Miniprojekt, pedagogisk grundkurs II, vt 2001. Gunilla Jansson, Institutionen för nordiska språk Att skriva på svenska som andraspråk på en högskoleutbildning. Pilotstudie till ett forskningsprojekt. Inledning Uppsala universitet utgör en mångkulturell miljö, där människor med olika språklig bakgrund möts inom olika utbildningsprogram. För en person som kommit till Sverige i vuxen ålder medför mötet med en främmande kultur inte sällan komplikationer. En märkbar svårighet innebär skrivandet på ett andraspråk och anpassningen till nya undervisningsformer i samband med akademiska studier. I en rapport från Enheten för utveckling och utvärdering vid Uppsala universitetet framhålls de tvåspråkiga studenternas speciella svårigheter under utbildningen: "Ett alldeles särskilt behov har studenter med annan språkbakgrund. De kan ofta klara sina muntliga presentationer ganska bra, men en korrekt skriftlig rapport är utomordentligt svår att åstadkomma" (Andersson 1998:33). Vidare betonas vikten av att kunna kommunicera och arbeta i projekt: "Avnämarnas ständigt upprepade krav på önskvärda kunskaper hos ingenjörer m.fl. högskoleutbildade är kommunikativ förmåga i både tal och skrift. [---] Ett annat vanligt avnämarkrav är vana vid projektarbete" (a.a. s. 3). Förmågan att organisera och genomföra projekt framhålls även i en utvärdering av en projektbaserad utbildning inom energiingenjörsprogrammet (Pernestål 1997:3 4). Framför allt torde mitt miniprojekt kunna leda till intressanta pedagogiska frågeställningar, och i förlängningen även till pedagogiska implikationer. Det är angeläget att lärare som undervisar på såväl grundnivå som på högre stadier inom högskole- och universitetsutbildningar får större beredskap att hantera de strategier som de möter hos tvåspråkiga studenter i samband med utförandet av skriftliga moment. Syfte Syftet med mitt miniprojekt är att göra en kartläggning av skrivandet på svenska som andraspråk hos några studenter på en högskoleutbildning. Min tanke är att projektet i förlängningen skall kunna genomföras på ett större material. Miniprojektet syftar till att ge svar på följande frågeställningar: Hur hanterar de tvåspråkiga studenterna skriftliga redovisningar som genomförs i grupp eller i par i jämförelse med uppgifter som redovisas enskilt? Finns det något samband mellan studenternas språkliga kompetens och deras strategier i grupp- eller pararbetet?
Metod För att få svar på mina frågeställningar har jag följt skrivandet hos tre tvåspråkiga studenter under deras första studieår. Två av studenterna går på en treårig ingenjörsutbildning och en av dem går på ett ekonomiprogram. Samtliga är kvinnor och har varit i Sverige i fyra, sex respektive i nio år. Två av dem har läst Svenska B på Komvux och därigenom fått sin behörighet till högskolestudier, medan en av dem har genomgått kursen Behörighetsgivande utbildning i svenska: Svenska för utomnordiska invandrar- och flyktingstuderande vid institutionen för nordiska språk. Jag har träffat studenterna och genomfört intervjuer med dem om deras bakgrund, studiesituation och om deras attityder till skrivande. Studenterna förelades ett antal frågor som de först fick läsa igenom och sedan besvara (se bilaga 1 och 2). Frågorna anpassades efter de två aktuella utbildningarna. Jag hade nämligen i förväg tagit reda på vilka skrivuppgifter studenterna hade mött fram till intervjutillfället. Dessutom har jag samlat in labbrapporter och labbjournaler från de två studenterna som går på ingenjörsutbildningen. För dessa studenter gäller även att jag intervjuat en av deras laborationslärare. Bandspelare användes inte, utan i stället gjordes noggranna anteckningar. Slutsatser Inom båda de utbildningar som var aktuella för mina informanter var inslaget av grupp- och pararbeten påfallande. Dessa arbeten bestod i att i grupper som kunde bestå av upp till åtta personer redovisa ett kursmoment i muntlig och/eller i skriftlig form. På ingenjörsutbildningen arbetade man förutom i grupp även i par. Samtliga laborationer genomfördes och redovisades skriftligt i par i form av en laborationsrapport under den första studieterminen. Däremot skrevs laborationsjournalerna individuellt. Dessa samlades in och rättades av laborationsläraren. På ekonomiprogrammet genomfördes samtliga