Greppa Fosforn. Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Relevanta dokument
Uppföljning av åtgärder

Platsspecifika åtgärder mot fosforläckage med Greppas fosforkampanj

Vad har vi gjort i Östergötlands pilotområde?

Pilotptojektet Greppa Fosforn

Greppa Fosforn -ett pilotprojekt. Janne Linder Jordbruksverket

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2012/2013

Pilotprojektet Greppa Fosforn Årsredovisning för det agrohydrologiska året 2011/2012

ett pilotprojekt inom Greppa näringen för att testa åtgärder mot fosforförluster i praktiken

Projekt Greppa Fosforn

Kväveläckage från jordbruket

Synoptisk vattenprovtagning i två Intensivtypområden -resultat av vattenanalyser

5 Stora. försök att minska övergödningen

Sveriges bönder om fosforåtgärder: Resultat från en webbenkät med lantbrukare. Johan Malgeryd & Markus Hoffmann

Syfte- att bidra till miljömålen

Axplock från Greppa Näringens fosforkampanj. Johan Malgeryd

Inledning Stina Olofsson, projektledare

Greppa Näringen. Hans Nilsson Länsstyrelsen Skåne

Vad har vi gjort inom Greppa Näringens fosforkampanj? Johan Malgeryd

Variation av infiltration och fosforförluster i två typområden på jordbruksmark engångsundersökning (dnr Mm)

Projektet Greppa Fosforn - underlag för val av pilotområden

Markavvattning för ett rikt odlingslandskap

Minsta möjliga påverkan vad är det? Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Tillsynssamverkan Halland Teres Gustavsson, Utvecklare, Regional samverkan Malin Andersson, Miljöskyddsinspektör, Laholms kommun

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Pilotprojektet Greppa Fosforn

Välkommen till kurs om Underhåll av diken, 14 U! Foto: Tilla Larsson

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark

ÅTGÄRDER FÖR ATT MINSKA NÄRINGSLÄCKAGET FRÅN GRISBÄCKENS DELAVRINNINGSOMRÅDE TILL KALMAR SUND.

GREPPA FOSFORN! Stina Olofsson Jordbruksverket, Box 12, Alnarp E-post:

Författare Stjernman Forsberg L., Kynkäänniemi P., Kyllmar K. Utgivningsår 2009

Milsbosjöarna. Milsboåns arvinningsområde

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2008/2009

Fosforförluster från åkermark vad har hänt och hur går vi vidare?

Från vattendragsgrupp till åtgärdsplan mot övergödning

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2010/2011

Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov

Vinåns avrinningsområde 21 oktober Enkelt verktyg för identifiering av riskområden för fosforförluster via ytavrinning

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2014/2015

Fosfor användning och balanser. Stina Olofsson, Greppa Näringen, Jordbruksverket Linköping

Infomöten via LRF-lokalavdelningar

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2013/2014

Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark

Protokoll fört vid enskild föredragning Social- och miljöavdelningen Miljöbyrån, S3

Greppa Näringen framåt, Vad är på gång? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Täckdikning och juridik. Nässjö Tilla Larsson

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Vilka åtgärder fungerar och vad bör vi satsa på?

Magnus Bång Miljömålssamordnare Växt- och miljöavdelningen, Jordbruksverket

Vad innebär vattendirektivet?

Strukturkalkning med LOVA-stöd

Åtgärder mot fosforförluster från jordbruksmark erfarenheter från tre avrinningsområden i Västmanland, Östergötland och Halland

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Riskfaktorer för fosforförluster samt förslag på motåtgärder i tre avrinningsområden inom pilotprojektet Greppa Fosforn

Neonikotinoider i miljön

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2005/2006

Projektnamn "Åtgärder för minskat växtnäringsläckage inom Oxundaåns avrinningsområde"

Stockholm KSLA I huvudet på en bonde om BSAP Rune Hallgren LRF

Naturanpassade åtgärder mot höga flöden: Att fördröja vattnets uppehållstid i landskapet. Anita Bergstedt Länsstyrelsen Västra Götaland

