RAPPORT. E.ON Wind Sweden AB Rennäringsanalys vindkraftpark Björnberget Jijnjevaerie sameby Upprättad av: Helén Larsson

Transkript

1 RAPPORT E.ON Wind Sweden AB Rennäringsanalys vindkraftpark Björnberget Jijnjevaerie sameby Upprättad av: Helén Larsson Omslagsbild: Hans-Olof Utsi Uppdragsnummer:

2 RAPPORT Rennäringsanalys vindkraftpark Björnberget Kund E.ON Wind Sweden AB Malmö Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Helén Larsson (26)

3 Innehåll 1 Inledning Bakgrund och syfte 5 2 Underlagsmaterial och metoder 5 3 Kort beskrivning av planerad vindkraftpark 5 4 Rennäring Rennäringens legala status Rennäringens markanvändning 9 5 Renbruksplaner 9 6 Beskrivning av Jijnjevaerie sameby Övergripande redovisning av samebyns markanvändning Rennäringens markanvändning inom projektområdet 13 7 Påverkansfaktorer från annan markanvändning Skogsbruk Rovdjur Vattenkraftsutbyggnad Turism Vindkraft Täktverksamhet Prospektering 17 8 Kumulativa effekter 17 9 Vindkraft rennäring Forskningsläget renar och vindkraft Lokala studier Regionala studier Samebyns erfarenhet av hur intrång påverkar renskötseln Möjliga konsekvenser för Jijnjevaerie sameby Samebyns bedömning Konsekvenser Sammanfattning av konsekvenser 26 3 (26)

4 Förord WSP har på uppdrag av E.ON Wind Sweden AB (E.ON Wind) tagit fram denna rennäringsanalys för att beskriva Jijnjevaerie samebys markanvändning. E.ON Wind har ansökt om tillstånd för en vindkraftpark på Björnberget i Ånge kommun. I projektområdets närhet planerar E.ON Wind för ytterligare två vindkraftparker, Gubbaberget och Bäråsen. Denna rennäringsanalys kompletterar den miljökonsekvensbeskrivning som upprättats som underlag för tillståndsprövningen av vindkraftpark på Björnberget. Jijnjevaerie sameby har medverkat genom ett möte där de lämnat information om markanvändningen. WSP Samhällsbyggnad Helén Larsson 4 (26)

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Enligt miljöbalken måste en verksamhetsutövare inom ramen för sin tillståndsansökan beskriva hur den planerade verksamheten kommer att påverka miljön. Detta innebär att den planerade vindkraftparkens påverkan på renskötselns markanvändning behöver beskrivas. Denna rennäringsanalys syftar till att beskriva Jijnjevaerie samebys markanvändning samt att utreda konsekvenserna för renskötseln och därmed utgöra underlag till miljökonsekvensbeskrivning. Beskrivningen består av en övergripande redogörelse för om och i förekommande fall hur samebyn använder markerna idag, hur renskötseln bedrivs inom projektområdet samt konkurrerande markanvändning som finns inom samebyns marker. Därefter beskrivs förväntade konsekvenser av vindkraftprojektet på Björnberget för samebyn. 2 Underlagsmaterial och metoder Underlagsmaterial har hämtats från nedanstående källor: Underlag från E.ON Wind om projektområdet GIS-material från offentliga databaser som t.ex. Sametinget Vindbrukskollen Samisk markanvändning och MKB, Svenska Samernas Riksförbund VindRen För att få information om och hur Jijnjevaerie sameby använder området på och kring Björnberget har ett möte hållits tillsammans med ordförande för samebyn, Marianne Persson, tillsammans med Magnus Kullberg från E.ON Wind Sweden AB. Ett telefonmöte har därefter hållits med Marianne Persson för att inhämta synpunkter på rennäringsanalysen. Representanter för Jijnjevaerie sameby har granskat innehållet i rennäringsanalysen. Dessa är Marianne Persson och Inger-Helen Toven. 3 Kort beskrivning av planerad vindkraftpark Planerad vindkraftpark är belägen i Ånge kommun i Västernorrlands län. I projektområdets närhet planeras för ytterligare två vindkraftparker, Gubbaberget och Bäråsen. Läget för de tre vindkraftparkerna framgår av figur 1. 5 (26)

6 Figur 1. Översiktskarta som visar projektområdena Björnberget samt de närliggande projekten Gubbaberget och Bäråsen. Källa: E.ON Wind Sweden AB. 6 (26)

