commerzbank oljewarranter Commerzbank noterar warranter på Brent-olja /////// www.warrants.commerzbank.com ///// warrants@kaupthing.se ///// 0200-272 272 ///////////////////////////////////////////////
Om warranter och terminer Vad är en warrant? En warrant är rätten - men inte skyldigheten - att handla i en underliggande tillgång vid en viss tidpunkt till ett visst pris. Den underliggande tillgången kan vara t.ex. en aktie, ett aktieindex, en valuta eller en råvara. Tidpunkten kallas Lösendag Priset kallas Lösenpris Det finns två olika slags warranter - köpwarranter och säljwarranter. En köpwarrant ger innehavaren rätten att köpa den underliggande tillgången på lösendagen till lösenpriset, medan säljwarranten ger rätten att sälja den underliggande tillgången på lösendagen till lösenpriset. Köpwarranten ökar (allt annat lika) vid en uppgång i den underliggande tillgången. Det motsatta gäller för säljwarranten som ökar i värde då priset hos den underliggande tillgången går ned. En investerare som har en positiv uppfattning om marknadens utveckling köper därför en köpwarrant, medan en investerare som tror att marknaden kommer att utvecklas negativt köper en säljwarrant. Warranter kan vara ett intressant investeringsalternativ, eftersom den erbjuder möjligheten till exponering mot underliggande tillgångar, som vanligtvis är svåra eller omöjliga för privatpersoner att handla direkt i. Detta till en avsevärt mycket lägre kapitalinsats. Ett exempel på svårtillgängliga underliggande tillgångar är utländska aktier och aktieindex. Ett annat exempel är terminer på råvaror, som denna broschyr handlar om. Vad är en termin? Att köpa en aktie, ett index eller en råvara på termin betyder att leveransen och betalningen av denna skjuts upp till en bestämd framtida tidpunkt. På detta sätt påminner terminer om warranter. Skillnaden mot warranten är att både säljaren och köparen av terminen tar på sig skyldigheten att genomföra transaktionen. Den som köpt terminen blir skyldig att betala för, och ta emot leverans av, den underliggande tillgången. Den som sålt terminen blir skyldig att sälja och leverera den underliggande tillgången. Köparen och säljaren ingår därför ett bindande finansiellt avtal ett terminskontrakt med varandra, som definierar vad den underliggande tillgången är, vilken kvantitet som skall levereras och var samt vilken kvalitet den underliggande tillgången skall hålla. Idag sker terminshandel i de mest skilda typer av underliggande tillgångar, såsom vete, olja, kaffe och bomull. Den största delen av handeln sker i standardiserade terminskontrakt, där villkor som kvantitet, kvalitet (vid köp av råvaror) och datum och plats för leverans är förutbestämda. Terminskontrakten löper ut varje månad. De mest omsatta terminerna är de som ger leverans i mars, juni, september och december. Sista handelsdag för ett terminskontrakt ligger alltid i den månad som föregår leveransmånaden.
