Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv
|
|
- Britt-Marie Åkesson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM2 Företagsbeskattning, 747A06 Jan Kellgren LINKÖPINGS UNIVERSITET Ränteavdragsbegränsningsreglerna ur ett kommunalt perspektiv Therése Helander
2 Inledning Enligt huvudregeln i 16 kap. 1 Inkomstskattelagen (1999:1229), nedan kallad IL, är ränteutgifter avdragsgilla. I januari 2009 infördes regler i 24 kap. 10 a-f IL som begränsade avdragsrätten för ränteutgifter. Syftet med reglerna var att förhindra skatteplanering inom intressegemenskaper. Skatteplaneringen innebar att ränteavdrag gjordes i Sverige medan ränteinkomsten beskattades lågt eller inte alls, varken i Sverige eller utomlands. 1 Det var alltså fråga om en bristande reciprocitet. Innan de nya reglerna infördes försökte Skatteverket, nedan kallat SKV, förhindra detta förfarande med stöd av lagen (1995:575) mot skatteflykt. Regeringsrätten fann i målen RÅ 2007 ref. 84 och ref. 85 att skatteflyktslagen inte var tillämplig. År 2013 reviderades 2009 års regler och de omfattar numera ränteutgifter avseende alla skulder inom intressegemenskaper. År 2011 fick SKV i uppdrag av Regeringen att kartlägga om detta skatteplaneringsförfarande även användes inom välfärdssektorn. SKV skulle bl. a. undersöka om företag i intressegemenskap med skattefriasubjekt, som t.ex. kommuner använde sig av skatteplanering i form av ränteutgifter. 2 SKV konstaterar i en delrapport till Regeringen att skatteplanering med ränteavdrag förekommer mellan skattefria subjekt. Knappt tio procent av Sveriges kommuner har utnyttjat detta förfarande. 3 Denna promemoria behandlar hur räntebegränsningsavdragsreglerna är tillämpliga på kommunkoncerner vid interna lån avseende interna andelsöverlåtelser. Även AP-fonder, ideella föreningar och stiftelser är skattefria subjekt som omnämns i SKV:s uppdrag. Denna promemoria behandlar av utrymmesskäl endast kommuner. Upplåning vid interna andelsöverlåtelser inom kommunkoncerner Det finns två huvudsakliga möjligheter till upplåning vid interna andelsöverlåtelser inom kommunkoncerner; intern eller extern finansiering. Den första möjligheten till belåning vid intern andelsöverlåtelse inom kommunal verksamhet är att kommunen som moderbolag agerar internbank och erbjuder finansiering för intern upplåtelse av kommunalt dotterbolag (DB 1) till ett annat kommunalt dotterbolag (DB 2). DB 2 betalar ränta till kommunen vilken är avdragsgill och kommunen är undantagen från 1 Prop. 2008/09:65, s Tilläggsuppdrag till SKV, Fi 2011/4971, s. 1 3 SKV delrapport, dnr /113, s. 3 2
3 beskattning. Det föreligger alltså en bristande reciprocitet och räntetransaktionerna resulterar i ett positivt resultat för kommunkoncernen. En annan möjlighet är att ett dotterbolag (DB 3) agerar internbank vid överlåtelse av DB 1 till DB 2. DB 2 betalar ränta till DB3 som är avdragsgill och DB 3 beskattas för ränteintäkterna. I detta fall balanseras resultatet inom kommunkoncernen. Det andra huvudsakliga alternativet är att använda extern finansiering, t.ex. med hjälp av Kommuninvest. Kommuninvest är en ekonomisk förening som erbjuder medlemskap till kommuner och landsting i Sverige. 4 Kommuninvest Ekonomiska Föreningen äger i sin tur Kommuninvest i Sverige AB, ett kreditmarknadsbolag, som erbjuder konkurrenskraftig finansiering och finansiell rådgivning till medlemskommuner. 5 Varje medlemskommun betalar ett andelskapital och blir i samband med tecknande av medlemskap obegränsat, solidariskt borgensskyldiga för kreditmarknadsbolagets förpliktelser. 6 Om dotterbolaget väljer att använda sig av finansiering med hjälp av Kommuninvest blir ränteutgifterna avdragsgilla. Hur Kommuninvest påverkas behandlas senare i promemorian. Ränteavdragsreglerna i 24 kap. 10 a-f Ränteavdragsreglerna var främst inriktade på internationella privata koncerner men att även koncerner kan ha kommuner som ägare omnämns i propositionen. 7 Detta torde innebära att det fanns en viss vetskap redan vid införandet av reglerna att kommunkoncerner använder skatteupplägg i form av ränteavdrag. Enligt 24 kap. 10 b IL får inte ett företag som ingår i en intressegemenskap dra av ränteutgifter hänförliga till en skuld till ett företag som befinner sig i samma intressegemenskap. Företag anses vara i intressegemenskap med varandra om ett av företagen har direkt eller indirekt, bestämmande inflytande över det andra företaget eller om de står under samma gemensamma ledning, 24 kap. 10 a IL. Landstingsorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting, nedan kallad SKL, 4 Tillgänglig Tillgänglig tillgänglig Prop. 2008/09:65 s. 46 3