7 Björnberget har i ett inledande skede visat sig ha goda vindförhållanden och är lämpligt enligt kommunens planer, varför E.ON Wind har valt att gå vidare med denna lokalisering för en vindkraftpark. Till ytan är projektområdet cirka 57 km 2. Ett exempel på parklayout med 93 verk redovisas i E.ON Winds miljökonsekvensbeskrivning. E.ON Wind har även sökt tillstånd för ytterligare vindkraftparker, dels Bäråsen (55 verk) drygt 15 km österut och dels Gubbaberget (46 verk) direkt söder om Björnberget. De vindkraftparker som planeras vid Björnberget, Gubbaberget och Bäråsen kräver anslutning till stamnätet. Nätanslutning till stamnätet kommer att kräva en separat ansökan enligt ellagen, vilken kommer att tas fram om tillståndsansökan enligt miljöbalken blir beviljad. Björnberget är beläget inom södra Norrlands inlands morän- och myrområde och där finns ett 20 tal höjder på 420 till 490 m ö h. Enligt den kulturhistoriska förstudien har projektområdet använts som utmarksbete av bybor från Julåsen, Magdbyn och Grundsjön. Myrslåtter har också förekommit. Projektområdet används huvudsakligen för skogsbruk men även för jakt. Tall och gran är de dominerande trädslagen men även contorta förekommer. Inom området bedrivs ett intensivt skogsbruk av markägaren SCA. Det finns fem riksintresseområden för naturvård inom tio kilometers avstånd till projektområdet. Två riksintresseområden, Stormyran-Lokmyran och Julenåsängen, är belägna inom fem kilometer från projektområdet och båda gränsar delvis mot projektområdet. Naturreservatet Lill-Naggen är beläget inom fem kilometer från projektområdet. Varken riksintresseområden för naturvård eller skyddade områden finns inom Björnbergets projektområde. Inom Björnberget sker sportfiske och skoterkörning. Det går en skoterled inom området och det finns vindskydd för fiskare med flera. 4 Rennäring 4.1 Rennäringens legala status Rennäringens skydd regleras i miljöbalken kap 3. Renskötselrätten regleras även genom rennäringslagen (1971:437). Rennäringen består av både ett enskilt intresse (renskötselrätten) och ett allmänt intresse (riksintresse). Liksom äganderätten utgör renskötselrätten en civil rättighet som skyddas av Sveriges grundlag mot att det allmänna gör ingrepp i rättigheten. Renskötselrätten gäller på obegränsad tid och kan inte sägas upp. Staten har pekat ut ett flertal riksintressen varav rennäringen utgör ett sådant intresse. Andra riksintressen är exempelvis områden för vindkraft, naturvård och friluftsliv. Vilket riksintresse som har företräde gentemot andra riksintressen får avgöras i varje enskilt fall. Rennäringen som riksintresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för 7 (26)

8 bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas säkerställd tillgång till betesmarker. Närmaste område av riksintresse för rennäring är beläget cirka 20 kilometer från projektområdet, se figur 2. Området utgör kärnområde för vinterbete. Figur 2. Riksintressen och skyddade områden enligt 7 kap miljöbalken inom Jijnjevaerie sameby. Källa: E.ON Wind Sweden AB. 8 (26)

9 4.2 Rennäringens markanvändning Renbetesmarkerna är formellt uppdelade i åretruntmarker, vinterbetesmarker och tidigare konventionsområden i Norge enligt 3 Rennäringslagen (konventionen upphörde den 1 maj 2005 och det är för närvarande oklart om och i så fall när det blir en ny konvention). Åretruntmarkerna omfattar området ovan odlingsgränsen i Lappland, statliga områden nedanför odlingsgränsen, vissa områden som av ålder använts inom skogsoch koncessionssamebyarna nedanför odlingsgränsen, renbetesfjällen i Jämtlands län samt särskilt upplåtna områden i Jämtlands och Dalarnas län. Begreppet åretruntmark innebär att markerna kan användas för renskötsel hela året. Övriga marker inom renskötselområdet utgör vinterbetesmarker som får användas under perioden 1 oktober 30 april. Konventionsområdena är särskilt anvisade områden som de svenska samebyarna kan ha på norskt territorium under tidsbegränsad del av barmarksperioden. 5 Renbruksplaner Sedan år 2000 pågår arbetet med att upprätta renbruksplaner 1 i samarbete med samebyarna och andra aktörer - ett arbete som sker under Skogsstyrelsens ledning. Bakgrunden till och syftet med renbruksplanen är att samebyarna ska kunna beskriva och visa vilka områden som är viktiga för deras näring. En renbruksplan kan bara visa på nuläget, och behöver återkommande uppdateras för att vara aktuell. Målet med renbruksplan är att: Förbättra planeringsunderlaget för operativ renskötsel Förbättra beslutsunderlaget för samrådsdiskussioner med andra markanvändare Producera information som kan kombineras med andra markanvändares databaser Landsbygdsdepartementets mål är att alla 51 samebyar i Sverige ska ha upprättat en renbruksplan senast under 2014 och att den kan användas vid övergripande samhällsplanering och miljökonsekvensbeskrivningar samt på detaljnivå vid skogsbruk, vindbruk, gruvetablering med mera. Samebyn äger renbruksplanen och renskötarna kan skapa och exportera olika rapporter till andra markanvändande aktörer som efterfrågar information från renbruksplanerna. Det kan ske på ett enhetligt sätt för alla samebyar vilket ger en viss kvalitetssäkring av levererad data. 6 Beskrivning av Jijnjevaerie sameby Jijnjevaerie sameby har 54 medlemmar, varav 25 aktiva renskötare i en ålder mellan år. Det högsta antalet renar som samebyn får ha enligt beslut från länsstyrelsen är i vinterhjorden (med vinterhjord menas det antalet renar som finns i renhjorden efter att renskötarna slaktat renar på hösten). På grund av att rovdjur dödat ett stort antal (26)

10 renar under flera år så har inte samebyn det högsta tillåtna renantalet. Under sommaren är det främst björn och som tar många renar. Under vintern är det järv och lo som till stor del orsakar förlusterna av renar i samebyn. Varg förekommer sporadiskt i samebyns vinterbetesområde varje vinter. Marianne bedömer att antalet renar de senaste åren håller på att öka då förlusterna av renar har minskat något. 6.1 Övergripande redovisning av samebyns markanvändning Jijnjevaerie sameby har sitt kalvningsland, vårland, försommarland, högsommarland förhöstland inklusive brunstland samlat i och runt åretruntmarken, se figur (26)