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2016/2017

Dränering och växtnäringsförluster

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2015/2016

Greppa Näringen Stina Olofsson, Jordbruksverket

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket

LOVA pengar ett sätt att öka kunskap och genomföra åtgärder

Vad har vi åstadkommit? Stockholm Stina Olofsson, Jordbruksverket

Nationellt åtgärdsprogram för miljöhänsyn i jordbruket

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2002/2003

Kokbok till Översyn av dränering 14D

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

Växtskyddsstrategier, Modul 13B. Nässjö 22 okt Örjan Folkesson, SJV

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Metoder för att förhindra kväve- och fosforbelastningen på vattenmiljön och projektet SamZon

Växtnäringsförluster i små jordbruksdominerade avrinningsområden 2012/2013

TYPOMRÅDEN PÅ JORDBRUKSMARK

Minnesanteckningar från informationsmöte med intressenter i Marielundsbäcken

Tidskrift/serie Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift

Modellering av åtgärders effekt i Tullstorpsåns avrinningsområde

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Bakgrundsinformation vattendirektivet

Markavvattning och bevattningsbehov i landskapet vid förändrat klimat. Harry Linnér Mark och miljö Sveriges Lantbruksuniversitet

Så här fortsätter Greppa Näringen

och odling i typområden

Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna

Introduktion till Greppas modul 14D. Översyn av dränering

Miljötillståndet i havet, sjöar, vattendrag och grundvatten. Markus Hoffmann Stockholm

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Utlakning från jordbruksmark i Västra Götalands län Utvärdering av undersökningar

Vad har vi åstadkommit? Linköping

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Typområden på jordbruksmark i Örebro län

Vad innebär åtgärdsprogrammet för Fyrisåns lantbrukare?

Böndernas syn på miljösamverkan, miljöutbildningar och miljöersättningar

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp

Slututvärdering av Landsbygdsprogrammet Greppa Näringens effekter på kväveläckage

Kokbok till modul 14D Översyn av dränering KRAV: Lantbrukaren ska ha fått startbesök (1Aa).

Transkript:

Greppa Fosforn Johan Malgeryd Rådgivningsenheten norr, Linköping

Greppa Fosforn Pilotprojekt inom Greppa Näringen Startades 2006 Finansiering från Naturvårdsverket/HaV + miljöskattemedel

Mål Projektets huvudsyfte är att: Utveckla ett arbetssätt för att på effektivaste sätt minska fosforförlusterna från jordbruket inom ett avrinningsområde Praktiskt prova om de åtgärder vi känner till idag kan påverka de uppmätta fosforförlusterna från åkermarken.

& Pilotområdena Produktionsområden Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Götalands skogsbygder Götalands södra slättbygder Svealands skogsbygder Svealands slättbygder

O18 U8 E24 M39 N33 O14 M36 F26 C6 E23 S13 N34 X2 M42 O17 I28 AC1 K31 H29 E21 Fosforförluster i typområdena 1,0 0,8 0,6 Årstransport (kg/ha) Årsmedelhalt av fosfor i bäck (mg/l) 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,4 0,2 AC1 0,0 0,0 X2 O15 S13 O14 O18 O17 W3 C6 AB5 AB4 T9 U8 T10 E24 E21 F26 N33 N34 M36 M39 M37 M40 K31 M41 M42 I28

Pilotområde U8 7 Fakta om området 5 6 Lokalisering: Norrströms avrinningsområde i Västmanland. 4 3 Total areal: 574 ha 2 Jordbruksareal: Skogsareal: 321 ha (56 %) 230 ha (40 %) 1 Typ av vattendrag Huvudfåra, öppen Biflöde, öppen Biflöde, kulvert Synoptiska punkter Jordart: Styv lera 0 Delavrinningsområde Normalnederbörd: 539 mm (Västerås) 00 0 0.5 1 Kilometer Djurtäthet: 0.1 DE/ha Figur 18. Pilotområde U8 med provpunkt vid mätstation (punkt 0) samt synoptiska provpunkter och delavrinningsområden. 2012-11-28

