Gruppuppgift, Informationsformgivning inriktning tidningsdesign Nyhetsgrafik Landsplåga eller folkbildningsfaktor? Olle Hellgren, ollhe366@student.liu.se David Kästel, celloman@home.se Nice, Frankrike den 5 februari 2003
Den första gruppuppgiften i Informationsdesign inriktning tidningsdesign ter sig för oss något annorlunda. Eftersom vi befinner oss utanför Sveriges gränser har vi varit tvungna att utföra och redovisa uppgiften på annat vis. Nedan följer resultatet av arbetet i form av en skriven rapport. På rivieran bor rapportförfattarna, i ett land där just nyhetsgrafiken inte verkar ha gjort sitt stora genombrott. I alla fall inte i största lokaltidnigen Nice-Matin. Våra efterforskningar inskränkte sig i stället till nyhetsgrafik på webben, mer precist den svenska. Detta gav oss en mer allmän bild av hur grafik i nyhetssammanhang kan användas. En sak är säker. Användandet av grafik i både rörlig (på webben) och statisk publicering (på webben och i tidningarna) har växt explosionsartat de senaste åren. Mångfalden har absolut förfinat, förut ganska enkel och begränsad grafik (färg, 3D osv.) men kan också överbelamra helhetsintrycket i nyhetsflödet. Just läslighet och användbarhet är i och för sig direkt kopplat till sidbrytning och formgivning i stort och inte unikt för nyhetsgrafiksanvändande. Däremot kan ett försök till grafisk representation av fakta lika gärna utelämnas om det bara skapar förvirring. Vi valde, för att inte avvika allt för långt från ämnet, att leta reda på tidningsartiklar med tillhörande grafik. Vi märkte att det generellt finns mycket bra grafik och att det beror mer på sammanhanget och syftet huruvida de utgjorde bra exempel eller ej. Davids val: Allt fler är feta, DN den 3 juni 2002, (se bilaga 1) Ur DN hämtade jag denna modesta artikel, snarare notis. Den handlar i korthet om en rapport som säger att fetma i Sverige ökat och vilka behandlingsmetoder som finns. Det faktum att andelen svenskar med fetma ökat åskådliggörs enkelt i ett diagram. Tredimensionella staplar i könsriktiga färger, blått och rött, och utelämnandet av definitionen av fetma till fotnot gör det hela lättförståeligt. Den övriga informationen utgör en betoning av de befintliga behandlingsmetoderna. Med tydliga och konkreta exempel illustreras metoderna kost, motion och operation. Ett undantag är symbolen för beteendevetenskap med en profil respektive pratbubbla är inte särskilt självklar. Ordningen i vilken dessa hamnar kan kanske hänföras till vilka metoder som i första hand används. Där är operation då naturligt är sista utvägen, längst ned i bilden. De intilliggande förklaringarna är lättlästa och lagom långa. Överlag har man begränsat typsnittsfloran till endast en enkel sans serif. Dispositionen känns också den väl avvägd. Bra! Med tanke på det knappa textunderlaget, som i sig är tydligt, kan man ifrågasätta grafiken. Däremot harmonierar den bra med text och lägger dessutom till väsentlig statistik. Sammantaget är det en ganska sober, platt (2D, förutom diagrammet), färgklick till något som det kanske kan vara svårt att välja ett adekvat foto eller liknande. Jag anser alltså detta vara ett gott exempel på nyhtetsgrafik, i all enkelhet. Tidningsdesign 2 Nyhetsgrafik
Såld som slav till Sverige, Aftonbladet den 25 december 2002 (se bilaga 2) I denna artikel, ganska kort även denna, försöker man förklara strukturen bakom trafficking, handel med kvinnor. Textmassan är på sant kvällstidningsmanér upphuggen i korta stycken och lyckas inte alls kartlägga 2000-talets slavhandel. Anledning då att belysa och bringa klarhet i detta med lite grafik. Om ämnet är svårt, eller om texten är krånglig kan nyhetsgrafik vara alldeles ypperligt. Här kommer mitt val av dåligt exempel. Vi lämnar den osammanhängande och undermåliga texten och försöker istället uttyda något ur grafiken. Vid en första anblick så ryggar man tillbaka p.g.a. av den smått gräsliga estetiken. Sedan