11 Figur 3. Huvudsaklig markanvändning för Jijnjevaerie sameby över de fyra årstiderna, vår, sommar, höst och vinter. Källa: E.ON Wind Sweden AB. 11 (26)

12 Samebyns driftscentrum är Vinklumpen i Hotagsfjällen som ligger i norra Jämtland i närheten av norska gränsen. I detta område är hela samebyn samlad. Det är härifrån samebyn utgår och här sker kalvmärkning, renskiljning och renslakt. Samebyn håller sina renar på den svenska sidan av gränsen under kalvningsperioden, även om de har rätt att vistas med renarna på norsk sida under våren och sommaren. Skälet till att de håller renarna på svensk sida under denna tid är att i Sverige kan samebyn ansöka om skyddsjakt på björn och på det sättet bättre kunna skydda renarna mot rovdjursangrepp. Bevakning mot rovdjur sker genom att samebyn organiserar sig i bevakningsgrupper för att skydda renarna. När hösten kommer och det är dags för att göra sig klar för vintersäsongen delar samebyn upp sig i fem grupper. Nu ska renarna flyttas från åretruntmarkerna till vinterbetesmarkerna där renarna ska beta under perioden november april. Samebyn har sina vinterbetesmarker i Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall, Ånge, Bräcke, Östersund, Ragunda, Sollefteå, Strömsund och Krokoms kommuner. Vinterbetesmarkerna innehåller sex betesområden. Det största och mest använda är Halåns vinterbetesområde. Övriga vinterbetesland norr om Indalsälven är Grenåsområdet, Ammeråområdet och Stugunområdet. Söder om Indalsälven används områdena Hunge och Sörbygden. I Halån anläggs en vindkraftpark (Björkvattnet) och samebyn räknar numera bort Halån som vinterbetesområde på grund av störningar från vindkraftsparken. Betesområdena är olika lättarbetade ur renskötselsynpunkt. Hur lätt ett område är att arbeta i är beroende av landskapets förutsättningar, påverkan från andra verksamheter och av infrastruktur samt andra faktorer som gör de lätt eller svårt är att hålla renhjorden samlad. Renskötarna styr inte var renen ska beta utan det är ett inlärt beteende hos renen. Renens betesbeteende växlar också vintertid allt efter snöförhållandena. God tillgång på bete är inte tillräckligt, betet måste också vara åtkomligt för renen. Vid god tillgång på bete och när snöförhållandena är gynnsamma kan renhjorden beta lugnt och samlat inom samma betesområde under en längre tid. Vid isbildning i markskiktet och vid hård skare som hindrar renen att gräva efter marklavar och annat bete, sprider sig renarna ut över stora områden i sitt sökande efter föda. Hänglavar och trädlavar är då i regel det enda tillgängliga betet. Vinterbetesområdena betas av renarna österifrån och västerut för att avstånden till vår- och sommarlanden ska bli så korta som möjligt när det är dags att återvända mot kalvningslandet i april månad. Det är mycket viktigt att renskötarna kan ta sig från vinterbetesmarkerna med renarna till fjällen på våren. I annat fall blir renar kvar på vinterbetet under sommaren. Renskötarna tappar då kontrollen på renar som blir kvar och nya kalvar som föds blir inte märkta. Marianne har erfarenhet av att renar som blir kvar på vinterbeteslanden försvinner, vilket är ett värsta scenario för renskötarna. Till områden norr om Indalsälven flyttas renarna ofta till fots mellan betesmarkerna. Exempel på en svår passage att ta sig över med renar är Norra Hammerdalsbron, väg 45. Inom detta område måste förflyttningen av renarna koordineras med polisen på grund av biltrafiken. Indalsälven är också en svår passage att ta sig över med renarna. De renar som inte kommer över blir kvar på vinterbetesmarkerna. 12 (26)

13 Till områden söder om Indalsälven kan inte renskötarna flytta med renarna till fots på grund av olika störningar och barriärer i landskapet, utan renarna flyttas med lastbil. Samebyarna utfodrar renarna i vissa situationer. Vintern 2013/2014 helutfodrade samebyn renarna under perioden 9 november till 7 januari som en skadeförebyggande åtgärd på grund av vindkraftsutbyggnad i Björkhöjden 2. Efter 7 januari stödutfodrade samebyn renarna på grund av isbildning mot marken i vinterbeteslandet som gjorde betet oåtkomligt för renarna. Vid dåliga betesvintrar är tillgången till reservbetesområden extra viktiga för samebyn. Om inte sådana områden finns att tillgå måste samebyn utfodra renhjorden, vilket är mycket krävande, både ekonomiskt, fysiskt och psykiskt för renskötarna. 6.2 Rennäringens markanvändning inom projektområdet Sametinget anger i markanvändningskartor för Jijnjevaerie sameby att Björnbergets planerade vindkraftpark, ligger i vårvinterland och förvinterland, se figur 3. Enligt Sametinget, , har ingen annan sameby anspråk på mark söder om Jijnjevaeries gränser. Vid intervju med samebyn berättar representanten att samebyn historiskt haft renar på dessa marker fram till Gävleborgs län, dock har samebyn inte i använt betesmarkerna i modern tid. Samebyn bedömer området på Björnberget som lågutnyttjad och ser på området som reservbetesmark om övriga vinterbetesmarker inte går att använda på grund av intrång av andra verksamheter. Om det blir aktuellt att använda betesmarkerna på Björnberget måste förflyttningen till och från området göras med lastbil på grund av att markerna är fragmenterade av två Europavägar samt Indalsälven, vilket gör det svårt att flytta renhjorden till fots. 7 Påverkansfaktorer från annan markanvändning I en miljökonsekvensbeskrivning redovisas hur en sameby påverkas av en exploatering. Det är det viktigt att intrångsbilden beskrivs, det vill säga en redogörelse för vilka markexploateringar och andra markanvändare som har aktivitet på samebyns område. I följande kapitel beskrivs därför påverkansfaktorer från annan markanvändning. 7.1 Skogsbruk Historiskt sett har rennäring och skogsbruk under lång tid bedrivits inom samma områden, men det intensiva skogsbruk som bedrevs under och 1970-talen har tillsammans med annan markanvändning inneburit att rennäringens förutsättningar har förändrats. Betesområdena har minskat och styckats upp och möjligheten att flytta renarna mellan olika årstidsbeten har begränsats eller omöjliggjorts i vissa områden. Påverkan på rennäringen sker genom avverkning av hänglavskog och föryngring av främmande trädslag, exempelvis Pinus Contorta, samt genom skogs- 2 Beslut länssstyrelsen Y-län DNR samt DNR (26)

