KALLELSE 1(2) 31 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämndens arbetsutskott 7 november 2011 Tid/plats Måndagen den 7 november kl. 09.00 - ca 12.00 Konferensrum Öland (1337), Visborgsallén 19, VISBY ÄRENDEN Måndagen den 14 novmeber kl. 08.30- ca 12.00 Arbetsutskottet (inkl. Folkpartiet) möter sjukvårdsledningen Konferensrum Rügen (1441), Visborgsallén 19, VISBY 1. Justering på förslag: Jennie Jarve (V) Brukare/kunder 2. Motion angående att vårdcentralerna i Roma och Klintehamn läggs ut på entreprenad samt att primärvårdens basåtagande ändras så att kravet på 3- läkareteam tas bort. Bilaga 3. Klamydiatest på nätet. Bilaga 4. Motion angående stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Bilaga 5. Handlingsplan till långsiktig hållbar struktur för ledning i samverkan. Satsning för de mest sjuka äldre. Bilaga kommer senare Ekonomi 6. Ekonomirapport (Yvonne Skovshoved) Bilaga kommer senare 7. Internkontrollplan. Bilaga 8. Överföring av budgetmedel från socialnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden. Bilaga Medarbetare/ledare Processer 9. Rapport från sjukvårdschefen 10. Rapport från hälso- och sjukvårdsdirektören 11. Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland. Bilaga
KALLELSE 2(2) 31 oktober 2011 12. Val av ersättare till Regionens pensionärsråd 13. Upphandling av helikoptertjänster, förfrågningsunderlag Samhälle Övrigt 14. Informations- och anmälningsärenden Svar gällande Tillsyn av rehabilitering av barn och unga med förvärvad hjärnskada Remissvar gällande Begrepp inom områdena vårdplatser samt överbeläggningar och utlokalisering av patienter Beslut om bisyssla 15. Övriga frågor Ordföranden Ordinarie ledamöter i arbetsutskottet: Stefaan De Maecker (MP), ordförande, - Leif Dahlby (S), 1:e vice ordförande, - Jenny Jarve (V) Patrik Thored (M), 2:e vice ordförande, Eva Nypelius (C). Ersättare vid förhinder för ordinarie i mp+s+v-gruppen Viveca Bornold (MP) ersättare för Stefaan De Maecker (MP), Birgitta Eriksson (S) ersättare för Leif Dahlby (S), Jörgen Benzler (V) ersättare för Jenny Jarve (V). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Ersättare vid förhinder för ordinarie i m+c+fp-gruppen Margareta Persson (M) ersättare för Patrik Thored (M), - Curt Broberg (C) ersättare för Eva Nypelius (C). Vid ytterligare förhinder går de in för varandra. Hälso- och Sjukvårdsledningen Region Gotland 621 81 VISBY Tfn 0498 26 90 00 Fax 0498 20 35 58 Org nr Region Gotland SE212000-0803-17
REGION GOTLAND 2011-06- 1 3 CENTERPARTIET MOTION 2011-06-13 Vårdcentraler på entreprenad Under en lång tid har det varit problem med bemanning och tillgänglighet vid Vårdcentralerna i Roma och Klintehamn. Vi anser därför att Regionen behöver hitta en annan lösning för att kunna upprätthålla en god och tillgänglig primärvård i centralorterna Roma och Klintehamn. Region Gotland bör pröva att lägga ut vårdcentralerna på entreprenad. Vid en upphandling bör kravet på 3-läkarteam som idag finns i basåtagandet för primärvården tas bort liksom att man gör det möjligt att ev. driva vårdcentralerna som filialer till redan befintliga vårdcentraler. Med hänvisning till ovanstående föreslår vi: att: vårdcentralerna i Roma och Klintehamn läggs ut på entreprenad med det snaraste. att: primärvårdens basåtagande ändras så att det är möjligt med filialverksamt samt att kravet på 3-läkar team tas bort. Centerpartiets regionfullmäktigegrupp Lars Thomsson gruppledare
Rolf Forsman Ärendenr HSN 2011/222 1 (2) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 oktober Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion. Vårdcentraler på entreprenad Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att till i februari 2012 återkomma med ett förslag på framtida organisation av primärvården i egen regi där alternativ om upphandling ska beaktas. I övriga delar lämnar hälso- och sjukvårdsnämnden nedanstående yttrande som sitt svar på motionen. Bakgrund Lars Thomsson (C)och Eva Nypelius (C) föreslår i en motion till Regionfullmäktige att vårdcentralerna i Klintehamn och Roma konkurrensutsätts. I motionen föreslås att undantag görs för villkoren i primärvårdens basåtagande om att bemanningen bör omfatta tre vårdteam liksom att möjlighet skall finnas att driva enheterna som filialer till annan vårdcentral. Gällande regelverk För etablering av vårdcentraler gäller i hela Sverige sedan 2010 Lagen om vårdvalssystem LOV och bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen HSL. Lagen innebär bland annat att landstingen skall publicera de etableringskrav och ersättningsvillkor som gäller för drift av vårdcentraler. Fri etablering gäller för företag som uppfyller dessa villkor och ersättning utgår med samma belopp till alla operatörer. Lagregleringen innebär inte förbud mot att parallellt med detta genomföra upphandling i konkurrens för enstaka verksamheter till exempel i områden där det föreligger behov men där ingen etablerat sig. Avtal om verksamhet vid en sådan enhet kan efter genomförd upphandling regleras avtalsmässigt med andra villkor än som gäller enligt LOV. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/ 2 (2) Inget absolut krav på minst tre läkare I reglerna för etablering av vårdcentraler föreskrivs att vårdcentralen bör minst bestå av tre vårdteam. Formuleringen har varit noggrant diskuterad och utesluter alltså inte att en vårdcentral kan drivas med mindre än tre vårdteam. De facto har vårdcentralerna i Klintehamn och Roma idag inte ett patientunderlag som kräver tre vårdteam. Motionärernas förslag om undantag i detta avseende är således inte en förutsättning för ett eventuellt beslut om att konkurrensutsätta verksamheten. Beträffande filialverksamhet sägs i regelverket att del av basåtagandet kan utföras av underleverantör eller vid filialmottagning, förutsatt att teamsamverkan och helhetsansvaret för patienten upprätthålls. Inte heller i detta avseende utgör reglerna något hinder för att de aktuella vårdcentralerna att drivas som filialer till en annan vårdcentral. Bemanning och tillgänglighet vid vårdcentralerna i Roma och Klintehamn Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under en rad år ägnat stor energi åt att på olika sätt söka säkra kontinuerlig läkarbemanning vid de berörda vårdcentralerna. Läget är dock fortsatt ansträngt. Nämnden har vid utvärderingen av inkomna anbud avseende nyetablering av vårdcentraler 2008 övervägt ett förslag från Hansahälsan om övertagande av driften av Roma vårdcentral men avböjde i detta läge erbjudandet. Inför ett förnyat ställningstagande behöver en mer grundlig utredning göras utifrån olika handlingsalternativ. Bland annat behöver det utredas om nuvarande hyreskostnader kan bäras inom ramen för ersättningssystemet. Vidare måste det belysas om en övergång kan göras inom ramen för LOV eller om en upphandling enligt LOU måste göras, samt vad som händer med befintlig personal i olika alternativ. Hälso- och sjukvårdsnämnden Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Rolf Forsman Beställarchef
