Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem

Ålands Landskapsregering PB 1060 22 111 MARIEHAMN Hänvisning: ÅLR 2015/8943 Utlåtande om förslag till nytt landskapsandelssystem Inledning och allmänna kommentarer Analysdel 1. SKATTEKOMPLETTERING 2. KALKYLERADE LANDSKAPSANDELAR: 2.1. ERSÄTTNING FÖR GRUNDSKOLA 2.2. ERSÄTTNING FÖR SOCIALVÅRD 3. KOSTNADSUTJÄMNING FÖR SÄRSKILDA VERKSAMHETSOMRÅDEN INNEFATTAR BARNSKYDD, SPECIALOMSORG, MISSBRUKARVÅRD, HANDIKAPPVÅRD OCH ÖVRIG SOCIALVÅRD SAMT TRÄNINGSUNDERVISNING 4. SKÄRGÅRDSTILLÄGG 5. LANDSKAPSANDELAR FÖR IDROTT, KULTUR OCH MEDIS 6. SAMARBETSSTÖD OCH SAMGÅNGSSTÖD 7. UTLÅTANDE SAMT ÄNDRINGSFÖRSLAG

Inledning och allmänna kommentarer Detta utlåtande bygger på den remissversion av den mellanrapport som styrgruppen för landskapsandelsreformen har presenterat. Utöver det material som Ålands landskapsregering har presenterat kommer det i detta utlåtande att ingå egna beräkningar på basen av de beräkningssätt som presenterats. Dessa beräkningar baserar sig delvis på de skattekalkyler som ÅSUB fram till och med 2014 tagit fram, samt på verksamhets- och ekonomistatistik från kommunerna som ÅSUB sammanställt. Detta utlåtande innehåller även förslag till ändringar av de presenterade systemet. 2

1. Skattekomplettering Metodiken för att räkna fram skattekompletteringen är följande: 3

Applicerat på en enskild kommun kan beräkningen se ut på följande sätt: 2009-2013 MEDELTAL Brändö Förvärvsinkomster 11 405 Avdrag, riks- 2 552 Avdrag, åländska 305 Avdrag, sammanlagt 2 857 "Beskattningsbar inkomst" 8 549 Skattesats, % 16,95 Kalkylerad skatt 1 449 Arbetsinkomstavdrag 44 Övr. avdrag från skatten mm. 139 183 Debiteras 1 265 Den inkomst som motsvarar debiterad skatt 7 466 Förvärvsinkomsterna räknas ut utgående ifrån medeltalet av förvärvsinkomster under 5 skatteår, och jämförelsevärdet är Den inkomst som motsvara debiterad skatt vilket är ett teoretiskt belopp som fås fram genom att dividera den skatt som beräknas inflyta från respektive beskattning (Debiteras) med kommunens inkomstskattesats. I detta fall är inkomstskattesatsen ett medeltal av de fem år som utgör grunden för skattekompletteringen. Avdrag i % av totala förvärvsinkomster Geta 30,26 % Vårdö 27,52 % Eckerö 26,95 % Sottunga 25,50 % Kumlinge 25,14 % Brändö 25,05 % Sund 24,88 % Hammarland 24,84 % Saltvik 24,82 % Föglö 24,74 % Lumparland 24,73 % Kökar 24,53 % Finström 23,52 % ÅLAND 22,01 % Lemland 21,51 % Jomala 20,76 % Mhamn 20,02 % Utgångsvärdet för skattekompletteringen när det gäller förvärvsinkomsterna är således efter avdrag vilket bör kommenteras. Avdragsgraden varierar förhållandevis mycket mellan kommunerna, beroende på ett antal faktorer som främst har att göra med invånarnas rätt till avdrag i beskattningen och som bl.a. beror på rätten till rese m.fl. avdrag. samt även i viss utsträckning påverkas av medelinkomsten i kommunen. Såsom systemet är uppbyggt så kompenseras kommunerna som grupp inte 4 Avdrag % förvärvsinkomster 2009-13 medeltal

för avdragen i kommunalbeskattningen, något som finns som en del i det nuvarande Landskapsandelssystemet. Eftersom en stor del av ändringarna i avdragen under senare år har skett i samband med överläggningar i anslutning till rikets statsbudget och syftat till att stimulera till sysselsättning eller till att underlätta situationen för t.ex. låginkomsttagare så bör avdragen till stor del kompenseras av Ålands Landskapsregering på samma sätt som staten kompenserar kommunerna i riket för de utökande avdragen i beskattningen. Det samma gäller för Åländska avdrag, som regleras i landskapslag. Eftersom det inte ingår i kommunernas uppdrag att bedriva stimulans- eller konjunkturpolitik bör kommunernas följaktligen kompenseras för ingrepp i beskattningsrätten som verkställts med sådana motiveringar. Enligt styrgruppens beslut skall kompensationer av skattenatur inte ingå i det nya landskapsandelssystemet, men det är av allra största vikt att Ålands landskapsregering kompenserar kommunerna för de ingrepp i beskattningsrätten som har gjort, och hur man avser att verkställa denna kompensation måste klargöras samtidigt som Landskapsandelssystemet presenteras. 5

