Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker
|
|
- Bernt Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Anna Skarin, SLU Christian Nellemann, UNEP Per Sandström, SLU Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen Jönköpings län (fd SLU)
2 Disposition Rumslig och temporal skala (spacetime) Domesticerad ren Malå-studien Spillningsinventering GPS-data Uppföljning och åtgärder?
3 Regionala vs lokala effekter
4 Regionala vs lokala effekter Renen rör sig över stora områden Flyttar mellan olika betesområden inom och mellan säsonger Om djuren väljer bort ett betesområde under en säsong eller period får det stora följdeffekter Positiva eller negativa lokala effekter i princip obetydliga om renen redan valt bort ett område pga. störningar.
5 Lång- vs korttidsstudier Resultat från studier av djurs respons på mänsklig aktivtet måste användas på rätt sätt I förvaltning. Ofta korta studier som ger information om hur man ska förvalta populationerna i ett längre perspektiv. (Bejder et al. 2009) Tabell efter Vistnes och Nellemann 2008 Skala som studerats Lokala eller korttidsstudier (< 2 km) Regional eller långtidsstudier (> 2 km) Positiv effekt Resultat Ingen effekt Negativ effekt
6 Renens beteende Renar i renskötseln har samma beteende som vilda renar undviker mänsklig aktivitet och infrastruktur på samma sätt (1-12 km) Mer infrastruktur större effekt (längre avstånd) Domesticeringsprocessen Djur som tyr sig till hjorden Tagit bort aggressivt beteende Hjordlevande beroende av varandra ökar känsligheten för störningar
7 Malå-studien
8 Studieområde Malå Sameby, sommarbetesområde i skogen Jokkmokksliden (10 verk) och Storlidens (8 verk) vindkraftparker Byggstart juni 2010 Full drift nov 2011 Vindvalsprojektet
9 Datainsamling Före och under byggnation Lokal och regional skala Spillningsinventering Slutet av maj varje år Rensade ytor GPS-data från 9-16 vajor
10 Spillningsinventering
11 Illustration av en inventeringsyta 2,18 m Storlek= 15 m 2
12 Studieområde spillningsinventering
13 Medelantal av spillningshögar per yta
14 Skattning av spillningstäthet Relationen mellan antal spillningshögar och olika omvärldsfaktorer (bla avstånd till infrastruktur, topografi och skogens höjd), kan användas för att geografiskt förutsäga hur renspillningens fördelning i landskapet ser ut generellt.
15 Regionalt
16 Std. Estimate Error Std. Estimate Error Pr(> z ) Pr(> z ) (Intercept) Conifer Young forest Conifer Young forest Clear cut Forest height Ruggedness New power line (Intercept) Std, Estimate Error -10,406 2,560 0,000-1,525 0,660 0,021 Conifer 2,424 0,679 0,000 Young forest 1,903 0,721 0,008 Clear cut 1,783 0,939 0,058-0,098 0,041 0,017 0,022 0, , ,634 0,002 (Intercept) South east slope Forest height Pr(> z ) Elevation Slope Ruggedness Power line New power line 0,032 2,802 0,980 0,004 Power line -1,602 1,160 0,167 New road -1,252 0,650 0,054 Small roads -0,898 0,652 0,169
17 Resultat spillningsdata (regionalt) Minskat användningen av området Renarna undviker områden nära ny kraftledn 2010 Men föredrar densamma 2011, dock mindre ren totalt sett! Renarna undviker nya vägar 2011 Renarna undviker befintliga kraftledningar Vistas gärna i skogsområden, undviker öppna områden
18 Lokalt
19 Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) Clear cut Dens of small roads 1km Distance to power line Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) North west slope Conifer forest Elevation Ruggedness Big road density 1km Dens new roads 1km Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) South east slope Slope (degrees) Dens of small roads 1km Distance to power line
20 Avst ny kraftledn
21 Resultat spillningsdata (lokalt) Undviker de nya kraftledningarna (Jokkmokksliden) Undviker områden nära nya vägar (Storliden) Föredrar områden nära nya vägar (Jokkmokksliden) Föredrar område nära större väg Storliden - nära flyttled Renarna undviker befintliga kraftledningar
22 Slutsats spillningsdata Använder området mindre än tidigare. Redan innan byggnation har renarna undvikit kraftledningsgator, utbyggnaden tillför ytterligare infrastruktur som försvårar det för renarna att använda området. Naturliga faktorer, som väderstreck och vegetationstyp, har betydelse för vilka områden renarna väljer.