4 menar att kommuner inte borde omfattas av begreppet intressegemenskap. Kommunerna borde inte träffas av reglerna eftersom de inte ägnar sig åt att försöka uppnå skattefördelar och de skattefördelar som kan tänkas uppkomma när kommunägda bolag bedriver näringsverksamhet tillfaller kommunen och är i slutändan till nytta för medborgarna. 8 Dessutom varken kan eller ska kommuner bedriva vinstdrivande verksamhet i högre grad. I 7 kap. 2 Kommunallagen (1991:900), nedan kallad KL, stadgas att kommuner får bedriva näringsverksamhet om det sker utan vinstsyfte och generar allmännyttiga anläggningar eller tjänster till medborgarna. Finansdepartementet konstaterar att kommuner ska i förhållande till skattelagstiftningen behandlas på samma sätt som privata koncerner om de väljer att organisera sin verksamhet i form av en koncern. Det finns inga skäl att undanta kommuner från ränteavdragsbegränsningarna, om de undantogs från bestämmelserna skulle det innebära att privata bolag missgynnades. 9 Det finns två undantag till ränteavdragsbegränsningen, tioprocentsregeln och ventilen. I 24 kap. 10 d stadgas tioprocentsregeln som innebär att ränteutgiften är avdragsgill om inkomsten som motsvarar ränteutgiften skulle ha beskattats med minst tio procent i den stat där företaget inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till inkomsten hör hemma. Kommuner har sedan år 1984, när den kommunala beskattningen slopades varit skattefria subjekt. Att kommuner är undantagna skattskyldighet stadgas i 7 kap. 2 IL. Detta innebär att bolag i intressegemenskap med kommuner inte har någon möjlighet att utnyttja tioprocentsregeln eftersom en beskattning om minst tio procent aldrig blir aktuell. Möjligheten som kvarstår är således ventilen. Den stadgas i 24 kap. 10 e IL och innebär att ränteutgiften får dras av om skuldförhållandet och förvärvet som ligger till grund för ränteutgiften är huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Ventilen: huvudsakligen affärsmässigt motiverat Huvudsakligen innebär att transaktionerna ska vara affärsmässigt motiverade till 75 procent eller mer. 10 Affärsmässigt motiverat innebär att det bakom transaktionerna ska finnas sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden utöver 8 Prop. 2008/09:65 s Prop. 2008/09 s Prop. 1999:2000:2, del 2 s
5 skatteeffekterna. 11 Finansdepartementet anser att omstruktureringar av koncerner för att rationalisera alternativt effektivisera kommande fusioner torde vara affärsmässigt motiverat. 12 I propositionen nämns att det ska ske en samlad bedömning av samtliga faktorer. Det är fråga om en bedömning av relevanta faktorer, inte samtliga omständigheter. 13 I ett flertal mål 14 gör Högsta förvaltningsdomstolen, nedan kallad HFD, skillnad på organisatoriska och affärsmässiga skäl vid bedömning av affärsmässigt motiverat. HFD tycks anse att organisatoriska skäl står i strid med affärsmässiga skäl. HFD konstaterade i mål nr att omorganisation kan stärka företagets position men att den endast påverkar internt. I mål konstaterar HFD att omstrukturering kan förbättra konkurrensförmågan men när förvärvet inte sker från en extern part uppnås inte affärsmässighet. Dock godkänner HFD interna förvärv som föregåtts av externa förvärv. 15 Jag finner det märkligt att internt förvärv inte är att anse som affärsmässigt motiverat men om det föregås av ett externt förvärv anses det affärsmässigt motiverat. För att följa praxis i övrigt borde det inte vara affärsmässigt motiverat eftersom det inte inkluderar handel med utomstående och genomförs på grund av organisatoriska skäl. Det tycks inte heller finnas något stöd för denna åtskillnad av organisatoriska och affärsmässiga skäl i varken lagtext eller praxis. Det som nämns i propositionen är endast att det bakom transaktionerna ska finnas sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden. I mål var justitierådet Ståhl skiljaktig och menade att organisatoriska skäl kan vara en del av affärsmässiga skäl. SKV har i beslut konstaterat att affärsmässiga skäl inte föreligger utan att närmare diskutera vad affärsmässiga skäl innebär. 16 Rättsläget tycks vara oklart hur affärsmässiga skäl ska tolkas. HFD har inte prövat mål avseende affärsmässighet som rör kommunkoncerner men eftersom det i propositionen uttalats att kommunkoncerner ska behandlas likvärdigt i förhållande till privata internationella koncerner om de väljer att organisera sin verksamhet i form av en koncern finner jag ingen anledning till att åtskillnaden mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl inte 11 Prop. 2008/09:65 s Finansdepartementets promemoria, dnr Fi2008/4093 s Prop. 2008/98:65, s Se t.ex. mål nr , mål nr och mål nr HFD mål nr Se t.ex. SKV beslut
6 skulle gälla även för kommunkoncerner. Denna åtskillnad blir extra påtaglig för kommuner eftersom bedömningen av organisatoriska skäl kan vara viktig för kommunala koncerner där det finns ett krav på insyn, kontrollutövande och inblick i kommunala bolag. SKV publicerade i mars 2014 ett ställningstagande avseende ränteavdragsreglerna när skattefria subjekt är långivaren inom en intressegemenskap. SKV ställer upp ett antal presumtioner för när rätt till ränteavdrag föreligger. Rätt till avdrag för räntor presumeras för kortfristig utlåning eller mindre belopp där lånevillkoren är marknadsmässiga, när det är kommunen som skattefritt subjekt som tar upp ett externt lån och sedan lämnar det vidare till ett direkt eller indirekt ägt aktiebolag utan att förändra villkoren. Ett lånebehov ska finnas hos mottagaren och villkoren ska vara marknadsmässiga. Avdragsrätt föreligger även när internt upparbetade medel eller skattemedel lånas ut under förutsättning att inga andra omständigheter talar för att förfarandet är skattedrivet. Även i detta fall ska det finnas ett lånebehov hos mottagaren och villkoren ska vara marknadsmässiga. Om lånet används för interna förvärv av dotterbolag, för tillskott som används för sådana förvärv eller för att lämna utdelning anses inte ett lånebehov föreligga. Externa förvärv anses dock vara huvudsakligen affärsmässigt motiverade. 