Om warranter och terminer Warranter med terminer som underliggande tillgång En investerare som tror att priset på t.ex. frusen apelsinjuice kommer att utvecklas positivt fram till mars har två möjligheter: Köpa apelsinjuice på termin. Om investeraren har rätt i sin marknadstro gör han en kursvinst i terminen. Men det innebär också att han förbinder sig att i mars köpa och ta emot leveransen av 15 000 lbs (6 810 kg) frusen apelsinjuice enligt terminskontraktet. För en privatperson kommer detta innebära problem och kostnader i form av leverans och lagring. Till detta kommer högt courtage för handel på terminsbörsen i New York eller London samt kravet på säkerhet som ställs av aktiemäklaren. Köpa warranter med terminen som underliggande tillgång. Investeraren får då full exponering mot priset av frusen apelsinjuice, till en betydligt mindre kapitalinsats. Praktiskt sett är detta också ett mycket smidigare alternativ, då investeraren på lösendagen inte har förbundit sig att köpa någonting, utan han får eventuellt realvärde (skillnad mellan warrantens lösenpris och terminspriset) utbetalt till sitt konto. Warranter på Brentolja Commerzbank noterar den 19 januari 2007 warranter på Brentolja. Köpet av en köpwarrant ger rättigheten, men inte skyldigheten, att köpa ett fat Brent-olja på lösendagen. En säljwarrant ger rättigheten, men inte skyldigheten, att sälja ett fat Brent-olja till ett visst pris på lösendagen. Observera att dessa warranter har kontantinlösen precis som hos samtliga andra warranter från Commerzbank - vilket innebär att innehavaren av warranten aldrig behöver handla med terminen fysiskt, utan får skillnaden mellan lösenpriset och fatpriset för oljeterminen utbetalt i kontanter. Investeraren kan köpa och sälja warranterna när som helst under löptiden. Warranter har sin lösendag några dagar före sista handelsdagen hos underliggande terminskontrakt. Hur handlar jag med warranter Dessa oljewarranter noteras på Nordic Derivatives Exchange (NDX) och de kan handlas genom din mäklare precis som med aktier. Ingen speciell depå eller några speciella kontrakt behövs. Commerzbank AG är emittent av warranterna och fungerar som marknadsgarant, vilket innebär kontinuerlig och garanterad likviditet med kontinuerliga köp- och säljpriser under börsens öppettider.
värt att veta om olja Inledning Med en andel på cirka 40% är råolja världens viktigaste bränsle, med klar ledning framför kol (27%) och gas (24%). Olja är idag världens mest handlade råvara och blev den första råvaran att omsätta en miljard dollar. Huvuddelen av all olja idag används för produktion av motorbränsle, vilket i USA utgör mer än hälften av all oljekonsumtion. Värmeolja står för cirka 25%. En annan viktig förbrukare är den kemiska industrin. De viktigaste handelsplatserna för råolja är New York Mercantile Exchange (NYMEX) och den elektroniska handelsplattformen Intercontinental Exchange (ICE) i London, där två olika sorters olja handlas dels WTI-Light Sweet Crude Oil, som framställs av söt lättolja, med huvudsaklig härkomst från Nordamerika (framförallt West Texas Intermediate); dels Brent-olja som framställs av råolja härstammande från två viktiga oljefält i Nordsjön, som också faller in under kategorin söt lättolja. Man skiljer mellan olika oljesorter på grundval av deras respektive tyngd, svavelhalt och ursprung. Andra viktiga oljesorter är Arab Light (Saudiarabien), Bonny Light (Nigeria), Dubai Fateh (Fjärran östern), Isthmus (Mexico), Minas (Indonesien), Saharan Blend (Algeriet) och Tia Juana Light (Venezuela), från vilkas genomsnittspris OPEC:s korg-kurs beräknas. De båda lättoljorna WTI och Brent ovan föredras tack vare lägre vikt och svavelhalt framför den mer svavelhaltiga ( sura ) tungoljan, eftersom de är bättre lämpade för framställning av högvärdiga oljeprodukter som till exempel bensin, värmeolja och flygbränsle. Därför handlas de också i regel till ett högre pris gentemot tungolja. Prisskillnaden kan komma att öka i framtiden, eftersom lättoljans del av