Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker

Transkript

1 Renens val av betesområde före och under konstruktionsfasen av två vindkraftparker Anna Skarin, SLU Christian Nellemann, UNEP Per Sandström, SLU Lars Rönnegård, Högskolan Dalarna Henrik Lundqvist, Länsstyrelsen Jönköpings län (fd SLU)

2 Disposition Rumslig och temporal skala (spacetime) Domesticerad ren Malå-studien Spillningsinventering GPS-data Uppföljning och åtgärder?

3 Regionala vs lokala effekter

4 Regionala vs lokala effekter Renen rör sig över stora områden Flyttar mellan olika betesområden inom och mellan säsonger Om djuren väljer bort ett betesområde under en säsong eller period får det stora följdeffekter Positiva eller negativa lokala effekter i princip obetydliga om renen redan valt bort ett område pga. störningar.

5 Lång- vs korttidsstudier Resultat från studier av djurs respons på mänsklig aktivtet måste användas på rätt sätt I förvaltning. Ofta korta studier som ger information om hur man ska förvalta populationerna i ett längre perspektiv. (Bejder et al. 2009) Tabell efter Vistnes och Nellemann 2008 Skala som studerats Lokala eller korttidsstudier (< 2 km) Regional eller långtidsstudier (> 2 km) Positiv effekt Resultat Ingen effekt Negativ effekt

6 Renens beteende Renar i renskötseln har samma beteende som vilda renar undviker mänsklig aktivitet och infrastruktur på samma sätt (1-12 km) Mer infrastruktur större effekt (längre avstånd) Domesticeringsprocessen Djur som tyr sig till hjorden Tagit bort aggressivt beteende Hjordlevande beroende av varandra ökar känsligheten för störningar

7 Malå-studien

8 Studieområde Malå Sameby, sommarbetesområde i skogen Jokkmokksliden (10 verk) och Storlidens (8 verk) vindkraftparker Byggstart juni 2010 Full drift nov 2011 Vindvalsprojektet

9 Datainsamling Före och under byggnation Lokal och regional skala Spillningsinventering Slutet av maj varje år Rensade ytor GPS-data från 9-16 vajor

10 Spillningsinventering

11 Illustration av en inventeringsyta 2,18 m Storlek= 15 m 2

12 Studieområde spillningsinventering

13 Medelantal av spillningshögar per yta

14 Skattning av spillningstäthet Relationen mellan antal spillningshögar och olika omvärldsfaktorer (bla avstånd till infrastruktur, topografi och skogens höjd), kan användas för att geografiskt förutsäga hur renspillningens fördelning i landskapet ser ut generellt.

15 Regionalt

16 Std. Estimate Error Std. Estimate Error Pr(> z ) Pr(> z ) (Intercept) Conifer Young forest Conifer Young forest Clear cut Forest height Ruggedness New power line (Intercept) Std, Estimate Error -10,406 2,560 0,000-1,525 0,660 0,021 Conifer 2,424 0,679 0,000 Young forest 1,903 0,721 0,008 Clear cut 1,783 0,939 0,058-0,098 0,041 0,017 0,022 0, , ,634 0,002 (Intercept) South east slope Forest height Pr(> z ) Elevation Slope Ruggedness Power line New power line 0,032 2,802 0,980 0,004 Power line -1,602 1,160 0,167 New road -1,252 0,650 0,054 Small roads -0,898 0,652 0,169

17 Resultat spillningsdata (regionalt) Minskat användningen av området Renarna undviker områden nära ny kraftledn 2010 Men föredrar densamma 2011, dock mindre ren totalt sett! Renarna undviker nya vägar 2011 Renarna undviker befintliga kraftledningar Vistas gärna i skogsområden, undviker öppna områden

18 Lokalt

19 Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) Clear cut Dens of small roads 1km Distance to power line Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) North west slope Conifer forest Elevation Ruggedness Big road density 1km Dens new roads 1km Estimate Std. Error Pr(> z ) (Intercept) South east slope Slope (degrees) Dens of small roads 1km Distance to power line

20 Avst ny kraftledn

21 Resultat spillningsdata (lokalt) Undviker de nya kraftledningarna (Jokkmokksliden) Undviker områden nära nya vägar (Storliden) Föredrar områden nära nya vägar (Jokkmokksliden) Föredrar område nära större väg Storliden - nära flyttled Renarna undviker befintliga kraftledningar

22 Slutsats spillningsdata Använder området mindre än tidigare. Redan innan byggnation har renarna undvikit kraftledningsgator, utbyggnaden tillför ytterligare infrastruktur som försvårar det för renarna att använda området. Naturliga faktorer, som väderstreck och vegetationstyp, har betydelse för vilka områden renarna väljer.

23 GPS-data

24 Renens hemområden Skattning av individuella hemområden Regionalt - Hur är hemområdena fördelade inom studieområdet? Vandringsvägar mellan olika betesområden centralt för att kunna nyttja betesområdet

25

26 GPS-data ger hemområden.. Lokalt - Hur använder renarna hemområdet? Inom hemområdet skattas vilka områden som är viktiga resp mindre viktiga detta relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen

27 och steglängd Utifrån GPS-data kan man räkna ut renens steglängd, dvs avståndet mellan två GPS-punkter. Steglängden kan relateras till olika omvärldsfaktorer precis som spillningen

28 Positivt (+) eller negativt (-) värde för regressionsvärdena från modellerna som användes för att skatta renens avtrendade steglängd och hemområdesanvändning i relation till de olika habitatvariablerna. FÖRE FÖRE UNDER

29 Effekt av densitet av ny infratruktur, testade därför olika bufferzoner. Bufferzon på 3500 m under kalvningen

30 Resultat GPS Bufferzon med upp till 3.5 km under kalvning Lägre hastighet i närheten av nya kraftledningar, ännu ej driftsatta Undviker större vägar Vind och temperatur (insekter) har större betydelse under högsommaren Tex kan kraftledningsgator användas under högsommar Undviker områden med hög skog strategi för att undvika predation

31 Före Före Under konstruktionsfas

32 Slutsatser spillning och GPS Totalt sett färre antal djur som använt området Läget av infrastrukturen i terrängen avgör hur renarna använder området Renarna undviker ny infrastruktur med upp till 3.5 km De renar som trots allt väljer att vistas i närheten av kraftledningarna 2011 verkar inte störas av dom vilket kan bero på att de delvis inte var driftsatta Renarna använder skogsbilvägar och ibland kraftledningsgator under högsommar - insekter Större befintliga vägar undviks av renarna

33 Uppföljning och åtgärder? Kontrollprogram Regionalt (och lokalt)! Relevant tidsskala Start före byggnation Renskötare+GPS+Spil lning+kunskap om analyser Utfodring av renar ingen lösning på lång sikt! Dyrt Smittorisker

34 Kontaktuppgifter:

35 Effekt av befintlig kraftledning 2009 spillning Bufferzon runt 40kV kraftledning om ca 1500 m under 2009

36 Effekt av ny kraftledning 2010 spillning Eventuellt en bufferzon vid 3000 m Tydlig effekt av denistet av ny kraftledning samma resultat som för GPSdata