17 I ställningstagandet uttrycker SKV att en samlad bedömning av samtliga omständigheter måste göras avseende affärsmässigheten av skulden 18 I propositionen nämns däremot att en samlad bedömning ska ske, men av relevanta faktorer och inte samtliga omständigheter. 19 SKV lämnar i ställningstagandet reservationer för att en helhetsbedömning måste genomföras och att lånevillkoren ska vara marknadsmässiga i vid bemärkelse. Slutsatsen som kan dras av ställningstagandet får anses vara att bedömning i det enskilda fallet måste göras. Det oklara rättsläget och den bristande förutsebarheten speglas av SKV:s ställningstagande i dess försök att klargöra och definiera det oklara rättsläget. Det positiva med ställningstagandet är att SKV försöker klargöra rättsläget och förhoppningsvis kan det i alla fall leda till en likformig bedömning från SKV:s sida. 17 Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, Prop. 2008/98:65 s. 68 6
7 HFD och SKV har uttalat att ventilen ska tillämpas restriktivt. 20 I förarbeten nämns endast att ventilen har en restriktiv utformning. 21 En intressant fråga är om en restriktiv tillämpning verkligen är samma sak som en restriktiv utformning. Hultqvist anser att tolkningen som HFD och SKV gjort inte är i enlighet med varken lagtext eller proposition. 22 Omläggning av lån via Kommuninvest Ränteavdragsbegränsningsreglerna kan tänkas skada de kommunala internbankerna eftersom de inte kan använda tioprocentsregeln som är ett objektivt undantag, istället är de utelämnade att använda den subjektiva ventilen. För att undvika subjektiva bedömningar kan de kommunala bolagen lägga om sina lån från interna till externa. Omläggning av lån kan som ovan nämnt ske via Kommuninvest. HFD prövade år 2012 två mål 23 som berörde belåning från Kommuninvest. I HFD 2012 ref. 6 hade Bodens kommunföretag AB, nedan kallat Kommunföretaget, finansierat förvärv av ett dotterbolag genom en räntebärande revers till Bodens Kommun. Eftersom Kommunföretaget inte längre hade rätt till avdrag för ränteutgifter med anledning av de nya ränteavdragsreglerna avsåg det att ta upp ett externt lån hos Kommuninvest AB för att betala tillbaka det interna lånet. HFD konstaterade att Bodens Kommun, Kommunföretaget och dotterbolaget ingick i en intressegemenskap. Kommuninvest däremot ansågs inte vara i intressegemenskap med varken Kommunföretaget eller Bodens kommun på grund av det stora antalet medlemmar. Kommunföretaget kunde därmed dra av ränteutgifterna för det externa lånet. Om Kommunföretaget eller något annat bolag i intressegemenskapen hade haft en fordran på Kommuninvest som haft ett samband med upplåningen som gjorts hos banken och det förvärv av delägarrätter som genomförts skulle avdragsrätten kunna riskeras. I mål nr konstaterades det att Kommuninvest kan lämna koncernbidrag till sina ägare d.v.s. den ekonomiska föreningen som i sin tur kan lämna utdelning till sina medlemmar d.v.s. kommunerna. Detta innebär att Kommuninvest kan göra avdrag, enligt 39 kap. 22 IL, för koncernbidraget och därmed minska sitt skattepliktiga resultat samtidigt som 20 HFD:s mål nr s. 3 och SKV:s beslut s.7 21 Prop. 2008/09:65 s Hultqvist, A, SvSkT nr s HFD 2012 ref. 6. och HFD mål nr
8 kommunerna som skattefria subjekt inte beskattas för utdelningen. Genom omläggning av lån via Kommuninvest har kommunerna funnit ett nytt sätt att åtnjuta avdragsrätt för räntor, precis som de tidigare kunde innan ränteavdragsreglerna infördes. Diskussion SKV konstaterade i sin rapport år 2012 att det förekommer att kommuner använder sig av skatteupplägg i form av ränteutgifter. Redan i propositionen till 2009 års regler nämns att kommuner kan vara ägare i koncerner och att de i så fall ska behandlas på samma sätt som privata bolag i förhållande till ränteavdragsreglerna, vilket tyder på att det vid införandet av reglerna fanns en viss vetskap om att kommuner använder sig av sådana ränteavdrag. Att kommuner inte skulle omfattas av reglerna har diskuterats i förarbeten. SKL anför att kommuner inte bör träffas av reglerna eftersom kommuner inte har till syfte och inte får, enligt 7 kap. 2 KL, bedriva näringsverksamhet i vinstsyfte och om näringsverksamheten trots allt resulterar i vinst tillfaller den i slutändan medborgarna. Lagstiftarens argument för att kommuner ska omfattas av reglerna är att om de väljer att bedriva sin verksamhet i form av en kommunal koncern ska de behandlas på likvärdigt sätt som privata internationella koncerner. Om kommunala koncerner inte skulle omfattas av reglerna menar lagstiftaren att privata koncerner skulle missgynnas. Resultatet av reglerna skulle jag vilja påstå blivit det motsatta. Det är snarare de kommunala koncernerna som missgynnas. Det finns som ovan nämnts två möjliga undantag till räntebegränsningsreglerna, tioprocentsregeln och ventilen. I och med att kommuner är skattefria subjekt finns ingen möjlighet att åtnjuta undantaget som tioprocentsregeln innebär. Kommuner har därmed endast möjlighet till att använda ventilen som uppställer kravet huvudsakligen affärsmässigt motiverat. Rekvisitet huvudsakligen affärsmässigt motiverat är ett subjektivt rekvisit som lett till tolkningsproblem. Det har visat sig vara svårtillämpat. I propositionen nämns det att sunda företagsekonomiska och affärsmässiga överväganden ska ligga till grund för transaktionen för att den ska anses som affärsmässigt motiverad. Finansdepartement har uttryckt att omstruktureringar torde anses som affärsmässigt motiverade om de genomförs för att effektivisera eller rationalisera kommande fusioner. HFD å andra sidan gör skillnad mellan organisatoriska och affärsmässiga skäl vilket det inte finns 8