Samfundsskatteören Samfundsskatteintäkterna beaktas i skattekompletteringen, vilket är nytt jämfört med nuvarande system. Detta görs genom att det för kommunen räknas fram samfundsskatteören vilka sedan jämförs med landskapets medeltal. Även här beaktas samfundsskatteintäkter under fem skatteår. Samfundsskatterna slås ut per invånare och multipliceras sedan med 1. Kommunens inkomstskattesats om denna är lägre än det åländska medeltalet 2. Med medelinkomstskattesatsen om kommunens inkomstskattesats är högre än denna. Ex för Brändö, görs beräkningen enligt följande: För 2009 var samfundsskatteintäkter/invånare 157 och inkomstskattesatsen i kommunen 0,17 vilket ger ett samfundsskatteöre för år 2009 om 921 (157 / 0,17). För åren 2010 2013 räknas ut motsvarande belopp och för hela perioden räknas ett medeltal ut vilket i denna beräkning uppgår till 1 095 SMFsören: Samfundsskatt / kommunens skatte% 2009 2010 2011 2012 2013 MEDELTAL Brändö 921 1 202 1 398 1 006 938 1 093 Eckerö 1 257 1 197 541 188 179 672 Finström 465 347 243 333 353 348 Föglö 2 348 1 881 1 077 1 283 1 476 1 613 Geta 57 96 68 46 41 62 Hammarland 249 240 388 360 307 309 Jomala 959 995 1 023 817 854 930 Kumlinge 469 352 185 93 131 246 Kökar 141 190 190 141 148 162 Lemland 239 257 213 102 94 181 Lumparland 719 696 548 423 436 564 Saltvik 1 099 1 596 1 790 1 423 1 385 1 459 Sottunga 72 56 195 269 308 180 Sund 67 47 51 52 62 56 Vårdö 78 55 53 49 66 60 Mariehamn 5 225 4 742 3 905 2 204 2 051 3 625 ^Åland 2 514 2 339 1 969 1 213 1 161 1 839 Samfundsskatter, totalt 2009 2010 2011 2012 2013 Brändö 81 321 102 003 116 183 82 263 76 006 Eckerö 211 251 201 892 91 780 33 161 30 864 Finström 225 027 168 202 118 430 164 329 174 074 Föglö 230 586 179 764 107 774 127 690 147 122 Geta 4 834 8 076 5 729 3 991 3 529 Hammarland 61 259 59 737 99 654 93 633 79 555 Jomala 640 447 681 604 713 717 591 526 633 517 Kumlinge 31 257 24 208 12 491 6 185 8 183 Kökar 6 851 9 196 9 115 6 837 7 057 Lemland 72 667 77 975 65 709 32 352 30 052 Lumparland 51 475 50 376 39 922 31 211 31 596 Saltvik 328 500 487 438 549 177 438 530 430 116 Sottunga 1 456 1 227 4 181 4 992 5 600 Sund 12 805 8 951 9 650 10 118 12 099 Vårdö 6 135 4 266 4 220 3 965 5 027 Mariehamn 9 804 634 8 985 875 7 442 181 4 228 020 3 962 626 ^Åland 11 770 504 11 050 791 9 389 914 5 858 800 5 637 023 Samfundsskatter, totalt euro/inv Samfundsska 2009 2010 2011 2012 2013 Brändö 157 205 238 171 160 Eckerö 229 218 97 34 32 Finström 91 68 47 65 69 Föglö 400 320 186 221 255 Geta 11 18 12 8 7 Hammarland 43 41 66 61 52 Jomala 164 169 174 139 145 Kumlinge 87 65 34 17 24 Kökar 26 35 35 27 29 Lemland 41 44 36 17 16 Lumparland 133 129 101 78 81 Saltvik 187 272 305 242 236 Sottunga 13 10 35 48 55 Sund 12 9 9 10 12 Vårdö 14 10 9 9 12 Mariehamn 891 808 665 375 349 ^Åland 429 398 335 207 198 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 Brändö 518 498 488 480 476 475 474 Eckerö 921 924 943 978 960 947 932 Finström 2483 2486 2502 2527 2531 2520 2534 Föglö 576 561 580 577 578 572 568 Geta 456 457 475 492 495 500 494 Hammarland 1440 1463 1508 1526 1522 1540 1532 Jomala 3917 4022 4098 4249 4355 4424 4560 Kumlinge 360 372 364 361 338 330 328 Kökar 262 261 259 249 245 251 253 Lemland 1783 1782 1814 1860 1883 1926 1943 Lumparland 387 391 394 399 392 413 418 Saltvik 1753 1792 1802 1810 1823 1813 1825 Sottunga 115 125 119 103 101 100 101 Sund 1031 1032 1019 1032 1035 1029 1035 Vårdö 449 445 452 449 422 433 439 Mariehamn 11005 11123 11190 11263 11346 11393 11480 Åland 27456 27734 28007 28355 28502 28666 28916 För Brändös del beaktas således en skattekraft om 7 466 000 (inkomst som motsvarar debiterad skatt och beskrivs ovan) vilken slås ut på antalet kommuninvånare som för det aktuella provåret uppgick till 475 st. Detta ger förvärvsinkomster per invånare om (7 466 000 / 475 ) vilket ger 15 718. Till detta läggs 1095 (samfundsskatteören, förklaras ovan) vilket ger en total nivå om 16 811 / invånare som utgör kommunens kompletteringsgräns 6

För den aktuella perioden är Landskapet Ålands kompletteringsgräns, framräknad med samma metoder som ovan, 18 069 / invånare I det föreslagna systemet multipliceras Landskapets kompletteringsgräns med en faktor vilken i provberäkningarna uppgår till 1,2 vilket ger 18 069 * 1,2 = 21 683 / invånare Denna faktor kommer antagligen att behöva variera från år till år beroende på vad som t.ex. händer med kommunernas beskattningsrätt i anslutning till SOTE/ Landskapsreformen i riket samt vad som i övrigt händer med skattesystemet (Kommunernas andel av samfundsskatten osv.) framöver. För Brändö kommun som exempel kan vi nu räkna ut beloppet för skattekompletteringen för det aktuella provåret. Kommunens kompletteringsgräns är 18 069 /invånare enligt beräkningen ovan, och Landskapet Ålands kompletteringsgräns uppgår till 21 683 invånare. Brändös belopp = 21 683 18 069 = 4 872 Beloppet multipliceras med kommunens medelinkomstskattesats för perioden vilken uppgår till 16,95 % eftersom denna är lägre än medelskattesatsen (17,03 %) Detta ger 4 872 * 0,1695 = 826 /invånare Detta skulle vara det belopp som utgör 100 % kompensation för skattekraft. Den nivå som förslaget innehåller är 90 % vilket ger 0,9 * (4 872 * 0,1695) = 743 /invånare Med 473 / invånare utgör ersättningen för det aktuella året 743 * 475 invånare = 352 996 7

Sammanfattande kommentarer till skattekompletteringen Skattekompletteringen är konstruerad på ett sätt som gör att den är förhållandevis stabil och också möjlig att i någon utsträckning förutse framöver. Om man för provberäkningsåret 2014, som innehåller uppgifter från 2009 2013 tittar på hur fördelningen mellan förvärvsinkomster och samfundsskatter så kan man konstatera att förändringen som följer av att samfundsskatteintäkterna beaktas i skattekompletteringen kommer att bli betydande för några kommuner. På grund av koncentrationen av företag osv till Mariehamn så påverkar stadens samfundsskatteintäkter i betydande omfattning landskapets medeltal, och ingen annan kommun än Mariehamn ligger över medeltalet för Landskapet Förvärvsinkomster Samfundsskatteören Skatter Förvärvsinkomster Samfundsskatteören per invånare per invånare per invånare % av totala % av totala Mhamn 18 398,85 3 625,37 22 024,22 83,54 % 16,46 % ÅLAND 16 229,87 1 839,23 18 069,10 89,82 % 10,18 % Föglö 14 450,94 1 612,82 16 063,75 89,96 % 10,04 % Saltvik 14 503,29 1 458,62 15 961,91 90,86 % 9,14 % Brändö 15 718,44 1 092,97 16 811,40 93,50 % 6,50 % Jomala 15 646,40 929,58 16 575,98 94,39 % 5,61 % Eckerö 13 172,93 672,35 13 845,28 95,14 % 4,86 % Lumparlan 15 270,90 564,32 15 835,23 96,44 % 3,56 % Finström 14 989,05 348,13 15 337,18 97,73 % 2,27 % Hammarla 13 710,16 308,88 14 019,04 97,80 % 2,20 % Kumlinge 16 508,32 246,01 16 754,32 98,53 % 1,47 % Kökar 13 835,81 162,11 13 997,93 98,84 % 1,16 % Lemland 15 643,53 180,88 15 824,41 98,86 % 1,14 % Sottunga 18 697,75 180,18 18 877,93 99,05 % 0,95 % Geta 10 566,03 61,57 10 627,60 99,42 % 0,58 % Vårdö 12 605,25 60,29 12 665,54 99,52 % 0,48 % Sund 14 628,32 55,67 14 683,98 99,62 % 0,38 % Däremot kommer förändringen att bli kännbar för de kommuner vars samfundsskatteintäkter är betydande i förhållande till totala skatteintäkter som beaktas. Till dessa räknas bl.a. Föglö, Saltvik, Brändö och Jomala, där samfundsskatteintäkterna utgör 5 10 % av totala skatteintäkter i proportion. Detta att jämför med mera än hälften av kommunerna där samfundsskatteintäkternas del av totala skattekraften understiger 2,5 % En annan fråga är laddningen i systemet. Genom den faktor, i provberäkningarna 1,2 som appliceras på medelskattekraften, tillförs laddning till skattekompletteringen, som därför utgör ca 50 % av systemets totala fördelningseffekt. Denna faktor kommer sannolikt att bli föremål för politiska diskussioner eftersom faktorns utväxling innebär att en liten justering medför stora förändringar i fördelningen till kommunerna. T.ex. en ändring från 1,2 till 1,1 innebär drygt 4,7 me mindre i landskapsandelar, vilket innebär något av en politisk risk. Detta eftersom en till synes liten ändring av denna faktor, som i lagstiftningen måste göras variabel för att kompensera för förändringar i skattesystemet, ger stora ekonomiska förändringar för kommunerna. 8