inlämningsuppgifter under den första studieterminen som grupparbete i pm-form. En strategi som har kunnat observeras hos samtliga informanter är viljan att komma med synpunkter på gruppmedlemmarnas sätt att skriva, som många gånger uppfattades som alltför talspråkligt. Här kom emellertid de tvåspråkigas medvetenhet om sin bristande språkliga kompetens i konflikt med deras strävan att aktivt vilja delta i grupparbetet. Utgången blev att antingen ihärdigt stå på sig i sin uppfattning för att så småningom vinna kamraternas förtroende, eller att ge vika och låta de övriga gruppmedlemmarna sköta skrivarbetet. Den senare strategin resulterade i en känsla av misslyckande: "Jag ville vara med men de lyssnade inte på mig. De valde bort mig." Uttalandet kommer från en informant när hon ombads redogöra för sina upplevelser av att arbeta i projekt. Det verkar också vara så att nivån på den språkliga kompetensen är avgörande för hur de tvåspråkiga klarar att aktivt delta som skribenter i grupparbetet. Den informant som enligt ovan väljer "utnötningsstrategin" hävdar sig också mycket bra rent språkligt. För detta talar resultatet på det behörighetsgivande testet i svenska, där informanten klarar att behärska ett abstrakt och akademiskt språk. Den informant som väljer den passiva strategin har också en sämre utgångspunkt rent språkligt. Om detta vittnar de skriftliga produkter som informanten presterat själv under utbildningen, innan de genomgått kamraternas stränga "censur".
En annan iakttagelse som kunnat göras är att det måste finnas gynnsamma förutsättningar för att de tvåspråkiga ska kunna på ett positivt sätt dra nytta av ett projekt- eller grupparbete. En förutsättning verkar vara att gruppen inte är för stor, idealet är kanske pararbetet. Jag har kunnat följa en av informanternas samarbete med en enspråkig kurskamrat. I detta fall har samarbetet fungerat som ett givande och tagande. Den tvåspråkiga studenten har bidragit med sin ämneskompetens och på så sätt har hon kunnat styra arbetet både vad gäller innehåll och utformning. Den enspråkiga studenten har hållit i pennan och givit den slutgiltiga språkliga dräkten åt arbetet. Båda har känt att de kompletterat varandra och att de kunnat bidra med något värdefullt. Den tvåspråkiga studenten har efterhand vunnit större språklig självsäkerhet i takt med att hennes ämneskompetens har fått komma till tals. Litteratur Andersson, Maud, 1998: Kommunicera och arbeta i projekt. Starten i årskurs 1 inom ingenjörsutbildningarna. Uppsala universitet. Enheten för utveckling och utvärdering. Arbetsrapport nr 4. Pernestål, Kjell, 1997: Projektteknik. Utvärdering av en utbildning. Uppsala universitet. Enheten för utveckling och utvärdering. Arbetsrapport nr 1. Bilaga 1 Intervjufrågor till informanter på ingenjörsutbildningen 1. Personuppgifter/Bakgrund/Attityder 1 a Ålder? 1 b Social bakgrund (föräldrarna akademiker?) 1 c Tidigare studier och/eller arbete (i Sverige och i hemlandet)? 1 d Skrivvanor: skrivande på fritiden? 1 e Kommer du ihåg om du fick lära dig något som du haft användning för i skrivandet på denna utbildning redan i skolan, i Sverige eller i hemlandet? 1 f Erfarenhet av skrivande på modersmålet? 1 g Vad tycker du om språket i de texter som du hittills mött på utbildningen? 1 h Vad tycker du om dina kamraters texter? 1 i Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft avvikande uppfattning om utförandet av de texter ni fått skriva? 1 j Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft ett annat sätt att se på studier och inlärning? 1 k Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i
förhållande till dina kamrater använt andra strategier när du löst skrivuppgifter? 2. Projektarbetet 2 a Hur var det att genomföra projektarbetet? Hur var samarbetet med kamraterna? Med handledaren? Vad fick du för vägledning och instruktioner? Fanns det något problem? Vad var svårast: projektarbetet, ämnet och faktainnehållet, samarbetet med kamraterna eller skrivarbetet? 2 b Skrev du någon egen text eller skrev du alltid tillsamman med någon annan? 2 c Hur var det att skriva tillsammans med andra? Var det någon som styrde skrivarbetet? 2 d Hur var det att skriva det individuella bidraget? Hur lång tid tog det att skriva? Skrev du det själv eller bad du någon om hjälp? Gjorde du ett eller flera utkast? Bad du någon att läsa ditt utkast och ge synpunkter? Var du nöjd med ditt eget bidrag? 