Skattebetalarens avsikter subjektiva rekvisit i IL. Robert Påhlsson Skatteforskningsdagen 2017

Transkript

1 Skattebetalarens avsikter subjektiva rekvisit i IL Robert Påhlsson Skatteforskningsdagen 2017

2 Bakgrund precisionsskalan Schabloner Andra måttenheter inkl. kvantifierande begrepp Legaldefinierade begrepp som hjälpmedel Dispenser, särskilda skäl och annan de facto-delegation Affärsmässighet och andra delvis innehållslösa kriterier Gemensamt för de vaga lagtextlösningarna är att de alla i varierande utsträckning medför en maktförskjutning från lagstiftaren till rättstillämparen. Detta motiverar att de undersöks. Subjektiva rekvisit någonstans på den vagare delen av skalan

3 Vad är subjektiva rekvisit i skatterätten? Syfte, avsikt och ändamål används i IL. Dessa tre termer kan, men måste inte, beteckna rättsfakta som tar sikte på, dvs. har som referens, subjektiva förhållanden hos den skattskyldige. Föreställningen om skillnaden mellan straffrätten och skatterätten, bakgrund i civilrättens gåvobegrepp Är föreställningen ideologisk eller är den en riktig verklighetsbeskrivning? OBS! att det finns andra subjektiva rekvisit, t.ex. hybriden affärsmässiga skäl

4 En undersökning i tre steg En undersökning av den skatterättsliga föreställningen om subjektiva rekvisit Inventering av IL baserad på vissa sökbegrepp Efter grovurval analyseras om träffarna verkligen avser subjektiva rekvisit i skatterättslig (eller annan) mening. Bra/ dåligt?

5 syfte 14 vinstsyfte 1 syftar 2 avsikt 4 avser 201 avsett 16 avsedd 33 avsedda 10 ändamål 36 Totalt 317

6 Endast ca 30 av de 317 referenserna utgör eventuellt/potentiella subjektiva rekvisit, eftersom det tycks anspela på förhållandena hos en viss person Förhållandevis stor spridning på Fysiska / juridiska personer De tre inkomstslagen (näringsverksamhet dominerar stort) Tillskott / anskaffning / verksamhet Många är tvetydligt formulerade och kan därför uppfattas på mer än ett sätt. Närmare redovisning i artikel så småningom.

7 Här vill jag efter detta grovurval lyfta fram de av de 30 återstående rekvisiten som verkligen 1) uttryckligen anger att det är viss persons syfte eller avsikt som ska identifieras eller 2) använder passiv form men med uppenbar sådan syftning Nu är det inte många kvar. Såvitt jag kan se uppfyller bara följande lagrum detta kriterium

8 25a kap. 14 /49 a kap. 7 Den skattskyldiges syfte med anskaffning av tillgångar har betydelse för om de anses vara likvida (skalbolagsreglerna, fysiska respektive juridiska personer). Skatteflyktsregel. 27 kap. 16 Slutavyttring av enkel tomtrörelse som väsentligen syftar till obehörig skatteförmån diskvalificerar från användning av kapitalregler. Skatteflyktsregel.

9 33 kap. 8 Tillskott som inte gjorts i syfte att varaktigt öka kapitalet minskar kapitalunderlaget för räntefördelning (enskild näringsidkare). Observera att motsvarande regler för delägare i HB samt för expansionsfond finns i 33 kap. 19, 34 kap. 7 och 34 kap. 13. Skatteflyktsregel. 57 kap. 12 Vid beräkning av underlag för gränsbelopp tas inte hänsyn till tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Skatteflyktsregel.

10 2 kap. 8 Begreppet privatbostad omfattar även bostad som ägaren avser att använda som bostad för sig själv eller närstående. 2 kap. 13 Begreppet privatbostadsfastighet omfattar även tomtmark om avsikten är att bygga en privatbostad på den. 7 kap. 7 Vid bedömning av fullföljdskravet för föreningar är uppfyllt ska hänsyn tas till intäkt som består av stöd, bidrag eller benefikt fång bara om avsikten är direkt användning för verksamheten.

11 11 kap. 17 Skattefrihet för förmån av utbildning vid omstrukturering gäller även om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren. 44 kap. 24 Vid avyttring under marknadsvärde uppkommer kapitalförlust bara om säljaren inte haft för avsikt öka köparens förmögenhet. Skatteflyktsregel.

12 Vad sker härnäst? Jag skriver en artikel där de lagrum jag pekat på analyseras närmare med hjälp av rättskällorna. Den tentativa slutsatsen är att föreställningen om att subjektiva rekvisit i skatterätten bedöms på objektiva grunder är i huvudsak (men inte helt och hållet) riktig De lege ferenda bör man naturligtvis fråga sig om denna lagstiftningsteknik uppfyller bestämdhetskravet / lämnar för mycket makt till rättstillämparen / skapar oavsedda presumtioner / är tillräckligt rättssäker / likformig