23 GPS-data
24 Renens hemområden Skattning av individuella hemområden Regionalt - Hur är hemområdena fördelade inom studieområdet? Vandringsvägar mellan olika betesområden centralt för att kunna nyttja betesområdet
25
26 GPS-data ger hemområden.. Lokalt - Hur använder renarna hemområdet? Inom hemområdet skattas vilka områden som är viktiga resp mindre viktiga detta relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen
27 och steglängd Utifrån GPS-data kan man räkna ut renens steglängd, dvs avståndet mellan två GPS-punkter. Steglängden kan relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen
28 Positivt (+) eller negativt (-) värde för regressionsvärdena från modellerna som användes för att skatta renens avtrendade steglängd och hemområdesanvändning i relation till de olika habitatvariablerna. FÖRE FÖRE UNDER
29 Effekt av densitet av ny infratruktur, testade därför olika bufferzoner. Bufferzon på 3500 m under kalvningen
30 Resultat GPS Bufferzon med upp till 3.5 km under kalvning Lägre hastighet i närheten av nya kraftledningar, ännu ej driftsatta Undviker större vägar Vind och temperatur (insekter) har större betydelse under högsommaren Tex kan kraftledningsgator användas under högsommar Undviker områden med hög skog strategi för att undvika predation
31 Före Före Under konstruktionsfas
32 Slutsatser spillning och GPS Totalt sett färre antal djur som använt området Läget av infrastrukturen i terrängen avgör hur renarna använder området Renarna undviker ny infrastruktur med upp till 3.5 km De renar som trots allt väljer att vistas i närheten av kraftledningarna 2011 verkar inte störas av dom vilket kan bero på att de delvis inte var driftsatta Renarna använder skogsbilvägar och ibland kraftledningsgator under högsommar - insekter Större befintliga vägar undviks av renarna
33 Uppföljning och åtgärder? Kontrollprogram Regionalt (och lokalt)! Relevant tidsskala Start före byggnation Renskötare+GPS+Spil lning+kunskap om analyser Utfodring av renar ingen lösning på lång sikt! Dyrt Smittorisker
34 Kontaktuppgifter:
35 Effekt av befintlig kraftledning 2009 spillning Bufferzon runt 40kV kraftledning om ca 1500 m under 2009
36 Effekt av ny kraftledning 2010 spillning Eventuellt en bufferzon vid 3000 m Tydlig effekt av denistet av ny kraftledning samma resultat som för GPSdata
nattflyttning vid Utgrundens havsbaserade vindkraftpark Faluprojektet Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby
Småfåglars Renar och sjöfåglars vindkraft Studie från anläggningen av två nattflyttning vid Utgrundens vindkraftparker i Malå sameby havsbaserade vindkraftpark AnnA SkARin Anna Skarin, Christian Nellemann,
Läs merRenar och Vindkraft. Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby NATURVÅRDSVERKET
Renar och Vindkraft Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby av NATURVÅRDSVERKET Förord Det finns ett stort behov av kunskap om hur vindkraft påverkar människor och landskap, marina
Läs merSammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet
Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet Anna Skarin Institutionen för husdjurens utfodring och vård Rapport 282 Sveriges
Läs merSpillningsinventering
Spillningsinventering En metodbeskrivning av datainsamling och analys för att studera renens habitatval i relation till vindkraftutbyggnader ANNA SKARIN OCH MARIA HÖRNELL-WILLE BRAND rapport 6459 November
Läs merRenar och vindkraft II - Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel
Renar och vindkraft II - Vindkraft i drift och effekter på renar och renskötsel Anna Skarin, Per Sandström, Moudud Alam, Yann Buhot & Christian Nellemann Institutionen för husdjurens utfodring och vård