9 stöd för varken i lagtext eller förarbeten. I ett mål var justitierådet Ståhl skiljaktig och menade att organisatoriska skäl är en del av affärsmässiga skäl. HFD godkänner interna förvärv som föregåtts av externa förvärv som affärsmässigt motiverade. Vilket, enligt mig, är märkligt eftersom det de facto sker på grund av organisatoriska skäl. Rättsläget avseende affärsmässiga skäl tycks vara oklart och det finns en risk för godtyckliga bedömningar. Affärsmässiga skäl skulle kunna ha varit ett bra uttryck om innebörden preciserats i propositionen men med avsaknad av precision riskerar att leda till godtyckliga bedömningar. I och med att kommuner inte kan använda sig av den objektiva tioprocentsregeln och är hänvisade till att använda den subjektiva ventilen som är svårtillämpad träffas kommunala koncerner hårdare av ränteavdragsreglerna än privata internationella koncerner. Dessutom tycks organisatoriska skäl vara extra viktigt för kommuner eftersom det i kommunala bolag finns behov av insyn och kontroll och av den anledningen drabbas också kommunerna hårdare av reglerna. Det är svårt att förutse vad den subjektiva bedömningen av affärsmässighet kommer resultera i. Det finns en tendens att kommuner väljer att lägga om sina lån via Kommuninvest på grund av det osäkra rättsläget för att inte förlora möjligheten att göra avdrag för ränteutgifter. HFD har godkänt detta förfarande i och med målet HFD 2012 ref. 6. Att HFD godkänt detta förfarande skulle kunna tolkas som att ventilen är svårtillämplig inom kommunkoncerner. Hur som helst har kommunkoncerner tillgång till en fördelaktig finansieringsmöjlighet. Dessutom uttalas i propositionen att ränteavdragsbegränsningarna ska ha en minimal negativ påverkan på affärsmässig verksamhet. 24 Kommunernas omläggning av lån innebär en ökad kostnad som inte är förenlig med uttalandet om minimal negativ påverkan. Anledningen till att man använder sig av interna lån är att det är kostnadseffektivt i och med att de administrativa kostnaderna samt risken blir lägre Prop. 2008/09:65 s SKL:s synpunkter på Skatteverkets ställningstagande, +lån+bilaga+2+synpunkter ränta.pdf, tillgänglig
10 Det kan tänkas finnas tillfällen när vaga formuleringar är nödvändiga och även önskvärda men i detta fall leder det till att reglerna blir svårtillämpade och till en bristande förutsebarhet. Slutsats I och med att bolag som ägs av kommuner inte kan använda sig av tioprocentsregeln, utan enbart ventilen, blir konsekvensen att kommunkoncerner behandlas hårdare än internationella privata koncerner av räntebegränsningsavdragsreglerna. Det är svårt att veta vad den subjektiva bedömningen av affärsmässigt kommer resultera i. Att termen affärsmässighet inte är närmare preciserad och vag är olyckligt och kan leda till rättsosäkerhet och godtyckliga resultat. Det blir extra påtagligt för kommuner som har den som enda alternativ. Att HFD skiljer på organisatoriska och affärsmässiga skäl torde också innebära problem för kommuner. Kommuners verksamhet kräver naturligt sett inblick i kommunala bolag. Att förbättra kontrollen och insynen genom omorganisation av kommunkoncerner kan tänkas försvåras av särskiljandet mellan affärsmässiga och organisatoriska skäl som HFD gjort. Det osäkra rättsläget synes ha resulterat i att kommuner väljer att lägga om sina koncerninterna lån för att vara säkra på att inte förlora avdragsrätten. Denna form av omläggning via Kommuninvest har Regeringsrätten givit stöd för. 10
11 Källförteckning Kommunallagen (1991:900) Lagen (1995:575) mot skatteflykt Inkomstskattelagen (1999:1229) Prop. 1999:2000:2, del 2 Prop. 2008/09:65 Finansdepartementets promemoria, dnr. Fi2008/4093 Tilläggsuppdrag till SKV, Fi 2011/4971 RÅ 2007 ref. 84 RÅ 2007 ref. 85 HFD 2012 ref. 6 HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr HFD mål nr SKV delrapport, dnr /113 Skatteverkets ställningstagande, dnr /111, SKV beslut SKV beslut Hultqvist, A, SvSkT nr tillgänglig SKL:s synpunkter på Skatteverkets ställningstagande, +interna+lån+bilaga+2+synpunkter ränta.pdf, tillgänglig
Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen
655 COEN DEIJ Begreppet affärsmässigt motiverat i ventilen För att avdrag för ränteutgifter ska medges under den s.k. ventilen i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler krävs bl.a. att det skuldförhållande
Läs merSkatterättsnämnden. Lagrum 24 kap.10 a 10 e inkomstskattelagen (1999:1229) Lag (1995:575) mot skatteflykt. Sökande X AB och Y AB. Motpart Skatteverket
Skatterättsnämnden Förhandsbeskedet meddelat: 2009-07-06 (dnr 15-09/D) Förhandsbeskedet överklagat: Ja, av Skatteverket. Ett kommunalägt bolag saknar enligt 24 kap. 10 b första stycket inkomstskattelagen
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 februari 2015 KLAGANDE Nasdaq OMX Holding AB, 556734-1622 Ombud: AA KPMG Skatt Box 16106 103 23 Stockholm MOTPART Skatteverket 171