En annan faktor som bör diskuteras är kompensationsgraden, vilken i förslaget är 90 % av den förhöjda medelskattenivån (n *1,2 *0,9 ). Kompensation upp till 90 % av skattekraften anses ge den tillväxtnytta som man eftersträvat som utgångspunkt för systemet. En förändring till t.ex. 95 %, som är den högsta ersättningsnivån i nuvarande landskapsandelssystems skattekompletteringsdel, som dock endast fördelar 2,5 me, skulle ge följande effekt; 90 % 95 % Skillnad Brändö 352 996,15 372 607,04 19 610,90 Eckerö 1 137 607,63 1 200 808,05 63 200,42 Finström 2 450 981,24 2 587 146,86 136 165,62 Föglö 492 634,79 520 003,39 27 368,60 Geta 847 224,56 894 292,59 47 068,03 Hammarland 1 752 652,62 1 850 022,21 97 369,59 Jomala 3 456 746,14 3 648 787,59 192 041,45 Kumlinge 249 284,05 263 133,16 13 849,11 Kökar 295 647,66 312 072,53 16 424,87 Lemland 1 665 442,77 1 757 967,36 92 524,60 Lumparland 370 161,94 390 726,49 20 564,55 Saltvik 1 521 599,68 1 606 133,00 84 533,32 Sottunga 42 992,03 45 380,48 2 388,45 Sund 1 103 836,28 1 165 160,51 61 324,24 Vårdö 598 446,55 631 693,58 33 247,03 Mhamn - ÅLAND 16 338 254,06 17 245 934,85 907 680,78 9

2. KALKYLERADE LANDSKAPSANDELAR: 2.1. ERSÄTTNING FÖR GRUNDSKOLA Ersättningen för grundskolan utgår ifrån basbelopp, vilka bör motsvara verkliga kostnader. Detta föranleder ett första konstaterande om vikten av att basbeloppen speglar de verkliga produktionskostnaderna för servicen. Detta är något som bör beaktas när lagstiftningsarbetet inleds. Ersättningen för grundskolan bygger på en analys av sambandet mellan kostnader och elevantal, så att varje tillkommande elev bidrar till höjd landskapsandel. Intervall, personer Ersättningsgrad 0-40 45 % 40-60 28 % 60-80 20 % 80-100 8 % 100-150 4 % 150-200 2 % 200-250 2 % 250-350 2 % 350-450 2 % 450-650 2 % 650-2000 2 % Ersättningsgraden anges i procent av basbelopp, vilket i exempelberäkningarna uppgår till ca 11 000 / elev. För en kommun med 95 elever i åldersgruppen 6 15 år skulle beräkningen kunna se ut på följande sätt Intervall, personer Ersättningsgrad 0-40 45 % 40 198 162,00 40-60 28 % 20 61 650,40 60-80 20 % 20 44 036,00 80-100 8 % 15 13 210,80 100-150 4 % 150-200 2 % 200-250 2 % 250-350 2 % 350-450 2 % 450-650 2 % 650-2000 2 % Basbelopp 11 009,00 Elever 95 Ersättning totalt 317 059,20 Ersättning per elev 3 337,47 10 Ersättningsgrad 30 %

För en kommun med 500 elever ser kalkylen ut på följande sätt Intervall, personer Ersättningsgrad 0-40 45 % 40 198 162,00 40-60 28 % 20 61 650,40 60-80 20 % 20 44 036,00 80-100 8 % 20 17 614,40 100-150 4 % 50 22 018,00 150-200 2 % 50 11 009,00 200-250 2 % 50 11 009,00 250-350 2 % 100 22 018,00 350-450 2 % 100 22 018,00 450-650 2 % 50 11 009,00 650-2000 2 % Basbelopp 11 009,00 Elever 500 Ersättning totalt 420 543,80 Ersättning per elev 841,09 Ersättningsgrad 8 % En av målsättningarna med kostnadsersättningssystemet är att det ska motsvara den verkliga kostnadsutvecklingen och de förhållandevis höga startkostnader som finns för att bedriva undervisning inom grundskolan. Systemet är enkelt och lättförståeligt. Ersättningsgraderna och antalet intervall kan eventuellt diskuteras, men systemets grundkonstruktion är bra. Den svagaste punkten i denna del av systemet har att göra med kostnadsbilden för olika undervisningsformer. Träningsundervisningen, vilken inte längre ingår i denna del av landskapsandelssystemet utan utgör en sådan kostnad som skall utjämnas enligt 3. Kostnadsutjämning, torde vara ca 4 5 gånger dyrare per elev att producera än vanlig grundskoleundervisning. Denna merkostnad är beaktad i systemkonstruktionen i och med att kostnaderna för träningsundervisningen föreslås utjämnas. Däremot beaktas i detta system inte den förhållandevis stora grupp av elever som erhåller någon form av anpassad lärokurs, helt eller delvis, och de elever som behöver personliga assistenter för att klara av undervisningen. Försiktigt räknat är kostnaderna för undervisningen av denna grupp av elever 2 2,5 gånger dyrare än för en elev som följer normal lärokurs och som inte erhåller personlig assistens. Assistenter inom grundskola, dagvård och handikappservice torde vara den personalgrupp inom kommunerna som växt mest och snabbast under de senaste 10 15 åren. 11

