Re=åter REHABILITERING OCH ARBETSANPASSNING Habilis=duglig Rehabilitering=åter göra duglig Siljagruppen Arbetshälsan AB Ann-Louise Hohenthal 2015 09 23 WHO definierar begreppet hälsa som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 2008) Rehabilitering enligt Socialstyrelsens definition: ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art, som skall hjälpa sjuka och skadade att återvinna bästa möjliga förutsättningar för ett normalt liv. Professor Kathy Eriksson: Hälsa är ett fördragbart lidande 1
REHABILITERINGSBEGREPPET Medicinsk (sjukvård, sjukgymnastik, arbetsterapeutisk insats) Social (kommunens socialtjänst) Arbetslivsinriktad (arbetsgivare, FK, AF) ROLLFÖRDELNING Arbetsgivaren har en central roll som styrs av: Arbetsmiljölagen, lagen om allmän försäkring, lagen om anställningsskydd. FHV kan bistå med hjälp (läkare, företagssköterska, sjukgymnast, skyddsingenjör, beteendevetare) Kommunens socialtjänst ger råd och bistånd i personliga angelägenheter, skuldsanering, bistå vid narkotika- och alkoholmissbruk. Kommunen har det yttersta ansvaret för rehabilitering om ingen annan har ansvaret. Arbetsförmedlingen kan göra rehabiliteringsinsats för att förhindra att en anställd förlorar sitt arbete och att vara platsförmedlare Försäkringskassan har det övergripande och samordnande ansvaret för all rehabilitering Övriga kontakter: fackliga organisationer (samarbetspart för arbetsgivare, stötta, motivera, föreslå lösningar). Försäkringsbolag och arbetsgivarnas branschorganisationer FÖRE ARBETSTAGARENS SJUKSKRIVNING OCH REHABILITERING Arbetsmiljölagen Grundtanken är att förebygga ohälsa och olycksfall Arbetsförhållandena skall anpassas till arbetstagarens fysiska och psykiska förutsättningar Ansvar för att den FHV finns som arbetsförhållandena kräver 1 skyddsombud om det finns 5 arbetstagare Skyddskommitté om det finns 50 arbetstagare eller om arbetstagarna önskar detta 2
Arbetsgivaren ansvarar för att det finns en organisation för arbetsanpassning och rehabiliteringsverksamhet Arbetsmiljöverket utövar tillsyn över att bestämmelserna följs VIKTIGT ATT PROBLEM UPPMÄRKSAMMAS TIDIGT! TIDIGA SIGNALER Upprepad korttidsfrånvaro Försämrad arbetsprestation Relationsproblem Belastningsbesvär Irritation, klagomål i grupp Hög alkoholkonsumtion Stress VIKTIGT ATT RUTINER UPPARBETAS OMKRING: Kontakter med den sjukskrivne Kontakter med myndigheter och försäkringskassa Arbetsorganisation och arbetsinnehåll Introduktion och handledning Information och utbildning, kunskap Uppföljning och utvärdering Samverkan med enskild arbetstagare och fackliga organisationer Ansvarsfördelning vem gör vad? 3
ARBETSTAGARENS ANSVAR Följa skyddsföreskrifter, personlig utrustning Rapportera risker till arbetsledningen, skyddsombud Ge förslag till åtgärder Ge synpunkter på resultat av genomförda åtgärder FRIVILLIGA FÖREBYGGANDE INSATSER Friskvård, motion Arbetsgivarring- företagen inom ringen kan hjälpa varandra med arbetsträning och arbetsprövning. Hjälp vid omställning. Ersättning från FK i förebyggande syfte: Förebyggande sjukpenning. Resekostnadsersättning. 4
UNDER ARBETSTAGARENS SJUKSKRIVNING OCH REHABILITERING 1 juli 2007 upphörde krav på rehabiliteringsutredning vid 4 veckors sjukskrivning Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar kvarstår Det är av största vikt att arbetstagaren är motiverad, tillfrågad och delaktig i sin rehabilitering. Den sjukskrivne måste själv delges möjlighet att bedöma och påverka delmål i sin rehabilitering. Arbetsgivaren bör ordna med möte så snart som möjligt med arbetstagare och ev. fack för att klargöra vad som behöver göras på arbetsplatsen för att underlätta återgång i arbete. Samtidigt kan man ta hjälp av FHV. Arbetsgivaren skall i samråd med arbetstagaren lämna uppgifter till FK som ligger till grund för rehabplan. FK har ansvar att upprätta en rehabplan tillsammans med arbetstagaren. FK har samordningsansvar för rehabiliteringen och samverkar med arbetsgivare, facket, sjukvård, socialtjänst, arbetsförmedling etc. FK kan kalla till avstämningsmöte för klargörande av rehabiliteringsbehovet etc. I detta möte skall arbetsgivare, arbetstagare, behandlande läkare, FK, ev. övrig resurs vid FHV och ev arbetsförmedling delta. Facket kan vara representerat på begäran av arbetstagaren. Arbetsgivaren tar initiativ till rehabmöte för att klarlägga rehabiliteringsbehovet, möjligheter hos den anställde, om rehabarbetet avstannat eller för uppföljning av gjorda insatser. Rehabmötet skall föra ärendet framåt. I mötet deltar den anställde, arbetsgivaren, fack, läkare och ev. FK Vid avstämnings- och rehabmöten får sjukdomsdiagnos ej delges arbetsgivaren utan den sjukskrivnes medgivande. 5
VILKA ÅTGÄRDER KAN ARBETSGIVAREN ÖVERVÄGA VID REHABILITERING? Förändring av arbetets innehåll: Arbetsträning/prövning. Nya eller förändrade arbetsuppgifter. Långsammare tempo. Förändring av den fysiska arbetsmiljön: Ergonomiska åtgärder. Höj- och sänkbar utrustning. Tekniska hjälpmedel. Arbetsgivaren finansierar åtgärderna som vidtas inom den egna verksamheten. Arbetstagaren måste delta efter förmåga annars kan sjukpenning dras in och arbetsgivaren befrias från sitt rehabiliteringsansvar. Förändring av arbetstid: Dagtid i stället för kvällsskiftarbete. Deltid i stället för heltid. Förändring av annat: Vidareutbildning. Omskolning. Behandling för missbruk. EFTER ARBETSTAGARENS SJUKSKRIVNING Återgång med nya eller förändrade arbetsuppgifter, förändrade arbetstider eller tillbakagång med hjälp av tekniska hjälpmedel på arbetsplatsen. Uppsägning av personliga skäl om arbetsgivaren ej kan erbjuda några arbetsuppgifter. NYA REHABILITERINGSKEDJAN Dag 1-90- återgång i ordinarie arbete? Dag 91-180- finns andra arbetsuppgifter hos arbetsgivaren? Dag 181-365- arbetsförmågan prövas mot hela öppna arbetsmarknaden om inte särskilda skäl finns. 6
Den sjukskrivne kan själv söka förlängd sjukpenning eller fortsatt sjukpenning från dag 366. Förlängd sjukpenning kan betalas ut maximalt 550 dagar Vad händer efter 915 dagar? Fortsatt sjukpenning, stadigvarande sjukersättning, försörjningsstöd eller ingen ersättning. Fortsatt sjukpenning har ingen tidsgräns. Betalas ut med den högre ersättningen. Tidsbegränsad sjukersättning slopad 87-dagars regeln 7