Läs merDelrapport GPS-renar i Jovnevaerie sameby. Januari 2014 till Mars 2015
Delrapport GPS-renar i Jovnevaerie sameby Januari 2014 till Mars 2015 Wiebke Neumann, Holger Dettki, Fredrik Stenbacka, Eric Andersson, Kjell-Ove Klemensson, Göran Ericsson Sveriges Lantbruksuniversitet
Läs merMetod-PM Ren som indikatorart för GI
Metod-PM Ren som indikatorart för GI Ren som indikatorart för GI Projekt: Metod-PM Ren som indikatorart för GI Beställare: Naturvårdsverket och Länsstyrelsen i Norrbotten Projektgrupp: Mattias Bovin, Metria
Läs merSpillningsinvetering av älg
Spillningsinvetering av älg Älgförvaltning FO Natur Version 2016-04-07 Basmetod för inventering av älg Avskjutningsstatistik, Älgobs, Spillningsinventering och kalvslaktvikter är de inventeringsmetoder
Läs merInstruktion extra inventering varg vintern
Viltskadecenter. INSTRUKTION LÄNSSTYRELSERNA 2017-10-16 Även i år ska länsstyrelserna och Svenska Jägareförbundet tillsammans göra en extra insats i samband med den årliga vinterinventeringen av varg.
Läs merSpillningsinventering av älg i Västra Götalands län
Spillningsinventering av älg i Västra Götalands län Ett sammarbete mellan Länsstyrelsen Västra Götalands län, Svenska Jägareförbundet, förvaltningsgrupperna och berörda jägare. Uppdaterad 2013-07-17 Fördelar
Läs merMänsklig påverkan Landskap/fotomontage Ljud Skugga Säkerhet
Välkomna Utformning Lokalisering och placering Vindförutsättningar Vindkraftverk Fundament, väg och elnät Områdesbeskrivning Naturområden Djur och växter Inventeringar Kultur Mänsklig påverkan Landskap/fotomontage
Läs merSpillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar. G Glöersen, H Johansson
Spillningsinventering ett sätt att skatta tätheten av lokala klövviltstammar Älgobs ( varje år ) + spillningsinventering ( vart annat år ) ger bättre underlag än flyginventering ( vart 5:e år? ) Många
Läs merVindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes
Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur en syntes Jan Olof Helldin Jens Jung Wiebke Neumann Mattias Olsson Anna Skarin Fredrik Widemo (Jonas Kindberg) (Niklas Lindberg) Vindkraftsutredningen 1999:
Läs merResultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015
Resultat spillningsinventering av älg inom Inre Mälarens ÄFO 2015 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra metoder
Läs merVindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27. Naturvårdsverket Alexandra Norén
Vindkraftdialogen i Stockholm 2011-10-27 Naturvårdsverket Alexandra Norén Syntesstudier 2009-2012 sammanfattar och generaliserar tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Södertälje ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Sigtuna ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till andra
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2016 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merBILAGA 5 LIITE 5. Fotomontage och synlighetsanalys Valokuvasovitteet ja näkymäanalyysi
BILAGA 5 LIITE 5 Fotomontage och synlighetsanalys Valokuvasovitteet ja näkymäanalyysi S U U N N IT T EL U JA T EK N IIK K A SVEVIND OY AB Sandbacka vindkraftpark, Vörå & Nykarleby FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA
Läs merVindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan
Vindenergi och Rennäring i samverkan Hur påverkas rennäringen? Resultat från forskningen och uppföljningsstudier. Erfarenheter från samebyar och projektörer. Projektstart Samråd Överenskommelse MKB Bygge
Läs merFÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN
Umeå 2005-05-17 FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Delrapport märkning Nordmaling 2004/2005 Rapporten och ytterligare information återfinns på http://www-moosetrack.slu.se.