Ärendenr HSN 2011/262 Handlingstyp Beslutsärende 1 (7) Datum 27 september 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Klamydia på nätet införande av webbaserad tjänst Hälso- och sjukvårdsnämnden föreslås besluta att En webbaserad tjänst för klamydiaprovtagning införs på Gotland, med syfte att få fler unga män att testa sig. Sjukvården får uppdraget att utforma och förvalta tjänsten inom ramen för Mina Vårdkontakter. Att 100 tkr avsätts för tjänsten budgetåret 2012. Att arbetet med att införa tjänsten påbörjas senast december 2011. Att införandet av tjänsten kommuniceras internt och externt enligt beskriven plan. Att Smittskyddsläkaren följer utnyttjandet av tjänsten och redovisar det tillsammans med övriga resultat för klamydiainfektion och testning i förvaltningens årsbokslut, första gång för redovisningsår 2012. Sammanfattning Förekomsten av klamydiainfektion är hög på Gotland. Genom en webbaserad tjänst för klamydiatest kan andelen män som låter undersöka sig förväntas öka, vilket skulle kunna minska smittspridning. Efter att ha följt erfarenheterna från andra landsting föreslås nu beslut om införande av denna tjänst på Gotland. Definition Med Klamydia på nätet avses en webbaserad tjänst för klamydiatest. Provtagning görs hemma och provet skickas kostnadsfritt till ett laboratorium. Man kan sedan ta del av provsvaret via webben. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
Region Gotland 2 (7) Förekomst av klamydia på Gotland Under 2010 anmäldes 367 fall av klamydia. Det var en ökning med 70 % jämfört med 2009, högst incidens i landet. Antalet fall 2009 var i gengäld ovanligt lågt. På liknande sätt har incidensen på Gotland varierat kraftigt de senaste åren men ändå totalt sett ökat. I övriga landet har det skett en gradvis minskning sedan 2007. Åldersgrupp 2010 120 100 80 Antal 60 40 Män Kvinnor 20 0 10-14 15-19 20-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 >50 Ålder Tabellen visar antal anmälda fall av klamydia år 2010 fördelat på kön. Källa: Gutesmittu nr 1 årgång 5 2011 ( http://www.gotland.se/imcms/57224 ) Klamydiainfektion påvisas således hos fler kvinnor än män. Fördelningen kvinnor/män blir ännu mer snedvriden när man tittar på hur många individer som testar sig, oavsett utfall. År 2009 testades 2 157 kvinnor och 668 män. År 2010 var det 2 278 kvinnor och 825 män. Andelen påvisade infektioner var dubbelt så stor bland männen bägge dessa år. Det torde betyda att en mindre andel män testar sig självmant, de blir i stället uppmanade att testa sig därför att de blir identifierade som partners i så kallad smittspårning. Detta är i och för sig bra, men innebär ändå en fördröjd upptäckt och därmed ökad risk att fler personer blir smittade under tiden.
Region Gotland 3 (7) Syfte med Klamydia på nätet Av statistiken framgår att en förhållandevis låg andel män låter undersöka sig. Kvinnor besöker ungdomsmottagningar i större utsträckning än män, för att exempelvis testa sig eller pröva ut preventivmedel. Åldersgränsen för ungdomsmottagningar kan också innebära att dessa kvinnors partners inte har samma möjligheter att få kunnig hjälp. Ett sätt att minska den höga förekomsten av klamydia på Gotland skulle därför vara att få fler män i åldern 15-30 år att testa sig. Att erbjuda klamydiatest via webben ökar tillgängligheten. Erfarenheterna från flera landsting visar att klamydiatest via webben fungerar bra för målgruppen unga män. Hittillsvarande diskussion på Gotland En webbaserad tjänst har i olika sammanhang diskuterats i Gotlands kommun/ Region Gotland. I november 2009 skrev Miljöpartiet en motion där det bland annat föreslogs att Gotlands kommun skulle erbjuda invånarna gratis hemtest för Klamydia via Internet. Hälso- och sjukvårdsnämnden skrev i sitt svar 1 : Vad gäller möjligheten att införa klamydiatestning via Internet ställer sig hälso- och sjukvårdsförvaltningen positivt, men vill avvakta erfarenheterna från SLL innan beslut fattas om införande. Förvaltningen vill också påpeka att testning på nätet visserligen kan vara gratis för individen men renderar en kostnad för sjukvården, som i så fall måste budgeteras för. Nämnden föreslog kommunfullmäktige besluta att - hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska avvakta erfarenheterna från SLL innan beslut fattas om införande av klamydiatestning via Internet. Kommunfullmäktige skrev 2010-06-14: 2 När det gäller förslaget om Internettest ombeds hälso- och sjukvårdsnämnden under 2010 informera kommunfullmäktige om nämndens ställningstagande i fråga om eventuellt klamydiatest över Internet och då också redogöra för andra åtgärder för att dels förmå människor, i synnerhet män, att i ökad utsträckning testa sig, dels minska smittspridning. 1 HSN 2009/344 Svar på motion om smittskydd mot HIV/AIDS och Klamydia. 2 2010-06-14 Kf 86:
Region Gotland 4 (7) Det senaste året har en arbetsgrupp knuten till Smittskyddsläkaren tittat på förutsättningarna för en webbaserad tjänst på Gotland. Underlaget i denna skrivelse har i stor utsträckning tagits fram i den gruppen. SLL:s erfarenheter Stockholms läns landsting startade sin webbaserade klamydiatjänst i Mina vårdkontakter i mars 2010. Tjänsten är mycket uppskattad av både verksamheterna och patienterna. Det har visat sig att SLL på detta sätt fångar upp patienter som som inte skulle ha testat sig annars. Volymerna i Stockholm är höga. Mellan 200-300 test beställs varje vecka via Mina vårdkontakter. Två webblösningar På marknaden finns två webblösningar för klamydiatest via Internet, Klamydia.se och Klamydiatjänsten via Mina vårdkontakter. Klamydia.se www.klamydia.se har en relativt enkel lösning för inloggning och registrering, men säkerheten uppfyller enligt vår mening inte kraven i patientdatalagen. Klamydia.se används av Gävleborg, Sörmland, Värmland, Västerbotten och Västra Götaland. Klamydiatjänsten via Mina vårdkontakter Inom ramen för Mina vårdkontakter finns en provtagningstjänst för klamydia. Tjänsten marknadsförs även via www.klamydiatest.nu. Om klamydiatjänsten aktiveras i Gotlands instans av Mina vårdkontakter får invånarna i Gotlands län en säker ingång till såväl klamydiatestning som till vårdens övriga e-tjänster. Denna lösning används av Blekinge, Dalarna, Halland, Jönköping, Kalmar, Skåne, Stockholm, Västernorrland, Örebro och Östergötland. Analys i eget laboratorium De flesta landsting som är anslutna till Klamydiatjänsten i Mina vårdkontakter använder sitt eget laboratorium för hantering av webbeställda prover. Det innebär ansvar för att packa och skicka ut testkit, analysera inkomna prover samt lämna ut provsvar via Mina vårdkontakter. Analys i externt laboratorium Det finns ett antal privata aktörer som kan leverera tjänster till landsting som använder klamydiatjänsten i Mina vårdkontakter. Omfattningen av de tjänster som utförs av det privata laboratoriet skiljer sig åt. Kunden väljer hur mycket som ska köpas och hur mycket man gör självt. Kostnader för analys i eget laboratorium Jönköping län: 239 kr/webbtest Region Halland: 202 kr/webbtest Visby lasarett: 200 kr/webbtest (beräknad kostnad)
Region Gotland 5 (7) Kostnader för analys i externt laboratorium Nedanstående kostnader är hämtade från Östergötlands avtal med nuvarande leverantör Unilab och tidigare leverantör Dynamic Code. (Östergötlands avtal bygger på stora testvolymer. Ett avtal för Gotlands del torde bli mindre fördelaktigt.) Unilabs AB: Dyncamic Code: 142 kr/webbtest 170 kr/webbtest Priserna inkluderar hantering i Mina vårdkontakter. Vid påminnelser till patienter med positivt provsvar tillkommer en påminnelseavgift. Omfattning och kostnader på Gotland Omfattning av webbtesterna beräknas till maximalt tio test/vecka, vilket skulle innebära en årlig kostnad på 100 tkr. Övergripande funktionsansvar Eftersom ingen mottagning initialt har haft kontakt med den som beställer och lämnar prov via nätet bör betalningsansvaret för tjänsten läggas centralt i sjukvården på Smittskyddsenheten. Till personer som fått positivt provsvar men inte sökt behandling skickas påminnelse via Mina vårdkontakter. Om någon trots påminnelser inte kommer till behandling, bevakas detta av Smittskyddsenheten och hanteras enligt gängse rutin. Även det övergripande ansvaret för att tjänsten fungerar (systemansvar) läggs på Smittskyddsenheten. Behandlingsansvar De personer som får veta att de har en klamydiainfektion uppmanas att vända sig till de mottagningar som erbjuder vanlig testning. Dessa mottagningar ska erbjuda tid inom en arbetsdag från det att person med påvisad infektion har kontaktat enheten. Mottagningen ansvarar då för att ge behandling och genomföra kontaktspårning enligt smittskyddslagen.
Region Gotland 6 (7) Kommunikationsplan Syfte med kommunikationen Att genom klamydiatest via webben få fler män i åldern 15-30 år att testa sig och därigenom minska smittspridningen av klamydia. Mål Unga män ska få reda på att det går att beställa hem klamydiatest via webben. Det ska vara enkelt för unga män att hitta information, både om klamydia och om hur man kan testa sig för klamydia i Region Gotland. Målgrupp Intern: Medarbetare som jobbar med dessa typer av frågor, exempelvis personal på ungdomsmottagningar, vårdcentraler, skolhälsovård, övriga medarbetare samt ledning inom region Gotland. Extern: Ungdomar och unga vuxna i åldern 15-30 år, med särskilt fokus på unga män. Övriga öbor samt media är också externa målgrupper. Budskap Att ungdomar och unga vuxna får kunskap om att de kan beställa hem ett klamydiatest via webben och att de får reda på varför det är viktigt att testa sig. I annonser, på affischer och på informationskort är budskapet Haft oskyddat sex? Beställ ett klamydiatest via webben och testa dig hemma! Enkelt, gratis och diskret.. Viss kommunikation beskriver även hur man beställer testet och hur testet går till o.s.v. Viss marknadsföring kommer att göras i samband med marknadsföring av Mina vårdkontakter. Aktiviteter/kanaler Tillsammans med andra landsting marknadsför Region Gotland den gemensamma sajten. Affischer, annonser, informationskort m.m. har tagits fram i samarbete med andra landsting och regioner. Interna målgrupper får information genom möten, intranät, e-post, och linjechefer. Följande aktiviteter/kanaler gäller främst externa målgrupper: Information på regionens intranät och på www.gotland.se Annonsering på helagotland.se Nyhet på regionens Facebooksida Filmklipp på YouTube med smittskyddsläkare Sven Montelius som informerar om klamydia
Region Gotland 7 (7) Informationskort vid receptionen på gym (Friskis och Svettis, IForm, Visby träningscenter m.fl.) Affischer och informationskort vid samtliga gymnasieskolor (via skolhälsovården) Affischer och informationskort till ungdomsmottagningen, barnmorskemottagningar och kvinnokliniken Affischer och informationskort till bl.a. RFSL, RFSU Radioreklam Kostnad: 70 000 kronor. Finansiering av marknadsföring Folkhälsoenheten har möjlighet att avsätta medel för marknadsföring av Klamydia på nätet. Denna finansiering förutsätter att Hälso- och sjukvårdsnämnden fattar beslut under hösten 2011 om att införa tjänsten. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Gunnar Ramstedt Chefläkare