försöker man ge pilarna och de anskrämliga clipart-bilderna en chans. Jag läser, som man automatiskt gör, från övre vänstra hörnet. Går sedan successivt från vänster till höger och läser noga de små förklaringarna till sexhandelns olika rollinnehavare. På motsatta sidor av två kraftiga pilar (viktiga, alltså!) finner man Beställaren respektive Organisatören. Däremot finner jag under Beställaren att han ofta är Organisatören, förbryllande. Sedan radas de övriga birollerna upp och dessa känns mer som klichéer tagna ur filmvärlden än från den bistra verkligheten. Dåligt underbyggt i texten och oklart för sig självt. Återigen förbryllad. En känsla som gäller för det sammantagna intrycket. Jag finner alltså grafiken bristfällig på alla punkter. Svårförståeligt. Kopplingen text-grafik skulle kunna vara logisk om det funnes en bra text att illustrera. Så var inte fallet. Och som sagt gör inte grafiken det hela lättare. Lämnar man syftet och ser till form och färg finns inte så mycket positivt att säga. Dispositionen av elementen i bilden känns i och för sig inte särskilt plottrig (jag har sett värre på webben från denna tidning) men grafiken är i övrigt ganska ful. Bottennapp för Aftonbladet alltså! Svavelangrepp hotar regalskeppet Vasa, fristående (se bilaga 3 för stor bild) En bonusgrafik jag vill lägga till är från kategorin du-behöver-inte-plugga-ihundra-år-för-det-finns-nyhetsgrafik-à-la-så-funkar-det. Hittade några sådana exempel på grafikbyråernas hemsidor. Dock kommer då inte tillhörande artikel med. Intressant ändå är att skriva några rader om dessa faktaspäckade små som stora alster. Vad som skulle kunna ta många spaltmeter att förklara i ren text illustreras här med oerhört lättillgängliga och läckra bilder. Kompositionen jag tog som exempel innehåller ett tydligt huvudtema. Den röda tråden handlar om svavelangreppen vilket åskådliggörs med numrering och en slags förvrängd tidslinje. I övrigt bombarderas vi med sidoinformation, små kuriositeter som väcker barnet inom en. Man vill veta mer Svenska Grafikbyrån har säkert betydligt mer resurser, till skillnad från ovanstående två interna produktioner. Men jag kan inte annat än förvånas över hur man under tidspress lyckas skapa så snygg och genomarbetad grafik. Helt i samma nyanser och med rimliga proportioner. En annan intressant aspekt på senaste tidens grafik är inslagen av 3D. Jag tänker då inte på handritade sprängskisser likt Herbert Müdsams bilar i ViBilägare, utan antingen 3D-modellerad, stiliserad 3D eller fejkad dito utifrån 2D-teknik. Helt klart har hjälpmedlena gett oss större möjligheter och effektiviserat arbetet. Gäller att inte överutnyttja bara. Tidningsdesign 3 Nyhetsgrafik
Olles val: : Jag har valt att titta på nyhetsgrafik från två ganska vitt skilda områden. Det, enligt min mening, goda exemplet kommer från en artikel ur Ny Teknik som handlar om det nya transportmedlet Segway. Mitt exempel på dålig grafik, kommer från DN ur en artikel som handlar om Expressens försök att öka sin försäljning genom artiklar om Anna Nicole Smith. Väldigt skilda ämnen som sagt var. Vi tar DN till att börja med (bilaga 4). Det är en tidning som jag tycker brukar hålla hög nivå och en seriös profil, men som har här sänkt sig till skvallerpressens nivå. En bra artikel som illustreras otydligt grafiskt kan väl gå an. Och en dåligt skriven artikel kan genom en bra bildrepresentation, lyckas förmedla författarens budskap. Men, som i det här fallet, en artikel utan substans i vare sig text eller grafik, stöter man ifrån sig. Artikeln handlar om hur antalet artiklar om Anne Nicole Smith ökat, och artikelns budskap i sig är inte svårt att förstå. Det kanske inte behövs beskriva grafiskt, men diagram används å andra sidan flitigt i tidningar och det är ett bra sätt att visa en utveckling över tid. Men att grafiskt beskriva ett så banalt ämne ställer jag mig tveksam till. Diagrammet i sig är väldigt tydligt och