världsproduktionen kommer att minska på lång sikt, till skillnad från de i Ryssland och Fjärran östern framställda tungoljorna. $/fat 80 70 60 50 40 Vid investering i oljeprodukter måste man observera, att deras priser mestadels härrör från terminspriset på olja, och inte det i media så ofta använda spot-priset (priset på olja för omedelbar leverans). Spot-priset reagerar oftare starkare på kortfristiga händelser än terminspriset. Marknadstrender Världen har vid flera tillfällen de senaste årtiondena sett oljepriset slå bakut. Med början i oljekrisen på 1970-talet föll världsmarknadspriset ända fram till 1988, då det nådde en lägstanotering på under 10 dollar per fat, något som ledde till problem i många viktiga producentländer som till exempel Ryssland och arabländerna. OPEC reagerade på detta och införde därför en korridor för målpriset på olja, för att tvinga fram högre disciplin hos producentländerna i form av produktion och utbud. Dessa åtgärder gav effekt och ledde till en snabb återhämtning, vilket sedermera övergick i ett prisrally. Under de senaste åren har flera nya prispåverkande faktorer tillkommit, till exempel den ökade efterfrågan från Kina, politiska spänningar (11 september, Irak-kriget), såväl som den ökade insikten att världens oljereserver är ändliga. Enligt vetenskapliga beräkningar, som stödjer sig på den amerikanske geologen Martin King Hubberts undersökningar, kommer världens oljeproduktion nå sin höjdpunkt ( Peak Oil ) någon gång mellan 2000 och 2015. Efter Peak Oil kommer, enligt teorin, oljeproduktionen kontinuerligt att avta, och senast vid slutet av detta århundrade ha avstannat helt. Priset på Brent-olja sedan 1998 Såväl WTI-Sweet Light-kontrakten som Brent-kontrakten noteras i USD per fat, och omfattar vardera 1 000 fat, där ett fat är drygt 159 liter. För WTI-olja är NYMEX den viktigaste handelsplatsen, medan ICE räknas som den vikigaste handelsplatsen för Brent-olja. 30 20 10 0 Källa: Bloomberg
värt att veta om olja Utbud / efterfrågan Världskonsumtionen av olja rörde sig mellan 1985 och 1995 stabilt i ett intervall mellan 66 och 68 miljoner fat per dag. Sedan 1996 har behovet stigit kontinuerligt och passerade 2003 för första gången 80 miljoners-nivån. Redan 2005 låg dagsförbrukningen på 82,5 miljoner fat, alltjämt med stigande tendens. Utbudssidan kunde med stora ansträngningar hålla jämn takt med den stegrande efterfrågan, där framförallt raffinaderikapaciteten visade sig vara en flaskhals. De största oljeproducenterna är Saudiarabien och Ryssland, med ungefär en fjärdedel av utbudet. USA är den tredje största producenten, då produktionen till stora delar har fallit tillbaka på grund av flera väderkatastrofer under senare år. Detta gäller också för Iran, som fortfarande ligger under den produktionskvot de tilldelades i början av 1970-talet, då shahen regerade. Största förbrukare av olja är USA, med en förbrukning nära tre gånger så stor som sin egen produktion. Med 15,3 miljoner fat per dag motsvarade USA:s förbrukning 2003 cirka 22% av den samlade världsproduktionen av olja. Den starkaste ökningen av efterfrågan står Asien för, där oljeförbrukningen sedan 1995 ökat i genomsnitt med mer än tre procent per år. Världens oljeproduktion 2005 Nigeria 3% Kuwait 3% Indonesien 1% Norge 4% Kanada 4% Venezuela 4% Kina 5% Mexiko 5% Iran 5% Övriga 32% Prispåverkande faktorer OPEC Sedan den senaste bottnen i oljepriset 1998 verkar OPEC förs en aktiv styrning av produktionen av och priset på olja, där både behoven hos producenterna och kraven hos kunderna tas i beaktning. Länge stod också frågan i centrum hur mycket får oljepriset stiga, utan att världskonjunkturen äventyras? De gångna årens utveckling skulle nu kunna leda till ett slut på den tidigare prispressen, då det visade sig att också oljepriser över 40 och 50 dollar inte nödvändigtvis leder till ett sammanbrott för konjunkturen och världens aktiemarknader. OPEC:s betydelse för styrning av oljepriset har därför försvagats. Terrorism / Världspolitik Oljekrisen på 