Andelen elever som erhåller någon form av anpassad undervisning kan i vissa skolor och för vissa årskullar uppgå till närmare 20 % av det totala antalet elever, och detta innebär en utmaning för kommunerna eftersom kostnaderna för den anpassade undervisningen är betydligt högre än för normal grundskoleundervisning. Eftersom basbeloppet bygger på ett medeltal av skolornas kostnader kan man å ena sidan påstå att också dessa elevers kostnader ingår i landskapsandelssystemet. Å andra sidan varierar antalet elever med anpassad lärokurs och när kostnaderna för dessa elever är betydligt högre än medeltalet så borde gruppen på något sätt beaktas i landskapsandelssystemet. Anpassade lärokurser och extra resurser för att en elev skall kunna genomföra grundskolan är förebyggande arbete som torde innebära bättre förutsättningar för individens utveckling och därmed utgöra en inbesparing för samhället i det långa loppet 12

2.2. ERSÄTTNING FÖR SOCIALVÅRD Ersättningen för socialvården utgår i provberäkningarna från basbelopp, vilka skall spegla de verkliga kostnaderna för produktion av service. Som en följd av KST-lagpaketet och det finansieringsupplägg som ingår i del 2 som är antagen men ännu inte trätt i kraft, har basbeloppet för åldersgruppen 7-64 år i sin helhet utgått. 2015, euro per Basbelopp inv. *Socialvård 0-6 10902 7-64 0 65-74 1413 75-84 6704 85+ 21198 Detta enligt tankesätt om att servicen till denna åldersgrupp skall ingå i KST. För att upprepa den kritik som riktats mot denna aspekt av KST-lagpaketet så kan man konstatera att bl.a. kommunernas hemservice till barnfamiljer kommer att stå utan landskapsfinansiering, vilket inte är rimligt. Ytterligare är kostnadsutjämningen för KST-områdena och Träningsundervisningen konstruerad så att denna minskar ersättningarna för socialvård i vissa fall. Detta är något som presenteras närmare under kapitlet som berör 3. KOSTNADSUTJÄMNING Denna ersättning för socialvården uträknas enligt Basbelopp * invånarantal i åldersgruppen * ersättningsgrad 13

Ersättningsgraden i exempelberäkningarna uppgår till 14 % av basbeloppen över hela linjen Socialvård 0-6 7-64 65-74 75-84 85+ TOTALT Brändö 22 894-16 023 31 911 74 193 145 022 Eckerö 97 682-22 749 57 252 100 902 278 586 Finström 326 624-54 598 129 521 169 160 679 904 Föglö 38 157-16 221 39 420 100 902 194 700 Geta 50 367-11 078 36 604 50 451 148 500 Hammarland 193 838-35 805 79 778 133 547 442 968 Jomala 718 878-76 359 147 354 192 902 1 135 492 Kumlinge 18 315-6 924 39 420 59 354 124 013 Kökar 12 210-9 693 24 403 29 677 75 983 Lemland 264 046-39 168 76 962 74 193 454 370 Lumparland 54 946-12 463 28 157 26 709 122 275 Saltvik 219 784-41 542 113 566 154 321 529 214 Sottunga - - 3 165 7 508 32 645 43 319 Sund 108 366-26 508 61 945 83 096 279 915 Vårdö 39 683-12 660 44 112 41 548 138 004 Mariehamn 1 094 343-261 914 645 729 958 574 2 960 559 ÅLAND 3 260 134-646 871 1 563 641 2 282 177 7 752 823 Detta är dock inte hela sanningen, eftersom kostnadsutjämningen under kapitel 3 minskar vissa kommuners andelar för socialvården. Detta sker i de fall där kommunernas kostnader är betydligt längre än det Åländska snittet så att utjämningsdelen blir större än den landskapsandel som borde utgå för kst-områdena. Detta innebär att ersättningsgraden för socialsektorn som helhet för vissa kommuner blir mycket låg.

3. KOSTNADSUTJÄMNING FÖR SÄRSKILDA VERKSAMHETSOMRÅDEN INNEFATTAR BARNSKYDD, SPECIALOMSORG, MISSBRUKARVÅRD, HANDIKAPPVÅRD OCH ÖVRIG SOCIALVÅRD SAMT TRÄNINGSUNDERVISNING Kostnadsutjämningsdelen har en komplicerad konstruktion, vilken bygger på 1. Totala kostnader inom KST-uppgiftsområden 2. Beräknad kostnad per elev i träningsundervisning 3. Kommunens andel av Ålands befolkning i åldersgruppen 7-64 år 4. Kommunens schablonkostnad enligt andel av 7-64 år i landskapet 5. Kommunens antal elever i träningsundervisningen 6. Kommunens verkliga kostnader inom KST-områdena Trots försök till förenklingar av beräkningssättet är det inte alldeles enkelt att beskriva förfarandet vid uträkningen av utjämningen. Denna del av Landskapsandelssystemet fördelar, netto, ca 2,65 me. Uträkningen av landskapsandelen sker enligt ett utjämningsbasbelopp som i provberäkningen uppgår till 901,24 för varje kommuninvånare i åldersgruppen 7-64 år. Ersättningsgraden är 14 % vilket ger Invånarantal 7-64 * basbelopp * ersättningsgrad. Exemplet Brändö kommun ger 320 * 901,24 * 0,14 = 40 375,55 Detta belopp benämns LSB (landskapsandel brutto) i de vidare beräkningarna. Kommunens kostnader för de uppgiftsområden som berörs var enligt senaste bokslutsstatistiken 230 000. Detta benämns VERKLIG KOSTNAD Skulle kommunen för det aktuella året ha elever i träningsundervisningen så beaktas dessa enligt en schablonkostnad (elevantal * budgeterad kostnad per plats) Brändö kommuns andel av 7-64 åringar i landskapet är 1,54 % Skulle kommunens kostnader vara proportionellt lika stora som de totala kostnaderna för landskapets alla kommuners KST-uppgiftsområden skulle kommunens kostnader uppgå till

0,015366 * 17 804 655,63 = 273 589 Detta benämns NORMKOSTNAD Kommunens kostnader är såldes lägre än genomsnittet för landskapet, vilket innebär att kostnaden utjämnas. Enligt det utskickade förslaget utjämnas 65 % av kostnadsskillnaden. Uträkningen sker enligt följande (-NORMKOSTNAD + (VERKLIG KOSTNAD LSB)) * UTJÄMNINGSGRAD + LSB Applicerat på exemplet Brändö får vi följande beräkning med mellanstegen utskrivna (- 273 589 + (230 000 40 375,55)) * 0,65 + 40 375,55 (- 273 589 + 189 624,45) * 0,65 + 40 375,55 (-83 964,55) * 0,65 + 40 375,55-54 576,9575 + 40 375,55 = - 14 201,4075 Eftersom utjämningsbeloppet är negativt utgår ingen landskapsandel för Brändö när det gäller KST-uppgiftsområden. I stället minskas kommunens landskapsandel för övriga åldersgruppers socialvård. 16