enkelt, och det skulle nog vara svårt, även för upphovsmannen till den här bilden, att helt misslyckas i sin komposition som endast innefattar tre parametrar tidningen det rör sig om, andelen publicerade artiklar och årtalen i intervallet 1994-2002. Att det produceras mycket nyhetsgrafik råder det inga tvivel om när en artikel av den här typen äger rätt att illustreras. Dock kan man väl säga att det banala innehållet speglas i det sjaskiga utseendet på grafiken. Det är ett fult exempel på nyhetsgrafik som jag är förvånad över att hitta i DN. För säkerhets skull sökte jag i deras arkiv för att se ifall de inte själva tillhörde den anklagades krets, men jag fick bara fem träffar på Anna Nicole Smith. Angående Ny Teknik (bilaga 5) är det liksom DN en tidskrift som jag ser som seriös. Här handlar det om en artikel som lättförståeligt beskriver det nya fordonet Segway som ska utgöra ett alternativ till att gå eller att åka bil kortare sträckor. Till skillnad från artikeln ovan, beskriver Ny Teknik här ett ganska komplicerat ämne, vilket verkligen berättigar användandet av ett grafisk förtydligande. Grafiken är elegant och innehåller mycket information utan att bli plottrig. Man har använt sanningsenliga färger och lyft fram den information som är av störst intresse för läsaren och relevant för artikeln. Dock har ett stavfel smugit sig in, då man beskrivit batterierna som ladningsbara. Och efter att ha besökt Segways hemsida (www.segway.se), vill jag även sätta ett frågetecken för riktigheten i vissa faktauppgifter, eftersom bl.a. vikten skiljer sig från vad som uppges av tillverkaren. Men i stort sett är det ett utmärkt exempel på det nyhetsgrafik syftar till, nämligen att förtydliga budskapet i en text och att förhöja läsupplevelsen. Tidningsdesign 4 Nyhetsgrafik
Bilaga 1 Allt fler är feta Fetma har blivit nästan dubbelt så vanligt de senaste 20 åren. Behandlingarna fungerar bäst på kort sikt, efter ett par år har de flesta gått upp i vikt igen. Ett undantag är operation. Det visar en ny rapport från SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering, som presenterades på måndagen. En grupp av landets främsta experter har granskat och sammanställt forskningen på området. - I dag har vi energirik mat runt hörnet, vi bombarderas av reklam för mat och snask. De flesta av oss åker bil till jobbet, sitter framför datorn på dagen och en tv på kvällen, säger Per Björntorp, professor emeritus vid Sahlgrenska akademin i Göteborg. Ökningen av fetma gäller både män och kvinnor i alla åldrar, även barn. I dag är nästan en tiondel av svenskarna så överviktiga att de kan kallas feta. Fetma ökar risken för flera sjukdomar, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och vissa cancerformer. Bukfetman är allvarligast och drabbar mest män. Per Björntorp menar att alla riskerar att drabbas av fetma. Det är sällan frosseri som är orsaken, det räcker med några extrakalorier varje dag under en lång tid. Ärftliga faktorer är viktiga, men anlagen är väldigt utbredda bland befolkningen. Därför avgör livsstilen och sociala faktorer. Det finns flera behandlingsalternativ, men de ger ofta kortvariga resultat. Operation är ett undantag och kan vara ett alternativ för patienter med svår fetma. Då tappar patienten i snitt en fjärdedel av sin vikt de första fem åren. Beteendeterapi, som innebär att man systematiskt tränar sig till sundare vanor, kan ge effekt i kombination med bättre kost och ökad motion. - Vi har dåliga behandlingsresultat. Men förståelsen ökar. Fetma är egentligen hundratals olika tillstånd, från killen som slutar träna och äter för mycket till en person med psykiatriska problem och ångest, säger professor Stephan Rössner, en av experterna i gruppen. Rapporten visar att det saknas bevis för att alternativa metoder som hypnos eller vinägerdrickande minskar vikten. Martin Hammar Publicerad 3 juni 2002 19:36 http://www.dn.se/dnet/jsp/polopoly.jsp?d=147&a=24054 Tidningsdesign 5 Nyhetsgrafik