Läs merNötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara
Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara Disposition Två försök där raser jämförs avseende betesbeteende Studie 1. Kvigor av raserna väneko och charolais på frodig
Läs merSkattning av älg via spillningsräkning i Norn
Skattning av älg via spillningsräkning i Norn Foto: Jonas Lemel September 2006 Arbetet är beställt av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 16-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merUnderlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun
Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...
Läs merFÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN. Delrapport märkning Åsele 2003/2004
FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Delrapport märkning Åsele 2003/2004 Göran Ericsson, Holger Dettki, Lars Edenius, John Ball & Eric Andersson Arbetsrapport
Läs merÄlgmöte 23 januari. 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix. Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam vill vi ha?
Älgmöte 23 januari 18,30 Presentation 18,31 Information om Älgmärkningen Haparanda/ Kalix (Wiebke Neumann SLU) Projektet Älgen 19,30 Älgjakten 2017 (Sven Forsberg ÄFG 5) Obsen Avskjutningen Vilken Älgstam
Läs merAnsökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby
Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar
Läs merPM Landskapsbild Linjekoncession Edshultshall. Medverkande. Utredare och text: Fotomontage/GIS: 2 WSP Environmental
Medverkande WSP Environmental Uppdragsansvarig: Utredare och text: Fotomontage/GIS: Figurer & illustrationer: Göteborg WSP, om inget annat anges @WSPGroup.se 2 WSP Environmental INLEDNING Föreliggande
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Mälaröarna ÄFO 2017 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merFörstudie för vindkraft i Malå
Förstudie för vindkraft i Malå Storliden, Hemliden, Tallberget och Jokkmokksliden i Malå kommun Upprättad av: Fredrik Öhrvall, Skellefteå Kraft, 2007-05-22 Uppdaterad av Tommy Schröder Andersen, Skellefteå
Läs merNy 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn
Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1
Läs merSkattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008
Skattning av älg via spillningsräkning i Västernärkes Viltförvaltningsområde 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 9-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se
Läs merÅrsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad
Årsrapport GPS-rådjur på Öland 2014/2015; Rörelse, reproduktion och överlevnad Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Lars Edenius, Jonas Malmsten A, Kent Nilsson, Fredrik Stenbacka, Jon Arnemo B, Navinder Singh,
Läs merSLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen
SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,
Läs merSärskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg. DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009
Särskild sammanställning för Verksamheter vid Trafikplats Rosersberg DNR BTN 2007/0931-214:R 14 april 2009 Planförslaget Detaljplanen omfattar två områden, ett större väster om Norrsundavägen (väg 859)
Läs merElanslutning Inom parkområdet: Markförlagda kablar Längs väg Anslutning till regionala elnätet Utreds
Transporter till vindparken Stora/långa/tunga transporter: Rotorblad upp till 60 m långa Maskinhus upp emot 100 ton Torndelar över 4 m diameter Transport från hamn på allmänna vägar med följebil Nära till
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Vallentuna Närtuna ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merSpillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde
Spillningsinventering av älg i Gävle-Dala Viltvårdsområde Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Sveaskog Gävle-Dala Viltvårdsområde Rapport 16-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se
Läs merBeslut om skyddsjakt efter varg i Västerbottens län
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Skog, Mimmi Tel: 010-698 1771 mimmi.skog @naturvardsverket.se BESLUT 2014-03-27 Ärendenr: NV-02396-14 Malå skogssameby Brunträsk 4 930 70 Malå Beslut om skyddsjakt
Läs merMagnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad
PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad 2016-03-17 PM Magnetfältsberäkning för femte stadsdelen inom Arlandastad KUND Arlandastad Holding AB KONSULT WSP Systems Box 71 581 02 Linköping
Läs merÄlghemområden, förvaltningsområden och inventering
Älghemområden, förvaltningsområden och inventering Johan Månsson SLU i samarbete med Henrik Andrén & Göran Ericsson Inst. För Vilt, Fisk & Miljö Hur stora är Älgskötselområdena idag? 49 000 ha (93) Norrland
Läs merVill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept!
