Vindparken Gärdshyttan Visualisering från Gärdshyttan, Foto: Eric Paulsson Miljökonsekvensbeskrivning April 2013 vindkraftgruppen www.vindkraft-gruppen.se
Innehållsförteckning 1 Icke-teknisk sammanfattning sid 6 2 Beskrivning av verksamheten sid 7 2.1 Beskrivning av platsen för den planerade vindparken sid 7 2.2 Beskrivning av projektets utveckling och historik sid 7 2.3 Lokalisering och omfattning sid 9 2.4 Teknisk utformning sid 10 2.5 Etableringsfasen sid 13 2.6 Driftfasen sid 14 2.7 Avvecklingsfasen sid 14 2.8 Miljövinst sid 15 2.9 Nollalternativet sid 15 3 Planförutsättningar sid 16 3.1 Askersunds kommuns vindbruksplan (mars 2011) sid 16 4 Angränsande vindkraftprojekt sid 18 5 Påverkan på landskapsbilden sid 19 5.1 Landskapskaraktär sid 19 5.2 Vindkraftens generella påverkan av landskapsbilden sid 19 5.3 Askersunds kommuns landskapsanalys i översiktsplanen (vindbruk) sid 19 5.4 Vindparken Gärdshyttans påverkan på landskapsbilden sid 20 5.5 Sammanfattning av påverkan på landskapsbilden sid 23 6 Påverkan genom buller sid 24 6.1 Inledning sid 24 6.2 Bullerpåverkan från vindparken Zinkgruvan sid 24 6.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan genom buller sid 26 6.4 Sammanfattning av påverkan genom buller sid 26 2
7 Påverkan genom skuggor sid 27 7.1 Inledning sid 27 7.2 Vindparken Gärdshyttans påverkan genom skuggor sid 28 7.3 Sammanfattning av påverkan genom skuggor sid 28 8 Påverkan på skyddade miljöer och riksintressen sid 29 8.1 Riksintressen för friluftsliv och naturvård, naturreservat och Natura 2000 sid 29 8.2 Riksintresse för värdefulla mineraler sid 29 8.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan på skyddade miljöer och riksintressen sid 30 8.4 Sammanfattning av påverkan på skyddade miljöer och riksintressen sid 30 9 Påverkan på naturvärden sid 31 9.1 Naturvärdesinventering sid 31 9.2 Naturvärden i området sid 31 9.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan på naturvärden sid 31 9.4 Sammanfattning av påverkan på naturvärden sid 32 10 Påverkan på arkeologiska och kulturhistoriska värden sid 33 10.1 Arkeologisk förstudie sid 33 10.2 Områdets historiska bakgrund sid 33 10.3 Arkeologiska värden i området sid 33 10.4 Vindparken Gärdshyttans påverkan på arkeologiska värden sid 33 10.5 Sammanfattning av påverkan på kulturhistoriska och arkeologiska värden sid 34 11 Påverkan på fåglar och fladdermöss sid 35 11.1 Vindvals syntesrapport angående påverkan på fåglar och fladdermöss sid 35 11.2 Utredning av Vindparken Gärdshyttans påverkan på fåglar sid 37 11.3 Förstudie av påverkan på fåglar sid 37 11.4 Inventeringar och fågelobservationer i området sid 37 11.5 Analys av den kumulativa effekten från samtliga vindkraftetableringar i området sid 38 11.6 Vindparken Gärdshyttans påverkan på fladdermöss sid 39 11.7 Sammanfattning av påverkan på fåglar och fladdermöss sid 40 3
12 Tillåtlighet sid 41 12.1 Tillåtlighet enligt 2 kap. miljöbalken sid 41 12.2 Tillåtlighet enligt 3 och 4 kap. miljöbalken sid 42 12.2 Sammanfattning av tillåtlighet sid 42 13 Redogörelse för samrådsprocessen sid 43 13.1 Inledande samrådsmöte med myndigheterna sid 43 13.2 Samråd med Länsstyrelsen i Östergötlands län och Motala kommun sid 43 13.3 Utökat samråd sid 43 13.4 Den fortsatta samrådsprocessen med närboende och berörda parter sid 44 13.5 Samråd med Vattenfall angående säkerhetsavstånd till befintlig kraftledning sid 44 13.6 Samråd med Länsstyrelsen i Örebro län angående vattenverksamhet sid 44 13.7 Samråd med aktörer inom försvar, luftfart, trafik och telekommunikation sid 44 Bilagor till miljökonsekvensbeskrivningen A B C Placering av vindkraftverk Visualiseringar Bullerberäkningar mm: C1 C2 C3 C4 Bullerberäkningar: Vindparkerna Gärdshyttan + Södra Kärra + Zinkgruvan (reducerad drift) Bullerberäkningar: Vindparkerna Södra Kärra + Zinkgruvan (oreducerad drift) Bullerberäkningar: Vindparkerna Södra Kärra + Zinkgruvan (reducerad drift) Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftverk D Skuggberäkningar mm: D1 D2 D3 D4 D5 D6 Skuggberäkningar, Huvudresultat: Vindparkerna Gärdshyttan + Södra Kärra + Zinkgruvan Skuggberäkningar, Grafisk kalender: Vindparkerna Gärdsh. + Södra Kärra + Zinkgruvan Skuggberäkningar, Huvudresultat: Vindparken Gärdshyttan (enbart) Skuggberäkningar, Grafisk kalender: Vindparken Gärdshyttan (enbart) Skuggpåverkan av bostadshus vid Rödingstorp inom 1,5 kilometer från vindkraftverk Skuggberäkningar, Kalender, sid 1-6 och 21-22: Vindparkerna Gärdsh. + S K + Zinkg. E F Naturvärdesinventering Arkeologisk förstudie 4
G Fågelutredningar G1 G2 Förstudie av fågelfaunan inför vindkraftetablering vid Gärdshyttan, Ecocom AB Inventering i fält: rapport av Nils-Erik Ström H Samrådshandlingar H1 H2 H3 H4 Samrådsunderlag för myndighetssamrådet Protokoll från myndighetssamrådet Utökat samråd: Mötesprotokoll, inbjudan, adresslista och deltagarlista Protokoll från samråd med enskilda närboende I Remissförfrågningar I1 I2 I3 I4 I5 Försvarsmakten Luftfarten (LFV) Trafikverket Teracom Tele- och mobilteleoperatörer: 3GIS, TeliaSonera, Tele2 och Telenor 5
1. Icke-teknisk sammanfattning Vindkraft-Gruppen ansöker, å projektbolaget Gärdshyttan Vind AB:s vägnar, om miljötillstånd för uppförande och drift av en grupp om 5 vindkraftverk på fastigheterna Gärdshyttan 2:1, Södra Kärra 1:28 och Övra Forsa 1:2 i Askersunds kommun, Örebro län - nedan benämnd Vindparken Gärdshyttan. Projektområdet ligger inom ett område som i Askersunds kommuns förslag till översiktsplan är utpekat för vindbruk. I samma område uppfördes 2011 vindparken Södra Kärra. I projektets planering har teknik och placering valts utifrån målsättningen att effektivt utnyttja den tillgängliga vindenergin i området samt att dra nytta av den befintliga infrastrukturen i form av skogsbilvägar och anslutningsvägar samt möjligheten till en kostnadseffektiv nätanslutning av vindparken. Stor vikt har också lagts vid att minimera parkens påverkan på närboende genom att välja verksplaceringar med ett stort avstånd till närliggande bostäder. Planeringen har gjorts utifrån ett placeringsalternativ med 5 vindkraftverk med en totalhöjd av upp till 190 meter. Vindkraftverkens årliga produktion av miljövänlig elenergi uppskattas till 45 GWh, vilket motsvarar hushållsel till 7 500 hushåll. Då el från vindkraft vanligtvis ersätter fossileldad elproduktion, innebär elproduktionen ett miljöbidrag i form av minskade koldioxidutsläpp med cirka 38 000 ton per år. Produktionen bidrar också till minskade utsläpp av svaveldioxid och kvävedioxid. Vindkraftetableringar påverkar vanligtvis landskapsbilden och innebär störning av miljön för närboende samt störningsrisker för skyddsvärda miljöer, flora och fauna. Dessa aspekter har ingående utretts och beaktats för att så långt som möjligt minimera etableringens miljöpåverkan. Den störning som vindkraftetableringen bidrar till har också vägts mot dess miljönytta och ekonomiska bidrag till bygden och regionen. Slutsatsen är att vindparkens fördelar med god marginal överstiger dess nackdelar. 6