Applicerar man kostnadsutjämningen på respektive kommuns andelar för socialvården så får man följande utseende på beräkningen Socialvård 0-6 7-64 65-74 75-84 85+ Utjämning KST TOTALT Brändö 22 894-16 023 31 911 74 193-14 201 130 820 Eckerö 97 682-22 749 57 252 100 902 272 919 551 505 Finström 326 624-54 598 129 521 169 160 174 973 854 876 Föglö 38 157-16 221 39 420 100 902-103 449 91 251 Geta 50 367-11 078 36 604 50 451 311 193 459 693 Hammarland 193 838-35 805 79 778 133 547 172 202 615 170 Jomala 718 878-76 359 147 354 192 902-259 337 876 155 Kumlinge 18 315-6 924 39 420 59 354-44 806 79 207 Kökar 12 210-9 693 24 403 29 677-61 328 14 656 Lemland 264 046-39 168 76 962 74 193 25 651 480 021 Lumparland 54 946-12 463 28 157 26 709-41 881 80 394 Saltvik 219 784-41 542 113 566 154 321-175 871 353 343 Sottunga - - 3 165 7 508 32 645-31 952 11 367 Sund 108 366-26 508 61 945 83 096 322 056 601 971 Vårdö 39 683-12 660 44 112 41 548-73 066 64 938 Mariehamn 1 094 343-261 914 645 729 958 574 2 154 463 5 115 023 ÅLAND 3 260 134-646 871 1 563 641 2 282 177 2 627 565 10 380 388

Ställer man förslaget i relation till respektive kommuns kostnader för hela socialsektorn enligt bokslutsuppgifter från år 2013 så är effekterna dramatiska Kostnader socialvård Landskaps- LSA / Socialvård 2 013 andel förslag kostnader Brändö 1 107 000 130 820 11,82 % Eckerö 2 897 000 551 505 19,04 % Finström 6 424 000 854 876 13,31 % Föglö 1 755 000 91 251 5,20 % Geta 1 663 000 459 693 27,64 % Hammarland 3 966 000 615 170 15,51 % Jomala 10 208 000 876 155 8,58 % Kumlinge 971 000 79 207 8,16 % Kökar 1 000 000 14 656 1,47 % Lemland 4 083 000 480 021 11,76 % Lumparland 1 058 000 80 394 7,60 % Saltvik 5 127 000 353 343 6,89 % Sottunga 326 000 11 367 3,49 % Sund 3 553 000 601 971 16,94 % Vårdö 1 422 000 64 938 4,57 % Mariehamn 31 803 000 5 115 023 16,08 % ÅLAND 77 363 000 10 380 388 13,42 % Utjämningen av kst-uppgiftsområden slår mot de kommuner som har största delen av socialvårdens kostnader inom övriga områden, som inte ingår i kst-helheten. T.ex. Kökar skulle enligt detta förslag endast få 1,47 % av socialsektorns omkostnader täckta direkt vid socialvårdens landskapsandel. Andra ytterligheten är Geta, som skulle få hela 27,64 % av socialsektorns omkostnader täcka av landskapsandel. Till vinnarna räknas också Mariehamns stad, som skulle erhålla närmare 50 % av de totalt drygt 10,3 me som systemet till denna del skulle fördela. Slår man ut Landskapsandelen för socialvården per invånare är skillnaderna alltjämt mycket stora. Staplarna beskriver förhållandet till Landskapsandel/ invånare för hela Landskapet (362,11 )

Landskaps- Invånare LSA / INVÅNARE % av medel Socialvård andel förslag Brändö 130 820,29 475 275,41 76 % Eckerö 551 505,31 947 582,37 161 % Finström 854 876,16 2 520 339,24 94 % Föglö 91 250,76 572 159,53 44 % Geta 459 693,09 500 919,39 254 % Hammarland 615 169,97 1 540 399,46 110 % Jomala 876 154,64 4 424 198,05 55 % Kumlinge 79 206,72 330 240,02 66 % Kökar 14 655,63 251 58,39 16 % Lemland 480 020,54 1 926 249,23 69 % Lumparland 80 394,15 413 194,66 54 % Saltvik 353 342,72 1 813 194,89 54 % Sottunga 11 366,68 100 113,67 31 % Sund 601 971,13 1 029 585,01 162 % Vårdö 64 937,96 433 149,97 41 % Mariehamn 5 115 022,59 11 393 448,96 124 % ÅLAND 10 380 388,34 28 666 362,11 100 % Tabellen beskriver Landsskapsandel per invånare för socialvården (2.2 och 3 i förslaget) i förhållande till medeltalet för alla kommuner. Även kostnaderna varierar men inte tillnärmelsevis lika mycket. Uppgifterna är från 2013 Kostnader socialvården Invånare Kostnad/invånare % av medel Socialvård 2013 Brändö 1 107 000 475 2 330,53 86 % Eckerö 2 897 000 947 3 059,13 113 % Finström 6 424 000 2 520 2 549,21 94 % Föglö 1 755 000 572 3 068,18 114 % Geta 1 663 000 500 3 326,00 123 % Hammarland 3 966 000 1 540 2 575,32 95 % Jomala 10 208 000 4 424 2 307,41 85 % Kumlinge 971 000 330 2 942,42 109 % Kökar 1 000 000 251 3 984,06 148 % Lemland 4 083 000 1 926 2 119,94 79 % Lumparland 1 058 000 413 2 561,74 95 % Saltvik 5 127 000 1 813 2 827,91 105 % Sottunga 326 000 100 3 260,00 121 % Sund 3 553 000 1 029 3 452,87 128 % Vårdö 1 422 000 433 3 284,06 122 % Mariehamn 31 803 000 11 393 2 791,45 103 % ÅLAND 77 363 000 28 666 2 698,77 100 % Tabellen beskriver förhållandet till medelkostnaden/invånare för socialvården kostnader (Statistikkoder 201 290). Medelkostnaden för Landskapet var 2698,77 /invånare enligt 2013 års uppgifter 19

Om man sammanför dessa tabeller och beskriver nettokostnaden, den kostnad per invånare som skall finansieras med skattemedel eller på annat sätt så är skillnaderna alltjämt mycket stora Nettokostnader Invånare Kostnad/invånare % av medel Socialvård provår 2013 Brändö 976 180 475 2 055,12 88 % Eckerö 2 345 495 947 2 476,76 106 % Finström 5 569 124 2 520 2 209,97 95 % Föglö 1 663 749 572 2 908,65 124 % Geta 1 203 307 500 2 406,61 103 % Hammarland 3 350 830 1 540 2 175,86 93 % Jomala 9 331 845 4 424 2 109,37 90 % Kumlinge 891 793 330 2 702,40 116 % Kökar 985 344 251 3 925,67 168 % Lemland 3 602 979 1 926 1 870,71 80 % Lumparland 977 606 413 2 367,08 101 % Saltvik 4 773 657 1 813 2 633,02 113 % Sottunga 314 633 100 3 146,33 135 % Sund 2 951 029 1 029 2 867,86 123 % Vårdö 1 357 062 433 3 134,09 134 % Mariehamn 26 687 977 11 393 2 342,49 100 % ÅLAND 66 982 612 28 666 2 336,66 100 % Medelkostnaden som skall finansieras är 2 336,66 / invånare. Ytterligheterna är Lemland med 1870, 71 / invånare och Kökar med 3 925,67 / invånare. Den oundvikliga analysen av kombinationen kostnadsersättning för socialvården och utjämningssystemet är att de kommuner som har höga kostnader inom KST-områden samt inom träningsundervisningen drar nytta av systemet, medan de kommuner som har en kostnader som huvudsakligen härrör från t.ex. äldreomsorg eller hemservice, som inte ingår i systemet, bestraffas genom utjämningssystemet. 20

