DOM. Meddelad i Stockholm. KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm

Transkript

1 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (9) Mål nr KLAGANDE AB Sveriges Säkerställda Obligationer, Box Stockholm MOTPART Skatteverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 16 april 2015 i mål nr , se bilaga A (bilagan här utesluten) SAKEN Inkomsttaxering m.m. KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE 1. Kammarrätten beviljar AB Sveriges Säkerställda Obligationer ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med kr 2. Kammarrätten avslår överklagandet i övrigt. 3. Kammarrätten beviljar AB Sveriges Säkerställda Obligationer ersättning för kostnader i kammarrätten med kr. Dok.Id Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2302 Birger Jarls Torg måndag fredag Stockholm E-post: kammarrattenistockholm@dom.se 08:00-16:00

2 DOM Sida 2 BAKGRUND AB Sveriges Säkerställda Obligationer (SCBC) är ett kreditmarknadsbolag. Bolaget bedriver ingen egen utlåningsverksamhet men förvärvar lån främst från dess moderbolag SBAB Bank AB (SBAB). SCBC:s huvudsakliga syfte är att ge ut säkerställda obligationer i utbyte mot kapital. Utbytet innebär att bolaget tar upp lån för vilket det betalar ränta till innehavaren av obligationen. För att skydda sig mot värdeförändringar beroende på ändrade räntor har bolaget säkrat de aktuella skulderna genom säkringsinstrument. Syftet är att en värdeförändring på den skuld som ska skyddas, d.v.s. den säkrade posten, ska motsvaras av en motsatt värdeförändring på säkringsinstrumentet. Förändringen i värde på de två posterna kommer därmed att ta ut varandra. I årsredovisningen för de aktuella beskattningsåren ( ) har bolaget redovisat såväl skulderna som säkringsinstrumenten till verkligt värde. I deklarationerna för de aktuella taxeringsåren ( ) har bolaget istället värderat båda posterna till anskaffningsvärdet. Det har inneburit att värdeförändringar på skulderna och säkringsinstrumenten som har tagits upp i resultaträkningen inte har påverkat beskattningen. Skatteverket beslutade i grundläggande beslut om årlig taxering för de aktuella taxeringsåren att beskatta bolaget i enlighet med deklarationerna. Bolaget har begärt omprövning av de grundläggande besluten om årlig taxering och yrkat att skulderna skattemässigt istället ska värderas till verkligt värde. Det skulle innebära att värdeförändringar på skulderna påverkar beskattningen medan värdeförändringar på säkringsinstrumenten inte gör det. Skatteverket beslutade i omprövningsbeslut den 27 januari 2014 att inte ändra den skattemässiga värderingen av de aktuella skulderna. Samma dag avslog Skatteverket motsvarande yrkande framställt av bolagets moderbolag

3 DOM Sida 3 SBAB. Förvaltningsrätten fastställde i två domar den 16 april 2015 Skatteverkets omprövningsbeslut avseende SCBC (mål nr , se bilaga A) respektive SBAB (mål nr och ). SCBC och SBAB överklagade förvaltningsrättens båda domar. SBAB:s överklagande prövas av kammarrätten i mål nr Dom meddelas samma dag som i här aktuella mål. YRKANDEN M.M. AB Sveriges Säkerställda Obligationer SCBC yrkar, liksom i förvaltningsrätten, att bolagets inkomst av näringsverksamhet vid taxeringarna justeras enligt nedan samt att bolaget beviljas ersättning för kostnader i förvaltningsrätten med kr inklusive mervärdesskatt. Bolaget yrkar även ersättning för kostnader i kammarrätten med kr inklusive mervärdesskatt. Taxeringsår Belopp kr kr kr kr kr Till stöd för sin talan åberopar SCBC vad bolaget tidigare har anfört i underinstanserna och tillägger bl.a. följande. Det är korrekt att de i målen aktuella skulderna utgör finansiella instrument enligt definitionen i 17 kap. 19 inkomstskattelagen (1999:1229), IL. Det innebär dock inte att skulderna ska anses ingå i det skattemässiga lagret av finansiella instrument. Det måste först konstateras att det är fråga om en lagertillgång enligt 17 kap. 3 IL (jfr. prop. 2008/09:71 s. 75 f.). En skuld är per definition inte en tillgång och utgör därmed inte heller en lagertillgång. De aktuella skulderna ingår därför inte i det skattemässiga