Läs merHandläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg
KS 6 10 APRIL 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Annica Ekstedt 2013-03-12 KSN-2013-0460 Jan Malmberg Kommunstyrelsen Internbankens funktion och villkor för utlåning till de kommunala
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 6 Målnummer: 5070-09 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-01-27 Rubrik: Lagrum: Fråga om tillämpning av skatteflyktslagen vid omläggning
Läs merSynpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån
PM 2013-03-08 1 (6) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets ställningstagande 2013-02-25 dnr 131 117310-13/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Finansdepartementets
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 december 2014 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Husqvarna Holding AB, 556037-1964 Box 7454 103 92 Stockholm
Läs merKommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41
Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2013-02-05 45 Kommunala bolagens övertagande av kommunens lån, ingående av borgen för de kommunala bolagen. (AU 26) Dnr KS 2013-41
Läs merStockholm den 24 april 2012
R-2012/0506 Stockholm den 24 april 2012 Till Finansdepartementet Fi2012/1349 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 22 mars 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian Effektivare
Läs merTolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna
Tolknings- och tillämpningsproblem med ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys av undantagsreglerna Magisteruppsats inom internationell företagsbeskattning Författare: Handledare: Henrik Timén Jesper
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2008-10-06 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, f.d. regeringsrådet Leif Lindstam och justitierådet Lars Dahllöf. Ränteavdragsbegränsningar i syfte
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-06-21 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Peter Kindlund samt justitierådet Kerstin Calissendorff. Effektivare ränteavdragsbegränsningar
Läs merH ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n
H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD_2012 ref.58 Målnummer: 694-12 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2012-11-05 Rubrik: Lagrum: Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier
Läs merNSD. Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen Stockholm REMISSYTTRANDE
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Er referens: Fi 2008/4390 Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Promemorian Ränteavdragsbegränsningar i syfte att förhindra
Läs merBegreppet skatteförmån i undantagsregeln
2019 SKATTENYTT 243 COEN DEIJ Begreppet skatteförmån i undantagsregeln Det första rekvisitet som ska vara uppfyllt för att undantagsregeln till den s.k. tioprocentsregeln i 2013 års ränteavdragsbegränsningsregler
Läs merRegeringens proposition 2009/10:36
Regeringens proposition 2009/10:36 Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn Prop. 2009/10:36 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 oktober
Läs merStockholm den 12 februari 2015
R-2014/2272 Stockholm den 12 februari 2015 Till Finansdepartementet Fi2014/4440 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 december 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Ändring
Läs merSynpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter
6 PM 2013-08-01 Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets slutrapport 2013-06-25; Skatteplanering bland företag som är i intressegemenskap med skattebefriade verksamheter Allmänt
Läs merAffärsmässigt motiverad
Affärsmässigt motiverad - en analys av begreppet i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Robin Månsson Handledare: Roger Persson-Österman Framläggningsdatum
Läs mer2. Förslaget att även kupongskatt ska omfattas av skatteflyktslagen
R-2015/0776 Stockholm den 18 maj 2015 Till Finansdepartementet Fi2015/2314 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 april 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Begränsad skattefrihet
Läs merSVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT
SVENSK INTERN INTERNATIONELL SKATTERÄTT - en översikt Maria Hilling Axel Hilling INKOMSTBEGREPPET I SVENSK RÄTT Omfattande inkomstbegrepp UB+konsumtion-IB (Ej arv, gåva, lotterivinster mm (8 kap. IL))
Läs merUnderskottsföretag, skatteflykt
Underskottsföretag, skatteflykt Skatteflyktslagen har ansetts tillämplig på ett förfarande där en ägarförändring skett i ett underskottsföretag med bibehållen rätt till avdrag för tidigare års underskott
Läs merLagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2015 ref 30 Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget.
Läs merSäkerhetsventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna
Juridiska institutionen Vårterminen 2013 Examensarbete i skatterätt 30 högskolepoäng Säkerhetsventilen i ränteavdragsbegränsningsreglerna En analys utav rekvisitet huvudsakligen affärsmässigt motiverat
Läs merRemiss. Vi är tacksamma om remissvaren även skickas i word-formatper e-post till registrator@finance.ministry.se.