REGION GOTLAND 2011-09- 1 2 GOTLAND MOTION DATUM 2011-09-12 ANGÅENDE: TILL: Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan. Gotlands Regionfullmäktige 80-90 % av personer med kognitiva svårigheter lever under knappa socio- och ekonomiska förhållanden. Nätverket kring personerna är ofta begränsat och bränns oftast ut (Olson & Springer, 2006). Barnen i dessa familjer riskerar att växa upp socialt isolerade och det sociala utanförskapet kan medföra förseningar i utvecklingen och att barnen utvecklar en dålig självkänsla. Barnen är oftare än andra barn utsatta för mobbning och de kan också få ta ett för stort ansvar för sin familj (Starke, 2007). l Uppsala har det sedan flera år tillbaka mycket framgångsrikt arbetats med SUF- Kunskapscentrum som vänder sig till representanter från MVC, BVC, förskola, skola, socialtjänst, habilitering, psykiatri m.fl. Målet är att uppmärksamma barnens och föräldrarnas behov och att ge föräldrarna ett anpassat stöd för att kompensera sina svårigheter. Jag anser att Region Gotland ska tydliggöra och utveckla stöd och hjälpinsatser för familjer, där en eller båda föräldrarna har kognitiva svårigheter och är i behov av utökat stöd för att klara av sitt föräldraskap. Jag yrkar att: A A Region Gotland utvecklar en samverkansplan för bemötande av barn och föräldrar i familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva funktionsnedsättningar. En organiserad stödgruppsverksamhet utvecklas för föräldrar som har kognitiva svårigheter vilket påverkar deras föräldraförmågan, så att både barn och föräldrar får en möjlighet att.träffa andra barn och vuxna i liknande situation. ftmon Härenstam (M)
Leif Ohlsson/Ulrika Holmberg Ärendenr HSN 2011/344 Handlingstyp Tjänsteskrivelse 1 (3) Datum 14 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Motion: Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden tillstyrker motionen i den del som avser att utveckla en samverkansplan för bemötande av barn och föräldrar i familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva funktionsnedsättningar. I övriga delar lämnar hälso- och sjukvårdsnämnden nedanstående yttrande som svar på motionen. Bakgrund En motion har lämnats till Regionfullmäktige. Motion har kommit till Hälsooch sjukvårdsnämnden för ett yttrande. Motionären, Simon Härenstam (M), yrkar på att Region Gotland ska utveckla en samverkansplan för bemötande av barn och föräldrar i familjer där en eller båda föräldrarna har kognitiva funktionsnedsättningar. Simon Härenstam yrkar också på att en organiserad stödgruppsverksamhet ska utvecklas för föräldrar som har kognitiva svårigheter vilket påverkar deras föräldraförmåga, så att både barn och föräldrar får en möjlighet att träffa andra barn och vuxna i liknanden situationer. Nulägesbeskrivning inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Synpunkter har hämtats in från samordnare från barnnätverket, barnhälsovårdssamordnare, habiliteringen, barnpsykiatriska klinken och neuroteamet. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/344 2 (3) BarnSam Utifrån budgetberedningen 2010 fick BarnSam i uppdrag att lämna ett gemensamt förslag om vad som behöver göras för att genom förstärkt samverkan minska den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar. Från och med 2011 fungerar förvaltningscheferna i socialförvaltningen, barnoch utbildningsförvaltningen, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen, hälso- och sjukvårdsförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen som ett strategiskt utskott för barn- och ungdomsfrågor i koncernledningsgruppen. Tillsammans med utsedda nyckelmedarbetare och folkhälsochefen utgör de BarnSam. Under hösten 2011 rekryteras verksamhetsledare som kommer att finnas med i barnnätverket. Det finns ett generellt samarbetsprogram kring föräldrar som behöver extra stöd i region Gotland som är inriktat på att tidigt uppmärksamma föräldrar med extra behov. En grupp som räknas upp i målgruppen för samarbetet är Föräldrar med begåvningshandikapp. Barnnätverket Barnnätverket arbetar på förvaltningschefernas uppdrag. Uppgiften är att genom samverkan/informationsutbyte identifiera och lösa frågor som gäller operativa insatser till barn och ungdomar inom förvaltningarnas områden utöver det som BarnSam ansvarar för. Barnnätverket är ett forum för verksamhetschefer och nyckelmedarbetare inom berörda områden. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen finns representation från habiliteringen/rehabiliteringen, barn- och ungdomspsykiatrin, barnhälsovård (BVC), primärvård, mödrahälsovård (MVC), barnmottagningen, tandvården. Barnnätverket rapporterar årligen till förvaltningscheferna vilka utvecklingsfrågor/förbättringsbehov som identifierats och vilka åtgärder som genomförts samt vilka resultat som detta lett till. Vissa frågor hanteras genom att nätverket tillsätter en arbetsgrupp som får i uppgift att ta fram ett förslag till lösning. Nätverket förfogar inte över några särskilda resurser utöver de som varje deltagande verksamhet har i sitt ordinarie uppdrag och budget. På initiativ av individ- och familjeomsorgen(ifo) har en arbetsgrupp bildats för att utveckla stöd till föräldrar med neuropsykiatriska funktionshinder. Gruppen består av nyckelpersoner från MVC, BVC, habiliteringen, IFO(barn
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/344 3 (3) och familj och familjestödsenheten), särskolan, Gråboskolan, öppna förskolan Myllan och psykiatrin. Syftet med gruppen är kunskapsutbyte, informationsspridning ut i verksamheterna, men det finns också möjlighet att konsultera gruppen utifrån behov respektive enhet har. Uppdraget för arbetsgruppen är i dagsläget inte formaliserat. Samverkansformen har sitt ursprung från SUF-kunskapscentrum (Samverkan, Utveckling och Föräldraskap) i Uppsala/Tierp. Synpunkter från gruppen är att Region Gotland bör sätta fokus på föräldraskap och utvecklingsstörning/ kognitiv begränsning. Barnnätverket bereder en skrivelse till Region Gotland där behovet av en samordnad verksamhet för denna målgrupp lyfts som högsta prioritet. Synpunkter från Habiliteringen Habiliteringens utbud till föräldrar med funktionshinder: Våren 2012 startar habiliteringen en stödjande föräldragrupp för personer med kognitiva funktionshinder som har kontakt med habiliteringen och som är föräldrar. Det blir första gången habiliteringen provar detta stöd i gruppform, annars är stödet enskilt utformat enligt habiliteringsplan. För att utveckla innehållet ser verksamheten att det krävs resurstillskott. Övriga synpunkter Barnpsykiatriska kliniken och neuroteamet har idag inget uttalat uppdrag med inriktning på frågeställningen. Barnpsykiatriska kliniken är representerad i regionens Barnnätverk. Yttrande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ser idag att arbetet med att ta fram struktur, organisation och innehåll för samverkan och stöd till för barn och föräldrar i familj där någon förälder har kognitiva svårigheter som påverkar föräldraförmågan har påbörjats. Uppdraget till arbetsgruppen med utgångspunkt från Barnnätverket bör förtydligas och formaliseras. En specifik handlingsplan bör också tas fram för målgruppen enligt BarnSams intention. Hälso- och sjukvårdsnämnden Ann-Christin Kullberg hälso- och sjukvårdsdirektör Leif Ohlsson Kvalitetschef