Vill du lära dig av andras erfarenheter? Bli adept! Vill du dela med dig av din kunskap? Bli mentor! Coachning och mentorskapsprogram inom rennäringen en modell för kunskapsöverföring mellan generationer.
Läs merEn rät linje ett enkelt samband. En rät linje + slumpbrus. Observationspar (X i,y i ) MSG Staffan Nilsson, Chalmers 1.
En rät linje ett enkelt samband Y β 1 Lutning (slope) β 0 Skärning (intercept) 1 Y= β 0 + β 1 X X En rät linje + slumpbrus Y Y= β 0 + β 1 X + brus brus ~ N(0,σ) X Observationspar (X i,y i ) Y Ökar/minskar
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Skärgården ÄFO 2019 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ till
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Södra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merHandling. Dokument: 2014-0038-l.pdf; 2014-0038-l.pdf; 2014-0038-l.pdf; 2014-0038-l.pdf; 2014-0038-l.pdf
Handling 2014-01-20 Diarienr: 2014-0038 Löpnr: 1 ObjektID: 7522 Datum: 2014-01-17 1UM: I Status: J Sammanträde: Referensnr: Sökbegrepp Namn Adress Ort Telefon Korpfjället Korpfjället Vind AB Box 2299 103
Läs merMetodik för skattning av skogliga variabler
Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel
Läs merResultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018
Resultat spillningsinventering av älg och rådjur inom Norrtälje Norra ÄFO 2018 Spillningsinventering är en av flera metoder för att uppskatta tätheter av bland annat älg. Metoden är ett bra alternativ
Läs merSlutrapport projekt Biegga 34299-1
Umeå 2013-01-23 Slutrapport projekt Biegga 34299-1 1 Bakgrund Svenska Samernas Riksförbund har genom det tidigare projektet, VindRen, arbetat med att skapa en ömsesidig förståelse mellan vindkraftprojektörer
Läs merFåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land
Fåglar och fladdermöss med fyra gånger mer vindkraft på land Jens Rydell, Richard Ottvall, Stefan Pettersson & Martin Green Lunds universitet Vem är Richard Ottvall? Doktor i zooekologi Bakgrund som forskare
Läs merTranor och grågäss runt Draven
Tranor och grågäss runt Draven Inventering och utvärdering av skadeförebyggande åtgärder 2012 Arbetet är utfört på uppdrag av länsstyrelsen i Jönköpings län Produktion: Svensk Naturförvaltning AB info@naturforvaltning.se
Läs merSkattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008
Skattning av älg via spillningsräkning på marker i området kring Nora 2008 Arbetet är beställt av: Sveaskog AB/Naturupplevelser Rapport 7-2008 Svensk Naturförvaltning AB www.naturförvaltning.se Bakgrund
Läs merSpillningsinventering av älg i Norn
Spillningsinventering av älg i Norn Foto: Jonas Lemel Juni 2005 Rapporten är beställd av: Bergvik Skog Svenska Jägareförbundet Rapport 14-2005 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Bakgrund
Läs merSTRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD
STRATEGI FÖR EN HÅLLBAR VINDKRAFTS- UTBYGGNAD Borlänge 16 april 2019 2019-04-17 1 Strategi för hållbar vindkraftsutbyggnad Åtgärd inom Miljömålsrådet. Drivs gemensamt av Energimyndigheten och Naturvårdsverket.
