Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande



Relevanta dokument
Självstudier om Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Forebygging i helsetjensten Implementering av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. 25 juni 2012

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande. - tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Regeringssatsning på alkoholprevention i primärvård, sjukhusvård, universitet/högskola och företagshälsovård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

LEVNADSVANEDAG FÖR PSYKIATRIN. Västra Götalandsregionen

Trendkänsligt! DALY Sverige Samma men olika Att navigera mellan tradition, evidens och kommers!?

Nationella Riktlinjer Sjukdomsförebyggande metoder Regionuppdraget

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och

Varför arbetar vi med levnadsvanor och hur? Raija Lenné Projektledare, docent

Läkares attityder till det sjukdomsförebyggande arbetet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Nationella riktlinjer för prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor - Stöd för styrning och ledning

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Kortversion av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Stöd till införandet av nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Halvtid i implementeringsprojektet. Projektledare Iréne Nilsson Carlsson

Självstudier Nationella riktlinjer. Prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor Socialstyrelsen

I' ÖREBRO LÅNS. ts'lå4a Au ~ ido J:? , Samvelkansnämnden

Rekommendationer från Hälsorådet

Hälsofrämjande sjukvård (HFS-nätverket)

Levnadsvanor och Läkekonst: Riktlinjer och Respekt

EFFEKTIVA METODER FÖR ATT ÄNDRA LEVNADSVANOR. Rekommendationer. Hälsofrämjande. Val av metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Det går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Primärvårdens stöd till patienter med ohälsosamma levnadsvanor

Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Indikatorer Bilaga

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Återkoppling om implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

KOL och rökavvänjning

Att arbeta med ohälsosamma levnadsvanor i vården

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Regionala Medicinska Riktlinjer. Fysisk aktivitet vuxna

Dokumentation av levandsvanor grundnivå

Rådgivning vid ohälsosamma levnadsvanor kan vara en del i prevention och behandling av olika diagnoser/tillstånd

Rådgivande samtal vid ohälsosamma levnadsvanor (version 25 januari 2012)

Dokumentation av Sjukdomsförebyggande metoder

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Levnadsvanor, sjukdomsförebyggande metoder och hälsa. Termer och begrepp för dokumentation i Melior

Tobaksbruk. 2,3 miljoner. Ca 19 tusen

Hälsomottagningarna i Järva, Handen och Södertälje

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011

Primärvårdens arbete med prevention och behandling av ohälsosamma levnadsvanor 2016

Att arbeta med ohälsosamma matvanor vart börjar man?

Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan

SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER OHÄLSOSAMMA MATVANOR ELISABETH STRÖMBLAD FHC

Föredragande borgarrådet Åsa Lindhagen anför följande.

Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor

Hur kan vi förbättra levnadsvanorna i Norrbotten?

RMPG Hälsofrämjande strategier. Årsrapport 2015

Prevention och behandling vid

Varför arbetar vi med sjukdomsförebyggande metoder? Ellen Segerhag Leg. Sjuksköterska Livsstilsmottagningen Karolinska Universitetssjukhuset Solna

Kompetenslyftet ehälsa i primärvården. Dialogseminarium Levnadsvanor för Rehab Välkommen!

Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer, men hur når vi dit?

MI inom hälso- och sjukvård och vid Alkohol och Sluta Röka linjerna

Enkla råd/tobak. Margareta Pantzar, psykolog Samordnare och sakkunnig i tobaksprevention FFoU-enheten, Primärvården, Landstinget I Uppsala län

Levnadsvanor - Tobak. Godkänt den: Ansvarig: Christina Lindberg Gäller för: Region Uppsala. Levnadsvanor - Tobak.

Stark för kirurgi Stark för livet. Roger Olsson, projektledare, Svenska Läkaresällskapet

Varför fettskola i Norrbotten? Hälsoläget

SAMTAL OM LEVNADSVANOR INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN

Alkoholkonsumtion. Hög alkoholkonsumtion

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Yttrande över Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor stöd för styrning och ledning

Januari November - december 2011 Medborgarpanel 1. - arbete med levnadsvanor i hälso- och sjukvården

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Kunskapscentrum levnadsvanor och sjukdomsprevention

Beredningen för primärvård, psykiatri och tandvård

Samtal om hälsa. En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa HFS

Stark för kirurgi- stark för livet. - Levnadsvanor i samband med operation

Tobaksbruk. 1,5 miljoner i riket länsbor. regiongavleborg.se. Avdelning folkhälsa och hållbarhet

Rekommendationer om levnadsvanor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Alkohol -att identifiera riskbruk samt metoder för att minska riskfylld konsumtion

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende

Ett riskbruk är en alkoholkonsumtion som kraftigt ökar risken för skada och ohälsa och sociala konsekvenser. För vissa personer är all användning av

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder

En motivationsguide för samtal om levnadsvanor och upplevelse av hälsa. Samtal om hälsa

När du har svarat på alla frågorna i enkäten klickar du på Klar. Klicka på "Svarsöversikt" för att kontrollera och eventuellt korrigera dina svar.

Sammanställning av nuläge inför GAP analys

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

Uppföljning av strukturerat arbete med levnadsvanor inom vårdvalet. Sammanställning av enkätsvar från länets vårdcentraler, februari 2013.

Uppsala ser lönsamhet i att förebygga

Lite om rökning. Birgitta Jagorstrand Vård vid astma och KOL Kunskapscentrum Allergi Astma KOL KAAK BIRGITTA JAGORSTRAND KAAK, LUND

RMPG Hälsofrämjande strategier

Hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Varför, vad, hur?