Ärendenr HSN 2011/11 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 26 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Internkontrollplan Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden godkänner internkontrollplanen enligt hälsooch sjukvårdsförvaltningens förslag. Bakgrund Förvaltningen har under 2011 arbetat med att ta fram en internkontrollplan. Samtidigt pågår ett arbete centralt i Region Gotland gällande internkontrollplan som ska vara ett av de ekonomiska styrmedlen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen kommer att se till att den egna framtagna internkontroll planen motsvarar den som regionen arbetat fram. Den internkontrollplan som nu presenteras ska utvecklas vidare under 2012 att gälla även personal- och verksamhetsfrågor. Avrapportering av kontrollerna görs vid hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde i december 2011. Vad är intern kontroll? I Regler för styrning och uppföljning i Gotlands Kommun (numera Region Gotland) framgår att intern kontroll är en viktig del av Regionens styrsystem. Den interna kontrollen består av en mängd olika samverkande aktiviteter som syftar bland annat till att öka effektiviteten inom alla nivåer i organisationen och säkerställa att lagar, reglementen, bestämmelser och överenskommelser efterlevs. En bra intern kontroll motverkar fel, oavsiktliga och avsiktliga, som görs i det dagliga arbetet. Dessutom skyddas personal mot oberättigade misstankar om oegentligheter. Kontrollen bidrar också till att utveckla verksamheten. Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
I regionens policydokument delas den interna kontrollen in i följande fyra områden: Administrativa kontroller ska främja att resurserna utnyttjas effektivt Redovisningskontroller säkerställer en riktig och fullständig redovisning Förmögenhetsskyddande kontroller avser att skydda tillgångarna IT-säkerhetskontroller avser bland annat behörighets-, rimlighets-, och avstämningskontroller i systemet. Vem ansvarar för intern kontroll? Regionstyrelsen beslutar om vissa regionövergripande kontrollmoment och ansvarar för att en tillförlitlig redovisning finns samt att regionens tillgångar skyddas. Nämnden ansvarar för att en god intern kontroll skapas och att uppföljning sker inom nämndens verksamhetsområde. Nämnden ser till att övergripande reglementen och bestämmelser iakttas och utformar vid behov ytterligare tillämpningsanvisningar. I styrdokumenten för Region Gotland framgår att nämnden ska upprätta en årlig eller flerårig plan för den interna kontrollen och genomföra relevanta kontrollåtgärder. Nämnden utformar anvisningar för den egna interna kontrollens organisation och funktion. Förvaltningsledningen ansvarar för att personalen är informerade om regler och anvisningars innebörd, samt att personalen är medveten om vikten av en god intern kontroll. Förvaltningsledningen ansvarar också för att initiativ tas för att åstadkomma och upprätthålla en god intern kontroll. Övriga chefer ansvarar för att god intern kontroll upprätthålls inom sina respektive ansvarsområden och att de anställda verkar för ständiga förbättringar och utveckling av sitt område. Ansvarar också för att arbetet med risker följs upp på respektive nivå. Statusen gällande den interna kontrollen ska rapporteras till överordnad chef. Alla anställda medverkar till att upprätthålla en god kontroll och ansvarar för att tillämpa fastställda regler och anvisningar som bidrar till en god intern kontroll. Dessutom finns ett ansvar för att verka för ständiga förbättringar och utveckling av verksamheten. Eventuella brister ska tidigt förvarnas om till närmaste chef. Vem utför intern kontroll? Valet av intern kontroll är i hög grad beroende av hur arbetet är organiserat och är på så vis en del av de dagliga arbetsrutinerna. Tillämpande rutiner och riktlinjer ska dokumenteras på lämpligt sätt. Vid uppbyggande av rutiner är det viktigt att löpande kontroller byggs in som säkerställer att rutinen fungerar på ett säkert sätt. Det kan dock finnas anledning att komplettera de inbyggda kontrollerna med t ex stickprovsgranskning som utförs av en lämplig person.
En grundläggande princip är att den person som utför intern kontroll inte själv utfört det arbete som ska kontrolleras. Inte heller bör någon beroendeställning finnas mellan den som utför kontrollen respektive den vars arbete kontrolleras. Uppföljning Den interna kontrollen utförs enligt beslutad kontrollplan och rapporteras till angiven person/funktion. Den interna kontrollen ska också årligen följas upp och utvärderas av nämnden. Riskanalys Som grund för kontrollplanen görs en analys över potentiella riskområden. Ett riskvärde erhålls genom en sammanvägning av tre faktorer: sannolikheten att brister finns, samt konsekvensen respektive kostnaden en brist skulle medföra. Utifrån riskvärdet väljs ett antal områden ut som lämpas för kontroll. Dessa områden benämns som generella riskområden. Utöver dessa kontroller görs dessutom särskilda granskningar om brister konstaterats inom något område. Förslag till internkontrollplan för 2011 Särskild granskning Kontrollnamn Granskningen avser Metod Testperiod Avrapporteras HSF Avrapporteras HSN IK01 Utomlänsremisser stickprov 2011-11-30 2011-12-21 X IK02 Intern- och extern representation stickprov Kvartal 2 2011 2011-11-30 2011-12-21 IK03 Fakturagranskning stickprov 2011-04 2011-11-30 2011-12-21 IK04 Hyrpersonalfakturor stickprov 2011-08 2011-11-30 2011-12-21 X IK05 Konto livsmedel och färdiglagad mat stickprov Kvartal 3 2011 2011-11-30 2011-12-21 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Yvonne Skovshoved ekonomichef