Läs merSamebyarna och Arjeplogs kommun
Samebyarna och Arjeplogs kommun 2016-11-09 Agenda Välkomna Remiss renskötselkonventionen Minoritetssamordnartjänsten Rutiner skoterförbud - Skoterfrågan Aktuellt från samebyarna Aktuellt från kommunen
Läs merVindkraftens påverkan på LANDLEVANDE DÄGGDJUR
Vindkraftens påverkan på LANDLEVANDE DÄGGDJUR OM SYNTESPROJEKTET DET HÄR ÄR VINDVAL Innehållet i den här broschyren bygger på Naturvårdsverkets rapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur,
Läs merREGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR
REGIONALA HANDLINGSPLANER FÖR GRÖN INFRASTRUKTUR C/O City-seminarium 27 mars 2019 Åsa Wisén, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-04-02 1 Upplägg Vad är grön infrastruktur
Läs merÅrsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta
Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2013-2014 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka, Alina Evans* och Jon Arnemo* Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport
Läs merFörsök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998
Försök med stängsel för att förebygga skador av grågäss på växande gröda. Tåkern 1998 Jens Karlsson Inledning Antalet häckande grågäss har vid Tåkern ökat kraftigt under de senaste åren. Från ungefär kullar
Läs merSANDBACKA VINDKRAFTSPARK
SVEVIND OY AB SANDBACKA VINDKRAFTSPARK MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING BILAGA 4. Synlighetsanalys och fotomontage FCG DESIGN OCH PLANERING AB P19557 FCG SUUNNITTELU JA TEKNIIKKA OY N131x 19 x HH144 1 (14) Sandbacka
Läs merBjörnstammens storlek i Norrbottens län 2016
Björnstammens storlek i Norrbottens län 2016 Rapport 2017-3 från det Skandinaviska björnprojektet Jonas Kindberg och Jon E. Swenson www.bearproject.info Inledning För förvaltningen av en björnstam är det
Läs merNybro-Hemsjö. Tjäderinventering. Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län. Sekretess!
Tjäderinventering Nybro-Hemsjö Planerad luftburen elledning genom Kalmar, Kronoberg och Blekinge län Produktion: Enetjärn Natur AB 2017 Sekretess Denna rapport faller inom offentlighets- och sekretesslagens
Läs merPM vind och skugga. Detaljplan Kolkajen stockholm.se/kolkajen. Dnr tillhörande samrådshandling maj 2016
Dnr 2013-01629 tillhörande samrådshandling maj 2016 PM vind och skugga Detaljplan Kolkajen 2016-04-29 stockholm.se/kolkajen Innehåll 1. INLEDNING OCH SLUTSATSER 2 2. SOL OCH SKUGGA 2:1 Skuggstudier för
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merFÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN
Umeå 2007-07-31 FÖRVALTNING AV ÄLG I VÄSTERBOTTEN: MÄRKNING AV ÄLG SOM EN DEL AV VILTÖVERVAKNINGEN Delrapport märkning Malå 2006/2007 Rapporten avser perioden från 24 februari 2006 till 1 februari 2007
Läs merIdag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige
Idag finns sannolikt fler än 200 000 vildsvin i Sverige! Om några år kan vi ha 500 000 vildsvin i Sverige Foto: Thomas Ohlsson Skador förorsakade av vildsvin Utsatta miljöer Antal olyckor Trafikolyckor
Läs merPredationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010
Predationsstudie på varg och spillningsinventering av älg och rådjur i Tenskogsreviret vintern 2010 av Håkan Sand 1, Barbara Zimmermann 2 och Petter Wabakken 2 1 Grimsö forskningsstation, SLU, Sverige
Läs merNy historisk databas om skog
Ny historisk databas om skog Anna-Lena Axelsson Institutionen för skoglig resurshushållning SLU, Umeå Lantmäteriet, I2011/0032. Riksskogstaxeringen Har pågått sedan 1923 Tillstånd, tillväxt och avverkning
Läs merSVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER
SVENSKA ERFARENHETER FRÅN FÖRVALTNING AV RÅDJUR OCH BÄVER ROLF BRITTAS VILTBIOLOG (FIL DR) April 2017 RÅDJURET EN SPRIDNINGS- ART SOM KOMMER IGEN! Unga djur sprider sig och bildar nya kolonier, ung get
Läs merFladdermöss och vindkraft
Fladdermöss och vindkraft Jens Rydell Naturvårdsverket Vindval Nattens insekter finns inte jämnt fördelade i landskapet, utan de samlas på vissa platser, ex. vid ljus många svärmar över vatten eller vid
Läs merMotivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg
1 [7] 53-34 Referens Olof Karlsson Motivering till val av nytt läge för återvinningsstation vid Lugnets väg Syfte Syftet med detta är att motivera val av planerat läge för återvinningsstation (ÅVS) vid
Läs merMetodik för skattning av skogliga variabler
Metodik för skattning av skogliga variabler Nils Lindgren Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel
Läs merNy metod för uppföljning av strandexploatering. Exploatering av stränder. Bakgrund. Bakgrund. Bakgrund. Ny metod för uppföljning
Exploatering av stränder Ny metod för uppföljning av strandexploatering Enhetlig metod för hela landet krävs för att kunna analysera det egna området i relation till andra, och för relevant kvalitetssäkring.
