat bygglov. Kammarrätten tog i beaktande att det fanns mildrande effekter, bland annat att skidbacken med lift endast skulle tas i anspråk en viss del av året, att det var frågan om en mindre utökning i förhållande till en befintlig anläggning och vidare att bygglovet förenats med vissa villkor. I det tidigare nämnda regeringsrättsavgörandet (RÅ 2010 not 6) fann Regeringsrätten att byggandet av en vildmarkscamp och uthyrningsstugor på en flyttled inom område med riksintresse för rennäringen inte ansetts påtagligt försvåra rennäringens bedrivande. I bedömningen vägdes in att det i målet inte var visat att byggnaderna kunde sättas i samband med den eventuella störning för renskötseln som skulle kunna uppkomma på grund av skotertrafik och andra mänskliga aktiviteter samt att åtskilliga aktiviteter av liknande slag redan fanns i området. Fastigheterna i ovan nämnda avgöranden var inte så kallad kronomark. Beträffande kronoöverloppsmark har Regeringsrätten i ett avgörande från år 2004 (RÅ 2004 not 210) fastställt s i Västerbottens län beslut att upphäva ett beviljat bygglov för en fiskekoja. konstaterade att markupplåtelse bör ske restriktivt och att prövningen av bygglovsfrågan och markupplåtelse bör ske på liknande grunder. Då det allmänna intresset att bevara viktiga förutsättningar för rennäringen samt att långsiktigt kunna bevara fjällområdenas karaktär vägde tyngre än den enskilde intresse av åtgärden upphävde länsstyrelsen bygglovet. Särskilda bestämmelser för hushållning med mark och vatten för vissa områden i landet enligt 4 kap miljöbalken Den planerade byggnationen kommer till viss del att sträcka sig in i så kallat obrutet fjällområde enligt 4 kap 5 MB där endast anläggningar som behövs för rennäringen, den bofasta befolkningen, den vetenskapliga forskningen eller det rörliga friluftslivet får komma till stånd. Andra anläggningar inom områdena får komma till stånd endast om det kan ske utan att områdenas karaktär påverkas. Av förarbetena (prop 1985/86:3 s 184) till bestämmelsen framgår att med anläggningar som behövs för det rörliga friluftslivet avses i första hand enkla övernattningsstugor och raststugor som är avsedda att nyttjas i samband med skidturer, fotvandringar och fiske. s bedömning har att bedöma markens lämplighet för åtgärden. Då området för den föreslagna åtgärden utgör område av riksintresse för rennäringen har länsstyrelsen att ta ställning till om den föreslagna åtgärden påtagligen kommer att försvåra rennäringens bedrivande.

5 5(6) Av handlingarna i ärendet framgår att den planerade stolsliften avses sluta ungefär 200 meter från ett rengärde som används under sensommaren som kalvmärkningshage och till slakt. Angränsande områden används som betesmarker under sommaren. bedömer att om den nu aktuella åtgärden tillåts kommer, till skillnad från de äldre liftanläggningarna, tillgängligheten till området runt rengärden öka under barmarksperioden. Den planerade sträckningen av skidliften innebär dessutom att skidliften mest troligt kommer att höras, och synas, från arbetshågen. Därigenom kommer rennäringens verksamhet, då främst det arbete som utförs inom rengärdet under sommarperioden att påverkas. Vidare innebär den föreslagna ökade tillgängligheten till området i stort att rennäringens övriga verksamhet, då främst sommarbetet, kommer att påverkas. Området är i dagsläget exploaterat och används för skidåkning på vintern och för vandring på våren, sommaren och hösten. har att ta ställning till om en påverkan av det slag som nu är aktuellt innebär en bestående negativ inverkan på det aktuella intresset eller tillfälligt kan ha mycket stor negativ inverkan på detta. Den anläggning som kommer att påverkas mest av störningarna från skidliften är en arbetshage som används vid kalvmärkning och vid slakt. För renskötselföretagen är märkningen viktig, eftersom det är i och med den som renägarens kapital av livrenar byggs upp. Med beaktande av detta samt den störning som en ökning av sommarturismen och ökad tillgänglighet till området medför och då det saknas mildrande effekter i förhållande till rennäringen, t.ex. villkor för åtgärden, eller en begränsning av tiden för användandet (jämför Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål , meddelad den 11 mars 2009) anser länsstyrelsen att en stolslift direkt och indirekt medför en bestående negativ inverkan på rennäringens bedrivande. Området ska därför skyddas från åtgärden eftersom den påtagligt kan försvåra rennäringens bedrivande i området. Sammanfattningsvis bedömer länsstyrelsen att de allmänna intressena av att skydda rennäringen väger tyngre än Björkliden Fjällby AB:s intresse av att bygga stolsliften, förutsättningar saknas därmed för att meddela ett positivt förhandsbesked för åtgärden. bifaller överklagandet och upphäver det av nämnden meddelade förhandsbeskedet. Upplysning Ett beslut ska enligt 20 förvaltningslagen (1986:223) innehålla de skäl som har bestämt utgången i ärendet. Endast i vissa i lagrummet närmare angivna undantagssituationer får skälen utelämnas helt eller delvis. Ett grundläggande krav är att myndigheterna i sina beslut anger vilka författningsregler som de grundar sina avgöranden på. Det räcker inte att som motivering endast återge tillämpliga bestämmelser. Den egentliga motiveringen, slutsatsen, ska utgöras av en redovisning av beslutsmyndighetens bedömning av betydelsefulla fakta i det enskilda fallet med utgångspunkt från rättsläget. Det ska med andra ord gå att utläsa av beslutet vad som i det enskilda fallet varit avgörande för utgången.

6 6(6) har i aktuellt ärende bedömt att bristerna inte är av sådan art att ärendet ska återförvisas till nämnden för nytt beslut men vill ändock erinra om den motiveringsskyldighet som följer av förvaltningslagens 20. Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Umeå tingsrätt. I bilagan finns närmare upplysningar om hur detta görs. Deltagande i beslutet Beslut i detta ärende har fattats av tf chefsjuristen Hans Landberg efter föredragning av tf länsassessorn Moa Grahn. I handläggningen av ärendet har även planarkitekten Inger Krekula, plan- och bostadsenheten samt enhetschefen Erik Gustavsson, naturresurs- och rennäringsenheten, deltagit. '. lans Landborg Moa Grahn Bilaga: Hur man överklagar Kopia till: Björkliden Fjällby AB, Björklidenvägen 70, Björkliden, Delgivningskvitto Miljö- och byggnämnden i Kiruna kommun Siren

7 Bilaga HUR MAN ÖVERKLAGAR Om Ni vill överklaga länsstyrelsens beslut ska Ni skriva till Mark- och miljödomstolen. Ni ska skicka eller lämna in Ert överklagande till i s län, LULEÅ För att Ert överklagande ska kunna prövas måste överklagandet ha kommit in till länsstyrelsen inom tre veckor från den dag Ni fick del av beslutet. skickar därefter överklagandet till Mark- och miljödomstolen. Ni ska i Ert överklagande ange * vilket beslut Ni överklagar (ärendets diarienummer och beslutsdag), * hur Ni vill att beslutet ska ändras och varför, * Ert namn, postadress och telefonnummer. Ni ska underteckna Ert överklagande. Om Ni anlitar ombud kan istället ombudet underteckna överklagandet. I så fall ska fullmakt bifogas. Om Ni behöver ytterligare upplysningar om hur man överklagar kan Ni vända Er till länsstyrelsen, telefon