14 gödsling och markbehandlingsmetoder som bidrar till att lavtillgången minskar. Kardell & Eriksson (1992) menar att contortaskogar ger en tätare struktur, vilket kan påverka renarnas benägenhet att beta där, med det är ingenting som man har undersökt. Man framhåller också att ett problem på längre sikt kan vara den kortare omloppsperioden för contortatall, vilket gör att markerna kan komma att störas oftare. Skogsbilvägar medför nackdelar för rennäringen då renen gärna följer de skogsbilvägar som plogas, men även skoterspår som uppkommer på oplogade vägar, vilket medför risk ökad spridning av renhjorden. 7.2 Rovdjur De senaste åren har antalet rovdjur såsom järv, lo, björn, varg och örn ökat avsevärt inom renskötselområdet. Enligt forskningen tas cirka renar varje år av rovdjur 3. (Det totala antalet renar i Sverige uppgår till cirka ) Det ökade antalet rovdjur har förutom ökad dödlighet på renar och ekonomiska förluster även medfört psykisk belastning för renskötarna. Den senaste rovdjursinventeringen som gjordes inom Jijnjevaerie sameby visade att i samebyn finns både järv, lodjur och varg. Till dessa rovdjur tillkommer också björn och örn. Enligt renskötarnas erfarenheter sprids renarna i flykten då rovdjur finns i ett område och renarna följer då vägarna ut ur betesområdet. I Ljunga södra fiskevårdsområde, i närheten av den planerade vindkraftparken på Björnberget, framkommer av MKB för Björnberget att området är björntätt och att det finns stationär varg med valpar, lo, järv samt kungsörn. Vargen är det rovdjur som ställer till störst skada för rennäringen 5. Vargen rör sig över stora områden, den är snabb och uthållig och kan skingra, sarga och döda många renar vid ett tillfälle. Vargens jaktmetoder innebär att samlade renhjordar flyttas och splittras. När varg finns i området får renarna betydligt sämre betesro. Så länge stationär varg finns i projektområdet är området svårare för samebyn att använda. 7.3 Vattenkraftsutbyggnad Jijnjevaerie sameby är påverkad av vattenregleringar genom utbyggnad av Indalsälven, se figur 3. Sjöar och vattendrag har varit naturliga flyttvägar för renskötseln, men regleringen har medfört att älven inte fryser när vattennivåerna fluktuerar och flödesförhållandena förändras. Regleringen av Indalsälven har medfört att två flyttleder har skurits av för samebyn. Samebyn är också påverkad av dammen Foskvattnet som ligger några mil norr om Laxsjö i norra Jämtland, se figur 3. Dammen är en anläggning som byggdes 1988 för att utnyttja fallhöjden mellan sjöarna Stor- och Lillfoskvattnet 6. 3 SSR:s rovdjurspolicy, reviderad SSR:s rovdjurspolicy, reviderad (26)