Läs merEN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE
ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT GEOGRAFI Syfte Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om geografiska förhållanden
Läs merNationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,
Läs merLuftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet
Luftföroreningar och hälsoeffekter? Lars Modig Doktorand, Yrkes- och miljömedicin Umeå universitet Fordonsavgaser / Exponering Hur studerar man hälsoeffekter Lite resultat Exempel på epidemiologisk studie
Läs merWindPRO version 2.7.448 feb 2010. SHADOW - Main Result. Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3. Assumptions for shadow calculations. Shadow receptor-input
SHADOW - Main Result Calculation: inkl Halmstad SWT 2.3 Assumptions for shadow calculations Maximum distance for influence Calculate only when more than 20 % of sun is covered by the blade Please look
Läs merSKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID
SKELLEFTEÅ KRAFTS VINDKRAFTSSATSNINGAR DÅTID, NUTID OCH FRAMTID Vindkraft är framtidens energikälla En oändlig naturresurs Ett konkurrenskraftigt och miljövänligt alternativ 2020 ska 50 % av Sveriges energi
Läs merExempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla
Datum 2009-09-10 1 (6) Exempel på vad en tillståndsansökan och miljökonsekvensbeskrivning för vindkraft på land minst ska innehålla Följande råd när det gäller vad en tillståndsansökan enligt 9 kap Miljöbalken
Läs merNationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS
Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald
Läs mer2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS
2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS När en avverkning detaljplaneras är det ett antal frågor som måste besvaras. Var ska upplaget ligga? Hur stort behöver upplaget vara? Är det fritt från luftledningar, grenar,
Läs merRealtidsuppdaterad fristation
Realtidsuppdaterad fristation Tillförlitlighetsanalys Juni 2011 Milan Horemuz Kungliga Tekniska högskolan, Institution för Samhällsplanering och miljö Avdelningen för Geodesi Teknikringen 72, SE 100 44
Läs merE S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E
EN I R E S S P LANDSKA UPPTÄCK LANDSKAPET SVERIGE SKÅNE ÄMNE: SO, GEOGRAFI MÅLGRUPP: FRÅN 9 ÅR KURSPLAN, LGR 11 GEOGRAFI Syfte BESKRIVNING OCH MÅLDOKUMENT Undervisningen i ämnet geografi ska syfta till
Läs merERTMS i omvärlden. Christer Löfving Trafikverket
ERTMS i omvärlden Christer Löfving Trafikverket ERTMS i världen ERTMS finns i 38 länder 17 000 km bana med ERTMS är i drift med 7500 fordon Ytterligare 45 000 km är under byggnation eller kontrakterade
Läs merVentilation. För boende i äldre byggnader
Ventilation För boende i äldre byggnader Luften i gamla hus Du kan själv påverka Luften kommer in I många gamla byggnader sköter de boende själva genom otätheter luft och ventilation. Det styrs med fläktar,
Läs merTranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län
Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län Oktober 2006 Arbetet är beställt av Länsstyrelsen i Jönköpings län Rapport 22-2006 Svensk Naturförvaltning AB www.naturforvaltning.se Sammanfattning
Läs merGIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building
Läs merVINDKRAFT i Eskilstuna kommun