Ärendenr HSN 2011/11 1 (1) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 24 oktober Hälso- och sjukvårdsnämnden Budgetöverföring mellan socialnämnden och hälso- och sjukvårdsnämnden Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden begär hos Regionstyrelsen att 900 000 kr överförs från socialnämnden till hälso- och sjukvårdsnämnden för 2011 och att vid fördelningen av budgetmedlen för 2012 ska motsvarande omfördelning göras mellan nämnderna. Bakgrund 2010-12-14 315 beslutade kommunstyrelsen om omdisponering av medel för hemsjukvård. I underlaget inför beslut stod följande: För tekniska hjälpmedel och inkontinenshjälpmedel är underlaget osäkert. Här behövs en särskild uppföljning under det första året och överföringen av resurser mellan förvaltningarna kan behöva justeras. När ansvaret för hemsjukvården gick över till Socialnämnden gjordes en överföring med 1 500 000 kronor för inkontinenshjälpmedel. Den uppföljning som nu gjorts visar att kostnaden för inkontinenshjälpmedel inom hemsjukvården uppgår till ca 600 000 kronor. Resterande 900 000 kronor i kostnader återfinns på hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Totalt sett håller inkontinenshjälpmedel samma kostnadsnivå som i det underlag som användes då överföringen gjordes. Beräkningen gäller för hela året. Därför bör en överföring av budget från socialnämnden tillbaka till hälso- och sjukvårdsnämnden göras med motsvarande belopp. För tekniska hjälpmedel finns inget behov av budgetjustering mellan nämnderna. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör Yvonne Skovshoved Ekonomichef Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Ärendenr HSN 2011/130 1 (3) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 28 oktober 2011 Hälso- och sjukvårdsnämnden Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnde antar Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland som föreslås gälla från och med 1 januari 2012. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett förslag på förändrad ersättningsmodell till primärvården anpassad till intentionerna i krav- och kvalitetsboken. Hälso- och sjukvårdsnämnden ger hälso- och sjukvårdsförvaltningen i uppdrag att ta fram ett nytt förslag på uppföljningsmodell av åtagandet i krav- och kvalitetsboken för primärvården. Bakgrund Basåtagande för primärvården på Gotland har enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämndens sammanträde den 28 mars 2011 27 reviderats och utvecklats. Sammanfattning av ändringar Revideringen av nuvarande basåtagande hade till syfte att - Integrera kommande riktlinjer för arbete med sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande sjukvård - Förtydliga primärvårdens roll avseende psykisk ohälsa hos barn och ungdomar - Pröva om nuvarande form för tillhandahållande av sjukgymnastik, arbetsterapi och fotvård behövde ändras Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress 621 81 Visby Telefon 0498-26 90 00 vxl E-post registrator_hsn@gotland.se Webbplats www.gotland.se Org nr 212000-0803
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/130 2 (3) - Pröva om nuvarande åtagande inom barnhälsovård kunde brytas ut som eget vårdval - Pröva om nuvarande ersättningsmodell uppfyller tidigare beslutade mål speciellt med avseende på besöksersättningens andel och behovet av en vårdtyngdsbaserad komponent i individersättningen. Syftet har också varit att förenkla dokumentet språkligt. Resultatet finns nu som förslag. Basåtagandet för primärvården på Gotland byter i detta förslag namn till Krav- och kvalitetsbok för primärvården på Gotland. Beträffande de frågor som nämns ovan innehåller förslaget nya skrivningar rörande det sjukdomsförebyggande och hälsofrämjande arbetet samt avseende primärvårdens roll avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa. När det gäller formerna för tillhandahållande av sjukgymnastik, arbetsterapi och fotvård har utredningen inte funnit tillräckliga skäl för att införa krav på att vårdcentralerna skall ges ansvaret för dessa resurser. En omorganisation i detta avseende skulle ställa ytterligare krav på enheter som redan idag har ett omfattande uppdrag för i flera fall litet befolkningsunderlag. Inte heller när det gäller frågan om utbrytning av barnhälsovården som eget vårdval har skälen för en sådan ändring varit övertygande. Verksamheten fungerar väl i dagens organisation och möjligheten av etablering av nya enheter med enbart BHV som uppdrag bedöms inte som starkt önskvärd. Beträffande ersättningsmodellen har utredningen inneburit att frågan om besöksersättningens andel av den totala ersättningen, liksom behovet av ett ökat fokus på andra kvalitetsbonussystem än täckningsgrad diskuterats. Inom utredningens tidsram har det dock inte varit möjligt att utforma och förankra förslag så att den kan genomföras 2012. Förvaltningen föreslår därför ingen förändring av nuvarande regler för kommande år. Nya uppdrag I samband med revideringen har två områden lyfts som behöver utvecklas; ersättningsmodellen till primärvården och hur uppföljningen av de krav som finns i Krav- och kvalitetsboken ska göras. Dessa båda uppdrag behöver synkroniseras så att samma stödsystem används för att effektivisera arbetet inom respektive område.
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/130 3 (3) Uppdraget gällande ersättningsmodellen ska belysa bland annat följande: Lämplig målnivå när det gäller relationen mellan individersättning/besöksersättning/ersättning för andra parametrar Utveckling av ersättningsmodellen så att den bättre styr efter vårdtyngd. Ta ställning till nivåerna på besöksersättning för de olika yrkesgrupperna Ta ställning till de uppdrag som ersätts via särskilda statsbidrag och hur de ska ingå i grunduppdraget (rehabkoordinator, FYS/FAR, ASIH, Multimodalrehabilitering) Ta ställning till hur en utveckling av det förebyggande arbetet ska drivas och ersättas i primärvården. Ta ställning till förändrad ersättning för LSS Se över systemstöd och ansvara så att ersättningsmodellen går att genomföra redovisningsmässigt. Uppdraget gällande uppföljningsmodellen ska belysa bland annat följande: Hur framtagande och fastställande av nya mätetal skall ske, med utgångspunkt fån nationella indikationer och mått och mätetal Hur framtagande av underlag skall ske, inklusive tidplan för detta Hur underlaget lämpligen kan analyseras Om och i sådant fall vilket systemstöd som erfordras Hur uppföljning och analys skall ske presenteras och redovisas inkl tidplan för detta Samarbetet kring verksamhetsuppföljning med privata utförare Hälso- och sjukvårdsnämnden Ann-Christin Kullberg Hälso- och sjukvårdsdirektör