Remiss REGERINGSKANSLIET 2012-06-21 Fi2012/2385 Fi nansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Elisabeth Sheikh Telefon 08-405 36 49 SKATTEVERKET Solna ink. 2012-06- 2 5 Utdrag ur lagrådsremissen Effektivare
Läs merFörmån av tandvård en promemoria
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Förmån av tandvård en promemoria 1 Förmån av tandvård Sammanfattning Utgångspunkten är att den offentliga finansieringen av tandvården skall ske i huvudsak
Läs merRegeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler
u l f tivéus Regeringen föreslår skärpta ränteavdragsbegränsningsregler 1 Inledning Med verkan från ingången av 2009 gäller enligt 24 kap. 10 a e inkomstskattelagen (IL) begränsningar i avdragsrätten för
Läs merSynpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån
PM 2014-03-21 1 (5) Avdelningen för juridik Lars Björnson Synpunkter på Skatteverkets nya och ändrade ställningstagande 2014-03-10 dnr 131-125056-14/111 om rätt till avdrag för ränta på interna lån Allmänt
Läs merDubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11
Dubbelpaketering av fastighet- en analys av mål 3329-11 Författare Axel Tidman Fuchs Handledare Jan Kellgren Vårterminen 2015 Högre kurs i företagsskatterätt 747a06 Affärsjuridiska programmen, Linköpings
Läs merN S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N
N S D N Ä R I N G S L I V E T S S K A T T E - D E L E G A T I O N Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Marianne Kilnes Erik Sjöstedt 103 33 Stockholm Er referens: Fi2015/2314 Stockholm 2015-05-20
Läs merEffektivare ränteavdragsbegränsningar
Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande Stockholm 2012-04-25 Effektivare ränteavdragsbegränsningar Svensk Försäkring branschorganisation för de svenska försäkringsbolagen har beretts möjlighet att
Läs mer19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA
507 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop. 1998/99:15 s. 241-247, 293 och 299, bet. 1998/99:SkU5
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Ändring i reglerna om uttag i näringsverksamhet december 2014 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs merHFD 2013 ref. 20. Lagrum: 44 kap. 9, 13, 14 och 29 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref. 20 I samband med blankning av aktier ska en s.k. utdelningsersättning som låntagare av aktier utger till långivaren behandlas som utgift för avyttringen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Effektivare ränteavdragsbegränsningar
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Effektivare ränteavdragsbegränsningar Mars 2012 Promemorians huvudsakliga innehåll Den 1 januari 2009 trädde ränteavdragsbegränsningsregler i kraft som avser
Läs merPromemoria med förslag till ändring i reglerna om beskattningen vid underprisöverlåtelser
Promemoria 2001-02-01 Fi 2001/437 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för företagsbeskattning, S1 Christina Rosén Telefon 08-405 16 79 Promemoria med förslag till ändring i reglerna
Läs merVissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)
*Skatteverket PROMEMORIA Datum Bilaga till dnr 2010-11-22 131 751278-10/113 Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) www.skatteverket.se Postadress Telefon E-postadress 171
Läs merVentilen för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e IL
Filippa Jakobsson Ventilen för koncerninterna lån i 24 kap. 10 e IL Går den att tolka på ett rättssäkert sätt? The exemption of intercompany loans in Chapter 24:10 e IL Is it possible to interpret it in
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2009:1413 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merJuridisk Publikation
Juridisk Publikation stockholm - uppsala - lund - göteborg MIKLOS KOVACS KAL En säkerhetsventil utan säkerhet en analys av rekvisitet affärsmässigt motiverat i 24 kap. 10 e IL Särtryck ur häfte 2/2013
Läs merRättsföljden i skatteflyktslagen. Stockholm 2013-05-06
Rättsföljden i skatteflyktslagen Stockholm 20-05-06 lagtext & förarbeten Skatteflyktslagen 998 - : Rättsföljden 2 Vid fastställandet av underlag (för att ta ut kommunal och statlig inkomstskatt) ska hänsyn
Läs merSveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
R-2007/0688 Stockholm den 26 juni 2007 Till Finansdepartementet Fi2007/4031 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor.
Läs mer37 kap. 17 och 18 samt 39 kap. 25 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2019 ref. 7 Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt. 37 kap.
Läs mer40 kap. 15 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 3 mars 2016 följande dom (mål nr ).
HFD 2016 ref. 16 Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande
Läs merEffektivare ränteavdragsbegränsningar
Lagrådsremiss Effektivare ränteavdragsbegränsningar Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 juni 2012 Peter Norman Linda Haggren (Finansdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1343 Utkom från trycket den 19 december 2008 utfärdad den 11 december 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i
Läs mer5 lagen (1998:189) om förhandsbesked i skattefrågor. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 12 januari 2018 följande beslut (mål nr ).
HFD 2018 ref. 3 En ansökan om förhandsbesked i en skattefråga har avvisats när ett sådant besked inte har ansetts vara av vikt för sökanden eller för en enhetlig rättstillämpning. Förhandsbesked avseende
Läs mer24 kap. 13 och 17, 25 a kap. 5 och 2 kap. 2 inkomstskattelagen. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 5 juni 2017 följande dom (mål nr ).