4 DOM Sida 4 lagret av finansiella instrument varför de särskilda skattereglerna i 17 kap c IL inte är tillämpliga. Skulderna tillhör därmed det kopplade området och ska värderas i enlighet med redovisningen. Det framgår av Skatterättsnämndens förhandsbesked den 22 februari 2011 och därmed indirekt av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande den 13 september 2012 i mål nr liksom av RÅ 1988 ref Utformningen av bestämmelserna i 17 kap c IL medför att bolaget är tvunget att vid beskattningen värdera och hantera relevanta skulder och derivat på sätt som följer av bolagets yrkande. Bestämmelsen i 17 kap. 20 andra stycket IL förändrar inte detta. Underinstanserna gör en alltför extensiv tolkning av stycket. Det framgår varken av lagtext eller av förarbeten att hänsyn ska tas till ett finansiellt instruments värde eller klassificering hos någon annan. Av förarbetena (prop. 2003/04:28 s. 29) kan utläsas att paragrafen framför allt avser derivat som kan växla från positivt till negativt värde i samma innehavares hand. Om avsikten hade varit att vanliga skulder skulle omfattas torde dessa ha angivits uttryckligen eftersom de i princip undantagslöst har ett negativt värde. Det kan bara spekuleras i om 2009 års ändring av årsredovisningslagen (1995:1554), ÅRL, avsågs medföra att andra stycket skulle utvidgas till att omfatta även andra finansiella instrument. Om lagstiftaren hade ansett att skulder därefter ska omfattas så borde det ha nämnts i Finansdepartementets promemoria från mars 2016 om ändrade regler om beskattningsinträde vid fusion och fission. Istället verkar man i promemorian, liksom i förarbetena till bestämmelsen, anse att stycket avser derivat (a.a. s. 14). Det framgår vidare av systematiken i 17 kap c IL att skulder inte är avsedda att omfattas av bestämmelserna. Bestämmelserna infördes enligt förarbetena (prop. 2003/04:28, s. 17) primärt för att företag inte ska behöva beskattas för orealiserade vinster som uppkommer vid värdering av

5 DOM Sida 5 finansiella instrument till verkligt värde i redovisningen. I samband med detta gjordes vissa överväganden i syfte att motverka skatteplanering. För att uppnå det senare syftet ansåg regeringen det i huvudsak tillräckligt att hela det skattmässiga lagret värderas enligt samma princip, antingen till det verkliga värdet eller till anskaffningsvärdet. Enligt underinstansernas avgöranden ska skulderna och derivaten värderas till anskaffningsvärdet. Det kan noteras att det skattemässiga lagret i övrigt värderas till verkligt värde. Detta stämmer inte överens med 17 kap. 20 IL där det anges att hela lagret ska värderas enligt samma metod. Skatteverket Skatteverket bestrider bifall till överklagandet. Yrkandet om ersättning för kostnader i kammarrätten vitsordas vid fullt bifall i målen med sammanlagt kr för både SCBC och SBAB. Vid annan utgång bestrids det i sin helhet. Skatteverket hänvisar till vad verket tidigare har anfört och tillägger bl.a. följande. Bolagets begäran om omprövning avser värderingen av säkringsredovisade skulder vid beskattningen. Hur det övriga lagret av finansiella instrument har värderats är inte föremål för prövning. Bestämmelserna i 17 kap c IL har tillkommit för att förhindra att de olika posterna av finansiella instrument värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet och att avdrag därmed erhålls för värdenedgång på en post samtidigt som värdeuppgång på en annan post inte beskattas. Bolaget är ett kreditmarknadsbolag och har i årsredoviningen värderat de aktuella skulderna till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a ÅRL. Det innebär att skulderna skattemässigt utgör lager i bolagets finansiella verksamhet. Eftersom den skattemässiga definitionen av finansiella instrument enligt 17 kap. 19 IL är densamma som i 4 kap. 14 a ÅRL utgör skulderna finansiella instrument enligt 17 kap. 19 IL. Skulderna

6 DOM Sida 6 omfattas därför av de särskilda skattereglerna för företag som bedriver finansiell rörelse (17 kap c IL). Det skulle vara orimligt om inte alla finansiella instrument som värderas till verkligt värde enligt 4 kap. 14 a ÅRL omfattades av de särskilda skattereglerna. En sådan ordning skulle innebära att syftet att förhindra skatteplanering inte uppnås. De av bolaget åberopade rättsfallen föranleder ingen annan bedömning. Att även skulder ska omfattas av de särskilda skattereglerna framgår, förutom av syftet med reglerna, av 17 kap. 20 andra stycket IL. Där förtydligas att alla finansiella instrument som i redovisningen värderas till verkligt värde omfattas. När reglerna tillkom var derivat de enda instrument med negativa värden som var möjliga att värdera till verkligt värde. Sedan ÅRL ändrades 2009 kan fler instrument med negativt värde värderas till verkligt värde. Dessa omfattas givitvis också av reglerna. Muntlig förhandling Kammarrätten har den 28 april 2016 hållit muntlig förhandling i aktuella mål gemensamt med mål nr avseende SBAB. SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE Frågan i målen Huvudfrågan i målen är om SCBC:s skulder ska värderas till verkligt värde i enlighet med redovisningen eller till anskaffningsvärdet enligt de särskilda reglerna om lager av finansiella instrument i 17 kap c IL. Rättslig reglering Av 17 kap. 19 IL framgår att med finansiellt instrument avses i 19 a 20 c IL detsamma som i 4 kap. 14 a och 14 c ÅRL.