15 Samebyn påverkas av dimbildningen som dammen ger upphov till med medföljande nedisning av marken. Renbetet täcks av is och gör det oåtkomligt för renarna att nå. Också Foskvattendammen har skurit av en traditionell flyttväg för samebyn. 7.4 Turism Inom Jijnjevaerie sameby finns turism under alla delar av året. Turismen genererar mänsklig aktivitet genom människor som rör sig i landskapet. Att renar påverkas av mänsklig närvaro framkommer i olika studier, bland annat har regionala störningsstudier efter 1985 påvisat att djur undvek områden med mänsklig närvaro 7. Studier har visat att renarna undviker att vistats nära fjällstugor eller fjällstationer, vilket förklaras av att det är mer koncentrerad mänsklig aktivitet kring stugplatser än längs med vandringslederna. Vidare har effekten av vägar, turistanläggningar, skoterleder och vandringsleder studerats vilka sammantaget undveks av renarna på ett avstånd upp till 12 km 8. I Lakavattnet finns en turistanläggning, Almdalens Fjällgård med 38 bäddar. Turistanläggningen erbjuder aktiviteter som fiske på högfjället, ripjakt och älgjakt. Härifrån utgår också leder för vandringar, skidturer och skoteråkning. Turismen i Lakavattnet tenderar att öka, vilket medför utbyggnad av stugor och anläggningar. Många turister söker sig till områden i Hammerdal och Stugunområdet. I dessa områden är det främst skoteråkningen som stör renskötseln. Det har också skett en ökning av ekipage av hundspann på vinterbeteslandet och denna verksamhet skapar störningar i renskötseln genom att hundar skrämmer renarna när det skäller och ylar. Körning med hundspann är en oreglerad verksamhet och samebyn kan inte påverka var och när verksamheten kan ske för att minska störningarna på renarna. Hundspannkörning sker återkommande i områden runt Mörtsjön och Högarna i Stugunområdet. Även SM tävlingar inom denna gren anordnas, vilket tar stora områden i anspråk. Förutom skotertrafik och hundspannsaktiviteter anordnas också rallytävlingar vintertid inom samebyns betesområden. Det är en särskild koncentration av biltävlingar kring Stugun och Hammerdal, vilket påverkar betesområdena i Ammerån och Grenåsområdet. Konsekvensen för samebyn av dessa verksamheter är att möjligheten att välja mellan betesområden under vinterperioden minskar och att betesron för renarna störs på våren under den perioden när renarna betar hänglav. 7.5 Vindkraft Inom Jijnjevaerie sameby sker utbyggnad av vindkraft. Vindkraftparker under handläggning, beviljade samt uppförda redovisas i figur 4. 7 Ingunn Vistnes, I. & Christin Nelleman, The mater of spatial och temporal scales: a review of reindeer and caribou response to human activity. Polar Biology 31: SLU Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet (Rapport 282, ISSN , ISRN SLU- HUV-R-282-S) 15 (26)

16 Sammanlagt finns 105 uppförda vindkraftverk inom samebyns betesområde. 680 verk har fått tillstånd, 59 verk är registrerades som anmälan, 823 verk behandlas (samråd) och för 119 verk saknas uppgift om status enligt Vindlov Figur 4. Vindkraftprojekt inom Jijnjevaerie sameby. Källa: E.ON. Wind Sweden AB. 16 (26)

17 7.6 Täktverksamhet Samebyn märker av ett ökat antal ansökningar avseende täktverksamhet. Täktverksamhet förstör betesmarker på olika sätt, exempelvis kan inte rennäringen under den tid utvinning pågår använda området samt att all form av bete är totalskadat där täktverksamhet pågår. Utöver detta uppstår också en zon med försämrad betesro runt täkten förorsakad av aktiviteter och vägar vid utvinningen. 7.7 Prospektering För närvarande pågår prospektering för litiumgruva i Järkvissle norr om Liden. Prospektering upptar inte någon stor plats arealmässigt, men medför mänsklig närvaro av människor som rör sig i området. Ur renskötselsynpunkt kan mänsklig närvaro utgöra en orsak till att renar undviker områden eller snabbare passerar ett betesområde, vilket orsakar betesbortfall för samebyn genom färre renbetesdagar i området. 8 Kumulativa effekter För att bedöma den kumulativa effekten för Jijnjevaerie sameby av en vindkraftpark på Björnberget ska till den planerade vindkraftparken läggas annan markanvändning som bedrivs inom samebyn i kombination med rovdjur. Antaganden av troliga konsekvenser för renskötseln av en vindkraftpark kan göras, men att till fullo förutse dessa låter sig inte göras av det skälet är att renskötseln är en komplex verksamhet där flera faktorer avgör om och hur renarna påverkas av den nya verksamheten eller av aktiviteter i området. Bakgrunden till denna komplexitet är bland annat att renens betesvanor som skiljer sig på många sätt från andra tamdjurs. Istället för att systematiskt beta av ett mindre område under en dags betesgång är renen så gott som i ständig rörelse över ett större område. På så sätt kan den under en kortare betestid komma att gå över samma betesområde flera gånger. Vintertid växlar betesbeteendet med hänsyn till snöförhållandena. Renen är helt beroende av inte endast av tillgången på utan även av åtkomligheten av föda. Gynnsamma snöförhållanden och god tillgång på bete ger en lugn och samlad betesgång. Ogynnsamma betesförhållanden orsakar för det mesta kraftiga och svårbemästrade spridningar för renarna. Temperaturväxlingar kring fryspunkten och regn på snötäckt mark är de faktorer som orsakar skare och isbildning mot marken, vilka utgör de två former av hinder som får de största negativa återverkningarna på åtkomligheten avseende vinterbetet. Eftersom renbetet blir oåtkomligt på grund av att betesväxterna täcks av ett lager med is, medför det att renen börjar vandra i syfte att söka nya områden där betet är mera tillgängligt. Hänglavskogarna utgör då ofta det enda tillgängliga betet för renen under vårvintern och är även viktiga som höstbete. Andra faktorer som kan påverka renens vilja att ströva och vandra i landskapet kan vara nya verksamheter på en plats som tidigare varit ostörd ur renens perspektiv. Effekten av den nya verksamheten kan påverka betesron hos renen som gör att den vandrar ut från betesområdet. 17 (26)

18 De tre planerade vindkraftprojekten på Björnberget, Gubbaberget och Bäråsen bör ses som en helhet vid bedömningen av kumulativa effekter. Vindkraftparkerna upptar tillsammans en yta av 117 km 2. Om renarna undviker vindkraftparkerna med fem km 9 från parkområdenas yttre gräns medför det att totalt 574 km 2 faller bort som renbetesmark för Jijnjevaerie sameby, se figur 5. (Den beräknade arealen omfattar mark inom Västernorrlands län.) Samebyns totala areal är km 2. 9 Mark- och Miljööverdomstolens dom rörande vindkraftspark inom Jijnjevaerie sameby (M ) 18 (26)