2. Beskrivning av verksamheten 2.1 Beskrivning av platsen för Vindparken Gärdshyttan Landskapet i projektområdets omgivningar utgörs av ett starkt kuperat skogslandskap med mindre sjöar insprängda i terrängen. Terrängen höjer sig relativt kraftigt från Vätterns östra strand för att i projektområdet ligga på nivån 180-220 meter över havet. Projektområdet karaktäriseras huvudsakligen av produktionsskog som befinner sig i olika tillväxt- och avverkningsfaser. Inom 5-10 kilometer från projektområdet finns samlad bebyggelse i ett flertal större och mindre byar och gårdar såsom Gärdshyttan, Stora Forsa, Södra Kärra, Rödingstorp, Lindstorp, Sinsberg och Övra Forsa. Runt bebyggelsen finns odlingslandskap och ängsmarker av varierande omfattning som skapar en omväxling och mångfald i landskapets karaktär. I direkt anslutning till platsen för Vindparken Gärdshyttans planerade etablering ligger den befintliga vindparken Södra Kärra som består av sex vindkraftverk med en totalhöjd av 150 meter och en rotorstorlek på 100 meter i diameter. Vindparken Södra Kärra har på ett mycket påtagligt sätt satt sin prägel på området. 2.2 Beskrivning av projektets utveckling och historik Vindparken Gärdshyttan har genomgått en utvecklingsprocess sedan 2010 i vilken ett flertal potentiella etableringsplatser i området prövats. Störningar av Försvarets anläggningar är ett betydande hinder för vindkraftetablering i området. Handläggningstiden av remisseförfrågningar samt Försvarets behov av sekretess har inneburit en utdragen utvecklingsprocess, bland annat på grund av svårigheten att föra en dialog med Försvaret om lämpliga etableringsplatser för vindkraft. Under 2010/2011 utvecklade Vindkraft-Gruppen Vindkraftprojektet Övra Forsa med fyra vindkraftverk öster om Övra Forsasjön utmed länsgränsen mot Östergötland (Bild 1). På grund av ett negativt remissvar från Försvaret kunde inte projektet fullföljas. Försvaret indikerade emellertid samtidigt att området norr om projektet var mindre störningskänsligt. Bild 1. Vindkraftprojektet Övra Forsa (röd markering) och vindkraftprojektet Rödingstorp (svart markering) 7
Projektet omarbetades med nya verksplaceringar norr och öster om det tidigare projektområdet med merparten av verken placerade på Sveaskogs fastighet Rödingstorp. Projektet benämndes Vindkraftprojektet Rödingstorp och utvecklades i två varianter, dels en variant med fem vindkraftverk med 150 meters totalhöjd och dels en variant med fyra vindkraftverk med 190 meter totalhöjd (Bild 1). På grund av den kumulativa bullerpåverkan från det angränsande vindkraftprojekt Zinkgruvan och den befintliga vindparken Södra Kärra visade det sig att bostäder liggande mellan etableringarna skulle utsättas för en bullerpåverkan som överstiger gränsvärdet 40 db(a). Hittills har projektutvecklingen skett på fastigheter för vilka Vindkraft-Gruppen innehar arrendeavtal (Övra Forsa och Rödingstorp). I ett myndighetssamråd för Vindkraftprojektet Rödingstorp (2011-11- 22) framfördes synpunkter från bygg- och miljösidans representanter att en utbyggnad av vindkraft skulle vara önskvärd i anslutning till vindparken Södra Kärra, det vill säga inom ett vindkraftområde som utpekats i förslaget till översiktsplan för Askersunds kommun. Med anledning härav initierade Vindkraft-Gruppen förhandlingar med Sveaskog om arrendeavtal för vindkraftutveckling på fastigheten Gärdshyttan 2:1 som ligger norr om och i direkt anslutning till vindparken Södra Kärra. Arrendeavtalet tecknades i början av 2012, varefter projektutvecklingen har fokuserats på fastigheten Gärdshyttan 2:1. I ett myndighetssamråd 2012-02-28 presenterades ett förslag omfattande sex verksplaceringar. Senare har verk 6 utgått på grund av ett negativt remissvar från Försvaret. Ett utökat samråd hölls 2012-09-05, i vilket ett förslag med de fem resterande verksplaceringarna presenterades. I samrådsmötet framfördes önskemål om ändrade placeringar av verk 1 och verk 4. En utredning visade att de önskade placeringsändringarna inte innebär någon försämring av vindparkens förutsättningar, avseende varken elproduktion, kostnader för parkens uppförande eller dess miljöpåverkan (Bild 2). Bild 2. Vindparken Gärdshyttan (blå markering); röda pilar visar ändrade placeringar av verk 1 och 4. 8