Dokumenteras i VAS under sökord Tobaksvanor. Åtgärd dokumenteras under Tobaksrådgivning.

Tabell 1: Självskattad god hälsa fördelad på kön och åldersgrupp, län jämfört med riket. Procent av befolkningen (%)

Tobaksarbetet i Sverige/Östergötland. Maria Elgstrand Hälsoprocessledare HFS Landstinget i Östergötland

Dokumentationsmallen Mall för rådgivande samtal om levnadsvanor i COSMIC för: Tobak, Alkohol, Fysisk aktivitet och Kostvanor

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Transkript:

Sjukdomsförebyggande metoder: Vilka har bäst evidens? Lars Weinehall, professor, Umeå universitet Prioriteringsordförande

Hur vanliga är de ohälsosamma levnadsvanorna? Dagligrökning 13% Riskabla alkoholvanor 14% Otillräcklig fysisk aktivitet 35% Ohälsosamma matvanor 20% Ökad risk för bl.a. diabetes, hjärtkärlsjukdom, cancer, leverskador, olycksfall, psykisk ohälsa, alkoholberoende, högt blodtryck, övervikt/fetma. 2

ANDEL AV RÖKANDE STROKEPAIENTER SOM SLUTAT 3 MÅN EFTER INSJUKNANDET (Riks-Stroke, 2010)

Riktlinjerna handlar inte om vilka levnadsvanor som är nyttiga utan om att ge evidensbaserat stöd till de patienter som vården idag redan har

Granskningen omfattar 31 600 arbeten

Principer för prioriteringen Hög prioritet Allvarliga tillstånd och stort behov Stor medicinsk nytta Låg kostnad per effekt Låg prioritet Liten medicinsk nytta i förhållande till kostnaden Ofullständigt/motstridigt vetenskapligt stöd och samtidigt andra alternativ med gott vetenskapligt stöd Andrahandsval

Rökning Dagligrökare oavsett antal cigaretter per dag 7

Riskbruk av alkohol Återspeglar genomsnittlig konsumtion och intensivkonsumtion. Uttrycks i standardglas. Hög genomsnittlig konsumtion: > 9 glas per vecka för kvinnor, > 14 glas för män Intensivkonsumtion: 4 glas vid samma tillfälle en gång i månaden eller oftare för kvinnor, och 5 glas för män. 8

Otillräcklig fysisk aktivitet Fysiskt aktiv mindre än 150 minuter per vecka på en måttlig intensitetsnivå, alternativt mindre än 75 minuter på en hög intensitetsnivå. 9

Ohälsosamma matvanor Index utifrån Livsmedelverkets matvaneundersökning Fyra frågor (grönsaker, frukt, fisk, utrymmesmat) Fångar de ca. 20 procent i befolkningen som har betydande ohälsosamma matvanor 10

Vilka omfattas av riktlinjerna? Vuxna med ohälsosamma levnadsvanor Särskilda tillstånd Inför operation, vid graviditet, vid amning och när man är förälder Högriskgrupper Ökad risk för negativa hälsomässiga konsekvenser, t.ex. person med lungsjukdom som röker 11

Riktlinjernas rekommendationer Alla rekommendationer är någon form av rådgivning/samtal Tre nivåer: enkla råd rådgivande samtal kvalificerat rådgivande samtal Nivåerna skiljs åt genom innehållet och personalens kvalifikationer Mer kvalificerade åtgärder tar i regel mer tid 12

Enkla råd Mycket korta, standardiserade råd eller rekommendationer Ingen särskild uppföljning Kan kompletteras med skriftlig information Tar mindre än 5 minuter 13

Rådgivande samtal Mer av en dialog och anpassat till individen Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Tidsmässigt mer omfattande än enkla råd 14

Kvalificerat rådgivande samtal Är strukturerat/teoribaserat Personalen särskilt utbildad Kan kompletteras med verktyg och hjälpmedel Kan också kompletteras med särskild uppföljning Kan inkludera motiverande strategier Ofta tidsmässigt mer omfattande än rådgivande samtal 15

Sammanfattning av rekommendationerna Levnadsvana Enkla råd Rådgivande samtal Kvalificerat rådgivande samtal Rökning Riskbruk av alkohol Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor x Tillägg x Uppföljning x x x 16

Hälso- och sjukvården bör erbjuda patienter: Levnadsvana Rökning Åtgärd Kvalificerat rådgivande samtal Riskbruk av alkohol Rådgivande samtal Otillräcklig fysisk aktivitet Ohälsosamma matvanor Rådgivande samtal med tillägg och särskild uppföljning Kvalificerat rådgivande samtal

De metoder som fungerar bra har god kostnadseffektivitet Förhållandevis billiga åtgärder som ger mycket hälsa för pengarna (låg kostnad/qaly). Alla rekommenderade åtgärder har god kostnadseffektivitet jämfört med ingen åtgärd eller enklare åtgärder

Hälsofrämjande förhållningssätt Hälsofrämjande stödja patienternas möjlighet att öka kontrollen över sin hälsa Stödjande dialog erbjuda patienterna kunskap, verktyg och stöd i sin hälsoutveckling Ta hänsyn till patienternas motivation till förändring

Alltid enskild bedömning... "Som vid all annan diagnostik och behandling bör arbetet med att identifiera ohälsosamma levnadsvanor ske på ett sätt som upplevs relevant för patienten. Ibland kan det finnas särskilda skäl att inte beröra frågan. Därför behöver vårdpersonalen alltid göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker på bästa möjliga sätt och med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar." (sid 60).