Region Gotland Ärendenr HSN 2011/130 1 (58) Datum 2011-10-28 Krav- och kvalitetsbok för primärvård på Gotland Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498-26 90 00 vxl E-post regiongotland@gotland.se Bankgiro 339-8328 Postgiro 18 97 50-3 Org. nr. 212000-0803 Webbplats www.gotland.se
2 (58) Innehållsförteckning 1. Inledning... 6 1.1 Värdegrund... 6 2. Vårdval i primärvården... 7 2.1 Lagen om valfrihet LOV(2008:962)... 7 2.2 Befolkningens val... 7 2.3 Målgrupper och listning... 8 2.4 Regler för listning... 8 3. Allmänna villkor... 9 3.1 Allmänt... 9 3.2 Lagar, förordningar och regelverk... 10 3.3 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete... 10 3.4 Regionalt utvecklings- och förbättringsarbete... 11 3.5 Uppföljning... 11 3.6 Sekretess... 12 3.7 Tillgänglighet och mottagningstider... 12 3.8 Lokaler... 12 3.9 Utrustning... 13 3.10 Ledning... 13 3.11 Bemanning och kompetens... 13 3.12 Verksamhetsförlagd utbildning... 14 3.13 Jourverksamhet inklusive läkare i beredskap... 14 3.14 Turistmottagning... 15 3.15 Sjukresor... 15 3.16 Tolk... 15 3.17 Katastrof och beredskap... 15 4. Beskrivning av uppdrag... 15 4.1 Medicinskt åtagande... 15 4.2 Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser... 16 4.3 Samverkan... 17
3 (58) 4.4 Primär och sekundärprevention... 17 4.4.1 Tobak... 17 4.4.2 Riskbruk, skadligt bruk och/eller beroende... 18 4.4.3 Fysisk aktivitet... 18 4.4.4 Ohälsosamma matvanor... 18 4.4.5 Diabetes... 19 4.4.6 Astma/KOL... 19 4.4.7 Kranskärlssjukdom, hjärtsvikt och stroke... 19 4.4.8 Urininkontinens... 19 4.4.9 Medicinsk fotvård... 19 4.5 Smittskydd och vårdhygien... 19 4.6 Barnhälsovård... 20 4.7 Psykisk ohälsa... 20 4.8 Rehabiliteringsåtagande... 20 4.8.1 Rehabiliteringskoordinator... 20 4.8.2 Multimodal rehabilitering... 21 4.9 Vårdplanering... 21 4.10 Läkarinsatser inom hemsjukvård... 21 4.11 ASIH - avancerad sjukvård i hemmet... 22 4.12 Läkarinsatser i särskilt boende... 22 4.13 Ordination av tjänster/artiklar hjälpmedel... 22 4.14 Övergripande överenskommelser... 22 5. Tilläggsåtagande... 22 6. Ersättningsmodell... 23 6.1 Ersättning för befolkningsansvar... 23 6.2 Ersättning för läkarinsatser i särskilt boende... 23 6.3 Ersättningsnivåer 2012... 24 6.4 Ersättning för besök... 24 6.4.1 Läkarbesök.... 24 6.4.2 Besök av distriktssköterska/beteendevetare... 24 6.4.3 Provtagning för annans räkning... 25
4 (58) 6.5 Momskompensation till privat vårdenhet... 25 6.6 Täckningsgrad... 25 6.7 Fördelning av kostnadsansvar... 26 7. Informationsförsörjning och IT-stöd... 26 7.1 Information och marknadsföring... 28 7.2 Auktorisering... 28 7.2.1 Ekonomisk stabilitet... 29 7.2.2 Kontroll av Vårdenheten... 29 7.2.3 Kontroll av registrering... 30 7.2.4 Försäkran om verksamhetens bedrivande... 31 7.2.5 Ansvarig för vårdenheten... 31 7.2.6 Avtal... 31 7.2.7 Återkallande av auktorisation... 32 7.2.8 Försäkringar, ansvar och åligganden... 32 7.2.9 Ansökan och besked om auktorisering... 32 7.3 Kontrakt med privata vårdgivare... 33 7.4 Mål och mått för uppföljning... 39 Bilagor... 45 Bilaga 1: Krav- och kvalitetsbok för Barnhälsovård... 45 Verksamhetens innehåll... 46 Vaccinationer... 46 Hembesök... 46 Hälsoupplysning... 46 Föräldragruppverksamhet... 46 Individuellt stöd... 47 Hälsovård i förskola... 47 Samarbete... 47 Samverkan... 47 Personal... 47 Fortbildning... 49 Lokaler... 49
5 (58) Uppföljning... 49 Dokumentation... 50 Kvalitetsutveckling... 50 Kvalitetskriterier... 50 Hälsoövervakning... 50 Screeningsundersökningar... 50 Hembesök... 51 Föräldrautbildning... 51 Anteckning om rökning... 51 Alkoholinformation... 51 Amning... 51 Vaccinationer... 51 Prevention av övervikt/fetma... 51 Bilaga 2: Överenskommelse med Socialförvaltningen kring läkarmedverkan i särskilt boende... 52 Bilaga 3: Blankett för ansökan om auktorisering för att bedriva vårdverksamhet inom Vårdval Gotland... 52 Bilaga 4: Skallkravslista... 52
6 (58) 1. Inledning Krav- och kvalitetsbok för primärvården är ett reviderat förfrågningsunderlag enligt Lagen om valfrihetssystem, LOV(2008:962), som från och med 1 januari 2012 ersätter tidigare dokument Basåtagande för primärvården på Gotland. Revideringen innebär en förtydligad ambition till att ge ersättning för prestationer i termer av patientsäkerhet, kvalitet och måluppfyllelse när det gäller tjänstens utförande och med mindre fokus på prestation i form av antal genomförda besök. Ersättningssystemet kommer successivt att förändras och utvecklas i takt med att kraven på uppföljning i form av nationella kvalitetsindikatorer förtydligas. Syftet är att öka medborgarnas förtroende för primärvård genom att stärka patienternas ställning och inflytande i vården att styra mot kvalitet i såväl medicinska insatser som tillgänglighet, service och bemötande att möta framtida utveckling 1.1 Värdegrund Begreppet primärvård definieras i hälso- och sjukvårdslagen (HSL) 5 som den del av den öppna vården som, utan avgränsning ska svara för befolkningens behov av sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, förebyggande arbete och rehabilitering som inte kräver sjukhusets tekniska och medicinska resurser eller annan särskild kompetens. Mål för primärvårdens utveckling är att erbjuda en god och jämlik vård och behandling för hela befolkningen oavsett kön, ålder, ekonomiska förutsättningar, funktionsnedsättning, etnicitet, religion och sexuell läggning. Verksamheten ska bedrivas utifrån de angivna kraven i Hälso- och sjukvårdslagen, om en för alla människor god vård, med respekt för allas lika värde och med respekt för den enskildes värdighet. Den som har störst behov av hälso- och sjukvård ska ges företräde HSL 2 (1997:142).