2.3 Lokalisering och omfattning Vindparken Gärdshyttan är lokaliserad i den sydöstra delen av Askersunds kommun, 6-7 kilometer söder om Zinkgruvan. Landskapet karaktäriseras av ett starkt kuperat skogslandskap där vegetationen huvudsakligen utgörs av produktionsskog av gran och tall. Bild 3. Vindparken Gärdshyttan är markerad med röda, vindparken Södra Kärra med svarta och vindparken Zinkgruvan med blå trianglar. Vindparken Gärdshyttans verksplaceringar är planerade på fastigheterna Gärdshyttan 2:1 (verk 3-5), Södra Kärra 1:28 (verk 2) och Övra Forsa 1:2 (verk 1) i Hammars församling. Vindparken är placerad omedelbart norr och öster om vindparken Södra Kärra (Bilaga A). Sammanfattningsvis omfattar Vindparken Gärdshyttan fem vindkraftverk med en effekt på maximalt 3 MW vardera och en totalhöjd på maximalt 190 meter. Ett befintligt nät av skogsbilvägar i området kommer att utgöra stommen i vindparkens transportsystem, såväl i etableringsfasen som i driftfasen. Vägarna kommer att kompletteras med anslutningar till de enskilda vindkraftverken samt förstärkas och rätas ut vid behov. Väganslutningen till vindparken sker via väg 50 med tillfartsvägar från två håll. För verken 1 och 2 sker tillfarten via Södra Kärra och anslutningsvägen till vindparken Södra Kärra. För verken 3, 4 och 5 sker tillfarten via Gärdshyttan och nätet av skogsbilvägar på Sveaskogs mark (Bild 7, sida 12). 9
Bild 4. Befintliga vägdragningar är markerade med brunt. Nya vägdragningar är markerat med rött. 2.4 Teknisk utformning Vindkraftverk Vindkraftverken planeras med en högsta totalhöjd av 190 meter, vilken uppnås när något av rotorbladen pekar rakt upp. Vindkraftverkens rotordiameter och navhöjd har ännu inte bestämts, eftersom dessa måste optimeras med hänsyn till resultatet från lokala vindmätningar samt utbudet av vindkraftverk på marknaden vid tidpunkten för vindkraftverkens upphandling. De nedan redovisade buller- och skuggberäkningarna är baserade på vindkraftverket SWT-2.3-113 som levereras av Siemens. Verket har en rotordiameter på 113 meter och en navhöjd på 133 meter. Visualiseringarna är baserade på vindkraftverket Vestas V112 med en rotordiameter på 112 meter och en navhöjd på 134 meter Vägar och uppställningsplatser Befintliga och nya vägar kommer att utföras med en bredd av 4,5 till 5 meter och med en bärighet i enlighet med vindkraftleverantörens specifikationer. Vägöverbyggnaden utförs av krossat bergmaterial och bärlagergrus till den tjocklek som krävs för att uppfylla bärighetskraven. Befintliga vägar anpassas beträffande radien på kurvor och backkrön för att möjliggöra transporter av rotorblad och torndelar i samband med vindkraftparkens etablering. Nya vägdragningar kommer att planeras så att en optimal massbalans uppnås vilket innebär att tillgängligt material i området i möjligaste mån utnyttjas. Detta minimerar transportbehovet av material vilket optimerar såväl ekonomin som miljönyttan i projektet. 10
Där vägarna passerar flödande vatten såsom bäckar och dylikt ska vägtrummor anläggas för att inte hindra vattnets naturliga flöde i terrängen. Anläggningen av vägtrummor är i detta fallet en anmälningspliktig vattenverksamhet och kommer att anmälas till Länsstyrelsens vattenenhet. Vid vindkraftverkens uppställningsplatser kommer markförstärkta ytor att anläggas. Ytorna omfattar verkens uppställning med fundament samt plats för rotorns montage och hjälpkranar vid verkens uppsättning. Ytornas storlek och utformning är beroende av valet av vindkraftverk. Enligt bilden nedan, som visar etableringsplatsen för vindkraftverket Siemens SWT-2.3-113, krävs en markförstärkt yta för etableringskranen (q1) med storleken 20 x 40 meter och för hjälpkranar (q2) med 6 x 30 meter. Övriga ytor (q3 - q5) utgörs av temporärt markförstärkta ytor. Bild 5. Exempel på uppställningsplats för Siemensverket SWT-2.3-113 (q1-yta för montagekran, q2- yta