Bilaga 2 Såld som slav till Sverige Aftonbladet kartlägger människorna bakom kvinnohandeln En sjukpensionär. En städerska. En före detta prostituerad. Tre av dem som köpt och sålt kvinnor i Sverige. Det är slående vilken oerhörd cynism som präglar de här människorna. De ser kvinnorna som boskap. Som handelsvaror, säger Hans Ihrman, åklagare på internationella åklagarkammaren. Varje år kommer mellan 300 och 500 kvinnor till Sverige genom organiserad slavhandel. De utnyttjas sedan som prostituerade. Genom att studera domar och förundersökningar som rör trafficking i Sverige och intervjua åklagare, socialarbetare, poliser och offer för trafficking har Aftonbladet kartlagt 2000-talets slavhandel: Har bott länge i Sverige Sedan 1997 har omkring 25 slavhandlare fällts för sina brott i Sverige. Alla har varit av utländsk härkomst, ofta från samma land som kvinnorna kommer från. Många har bott i Sverige länge. Därigenom har de både kontakter i det land kvinnorna kommer från och känner till de svenska förhållandena och den svenska sexköpslagen. I dag är en svenskfödd person misstänkt för att vara inblandad i en trafficking-härva. Och det är bara en tidsfråga tills fler svenskar kommer att slå sig på den lukrativa verksamhet som slavhandel är, tror Kajsa Wahlberg, trafficking-specialist på Rikskriminalpolisen. Många av dem som åkt fast för trafficking i Sverige har varit förtidspensionärer eller har gått på socialbidrag. Det krävs mycket tid att organisera kvinnohandel. Du måste uppehålla kontakten med utlandet, eller själv åka regelbundet. Du måste transportera flickorna, köpa förfalskade pass och fixa att de får någonstans att bo, säger Hans Ihrman. Hälften är kvinnor Många kvinnor är inblandade både i Sverige och i destinationslandet. I Ukraina pågår just nu utredningar mot 182 människor misstänkta för människohandel. Hälften av dem är kvinnor. Många har något slags kriminell bakgrund, som trafikböter eller allvarligare brottslighet som till exempel narkotikasmuggling. Handeln med kvinnor i Sverige sköts ofta av familjeföretag med två till sex personer. Orsaken är att de vill minimera risken att åka fast. De som hittills skött verksamheten här i Sverige har inte varit så slipade. De har till exempel lämnat tydliga spår genom klumpig bokföring av de pengar som tjejerna dragit in och prislistor över sexuella tjänster, säger Kajsa Wahlberg. Men i Norge och Danmark har på senare tid de kriminella mc-gängen börjat slå sig in på marknaden. Det är något som vi håller ögonen på även i Sverige, säger Kajsa Wahlberg. Christina Larsson Publicerad: 2002-12-25 http://www.aftonbladet.se/vss/kvinna/story/0,2789,243799,00.html Tidningsdesign 6 Nyhetsgrafik
Bilaga 3 Tidningsdesign 7 Nyhetsgrafik
Bilaga 4 Anna Nicole Smith har allt Expressen behöver Ett par bröst, lite sex, överdoser, en nypa arvstvister och en dokusåpa. Allt tillhörande Anna Nicole Smith. Så får man en sjunkande upplaga att öka. Det är ingen konst att sälja en kvällstidning. Chefredaktören Otto Sjöberg och styrelseordföranden Thorbjörn Larsson på Expressen vet hur man gör. Expressens upplaga har sakta men framför allt säkert letat sig uppåt sedan de tillträdde vid årsskiftet. Bröst, sex, överdoser, arvstvister och dokusåpor får läsarna att villigt lätta på plånboken. Anna Nicole Smith har allt detta. De senaste veckorna har hon och dokusåpan The Anna Nicole show hårdbevakats. Kvällstidningsreportrarna skriver ivrigt om oralsex i tv bara för att sedan såga tv-showen totalt. 2001 innebar upplagemässigt en katastrof för Expressen. Efter bara några månader stod det klart för Expressens styrelse att den dåvarande chefredaktören Joachim Berner inte hade det - det vill säga tillräckligt många Anna Nicole Smith-artiklar - som krävdes för att få tidningen på fötter. Förra året publicerade Expressen bara sju artiklar om Anna Nicole Smith. Otto Sjöberg och Thorbjörn Larsson har hittills i år ökat antalet artiklar om den yppiga och, om man ska tro Expressen, korkade blondinen med 400 procent. Hittills i år leder Expressen Anna Nicole-kriget över Aftonbladet med 17-14. 