Modell, total solidarisk utjämning av specialområden 2015 4. Utjämningsdel STR -basbelopp >>Ersättningsgrad 54076,2 2015 ERSÄTTNgrad 0,65 UTJ. BASBELOPP 901,24 BASBELOPP 0,14 SUMMA 80 % 17 804 656 (Utjämningsbasbelopp * Basbelopp * befolkning 7-64)= Summa kostnader 20 432 221 Ersätts, delas ut: 0,65 Ersätts solidariskt Kommunernas självrisk 20 432 220 Betalas solidariskt En i ålder 5-70 kostar i sjlvrisk 861 Andel av kostnader enligt Andel 7-64 7-64 medeltal 7-64 år Verkliga kostnader Landskapsandel brutto Utjämning Brändö 1,54 % 320 273 588,95 230 000,00 40 375,55-14 201,37 Eckerö 3,23 % 673 575 391,75 949 544,45 84 914,83 272 919,45 Finström 8,81 % 1835 1 568 861,61 1 713 381,00 231 528,56 174 972,60 Föglö 1,87 % 389 332 581,56 147 000,00 49 081,53-103 449,48 Geta 1,70 % 355 303 512,74 758 152,40 44 791,63 311 192,85 Hammarland 5,29 % 1102 942 171,93 1 132 228,60 139 043,31 172 201,99 Jomala 16,06 % 3345 2 859 859,45 2 233 620,65 422 050,69-259 337,48 Kumlinge 1,06 % 221 188 947,37 105 000,00 27 884,37-44 806,26 Kökar 0,76 % 158 135 084,54 30 000,00 19 935,43-61 327,55 Lemland 6,95 % 1448 1 237 989,98 1 179 076,20 182 699,37 25 650,82 Lumparland 1,32 % 275 235 115,50 152 000,00 34 697,74-41 880,87 Saltvik 6,18 % 1286 1 099 485,58 741 544,45 162 259,25-175 871,00 Sottunga 0,31 % 65 55 572,75 2 000,00 8 201,28-31 951,84 Sund 3,51 % 730 624 124,78 1 070 000,00 92 106,73 322 056,25 Vårdö 1,35 % 282 241 100,26 109 531,75 35 580,96-73 066,20 Mariehamn 40,05 % 8341 7 131 266,87 9 879 141,35 1 052 414,00 2 154 463,31 ÅLAND 100,00 % 20825 17 804 655,63 20 432 220,85 2 627 565,22 2 627 565,22 Beräkningar kostnadsutjämning

Kostnader Barnskydd Specialomsorg Handikappvård Missbrukarvård Övrig socialvårdandel av sociaförvaltning KST 212,217 230 245 201 201 Träningsundervisning ANTAL Elever STR Brändö 230 000,00 9 000,00 111 000,00 14 000,00 2 000,00 87 000,00 7 000,00 - Eckerö 949 544,45 46 000,00 489 000,00 219 000,00 16 000,00 101 000,00 47 000,00 31 544,45 0,58 Finström 1 713 381,00 148 000,00 775 000,00 257 000,00 31 000,00 180 000,00 52 000,00 270 381,00 5,00 Föglö 147 000,00 73 000,00 35 000,00 11 000,00 7 000,00 13 000,00 8 000,00 - Geta 758 152,40 96 000,00 365 000,00 123 000,00 2 000,00 34 000,00 30 000,00 108 152,40 2,00 Hammarland 1 132 228,60 140 000,00 366 000,00 295 000,00 20 000,00 113 000,00 36 000,00 162 228,60 3,00 Jomala 2 233 620,65 407 000,00 855 000,00 536 000,00 64 000,00 233 000,00 53 000,00 85 620,65 1,58 Kumlinge 105 000,00 2 000,00 84 000,00 7 000,00 1 000,00 5 000,00 6 000,00 - Kökar 30 000,00 2 000,00-27 000,00 - - 1 000,00 - Lemland 1 179 076,20 119 000,00 343 000,00 472 000,00 21 000,00 107 000,00 63 000,00 54 076,20 1,00 Lumparland 152 000,00 14 000,00-27 000,00 7 000,00 90 000,00 14 000,00 - Saltvik 741 544,45 121 000,00 364 000,00 108 000,00 48 000,00 60 000,00 9 000,00 31 544,45 0,58 Sottunga 2 000,00 1 000,00-1 000,00 - - - - Sund 1 070 000,00 323 000,00 155 000,00 528 000,00 2 000,00 27 000,00 35 000,00 - Vårdö 109 531,75 5 000,00-70 000,00 3 000,00 8 000,00 1 000,00 22 531,75 0,42 Mariehamn 9 879 141,35 1 387 000,00 4 297 000,00 1 787 000,00 255 000,00 1 300 000,00 398 000,00 455 141,35 8,42 ÅLAND 20 432 220,85 2 893 000,00 8 239 000,00 4 482 000,00 479 000,00 2 358 000,00 760 000,00 1 221 220,85 22,58 Sammanställning kostnader KST & TRA (TORDE INNEHÅLLA FEL ) 22

4. SKÄRGÅRDSTILLÄGG Skärgårdstillägg inom Grundskolan Skärgårdstilläggen utgår enligt % av basbelopp inom åldersgruppen 6 15 år. Skärgårdstilläggen finns i två kategorier Ytterskärgård (17 % av basbelopp) Brändö, Kumlinge, Kökar, Sottunga Skärgård (14 % av basbelopp) Föglö, Vårdö Uträkningen sker enligt samma logik som kostnadsersättning för grundskola men ges endast för 0-40 respektive 40 60 elever. Exemplet är Brändö, med ett elevantal om 46 st Brändö Intervall, personer Ersättningsgrad Skärgårdstillägg 0-40 45 % 40 198 162,00 17 % 164 968,00 40-60 28 % 6 18 495,12 17 % 15 396,90 60-80 20 % 80-100 8 % 100-150 4 % 150-200 2 % 200-250 2 % 250-350 2 % 350-450 2 % 450-650 2 % 650-2000 2 % Basbelopp 11 009,00 Basbelopp Elever 46 0-40 24 260,00 Ersättning totalt 216 657,12 40-60 15 095,00 Ersättning per elev 4 709,94 Ersättningsgrad 43 % Skärgårdstillägg 180 364,90 Grundskolan totalt 397 022,02 Per elev 8 630,91 Utöver grundskolans ordinarie landskapsandelar om 216 657,12 erhåller kommunen (40 * 24 260 * 0,17) + (6 * 15 396,90 * 0,17) 164 968 + 15 396,90 180 364,90