Andel (%) 87/88 89/90 91/92 93/94 95/96 97/98 99/00 01/02 03/04 05/06 07/08 09/10 11/12 Fosforförluster och åtgärder, U8 1,2 1,0 Fosfortransport, [kg/ha och år] 1,8 1,5 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 100 80 60 40 20 0 Höstplöjning Vårplöjning Fånggröda Skyddszoner Strukturkalkning Ekologisk odling 2007 2008 2009 2010 2011 2012-11-28

E23 vilka projekt? Start nov 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012? Lantbrukarna: Deltar i möten, fältbesök & individuell rådgivning Utför åtgärder; anpassar gödsling, förbättrar dränering, M M M M M M strukturkalkar, M M ny-täckdikar M M? SJV: Projektledning Lst Östergötland: Samordning lokalt, utveckling av 14D-rådg.modul, provtagning, datainsamling, odlingsinventering OI 1x pt (+BU?) OI 4x pt OI 4x pt OI 3x pt OI 4x pt, OI, avs.f. 2+x pt? SLU, Barbro U: Förbättrad riskbedömning för P-förluster från ett mindre avrinnigsomr. SLU, FarukD: Diken den bortglömde länken mellan fält och vattendrag SLU: Miljöövervakning i typområden, speciellt inom Greppa P + Identifiering av riskområden + Gemensam databas? JTI, Anna R: Ny teknik för förbättrad insamling av data till fosformodeller SMHI/LiU: Var kommer fosforn ifrån? + Kvanitfiering av källor & flödesvägar för P och sedimentförluster (modellering, S-Hype) SJV, Vattenenheten: digitalisering av täckdiken och höjdkurvor WWF/LRF: Fullskaletest av åtgärder för att minska fosfor-och kväveläckage från åkermark till vattenmiljö - Finansierar studieresa, markkartering, kalkning SJV, Vattenenheten: Projektering av 2-stegsdike?

Anläggning av 2-stegsdiken Kostnad - miljöersättning?! OBS Vattenverksamhet - juridik?! Foto: Anuschka Heeb, Lst Östergötland

Ett kalkfilters effekt på fosfortransport från Greppa Fosforns pilotområde N33 i södra Halland Brunn med filterkassett. Reglerbart inlopp från övre dammen och fritt utlopp till den nedre. Försöksperiod 2009-2010 3 kalkfilter med 3 olika vattenflöden: 10 l/min, installerat 18 maj 2009 20 l/min, installerat 31 augusti 2009 30 l/min, installerat 5 maj 2010 www.hushallningssallskapet.se

Test av tre nordiska fosforindex för förhållanden i svensk jordbruksmark Beskriva de tre fosforindexen (uppbyggnad, behov av indata.) Så långt möjligt tillämpa de tre olika indexen i två pilotområden. Jämföra klassningar mot mätdata Indexens praktiska användbarhet, utifrån indata (som med relativ lätthet kan tas fram för) all jordbruksmark i Sverige

Det måste få ta tid Några slutsatser Behövs någon som håller ihop arbetet ( eldsjäl, rådgivare?, projektledare/samordnare?) Utveckling av Greppas Vattendragsgrupper Strukturkalkning har gett lovande resultat; 66 % lägre P-förluster i område U8 Kalkfilter: Ett filter med ett ingående flöde på 30 liter/minut skulle kunna rena vattnet från 4,9 ha mark från 37 % av totalfosforn och 23 % av fosfatfosforn under ett halvår Som mest klarade en filterkassett att binda 0,34 kg fosfor (genomsnitt 0,2 kg) Fosforindex: Trots att tillgången till indata i pilotområdena varit mycket god har varken de faktiska orsakerna eller de uppenbart höga fosfortransporterna till vattendragen varit möjliga att identifiera med något av indexen. Riskbedömning: Det finns fortfarande finns en hel del kvar att göra i område E23 och N33 medan mycket redan är åtgärdat i område U8 Arbetssättet där man systematiskt går igenom och värderar ett antal olika riskfaktorer och åtgärder skulle kunna användas av lantbrukare generellt i landet för att göra en självvärdering av riskfaktorer och tänkbara åtgärder 2012-11-28