70-talet tydliggjorde att politiska beslut kan ha kraftig påverkan på oljepriset. Detta gäller i samma grad krig och andra uppgörelser i viktiga oljeregioner (Iran, Irak, Nigeria) eller tilltagande politiska spänningar mellan den viktigaste oljeförbrukaren USA och arabländerna. De senares betydelse på världsmarknaden kommer att öka i framtiden, då de förfogar över de största oljereserverna, medan de andra producentländernas reserver minskar. Lagerbestånd Oljepriset reagerar på förändringar av bestånden i de amerikanska oljereserverna ofta med kortfristiga större prisrörelser. Nivåerna hos oljereserven rapporteras (i regel på onsdagar) av de amerikanska energimyndigheten EIA i den s.k. Stockpile Report. Kina/Emerging markets Det växande välståndet och tillväxten i ekonomin är en betydande kursdrivare för alla typer av bränslen. USA 8% Ryssland 12% Saudiarabien 14% Källa: BP
Snabba fakta Viktiga börser New York Mercantile Exchange (NYMEX) www.nymex.com Intercontinetal Exchange (ICE) www.theice.com Kontraktscykler Månadsvis Kontraktstorlek USD/fat, 1000 fat per kontrakt (1 fat = 158,9873 liter) Handelstider NYMEX: Parkett: Må - Fr 10:00-14:30 (16:00-20:30) Elektroniskt: Må - Fr 15:15-9:30 (21:15-15:30) ICE: Må Fr 01:00-23:00 GMT (02:00-24:00) Här kan Du läsa mer om olja www.factsonfuel.org Facts on Fuel www.api.org American Petroleum Institute www.energy.gov US Energy Department Kontaktinformation www.warrants.commerzbank.com Hotline: 0200-272 272 E-post: warrants@kaupthing.se
viktig information Du bör inte handla med warranter med mindre än att du förstår hur investeringen fungerar och omfattningen av den risk du tar. Handel med warranter kanske inte är lämplig för alla som får den här informationen. Du bör läsa eller låta din bank eller mäklare förklara det prospektet som ligger till grund för noteringen av warranten innan du fattar några investeringsbeslut. Warranter har ofta hävstångseffekt, vilket innebär att en relativt liten rörelse i underliggande aktie eller index kan innebära en stor rörelse i priset på warranten. Detta kan vara både till din fördel och din nackdel. Investerare påminns om att alla investeringar innebär en finansiell risk. Warranter har en begränsad livstid och kan löpa ut helt värdelösa. Det kan bli svårt för investerare att sälja sin investering. Köp och säljkurser kanske inte alltid kvoteras och även om de görs kan det ibland vara svårt att få ett rättvist pris, Commerzbank AG kan vara den enda aktör som ställer priser i vissa warranter. Priset på warranten och företag noterade utomlands skulle kunna påverkas, eventuellt negativt, av förändringar i växelkursen för den främmande valutan. Handel i warranter innebär restriktioner i vissa länder och för olika sorters kunder. All information kan ändras utan underrättelse. Denna information är sammanställd i informationssyfte och inte avsett som och får därför inte heller betraktas som ett erbjudande eller ansökan om att förvärva eller sälja warranter. Commerzbank Group och gruppens personal kan också äga eller bygga upp innehav eller handla med sådana säkerheter och derivat och också sälja dessa när helst man anser lämpligt. Commerzbank Group kan utfärda warranter på företag man också har bankaffärer eller andra affärer med. Commerzbank Group påtar sig inget som helst ansvar för någon utgift, förlust eller skada som uppstår som en följd av eller på något sätt i samband med användningen av den här informationen. Commerzbank AG tillhandahåller bara information om bankens produkter och ger inga investeringsråd. Om du vill ha ytterligare råd eller handla med warranter bör du kontakta din vanliga investeringsrådgivare. All information är baserad på källor som Commerzbank AG anser tillförlitliga, men ingen garanti eller riktighet i informationen kan ges av Commerzbank AG. Denna information är utfärdad av Commerzbank AG. Januari 2007 ideas ahead /////// www.warrants.commerzbank.com ///// warrants@kaupthing.se ///// 0200-272 272 //////////////////////////////////////////////