Skärgårdstillägg inom socialsektorn Ersättningsgrad Basbelopp 2014, euro per inv. *Socialvård Skärgårdstillägg 15 % 0-6 10880 Ytterskärgårdstillägg 20 % 7-64 0 65-74 1410 75-84 6691 85+ 21156 Skärgårdstillägget inom socialvården utgår enligt Basbelopp *ersättningsgrad Socialvård 0-6 7-64 65-74 75-84 85+ Totalt Brändö 36 992,00-21 150,00 53 528,00 88 855,20 200 525,20 Föglö 39 168,00-16 074,00 46 167,90 95 202,00 196 611,90 Kumlinge 28 288,00-11 280,00 48 175,20 84 624,00 172 367,20 Kökar 17 408,00-12 408,00 30 778,60 38 080,80 98 675,40 Sottunga 2 176,00-3 666,00 12 043,80 46 543,20 64 429,00 Vårdö 47 328,00-11 421,00 51 186,15 50 774,40 160 709,55 Nivåerna för skärgårdstillägg respektive ytterskärgårdstillägg saknar lång beskrivning i materialet. Syftet, att kompensera för opåverkbara skillnader som kommer av skärgårdsförhållandena, är lätt att acceptera, däremot fordras ytterligare motiveringar till nivåerna. Bl.a. saknas det koppling mellan kostnadsbilden och ersättningarna vilket blir tydligt om man applicerar skärgårdstillägget och övriga landskapsandelar i förhållande till kostnader Kostnader socialvård Landskaps- Skärgårdstillägg Landskapsandel Landskapsandel Socialvård 2 013 andel förslag socialvård socialvård totalt % av kostnader Brändö 1 107 000 130 820 200 525 331 345 29,93 % Eckerö 2 897 000 551 505 551 505 19,04 % Finström 6 424 000 854 876 854 876 13,31 % Föglö 1 755 000 91 251 196 612 287 863 16,40 % Geta 1 663 000 459 693 459 693 27,64 % Hammarland 3 966 000 615 170 615 170 15,51 % Jomala 10 208 000 876 155 876 155 8,58 % Kumlinge 971 000 79 207 172 367 251 574 25,91 % Kökar 1 000 000 14 656 98 675 113 331 11,33 % Lemland 4 083 000 480 021 480 021 11,76 % Lumparland 1 058 000 80 394 80 394 7,60 % Saltvik 5 127 000 353 343 353 343 6,89 % Sottunga 326 000 11 367 64 429 75 796 23,25 % Sund 3 553 000 601 971 601 971 16,94 % Vårdö 1 422 000 64 938 160 710 225 648 15,87 % Mariehamn 31 803 000 5 115 023 5 115 023 16,08 % ÅLAND 77 363 000 10 380 388 893 318 11 273 707 14,57 % Kökar och Brändö, som bör ha likartade verksamhetsförutsättningar, har fortfarande vitt skilda ersättningsgrader via landskapsandelsystemet. Även Vårdö och Föglö kommer knappt över snittet för Landskapet när man jämför hur stor andel av kostnaderna som täcks av landskapsandelar. 24

5. LANDSKAPSANDELAR FÖR IDROTT, KULTUR OCH MEDIS Landskapsandelar för Idrott, Kultur och Medis utgår enligt Basbelopp *ersättningsgrad Basbelopp 2014, euro per i Idrott,kultur fritidsfrämjande verksamhet 152,85 Medis 34,65 Ersättningsgrad Fritidsfrämjande 10 % Medis 10 % Fritidsfrämjande Medis Brändö 7 275,66 Eckerö 14 673,60 Finström 38 686,34 Föglö 8 834,73 Geta 7 566,08 Hammarland 23 263,77 Jomala 66 566,18 Kumlinge 5 166,33 Kökar 3 744,83 Lemland 28 781,66 Lumparland 5 991,72 Saltvik 27 864,56 Sottunga 1 543,79 Sund 15 819,98 Vårdö 6 450,27 Mariehamn 173 423,61 98 748,03 Åland 435 653,07 98 748,03 Även här saknas beskrivningar till hur man kommit fram till dessa nivåer för ersättningarna. 25

6. SAMARBETSSTÖD OCH SAMGÅNGSSTÖD Varken samarbetsstöden eller samgångsstöden finns beskrivna i någon större detalj i det utskickade förslaget. Lr avser, som en del i reformarbetet, att justera skalorna för ersättning i samband men kommunsammanslagningar enligt Kommunindelningslagen. Eventuella övriga stöd vilka enligt beskrivningen skulle syfta till att stöda samarbete finns inte beskrivna med hjälp av några beräkningar 26

7. UTLÅTANDE SAMT ÄNDRINGSFÖRSLAG 1. Skattekomplettering Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund (Åkf) uppfattar skattekompletteringen som logisk och rättvis och understöder att skattekompletteringen utgör grunden i landskapsandelssystemet. Det är av största vikt att lagstiftningen konstrueras på ett sådant sätt att de förändringar i skattesystemet som vanligen initierats i anslutning till rikets budgetprocesser kan beaktas i systemet. Sådana ändringar är t.ex. justeringar i kommunernas andelar av samfundsskattens utdelning och ändringar i avdrag som görs från kommunalbeskattningen. Det viktigaste är att proportionerna i systemet bibehålls, så att t.ex. en betydande minskning av kommunernas andel av samfundsskatten inte leder till motsvarande minskning av landskapsandelarnas totalsumma. Detta förutsätter att de faktorer som styr skattekompletteringen definieras årligen som Landskapslag eller Landskapsförordning och faktorerna fastställs på sätt som överenskommits om mellan Ålands Landskapsregering och de Åländska kommunerna. De kompensationer av skattenatur som inte ingår i förslaget till nytt Landskapsandelssystem men som ingår i det nu gällande landskapsandelssystem bör definieras, och lagstiftning som kompletterar den nya lagstiftningen som reglerar landskapsandelssystemet bör presenteras samtidigt som förslag till lag om nytt landskapsandelssystem läggs fram. Skattekompletteringen beaktas kommunens skatteintäkter efter avdrag, vilket innebär att systemet inte kompenserar för hur avdragen i kommunalbeskattningen påverkar kommunerna som grupp. Kompensationerna av skattenatur skall kompensera för sådana ingrepp i kommunernas beskattningsrätt som staten eller landskapet fattat beslut om och som minskar kommunernas effektiva skattesats. Det ingår inte i kommunernas uppdrag att bedriva konjunkturpolitik eller att bekosta sådana åtgärder. Ytterligare slår t.ex. rätten till reseavdrag ojämnt mot kommunerna, och de kommuner som på grund av sitt geografiska läge eller på grund av arbetsmarknadens struktur är speciellt drabbade av avdrag som staten eller landskapet beslutat om skall inte behöva bära det 27