2 e Vad var svårast i skrivarbetet: att veta vem jag skrev för, disposition, urval, att få sammanhang och en röd tråd, att bygga upp meningar, att välja rätt ord, att följa textkonventioner och skrivregler, att ge uttryck för och utveckla tankar och idéer, datorproblem, eller annat 2 f Vad hade mest betydelse när du tillsammans med dina kamrater skrev projektarbetet? Diskussioner och respons från kamraterna Råd och instruktioner från handledaren Att läsa och härma utformningen av andra projektarbeten Att läsa och härma utformningen av texter på högre nivå inom mitt ämnesområde 2 g Hur skulle du beskriva vad lärarna på ingenjörsutbildningen tycker är ett bra projektarbete? 3. Labbjournalen 3 a Hur är det att skriva labbjournaler? Vad är svårast: den praktiska laborationen eller skrivarbetet? Skriver du medan du labbar eller efter avslutad laboration? Vad har du fått för vägledning och instruktioner när det gäller skrivarbetet i abbjournalen? Bilaga 2
Intervjufrågor till informant på ekonomprogrammet 1. Personuppgifter/Bakgrund/Attityder 1 a Ålder? 1 b Social bakgrund (föräldrarna akademiker?) 1 c Tidigare studier och/eller arbete (i Sverige och i hemlandet)? 1 d Vilken utbildning går du nu? 1 e Skrivvanor: skrivande på fritiden? 1 f Kommer du ihåg om du fick lära dig något som du haft användning för i skrivandet på denna utbildning redan i skolan, i Sverige eller i hemlandet? 1 g Erfarenhet av skrivande på modersmålet? 1 h Vad tycker du om språket i de texter som du hittills mött på utbildningen? 1 i Vad tycker du om dina kamraters texter? 1 j Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft avvikande uppfattning om utförandet av de texter ni fått skriva? 1 k Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater haft ett annat sätt att se på studier och inlärning? 1 l Har du hittills under utbildningen någon gång upplevt att du i förhållande till dina kamrater använt andra strategier när du löst skriftliga inlämningsuppgifter? 2. Undervisningsformer 2 a I vilka olika sammanhang under utbildningen har du fått göra skriftliga redovisningar? 2 b Vilka undervisningsformer har du hittills mött under utbildningen? föreläsning lektion seminarium pararbete grupparbete annat: i så fall vad? 3. Examinationsformer 3 a Vilka olika examinationsformer har du hittills mött under utbildningen? salsskrivning muntlig tentamen enskild, muntlig tentamen i par eller i grupp, hemtentamen,
skriftlig fördjupningsuppgift i form av ett projektarbete, pm eller fältarbete: utförd individuellt, i grupp eller i par 4. Attityder till skriftliga fördjupningsuppgifter genomförda i grupp eller i par 4 a Vad har du för erfarenheter av att genomföra skriftliga fördjupningsuppgifter i grupp eller i par? Hur tycker du att samarbetet med kamraterna har fungerat? Med handledaren? Vad har du fått för vägledning och instruktioner? Har det funnits något problem? Vad har varit svårast: fältarbetet, ämnet och faktainnehållet, samarbetet med kamraterna eller skrivarbetet? 4 b Brukar du skriva någon egen text eller skriver du alltid tillsamman med någon annan? 4 c Hur upplever du att skriva tillsammans med andra? Brukar det vara någon som styr skrivarbetet? 4 d När du skriver något individuellt, hur har det varit? Hur lång tid har det tagit att skriva? Skriver du själv eller ber du någon om hjälp? Gör du ett eller flera utkast? Ber du någon att läsa ditt utkast och ge synpunkter? Brukar du vara nöjd med din produkt? 4 e Vad upplever du som svårast i skrivarbetet: att veta vem jag skriver för, disposition, urval och sovring, att få sammanhang och en röd tråd, att bygga upp meningar, att välja rätt ord, att följa textkonventioner och skrivregler, att ge uttryck för och utveckla tankar och idéer, datorproblem, eller annat? 4 f Vad har haft mest betydelse när du tillsammans med dina kamrater eller enskilt har skrivit ett PM el.dyl.? Diskussioner och respons från kamraterna Råd och instruktioner från handledaren Att läsa och härma utformningen av andra studenters texter Att läsa och härma utformningen av texter på högre nivå inom mitt ämnesområde 4 g Hur skulle du beskriva vad lärarna på utbildningen tycker är en bra akademisk text?