19 Figur 5. De planerade vindkraftparkerna på Björnberget, Gubbaberget och Bäråsen med undvikelsezon fem km räknat från parkernas yttre gräns. Källa: E.ON Wind Sweden AB. 19 (26)

20 9 Vindkraft rennäring 9.1 Forskningsläget renar och vindkraft Under 2012 publicerades en syntesrapport om vindkraftens effekter på landlevande däggdjur, däribland ren 10. I rapporten har effekterna på ren hanterats tillsammans med effekter på andra däggdjursarter och med fokus på individuella reaktioner i närområdet. I december 2012 presenterades en uppföljande rapport Sammanställning av forskning gällande störningar på ren med perspektiv på etableringar av vindkraft i renskötselområdet. Rapporten förtydligar vilka de storskaliga effekterna kan bli på ren och renskötsel i samband med utbyggnaden av vindkraft. Rapporten sammanfattar studier av den domesticerade renens reaktioner på olika typer av störningskällor. Rapporten bifogas i sin helhet i bilaga 1. Av rapporten framkommer följande storskaliga effekter på ren och renskötsel som är relevanta för vindkraftprojektet på Björnberget. För domesticerad ren är avståndet som de undviker kring infrastruktur och olika typer av utbyggnader 1-12 km. Inom detta intervall är renarnas respons beroende av en mängd faktorer som typ av ingrepp, placering i terrängen, insektsstörningar, rovdjur, årstid, och alternativa betesområden publicerades rapporten Renar och vindkraft. Studie från anläggningen av två vindkraftparker i Malå sameby, Vindval/Naturvårdsverket (Skarin, m.fl.). Rapporten handlar om vindkraftparkerna på Jokkmokksliden och Storliden i Malå kommun i södra Lappland. Vindkraftparkerna Jokkmokksliden och Storliden ägs av Skellefteå kraft och består av två gruppstationer med 8 respektive 10 vindkraftverk. Parkerna började byggas 2010 och togs i drift hösten Samtliga vindkraftverk är av modell Nordex N100 och har en märkeffekt på 2,5 MW. Området där vindkraftverken är placerade används traditionellt för renskötsel av Malå sameby. Såväl Jokkmokksliden som Storliden ingår i samebyns sommarbetesland, som används för bete, flyttning av renar som kalvningsland. Vindkraftprojektet igår i en studie från Vindval/Naturvårdsverket, som med hjälp av spillningsinventering och GPS-positionsdata har undersökt renarnas användning av området under åren innan vindkraftverken började byggas samt under byggnadsfasen. Resultaten från Vindvals studie visar att renarna använde betesområdet i mindre utsträckning under byggnadsfasen jämfört med när markerna var orörda. Renarna undvek såväl vindkraftverken som de nya kraftledningarna och vägarna, som kunde uppfattas som barriärer i landskapet. Enligt spillningsinventeringarna har renarna totalt sett minskat sin användning av området med 75 procent efter det att byggnationen startade. Vidare har de renar, som är kvar i området, undvikit de nya vägarna och kraftledningsgatorna in i området. Under kalvningen har GPS-märkta vajor undvikit området med ett avstånd på 3-4 km. Eftersom vindkraftverken togs i drift först 2011 finns det ännu inte tillräckligt med resultat för att vetenskapligt fastställa hur renarna använt området sedan driftsstart. Renägare vittnar dock om att färre renar finns i området nu än innan vindkraftpar- 10 Vindkraftens effekter på landlevande däggdjur. Syntesrapport. Vindval. Juni (26)

21 kerna byggdes. Det betesområde som renarna aktivt använder har således minskat, vilket bland annat har resulterat i att renägarna får leta efter renarna längre bort än normalt. På kort sikt har renskötseln i området alltså påverkats av vindkraftetableringen. Det återstår att se hur denna påverkan ser ut på lång sikt, vilket kan undersökas först när vindkraftverken har varit i drift i några år. 9.2 Lokala studier Forskning om lokala effekter fokuserar ofta på fysiologiska stressreaktioner hos djuret som visar sig i djurets rörelsemönster och flyktreaktioner nära störningskällan 11. I studierna av lokala effekter har man i allmänhet funnit att renar har ett flyktavstånd på mellan 0-1 km bort från störningskällan och en ökad hjärtfrekvens i 0-4 minuter efter en inträffad händelse. Andra lokala studier har undersökt renens användning av betesområdet i ett begränsat område runt ett ingrepp. Få av dessa studier har lyckats påvisa någon effekt på renens användning av betesområdet inom de närmaste1-2 km från ett ingrepp. Det är visat att merparten (80-90 procent) av de studier som fokuserar på lokala, direkta effekter av en störning drar slutsatsen att effekten på renen är liten och kortvarig, medan resultatet blir ett helt annat när man betraktar effekter av störning på en större skala Regionala studier När renar utsätts för en kontinuerlig störning leder det till att djuret använder mer energi och/eller får mindre tid till födointag 13. Forskning de senaste åren visar emellertid att den viktigaste responsen på en kontinuerlig störning eller permanenta ingrepp, som vägar, kraftledningar, bebyggelse, pipelines med mera, är att renen undviker områden nära störningen 14. Detta betyder att renen minskar användningen av betesområdet i utbyggnadens närhet på relativt betydande avstånd. Av de totalt 85 studier som gicks igenom av Vistnes och Nelleman (2008) var 49 gjorda på en regional skala. I 83 procent av dessa hade man funnit en negativ effekt av störningen. 9.4 Samebyns erfarenhet av hur intrång påverkar renskötseln Samebyns erfarenhet är att alla verksamheter som påverkar renskötseln skapar merarbete för renskötarna genom att renhjordarna blir svårare att hålla samman. Merarbetet medför ökade kostnader i form av eventuellt extrapersonal för samling och drivning av renarna, mer körning med fordon och/eller användande av helikopter 11 Maier et al, 1998; Burson et al, 2000; Colman et al, 2001; Reimers et al, Vistnes och Nelleman, 2008, Tabell 1 13 Bradshaw et al, 1998; maier et al, 1998; Stankowich, Cirkameran et al, 1992; Smith et al, 2000; Dyer et al, 2001; Vistnes and Nelleman, 2001; Mahoney and Schaefer, 2002; Anttonen et al, 2011; Boulanger et al, (26)