ekonomiska ansvaret för det bortfall i form av skatteintäkter som avdragen innebär. Detta i synnerhet som det inte beviljas några lättnader i skyldigheterna att tillhandahålla service till kommuninvånarna. 2. Kalkylerade landskapsandelar: 2.1. ersättning för grundskola Logiken i systemet för kalkylerade landskapsandelar för grundskolan är klar och systemet är enkelt att förstå. Grundkonstruktionen kan därför understödas. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund anser att gruppen 0-40 elever bör delas upp i två delar, 0-20 elever och 21-40 elever och ersättningsnivåerna anpassas så att systemets totala fördelningseffekt bibehålls. Ändringen är kostnadsneutral för större kommuner och för systemet. De aspekter av systemet som bör undersökas noggrannare är grunderna för basbeloppet, dels i avseende på elever med anpassade lärokurser eller elever i specialklassundervisning, dels kostnaderna för skolskjutsar i förhållande till totala kostnader för grundskoleverksamheten. Eftersom basbeloppet bygger på ett medeltal av grundskolornas kostnader utslaget på antalet elever eller barn i åldersgruppen 6 15 år så finns det en risk för att de merkostnader som anpassad undervisning, integrerad eller i specialklasser, inte beaktas tillräckligt tydligt för den enskilda kommunen. Utvecklingen inom grundskolan har lett till att en förhållandevis stor grupp av eleverna erhåller anpassad undervisning, och kostnaderna för denna grupp av elever är enligt Åkf uppfattning upp till 2 2,5 ggr högre per elev än genomsnittet för undervisning utan anpassning. Beroende på frekvensen så kan enskilda kommuner hamna i en situation där fördyrande omständigheter som beror av anpassad undervisning och övriga stödåtgärder såsom elevassistenter m.m. inte beaktas i tillräcklig omfattning. Ålands kommunförbund anser att förekomsten och frekvensen av anpassad undervisning bör påverka den ersättning som utgår i form av kalkylerade landskapsandelar för grundskolan. I avseende på skolskjutsar är grunderna för resonemanget det samma. Andelen elever som är berättigade till skolskjuts varierar stort mellan kommunerna. Kostnaderna för skolskjutsarna varierar inte i någon större omfattning, vilket leder till att landskapsandelen av verkliga kostnaderna i 28

enskilda kommuner påverkas av förekomsten av skolskjutsar vilket påverkar förutsättningarna att bedriva undervisningsverksamhet. Ålands kommunförbund anser att skolskjutskostnaderna på något sätt särskilt behöver beaktas vid uträknande av landskapsandelen 2.2. Ersättning för socialvård 3. Kostnadsutjämning för särskilda verksamhetsområden innefattar barnskydd, specialomsorg, missbrukarvård, handikappvård och övrig socialvård samt träningsundervisning Den kalkylerade ersättningen för socialvården och kostnadsutjämningen för de uppräknade områdena kommenteras som en helhet, eftersom det är den totala effekten av landskapsandelen för socialvården i kombination med kostnadsutjämningen som egentligen påverkar kommunernas verksamhetsförutsättningar. Det utförligare resonemanget och jämförelsesiffrorna kan läsas under analysdelen s. 13 19. Mycket av kritiken är den samma som har riktats mot finansieringsdelen i Kst-lagpaketet, en del av lagframställningen från 2015 som kommunerna aldrig har beretts tillfälle att yttra sig över. Grundproblemet ligger i hur kostnadsutjämningen verkställs och vilken effekt kostnadsutjämningen har för den totala landskapsandelen per kommun för socialvården och landskapsandelen i förhållande till verkliga kostnader inom socialvården som helhet. Hur Kst-reformen verkställs har egentligen ingen betydelse i sammanhanget eftersom landskapsandelssystemet, i den form som det föreslås här, skapar mycket stora skillnader mellan kommunerna i avseende på kommunens nettokostnader för verksamheten, dvs den del av kostnaderna som skall finansieras med skattemedel eller på annat sätt. Detta innebär att de mycket stora skillnaderna mellan kommunerna kvarstår oberoende om Kst-uppgiftsområdena samordnas till en upprätthållare. Landskapsandelarna för socialvården och Kst-områdena plus träningsundervisningen är diskriminerande i förhållande till kostnadernas art. 29

Har en kommun höga kostnader inom de uppgiftsområden som enligt kstlagen skall utjämnas så drar kommunen som huvudregel nytta av systemet. Har kommunens däremot höga kostnader för t.ex. åldringsvården eller för hemservice så drabbas kommunens som huvudregel hårt av systemet och den andel av kommunens kostnader som täcks genom landskapsandel blir i många fall betydligt lägre än vad som är rimligt i avseende på hur stor del av kommunernas lagstadgade skyldigheter som socialvården utgör. Systemet med utjämningsbelopp är också tämligen komplicerat till sin konstruktion och därmed kommer det att vara förhållandevis svårt för en enskild kommun att på förhand inför budget eller ekonomiplan beakta effekterna av denna del av landskapsandelssystemet. Ytterligare är logiken i detta system avvikande från skattekompletteringsdelen i det att en enskild kommun med lägre kostnader än medeltalet inom kst-uppgiftsområdena betalar till systemet. Ålands kommunförbund anser att landskapsandelssystemet till den del som gäller socialvården som helhet enligt den definition som för tillfället gäller, inte kan träda i kraft utan bör konstrueras om. De skillnader i ersättning som uppstår i avseende på kostnader som kvarstår på kommunen att finansiera i förhållande till verkliga kostnader för socialvården som helhet är alldeles för stora för att kunna accepteras. Skulle detta system träda i kraft så kommer flera kommuner att tvingas höja skatten endast för att kompensera för de förluster som denna del av landskapsandelssystemet ger upphov till. Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund föreslår att kostnadsutjämningen bör räknas ut på socialsektorns alla uppgiftsområden(201 290) för att inga uppgiftsområden skall diskrimineras och för att alla kostnader skall ersättas på jämlika grunder. 30

4. Skärgårdstillägg Skärgårdstilläggen är motiverade för att kompensera för opåverkbara skillnader som kommer av geografiska förhållanden. Upplägget är förhållandevis enkelt men inte till alla delar härlett eller i detalj motiverat när det gäller t.ex. indelningen i skärgård och ytterskärgård. Detta drabbar speciellt Föglö, som har en lägre ersättningsnivå för grundskolan trots att kommunen, i likhet med Brändö, Kumlinge, Kökar och Sottunga, upprätthåller ett eget högstadium med de höga startkostnader som detta innebär. Även de procentsatser och basbelopp som används i systemet fordrar vidare utredningar. 5. Landskapsandelar för idrott, kultur och Medis Landskapsandelarna motiveras av den lagstiftning som reglerar dessa uppgiftsområden och utgör en mindre del av systemet sett till den ekonomiska omfattningen. 6. Samarbetsstöd och samgångsstöd Denna del av systemet är förklarat endast till den förändring som föreslås i ersättningar till kommuner enligt LL om Kommunindelning. I övrigt torde systemet konstrueras för att utgöra ett verktyg för den politiska viljan inom sittande landskapsregering vilken tycks gå ut på att skapa större enheter. Landskapsregeringen bör garantera en jämlik och rättvis behandling av kommunerna och kommunernas eventuella ansökningar som stöd för samgång och samarbete. 31

Förbundsstyrelsen för Ålands kommunförbund 35/17.6.2016 genom Magnus Sandberg, förbundsdirektör ÅKF 32