1993 upptäckte Sverige Anna Nicole Smith som underklädesmodell och trafikfara. Och frågan är om hon följs lika intensivt i något annat land. När Aftonbladet pumpade ut sensationsnyheter om Anna Nicole i mitten av 90-talet kallades hon äcklig missbildning i Expressen. Skribenten Per Svensson (som i dag är chefredaktör på Expressens identiska systertidning Kvällsposten) beskrev henne som ett massmedialt Frankensteinmonster och konstaterade att Anna Nicole egentligen inte existerar. Hon är bara sinnebilden för Askungen; först rik och berömd, sedan fattig och ledsen. Då hette Aftonbladets chefredaktör Thorbjörn Larsson och på redaktionen fanns också Otto Sjöberg i ledande chefsposition. Nu när de har tagit över Expressen har tidningen tvingats svälja Anna Nicole Smith med hull och hår. Anahita Arai, anahita.arai@dn.se, Publicerad 13 aug 2002 01:14 Tidningsdesign 8 Nyhetsgrafik
Bilaga 5 Golvmoppen slår världen med häpnad Men är den testad för snö? Segway ser ut som ett skämt. Den borde ha samma köregenskaper som en golvmopp. I stället återkommer uttryck som flyga, glida och sväva i euforiska rapporter från testkörningar. Hemligheten är en mycket avancerad kombination av sensorer och gyroskop. Segway analyserar de små tyngdpunktsförskjutningar vi gör när vi rör oss och tolkar dem som styrkommandon. Två elmotorer med 24 gångers utväxling kompenserar så att föraren håller balansen, trots att fotplattorna är placerade mitt på axeln mellan de två parallella hjulen. Resenären lutar sig framåt för att köra, som i första ansatsen till ett steg. För att bromsa lutar hon lätt bakåt, som den som nätt och jämt undviker att få en plötsligt öppnad dörr i ansiktet. Eftersom fordonet reagerar på muskelrörelser som i stort sett är omedvetna blir känslan inte så mycket att golvmoppen behöver styras som att den läser tankar. Den enda ratt, spak eller pedal som finns är en liten rulle för tummen som styr åt höger eller vänster. Hjulen kan gå åt båda hållen, så att hela maskinen kan göra en helomvändning på fläcken. Ungefär här börjar högen med jobbiga frågor kollapsa under sin egen tyngd. Är den testad på snö och is? Företagets pr-avdelning hävdar glatt att det bara är att montera dubbdäck, sedan kommer även tomten att köra Segway. Går det verkligen att köra den på trottoarer? Vad händer när man krockar? Tveksamheterna är många, men det vore riskfyllt att underskatta Dean Kamen. Han har en lång historia av lyckade uppfinningar som gjort honom både välbeställd och inflytelserik, till exempel den första automatiska insulininjektorn och den första portabla dialysapparaten. Framtiden får visa om Segway blir den första eller den enda i sitt slag. Text: Niklas Dahlin URL: http://www.nyteknik.se/pub/ipsart.asp?art_id=18848 Bästa sättet att skapa uppmärksamhet på nätet är att öppet deklarera att man gör något hemligt. Det har aldrig byggts något liknande förut, och det är också problemet. Är det en moped, en elbil eller något annat? En amerikansk myndighet klassade den preliminärt som en elektrisk truck. Uppfinnaren, amerikanen Dean Kamen, lyckades ändra beslutet. De första kunderna är visserligen företag med stora lagerlokaler, men hans vision är mycket, mycket större än så. Han har lagt ner tio års utvecklingsarbete och dragit ihop 100 miljoner dollar i investeringar för Segway, men inte för att den ska bli en simpel packmoped. Den ska minska luftutsläppen i städerna, öka räckvidden för fotgängare, ja nästan förändra världen. Konceptbilderna från företaget har en omisskännlig lukt av gulnade Blixt Gordonepisoder med flygande bilar och bulliga rymdskepp. Alla ska köra Segway! Som att gå - fast i framtiden! Den första fabriken är klar, och kan bygga 40 000 Segway i månaden. Tidningsdesign 9 Nyhetsgrafik