7 (58) 2. Vårdval i primärvården Enligt beslut i riksdagen den 1 januari 2010 är landstingen skyldiga att införa vårdvalssystem i primärvården. Syftet är att öka patientens valmöjlighet samt att underlätta för nya vårdenheter att med offentlig ersättning etablera sig i primärvård. Uppdraget beskrivs som medicinskt åtagande och tilläggsåtagande. Som grund gäller att ersättningen följer patientens val. Region Gotland som sjukvårdshuvudman ansvarar för att tillhandahålla de tjänster som omfattar vårdval Gotland, samt för att säkerställa att vårdenheter som åtar sig uppdrag, utför detta på ett sätt så att befolkningens vårdbehov tillgodoses på medicinskt kvalitativt bästa sätt. 2.1 Lagen om valfrihet LOV(2008:962) Lag om valfrihetssystem (LOV) är ett alternativ till Lagen om offentlig upphandling, LOU (2007:1 091) och kan tillämpas på handikapp- och äldreomsorg, samt hälso- och sjukvårdstjänster. LOV medger stor lokal anpassning av primärvården och medför att landsting och regioner själva kan fatta beslut om vilka krav som ska ställas på vårdenheter som vill etablera sig inom vårdvalssystemet. Nya vårdaktörer erbjuds inom ramen för uppdragsgivarens formulering, stor frihetsgrad i utförande och genomförande. 2.2 Befolkningens val Primärvården ska vara bas för all hälso- och sjukvård på Gotland. Gotlänningen ska fritt kunna välja vårdenhet som uppfyller villkoren i hälsooch sjukvårdens Krav och kvalitetsbok för primärvården och som tecknat avtal om att bedriva verksamhet inom ramen för Region Gotlands vårdval. I landsting och kommuner är den eller de nämnder som avses i 10 och 22 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) vårdgivarens representant. Enskild hälsooch sjukvård kan antingen bedrivas av juridisk person (t.ex. bolag, förening eller stiftelse) eller av en enskild yrkesutövare. Med Vårdgivare avses i detta dokument uppdragsgivaren, Region Gotland, Hälso- och sjukvården. Med Vårdenhet avses utförare (vårdcentral) som enligt 1 kap. 3 lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (privata eller egenregi) bedriver hälso- och sjukvård för uppdragsgivarens räkning. Uppdrag och ersättning ska vara lika för alla vårdenheter oavsett driftsform och alla vårdenheter ska, oavsett regi, efter genomgången godkännandeprocess behandlas lika.
8 (58) 2.3 Målgrupper och listning Målet är att alla bosatta på Gotland ska välja en fast läkarkontakt vid en vårdenhet och aktivt lista sig, samt att detta val sedan ska utgöra patientens förstahandsval vid behov av vård och/eller behandling. Om vald läkare är fulltecknad erbjuds listning på annan läkare, alternativt listning enbart på vald vårdenhet. Den som är bosatt på Gotland har obegränsad rätt att välja vårdenhet och att byta till annan auktoriserad enhet som ar giltigt avtal med hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Vårdenheten ansvarar för listade patienters behov av primärvård och ska för dessa erbjuda medicinskt motiverad hälso- och sjukvårdsinsats som inte kan anstå 1, samt om medicinskt motiverat behov föreligger göra hembesök. Åtagandet omfattar även akut sjukvård för övriga folkbokförda på Gotland, i övriga landet och utomlands, personer med skyddade personuppgifter, samt 2 asylsökande och gömda som tillfälligt bor eller vistas på Gotland. Nyinflyttade och vårdnadshavare till nyfödda informeras av hälso- och sjukvårdsförvaltningen om valmöjlighet, samt uppmanas att välja. Nyfödda listas på samma enhet som vårdnadshavaren. Listade med funktionshinder/nedsättning pga. sjukdom eller skada ska erbjudas undersökning, utredning, behandling och vid behov vård enligt rehabiliteringsplan. Den upprättas i samverkan med individen och andra samarbetspartners i överensstämmelse med gällande lagstiftning, instruktioner, nationella riktlinjer och övriga kravspecifikationer för sjukgymnast och/eller arbetsterapeut 3. 2.4 Regler för listning Vårdenheten har inte rätt att neka någon gotlänning att lista sig 4 eller att sätta tak för antal listade 5. Basen för heltidsarbetande läkare är 1850 poäng. Antal listningspoäng per heltidsarbetande läkare ska inte överstiga 2350. Listning på nyanställd läkare får göras från och med dennes tillträdesdatum 6. Listning på läkare kan kvarstå under frånvaro (sjukdom, tjänstledighet), så länge anställningen består. Vårdenheten bör informera berörda. Listning kan ske på ST-läkare i allmänmedicin inledningsvis med 925 poäng med möjlighet att successivt öka till full lista. Listning dokumenteras genom en särskild blankett för varje person som skickas till önskad vårdenhet. 7
9 (58) Vårdenheten ansvarar för att senast samma månad registrera patientuppgifterna i datasystemet ListOn, samt för att skriftlig bekräftelse där det framgår vilken läkare man listats på, skickas till patienten. Listningen gäller formellt från den dag patienten registrerats i det elektroniska systemet. Original av vårdvalsblanketten ska sparas på enheten i två år. Uppdragsgivaren har rätt att gå igenom vårdvalsblanketterna. Listning på enbart vårdenhet kan göras om patienten så önskar eller om det av något skäl saknas förutsättningar för att lista sig hos vald läkare. Så snart patient som är listad enbart på en vårdenhet kan erbjudas listning till enskild läkare ska den person som har längst listningstid erbjudas listning först 8. För läkare med team som nått listningstak (2350 poäng) och där man inte kan ta emot fler patienter, till följd av exempelvis brist på lokaler, personal eller av arbetsmiljömässiga skäl inte kan garantera medicinsk säkerhet, gäller att hälsooch sjukvårdsnämnden kan besluta om begränsning av listningsutrymme. Personer med skyddad identitet registreras men kan inte spåras i listningssystemet. Enskild person som så önskar kan efter skriftlig anmälan till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen stå utanför listningssystemet. 3. Allmänna villkor 3.1 Allmänt Målstyrningen i Region Gotland sker enligt balanserat styrkort. Syftet är att säkerställa att fler perspektiv än det traditionellt ekonomiska tas med i bedömningen av vad som är värdeskapande för regionen. För varje mandatperiod fastställs ett koncernstyrkort med mål och prioriteringar som ska styra regionens verksamhet mot visionen. Övergripande mål för all hälso- och sjukvård på Gotland är att uppnå en så god hälsa som möjligt för hela befolkningen. Den som söker vård ska få den rådgivning 9, vård och behandling som bedöms som relevant och i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Samtliga vårdenheter som har avtal med Region Gotland ska utan avgränsningar vad gäller fysiska och psykiska sjukdomar, ålder eller patientgrupp efter professionell bedömning, svara för sådan grundläggande medicinsk behandling, omvårdnad, sekundär prevention och rehabilitering som inte kräver sjukhusets medicinska eller tekniska resurser, eller annan särskild kompetens.