HFD 2017 ref. 29 Ett company limited by shares i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst
Läs merInga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen
560 SKATTENYTT 2015 ANDERS HULTQVIST Inga förhandsbesked om ränteavdragsbegränsningen Länge har möjligheten till förhandsbesked varit medlet att snabbt få fram prejudikat i ovissa skattefrågor. När generalklausulen
Läs merNSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet REMISSYTTRANDE 103 33 Stockholm Fi2006/1676 Stockholm den 30 juni 2006 Yttrande över Skatteverkets promemoria om Metoder för att undvika internationell
Läs mer48 a kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 11 december 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 62 Samtidig avyttring av andelar i flera olika företag mot ersättning i form av andelar i ett annat företag har inte ansetts utgöra ett enda gemensamt andelsbyte enligt bestämmelserna om
Läs mer6 Kommissionärsförhållanden
191 6 Kommissionärsförhållanden 36 kap. IL bet. 1965:BevU43, prop. 1965:126, SOU 1964:29, bet. 1978/79:SkU57, prop. 1978/79:210, SOU 1977:86, bet. 1984/85:SkU23, prop. 1984/85:70, DsFi 1984:9, bet. 1999/2000:SkU2,
Läs merBolag eller inte bolag? det är frågan
Anläggningskonferens 2014-11-05 Bolag eller inte bolag? det är frågan Annika Nordqvist, 08-563 072 44 annika.nordqvist@se.gt.com Tomas Rosenqvist, 018-65 81 21 tomas.rosenqvist@se.gt.com Föreningen inskränkt
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2008 ref. 84 Målnummer: 3435-06 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2008-12-19 Rubrik: Lagrum: Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag
Läs merRegeringens skrivelse 2007/08:148
Regeringens skrivelse 2007/08:148 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om underprisöverlåtelser till och från handelsbolag och i reglerna om nedskrivning och avdrag för värdenedgångar
Läs merBegränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder
Begränsningar i avdragsrätten för ränta på vissa skulder Granskning av den så kallade ventilen Kandidatuppsats i affärsjuridik (skatterätt) Författare: Handledare: Maryna Delibalt Peter Krohn Framläggningsdatum
Läs merDOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm
DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr 7186 7190-15 KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, 556645-9755 Box 27308 102 54 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
Läs merIndustrivärden-domarna en analys
SvSkT1&inlaga.book Page 60 4onda6, 4arch ;, 2008 11:2? A4 60 Anders Hultqvist Industrivärden-domarna en analys Av Anders Hultqvist 1 Bakgrund Det var många som med spänning väntade på Regeringsrättens
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2008:1063 Utkom från trycket den 5 december 2008 utfärdad den 27 november 2008. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229); SFS 2012:757 Utkom från trycket den 4 december 2012 utfärdad den 22 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merKoncernbidragsspärren
Koncernbidragsspärren Koncernbidragsspärren och turordningsreglerna Högre kurs i företagsbeskattning 747A06 Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling I 40:e kapitlet inkomstskattelagen
Läs mer16 kap. 1 första stycket och 44 kap. 14 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2018 ref. 37 Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om
Läs merFråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
HFD 2014 ref 10 Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt. Lagrum: 16 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229) Av en ansökan från X AB hos
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 15 september 2014 KLAGANDE 1. Aktiebolaget Familjebostäder, 556035-0067 2. Aktiebolaget Stockholmshem, 556035-9555 3. Aktiebolaget Svenska
Läs merFinansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsningar av möjligheten att göra avdrag för koncernbidrag april 2013 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen
Läs mer36 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 25 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 29 Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Läs mer19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA
Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 489 19 Utdelning av andelar i dotterbolag, lex ASEA 42 kap. 16 och 16 a IL prop. 1990/91:167, bet. 1990/91:SkU30 prop. 1992/93:108, bet. 1992/93:SkU8 prop.
Läs merIntressegemenskap. En tolkning av uttrycken väsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i ränteavdragsbegränsningsreglerna
Intressegemenskap En tolkning av uttrycken väsentligt inflytande och under i huvudsak gemensam ledning i ränteavdragsbegränsningsreglerna Masteruppsats Författare: Handledare: Affärsjuridik Charlotte Marcusson
Läs mer6 Koncernredovisning
Koncernredovisning, Avsnitt 6 107 6 Koncernredovisning Tillämpningsområde Sammanfattning 6.1 RR 1:00 Koncernredovisning Rekommendationen behandlar redovisningsfrågor som aktualiseras vid upprättande av
Läs merR e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 85
R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 85 Målnummer: 6703-04 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2007-11-06 Rubrik: Lagrum: Avdrag för ränta som ett dotterbolag till ett investmentbolag betalar till investmentbolaget
Läs merInternprissättning. Internationell beskattning VT 2014
Internprissättning Internationell beskattning VT 2014 Disposition Principiella problematiken Svensk internprissättningsrätt Inkomst från näringsverksamhet Näringsverksamhet? 13 kap. 1 IL Beräkning av resultatet
Läs merHFD 2014 ref 2. Lagrum: 57 kap. 5 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 2 Fråga om tillämpning av den s.k. utomståenderegeln när en utomstående är andelsägare i ett fåmansföretag i vilket en annan delägares andelar är kvalificerade till följd av att denne är verksam
Läs merStockholm den 25 september 2017
R-2017/1105 Stockholm den 25 september 2017 Till Finansdepartementet Fi2017/02752/S1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 20 juni 2017 beretts tillfälle att avge yttrande över promemorian Nya skatteregler
Läs mer32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d.
Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d., Avsnitt 32 705 32 Kapitalvinst svenska fordringsrätter o.d. 48 kap. 3 och 23 24 IL prop. 1999/2000:2, del 2, s. 570 571, 573 574 och 584 585 Vad beskattas? När
Läs merNSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTEDELEGATION Finansdepartementet Skatte- och Tullavdelningen 103 33 Stockholm Fi2010/5475/S1 Stockholm, 2011-04-04 Remissyttrande Skatteverkets promemoria En ny reglering för beskattning
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (5) meddelad i Stockholm den 29 maj 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Kommuninvest Ekonomisk förening Ombud: AA Skeppsbron Skatt AB Skeppsbron 20 111 30 Stockholm
Läs merLagrum: 3 kap. 19, 41 kap. 2 och 57 kap. 2 inkomstskattelagen (1999:1229); Artikel 13 4 i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz (SFS 1987:1182)
HFD 2015 ref 24 Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 4 i skatteavtalet med Schweiz.
