Disposition Allmänt om rättsprinciper Likhetsprincipens konstitutionella grunder Likabehandling i rättstillämpning EUD HFD Skatteverket 1
Allmänt om rättsprinciper Principstruktur i skatterätten Omfattning - allmänna / speciella Likhetsprincipen / skatteförmågeprincipen Upphov - legala / inducerade Likhetsprincipen / kontinuitetsprincipen Användning - lagmotiv / rättstillämpning Skatteförmågeprincipen / neutralitetsprincipen Likhetsprincipens konstitutionella grunder Formell / materiell likabehandling Social konstruktion av jämförbarhet Likhetsprincipen är lagreglerad i EU och i Sverige diskrimineringsförbudet i EU/EUF-fördragen likhetskravet i Regeringsformen 1 kap. 9 Europakonventionen art. 14 samt art.1, protokoll nr. 1 (egendomsskyddet, Darby) Se t.ex. även FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna samt art. 24 i OECD:s modellavtal 2
Likhetsprincipens konstitutionella grunder Land Likhetsprincip Författningsi konstitutionen domstol kan pröva Belgien ja ja Finland ja vanlig domstol Frankrike ja ja Italien ja ja Sverige ja vanlig domstol Tyskland ja ja Österrike ja ja I samtliga länder utom i Sverige är likhetsprincipen tillämplig även på lagstiftaren Har något av detta någon betydelse? Likabehandling i rättstillämpningen Utgångspunkten är alltså att likhetsprincipen utgör en lagreglerad rättsnorm Dessutom: Att åberopa praxis är att åberopa likhetsprincipen Två perspektiv på likhetsprincipens användbarhet Likabehandling av jämförbara subjekt (EUD, HFD, JO) Konsekvens genom att reglerna tillämpas likformigt (SKV:s ansvar) 3
EUD:s geografiskt baserade konstruktion av likhet enligt Schumackerdoktrinen Bosatta / inte bosatta är normalt inte jämförbara Det finns objektiva skillnader eftersom i) inkomsten i källstaten oftast mindre del ii) skatteförmågan oftast lättare bedöma i hemviststaten om inte iii) ingen nämnvärd inkomst i HS och huvuddelen i KS iv) och HS inte kan ge samma förmåner som annars EUD:s konstruktion av likhet - slutsatser EUD har visat att likhetsprincipen kan användas i skatterätten som en konkret regel Baseras på en blandning empiri och antaganden Starka subjektiva inslag vilket är principiellt nödvändigt i alla likhetskonstruktioner Men även (överraskande) viktiga referenser till medlemsstaternas interna rätt 4
Likabehandling i svensk rättstillämpning/exempel JO:s intressanta konstruktion av likhet i beslut 2009-09-28 dnr 5292-2008 om cyklisterna HFD:s syn 2012-04-30 (mål nr 3330-11) på skattepliktens omfattning i klosterliknande storfamilj HFD 2012-06-11 (mål nr 6517-10) jämställer bolag/ enskild näringsidkare med avseende på avdragsrätten för utbildningskostnader Jämförbarhetskriterier här geografi, tid, juridisk form Andra kriterier är möjliga, t.ex. bransch Likhet är redan rättsnorm men svåranvänd! Likabehandling i rättstillämpning / SKV Övergripande syfte med SKV:s regler är likformighet SKV:s rättstillämpning måste: Ha stöd i lag (legalitetsprincipen) Upprätthålla de skattskyldigas likhet inför lagen Vara förenlig med EU-rätten och Europakonventionen 5
Likabehandling i rättstillämpningen / SKV Översikt över Skatteverkets regelprodukter Många beteckningar under årens lopp föreskrifter, anvisningar, uttalanden, information, förklaringar, bindande förklaringar, yttranden, rekommendationer, meddelanden, allmänna råd samt nu även ställningstaganden/ styrsignaler och (felaktiga) skatteupplägg Uttalanden i handledningar, broschyrer etc. Tidvis stor begreppsförvirring SKVFS, SKV A, SKV M samt styrsignalerna och (felaktiga) skatteupplägg Likabehandling i rättstillämpningen / SKV Vilket rättskällevärde har SKV:s allmänna råd? Kan förutsättas följas inom skatteförvaltningen och uttrycker därför rättskällan administrativ praxis Problem t.ex. med sammanblandning av olika rättskällematerial Polycentri och makten att gynna Hur förhåller sig likhetsprincipen till fördjupad samverkan? 6
Konklusion I svensk rättsideologi står lagstiftaren över likhetsprincipen men EU/Europarätten! Likhetsprincipen är lagreglerad men väldigt öppen och svår men inte omöjlig att använda på ett konsistent sätt i enskilda fall Likhetsprincipen är central i skatteadministrationens normativa styrning 7