22 samt slitage av fordon. Genom att renbetesmarkerna nyttjas sämre och minskar måste renarna utfodras för att renhjorden ska kunna hållas samman. 10 Möjliga konsekvenser för Jijnjevaerie sameby Här redovisas först samebyns bedömning därefter WSPs uppfattning Samebyns bedömning Samebyns erfarenhet av vindkraftparker hittills är att det inte fungerar med renskötsel och vindkraft i samma område på grund av att renarna undviker att vistas i parkområdet och/eller snabbare passerar parkområdet (se exempel vindkraftsparken i Björkhöjden). Renskötarna i Jijnjevaerie sameby har försett ett antal renar med GPS och renarnas rörelsemönster bekräftar att renarna har ett annat beteende och undviker området och/eller snabbare passerar vindkraftparken (se exempel från betesområdet Halån, figur 6). Figur 6. GPS positioner från våren 2013 vid uppsamling av renar från Halån. Källa: Jijnjevaerie sameby. Konsekvenserna för renskötarna har blivit att det har fodrats mer personal för att hantera renarna och för att få dem tillbaka till betesområdet. Det krävs att det uppsamlingsområde, dit renarna självmant samlas, är fritt från störningar för att renarna ska samla ihop sig till en hjord. Om renarna inte samlas försvåras eller i värsta fall omöjliggörs den samlade flytten av renarna till nya betesmarker. Detta medför konskevenser för både samebyn och den enskilde renskötaren i form av merarbete, merkostnader och att samebyn och renskötarna tappar kontrollen över renarna. Renskötsel och vindkraftparker är oförenliga enligt samebyns erfarenheter. De berättar om renens förmåga till tillvänjning av olika företeelser och menar att om renen en gång har blivit skrämd så sitter minnet av händelsen kvar, vilket gör att renen kan undvika föremålet eller ett område även längre fram i tid. Ett exempel på en sådan situation var där en lohona befann sig på ett berg. Renarna skrämdes av 22 (26)

23 lohonan och det gick inte att vända renarna tillbaka till berget där lohonan befann sig under den vintern. Om renar undviker områden innebär det betesborfall och effekten blir en förändrad markanvändning. En konsekvens av att betesområdena förändras är att också grupperna inom samebyn måste förändras, berättar Marianne bestod Jijnjevaerie sameby av endast en vinterbetesgrupp. Successivt har samebyn varit tvungna att dela upp sig i ett antal mindre vinterbetesgrupper på grund av förändrad markanvändning som initieras av samhället och genom utbyggnad av olika verksamheter på betesområdena. Senaste delningen av samebyn genomfördes 2013, vilket var en direkt konsekvens av vindkraftutbyggnaden inom samebyn. Uppdelningen av samebyn i mindre grupper försvagar samebyn, såväl på gruppnivå som på individnivå när renskötarna inte längre kan samarbeta i renskötselarbetet på samma sätt som tidigare. Arbetet med att sköta renarna förändras inte, men antalet personer som skall utföra samma arbete minskar. Med färre antal personer i vinterbetesgrupperna blir såväl samebyn som den enskilde mer sårbar för störningar i renskötselarbetet, arbetsmiljön och den psykosociala miljön påverkas till det sämre (situationen upplevs mer otrygg) samt att kostnaderna för var och en i renskötselarbetet ökar då det inte längre går att samarbeta i renskötselarbetet på grund av att renskötarna är geografiskt åtskilda Konsekvenser De vetenskapliga studier som har refererats till tidigare under kapitel 9 visar att renar ur ett storskaligt perspektiv reagerar på vindkraftanläggningar med undvikelse. Vid bedömning av konsekvenserna har dessa studier beaktats. WSP bedömer att det finns två utgångspunkter vid bedömning av konsekvenser för Jijnjevaerie sameby av en vindkraftpark på Björnberget: Konsekvenser av planerat projekt Björnbergets vindkraftspark Utgångspunkt 1 innebär en bedömning utifrån hur samebyn påverkas av en vindkraftetablering på Björnberget utifrån nuvarande markanvändning av renskötseln i och omkring projektområdet. Kumulativa effekter Utgångspunkt 2 innebär en bedömning utifrån hur samebyn påverkas av en vindkraftetablering på Björnberget om det visar sig att renar undviker områden med vindkraft inom samebyns övriga betesområden (kumulativa effekter) och det uppstår behov av reservbetesmark. Bedömningarna utgår från VindRens bedömningsgrunder enligt tabellen på sidan (26)