7 DOM Sida 7 Enligt 17 kap. 20 första stycket IL ska lager av finansiella instrument tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet. I 17 kap. 20 andra stycket IL stadgas att ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. Vidare ska, om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, dessa tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 a IL. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. Klassificering och värdering Kammarrätten anser att de aktuella skulderna omfattas av definitionen av finansiella instrument i 17 kap. 19 IL. Även parterna är numera överens om denna bedömning. Den fråga som därefter ska bedömas är om skulderna ska anses ingå i SCBC:s lager av finansiella instrument enligt 17 kap. 20 första eller andra stycket IL. Om så är fallet ska skulderna och säkringsinstrumenten redovisas enligt samma principer. SCBC har i deklarationerna redovisat båda typerna av instrument till anskaffningsvärdena men hävdar numera att skulderna inte är lager utan hör till det kopplade området. Bolaget anser därför att skulderna ska värderas i enlighet med redovisningen till verkligt värde vid beskattningen medan säkringsinstrumenten i enlighet med 17 kap. 20 a IL ska redovisas till anskaffningsvärdet. Det finns enligt bolaget ingen valmöjlighet, utan man är

8 DOM Sida 8 tvungen att värdera relevanta skulder och derivat enligt sitt yrkande. Bolaget anser att det varken av lagtexten i 17 kap. 20 andra stycket IL eller av förarbetena framgår att bestämmelsen omfattar vanliga skulder. Bolaget menar istället att det av förarbetena (prop. 2003/04:28 s. 29) kan utläsas att bestämmelsen framför allt avser derivat. Kammarrätten vill till en början peka på att det i förarbetena till bestämmelserna i 17 kap c IL (a.a. s. 17) anförs att reglerna bör vara utformade på ett sådant sätt att företagen inte ska behöva beskattas för orealiserade vinster som uppkommer genom marknadsvärdering av finansiella instrument, men också att skattereglerna måste motverka skatteplanering. Beträffande säkringsredovisning anförs att utgångspunkten är att redovisningen ska återspegla innebörden av transaktionen på ett rättvisande sätt och att det är nödvändigt att säkringsinstrumentet och den säkrade posten värderas enligt samma principer så att det redovisade nettoresultatet inte påverkas (a.a. s. 23). Kammarrätten konstaterar att en beskattning i enlighet med bolagets yrkande skulle strida mot det övergripande syftet med bestämmelserna, d.v.s. att säkringsinstrument och säkrade finansiella instrument (skulderna) ska värderas enligt samma principer. Härtill kommer att bolagets yrkande innebär att orealiserade vinster på skulder för vissa år kommer att beskattas. I författningskommentaren till 17 kap. 20 andra stycket IL anförs att det är mycket vanligt att framför allt derivatinstrument kan ha ett negativt värde (a.a. s. 29). Kammarrätten anser att varken ordalydelsen av 17 kap. 20 andra stycket IL eller uttalandet i författningskommentaren är oförenligt med att skulder omfattas av bestämmelsen. Sammantaget anser kammarrätten, liksom förvaltningsrätten, att bolagets här aktuella skulder utgör sådana finansiella instrument som skatterättsligt

9 DOM Sida 9 utgör lager och därmed ska värderas enligt 17 kap. 20 IL. Säkringsinstrumenten som säkrar dessa skulder ska därför värderas enligt samma bestämmelse. Vad bolaget argumentationsvis anfört i kammarrätten om att det skattemässiga lagret i övrigt värderats till verkligt värde medför inte att bolagets yrkande om att skulderna och säkringsinstrumenten ska värderas enligt olika principer ska bifallas. Överklagandet ska därför avslås i denna del. Ersättning för kostnader Bolaget har varken i förvaltningsrätten eller i kammarrätten vunnit bifall till sin talan. Ersättning för kostnader ska därför inte beviljas med anledning av utgången i målen. Kammarrätten anser att frågan i målen kan vara av betydelse för rättstillämpningen. Det finns därför skäl att bevilja ersättning för kostnader i förvaltningsrätten och i kammarrätten. Skäliga kostnader får anses uppgå till sammanlagt kr ( kr för kostnader i förvaltningsrätten och kr för kostnader i kammarrätten). HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B (formulär 3) (bilagan här utesluten). Thomas Rolén Jerry Eriksson Kaj Håkansson kammarrättspresident lagman kammarrättsråd ordförande referent Sara Westberg föredragande