VINDKRAFT i Eskilstuna kommun RIKTLINJER för placering av vindkraftverk Version 2012-12-04 Målsättning för vindkraft i Eskilstuna Eskilstuna kommun har som mål att kraftigt reducera utsläppen av växthusgaser,
Läs merSpillningsinventeringar Värmland 2013
Spillningsinventeringar Värmland 2013 Jägareförbundet SO-Mitt Strågatan 3 SE-653 43 Karlstad * Tel: 0553-108 30 * Fax: 054-56 15 13 Plusgiro: 152292-9 * Bankgiro: 566-6755 * Org.nr 802001-6658 www.jagareforbundet.se
Läs merBeräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län
Beräkning av björnstammens storlek i Värmland, Dalarnas och Gävleborgs län Jonas Kindberg och Jon E Swenson Skandinaviska björnprojektet Rapport 2013:4 www.bearproject.info Sammanfattning Den spillningsinventering
Läs merInformationsunderlag till media
Informationsunderlag till media 2015-10-08 Älgen har under många år varit Värmlands mest betydelsefulla jaktbara vilt. Älgjakten har långa traditioner och vi har historiskt sett haft en älgstam som varit
Läs merResursanvändning - sida 1
Beskrivning och beräkningsmetod av utfallsindikatorer som hör till hållbarhetsaspekten: RESURSANVÄNDNING Aspekt Resursanvändning Utfallsindikatorer Objektiv EL/Ru-I-O1 Andel markanvändningn för det kommunala
Läs meralltifrån det komplexa arbetet med arbetsmiljö - och säkerhetsfrågor i en vindkraftspark, till
Power for good Nordisk Vindkraft är ett privatägt och finansiellt starkt företag som står för en solid och lönsam vindkraft med utgångspunkten att påverka naturen så lite som möjligt och samtidigt tillföra
Läs merBJÖRNSPILLNINGS- INVENTERING
BJÖRNSPILLNINGS- INVENTERING 21 AUGUSTI 1 OKTOBER 2017 Garpenberg Älgskötelområde Åke Berglund FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR JAKT PÅ BJÖRN Fakta - för att kunna ta välgrundade beslut om jakt krävs ett gediget faktaunderlag.
Läs merVindkraftparken Våsberget
SLUTREDOVISNING LÄNSMUSEET GÄVLEBORG 2010 DNR 2460/320 Vindkraftparken Våsberget Kulturmiljöanalys Ramsjö socken Ljusdals kommun Hälsingland 2010 Maria Björck LÄNSMUSEET GÄVLEBORG Box 746, 801 28 GÄVLE.
Läs mer2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS
2.1 PLANERING AV UPPLAGSPLATS När en avverkning detaljplaneras är det ett antal frågor som måste besvaras. Var ska upplaget ligga? Hur stort behöver upplaget vara? Är det fritt från luftledningar, grenar,
Läs merAdaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur. Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro
Adaptiv Älgförvaltning: ekologi, födoval, rovdjur Caroline Lundmark, Vilthandläggare Länsstyrelsen Örebro Adaptiv älgförvaltning Kunskap om systemet Älgens ekologi Forskningsexempel Foder behov, tillgång
Läs merÅrsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2014-2015
Årsrapport GPS-märkta älgarna i Nikkaluokta 2014-2015 Göran Ericsson, Wiebke Neumann, Holger Dettki, Lars Edenius, Eric Andersson, Fredrik Stenbacka, Alina Evans A, Jon Arnemo A, Joris Cromsigt, Navinder
Läs merÅrsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011
Årsrapport GPS-älgarna Misterhult 2010/2011 Wiebke Neumann, Göran Ericsson, Holger Dettki, Roger Bergström, Kenth Nilsson, Eric Andersson, Åke Nordström Sveriges Lantbruksuniversitet Rapport 6 Institutionen
Läs merMer vind förutsätter tillgång på nät men vad händer när nätet blir fullt?
Mer vind förutsätter tillgång på nät men vad händer när nätet blir fullt? Erik Särnholm, Länsstyrelsen i Dalarnas län Per Selldén, Ellevio AB Energivärlden tema vind 29 maj 2018 21 LÄNSSTYRELSER NORRBOTTEN
Läs mer