24 Stora Måttliga Små Obetydliga Positiva Sådan påverkan på samebyns nyckeleller kärnområden eller viktig flyttled som innebär att området eller flyttleden förlorar sin funktion eller sådan påverkan som innebär att samebyn inte längre kan passera eller nyttja för samebyn viktiga marker. Påverkan bedöms så omfattande att den har effekter på fundamentala delar av samebyns årscykel. Sådan påverkan på något av samebyns nyckel- eller kärnområde eller viktig flyttled som innebär att områdets funktion avsevärt försämras eller sådan påverkan som innebär att samebyns möjligheter att passera eller nyttja för samebyn viktiga marker avsevärt försämras. Påverkan bedöms orsaka betydande effekter för någon av samebyns grupper. Påverkan på mindre betydelsefulla delar av samebyns marker. Liten påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Obetydlig påverkan på samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Förbättrade förutsättningar för samebyns möjlighet att passera och nyttja marker. Konsekvenser av planerat projekt Björnbergets vindkraftspark Utifrån renskötselns nuvarande användning och VindRens bedömningsgrunder bedöms en vindkraftetablering på Björnberget inte ha någon påverkan på renskötseln, vare sig under anläggningsfas eller driftfas, inkluderat det riksintresse som ligger närmast cirka 20 km från projektområdet. Bedömningen bygger på att Jijnjevaerie sameby inte använder eller har använt marken i modern tid för renskötsel. Kumulativa effekter Utifrån renskötselns eventuella framtida behov betesmark på grund av kumulativa effekter och VindRens bedömningsgrunder bedöms konsekvenserna som måttliga både under anläggningsfas och driftfas inkluderat det riksintresse som ligger närm- 24 (26)

25 ast cirka 20 km från projektområdet. Måttlig påverkan innebär att vindkraftetableringen bedöms orsaka betydande effekter för någon av samebyns grupper. Effekterna kan delas upp i direkta och indirekta och under olika faser av vindkraftsparkens livstid. Direkta effekter Byggnadsfas Under etableringsfas kommer störningar i form av buller, damm och ökad mänsklig aktivitet att uppstå. Risken är då stor att renarna undviker området enligt resultat från den forskning som redovisats under kapitel 9. Driftsfas Påverkan på renskötseln under driftfas är permanent förlust av betesmark på grund av fundament, uppställningsplatser, vägdragning etc. Studier som har refererats till tidigare under kapitel 9 visar att renar ur ett storskaligt perspektiv reagerar på vindkraftanläggningar med undvikelse, vilket innebär ett sämre nyttjande av betet. Vägar Störningar från vägar uppges av renskötarna vara flera och påverkar både renar och skötsel av renarna negativt. Detta påstående stöds av den i detta dokument redovisad forskning. Alla vägar bidrar till att renar sprids över ett större område, då de gärna följer plogade vägar. Spridningen av renhjorden skapar merarbete för renskötarna. De konsekvenser byggande och nyttjande av vägar orsakar är främst minskad betestillgång och ett ändrat nyttjande av marken, eftersom renar föredrar att vistas i orörda områden. Det kan i praktiken leda till förlust av betesmark. Transporter till och från vindkraftparken medför ökad risk för renpåkörningar. Indirekta effekter Undvikelseeffekter Indirekt kan undvikelseeffekter uppstå på ett större avstånd än vad som begränsas av själva vindkraftparken. Att renarna undviker att vistas i ett område innebär ökat betestryck i ett annat område. Om inte sådana finns tillgängliga och betesbortfallet blir omfattande kan stödutfodring vara nödvändig. Stödutfodring anses dock vara sista utvägen för en renskötare då det innebär en belastning, ekonomiskt och arbetsmässigt, samt kräver extra personal. Utfodring medför även ökat slitage på renskötarnas snöskotrar och övrig utrustning. Ökad stress hos renarna Förändrad markanvändning leder till att renarna stressas och oroas. När renar utsätts för en kontinuerlig störning leder det till att djuren använder mer energi och/eller får mindre tid till födointag. Förändrad markanvändning kan påverka renarnas kondition och därmed förmåga till fortplantning. Psykosocial påverkan Förutom direkt och indirekt påverkan på samebyn tillkommer även påverkan på den psykosociala situationen för renskötarna med ökad stress över minskade landområden för renbete. 25 (26)

26 Påverkan på den samiska kulturmiljön Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns i huvudsak fångstgropar, skogsbrukslämningar och husgrunder registrerade i och kring projektområdet. Det innebär dock inte att det inte finns några samiska kulturlämningar i området. 11 Sammanfattning av konsekvenser Utifrån samebyns markanvändning på Björnberget med omland bedömer WSP att enbart en vindkraftetablering på Björnberget inte har någon påverkan på renskötseln. Bedömningen bygger på att Jijnjevaerie sameby inte använt marken i modern tid för renskötsel. Från ett kumulativt perspektiv, där behovet av betesmark vintertid kan komma att öka på grund av betesbortfall inom andra vinterbetesmarker, bedömer WSP påverkan på renskötseln av en vindkraftetablering på Björnberget som måttlig. Måttlig påverkan innebär enligt VindRens bedömningsgrunder att vindkraftetableringen bedöms orsaka betydande effekter för någon av samebyns vinterbetesgrupper. WSP bedömer att en vindkraftpark på Björnberget sannolikt får störst betydelse för renskötseln genom områdets strategiska betydelse i årscykeln som reservbetesmark under vinterperioden november februari. Konsekvenserna som eventuellt uppstår för samebyn måste därför kompenseras. WSP Samhällsbyggnad Helén Larsson 26 (26)