Läs merPROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm. NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman
1 (5) PROTOKOLL 2008-11-26 Stockholm Avdelning II NÄRVARANDE REGERINGSRÅD Sandström, Hamberg, Fernlund, Knutsson och Stenman FÖREDRAGANDE Regeringsrättssekreteraren Werth PROTOKOLLFÖRARE Beredningschefen
Läs merBeloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen
Beloppsspärren i 40 kap Inkomstskattelagen Joakim Ekberg Vårterminen 2015 PM II Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 1. Inledning Svensk företagsbeskattning är anpassad för att vara förenlig med stora
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 24 april 2012 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Skandinaviska Enskilda Banken AB Ombud: AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Skatterättsnämndens
Läs mer7 Tidigare års underskott
197 7 Tidigare års underskott 40 kap. IL, bet. 1960:BevU10, prop. 1960:30, SOU 1958:35, bet. 1989/90:SkU30, prop. 1989/90:110, SOU 1989:33 och 34, bet. 1993/94:SkU15, prop. 1993/94:50, SOU 1992:67, Ds
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
Avdelning 06. DOM 2018-05-16 Meddelad i Stockholm Sida 1 (11) Mål nr 3754-17 KLAGANDE Indif AB, 556733-9915 Ombud: Joakim Wittkull Skeppsbron 20 111 30 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer1. Sammanfattning. Stockholm den 14 augusti 2008 R-2008/0697. Till Finansdepartementet. Fi2008/4093
R-2008/0697 Stockholm den 14 augusti 2008 Till Finansdepartementet Fi2008/4093 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 25 juni 2008 beretts tillfälle att avge yttrande över Skatteverkets promemoria
Läs merHFD 2014 ref 54. Lagrum: 23 kap. 3 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2014 ref 54 Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen.
Läs mer35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall
Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall 659 35 Avyttring av andelar i handelsbolag i vissa fall prop. 1999/2000:2 Del 2, s. 600-604 prop. 1995/96:109, s. 94-95 prop. 1992/93:151 Särskilda bestämmelser
Läs merInternprissättning med fokus på marknadsmetoden
Internprissättning med fokus på marknadsmetoden Högre kurs i företagsskatterätt 747A06 Philip Leidefeldt Vårterminen 2015 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Jan Kjellgren Inledning
Läs merSexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1)
42 SKATTENYTT 2014 Karl-Johan Nörklit Sexmånadersregeln något om problematiken vid arbete i flera länder (del 1) Den s.k. sexmånadersregeln i 3 kap. 9 första stycket inkomstskattelagen (1999:1229), IL,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde Beskattning vid överlåtelse av fastighet till juridisk person
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-02-15 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Anita Saldén Enérus. Beskattning vid överlåtelse av fastighet
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSSTOLENS 1 (9) meddelad i Stockholm den 18 februari 2019 KLAGANDE OCH MOTPART Skatteverket 171 94 Solna MOTPART OCH KLAGANDE Stockholms Kooperativa Bostadsförening, 702001-1735 Box 850
Läs merNSD. Skatte- och tullavdelningen. 103 33 Stockholm. Stockholm, 2008-06-05 INEDNING
NSD NÄRINGSLIVETS SKATTE- DELEGATION Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2008/2857 103 33 Stockholm Stockholm, 2008-06-05 REMISSYTTRANDE FÖRÄNDRADE UNDERPRISREGLER FÖR HANDELSBOLAG M.M. INEDNING
Läs merAnna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010
LINKÖPINGS UNIVERISTET Genomsyn Med utgångspunkt i mål nr 3819 3820 09 Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010 Innehållsförteckning 1. Mål nr 3819-3820-09... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Länsrätten...
Läs mermeddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357
1 (5) REGERINGSRÄTTENS DOM meddelad i Stockholm den 19 december 2008 KLAGANDE Cloetta Fazer AB, 556014-2357 Ombud: Lars Haraldsson Haraldsson Consulting AB Kvinnebyvägen 123 589 33 Linköping MOTPART Skatteverket
Läs merDOM Meddelad i Stockholm
Avdelning 06. DOM 2018-05-16 Meddelad i Stockholm Sida 1 (12) Mål nr 3755-17 KLAGANDE Rotca AB, 556693-6661 Ombud: Joakim Wittkull Skeppsbron 20 111 30 Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Läs mer18 Kapitalvinster och kapitalförluster. inom en intressegemenskap Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar.
18 Kapitalvinster och kapitalförluster vid avyttringar inom en intressegemenskap 479 18.1 Uppskov med beskattningen vid koncerninterna andelsavyttringar 25 kap. 6 27 IL 3 kap. 34 37 ILP prop. 2002/03:96
Läs merHögsta förvaltningsdomstolen meddelade den 2 maj 2018 följande dom (mål nr ).
HFD 2018 ref. 19 Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden
Läs merTillämpliga unionsrättsliga bestämmelser
1 (17) Protokollsbilaga Begäran om förhandsavgörande enligt artikel 267 FEUF angående tolkningen av artikel 49 FEUF Inledning 1. Denna begäran om förhandsavgörande gäller frågan om det är förenligt med
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (6) meddelat i Stockholm den 12 januari 2018 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART Wallenstam AB Ombud: Advokat Mart Tamm Vasagatan 43a 411 37 Göteborg Jur.dr
Läs merFörslagen i rapporten
R-2010/0029 Stockholm den 30 mars 2010 Till Finansdepartementet Fi2009/1548 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 21 december 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över rapporten Mervärdesskatt
Läs merReglerna om ränteavdragsbegränsningar
Reglerna om ränteavdragsbegränsningar - är tioprocentsregeln och ventilen i behov av en skärpning? Kandidatuppsats inom affärsjuridik (internationell skatterätt) Författare: Amanda Lundqvist Handledare:
Läs merBegreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist. Översikt. Kortfattat om begreppets funktion. Ägare. Förvaltare.
Begreppet beneficial owner från ett svenskt perspektiv David Kleist Skatteforskningsdagen Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 13 mars 2014 Översikt Bakgrund till användningen av begreppet beneficial
Läs mer