för hjälpkran, q3-yta för rotormontage, q4-stödytor för kranmontage, q5-upplägg för rotorblad). Grundläggning Vindkraftverken grundläggs med gravitationsfundament i platsgjuten armerad betong. Fundamenten anläggs så att deras ovansida är i nivå med, eller under, omgivande markyta. På grund av rådande markförhållanden med mycket god bärighet finns inget behov av marförstärkningsåtgärder i form av pålning vid fundamentens anläggande. Nätanslutning I samband med byggnationen av vindparken Södra Kärra 2011 anlade Vattenfall en ny elanslutning till vindparken. Anslutningen är utförd med markkabel med utgångspunkt från Dalby väster om Zinkgruvan. Sista sträckan fram till vindparken Södra Kärra är markkabeln anlagd i ledningsgatan utmed den befintliga luftledningen. Enligt Vattenfall kan Vindparken Gärdshyttan anslutas till det överliggande nätet vid platser där det interna vägnätet korsar den befintliga markkabeln. Som framgår av kartan (Bild 6) sker detta dels på fastigheten Gärdshyttan 2:1 (för verken 3, 4 och 5) och dels på fastigheten Södra Kärra 1:29 (för verken 1 och 2). Vindparkens interna nät kommer att följa de befintliga och nyanlagda vägarna till vindkraftverken. Beroende av vindparkens framtida ägarförhållande kan anslutningen antingen ske gemensamt för hela parken med en anslutningspunkt eller individuellt med en anslutnings- och mätpunkter för varje 11
vindkraftverk. Vid en gemensam anslutning sammanlänkas den södra och norra delens interna nät med en markkabel som anläggs i den befintliga kraftledningens ledningsgata. Redovisningen av nätanslutningen är preliminär och kan delvis förändras i samband med Vattenfalls detaljprojektering. I samband med parkens nätanslutning anläggs också en fiberanslutning och ett internt fibernät för vindparkens driftövervakning. Bild 6. Redovisning av vindparkens nätanslutning med anslutningspunkter till det överliggande nätet samt vindparkens interna nät. Hinderbelysning Vindkraftverk med en totalhöjd som överskrider 150 meter vilket är aktuellt för Vindparken Gärdshyttan ska, enligt Transportstyrelsens föreskrifter, förses med hinderbelysning i form av ett vitt högintensivt blinkande ljus placerat på verkets turbinhus. Under dager, gryning och skymning ska det högintensiva ljusets styrka vara 100 000 candela, med möjlighet att under natten sänkas till 2000 candela. Då denna typ av hinderbelysning är betydligt mer störande för omgivningen än den typ som gäller för verk upp till 150 meters höjd, har olika tekniska system utvecklats som möjliggör en händelsestyrning av hinderbelysningen. Systemen fungerar på ett sådant sätt att vindparkens hinderbelysning tänds först när ett flygande föremål, exempelvis ett flygplan, närmar sig parken på en riskabelt låg nivå. Den pågående tekniska utvecklingen följer huvudsakligen två olika principer för aktivering av hinderbelysning - den ena baseras på radarteknik för identifikation av flygplan och den andra på en teknik som kommunicerar med flygplanens transpondrar. 12
Under 2011 godkändes ett radarbaserat system av Transportstyrelsen - Obstacle Collision Avoidance System (OCAS). Systemet har förvärvats av danska Vestas och är för närvarande inte tillgängligt på marknaden för andra vindkraftleverantörer. Båda tekniksystemen är under utveckling. För närvarande har Transportstyrelsen givit dispens för deras användning i vindparker under planering och byggnation. Vilken typ av teknik som kommer att väljas för Vindparken Gärdshyttan kan för närvarande inte redovisas då det inte går att förutsäga vilken teknik som kommer att finns tillgänglig på marknaden vid parkens byggnation. När teknikvalet gjorts kommer detta att redovisas för tillsynsmyndigheten. 2.5 Etableringsfasen I etableringsfasen kommer markarbeten att utföras och omfattande transporter att ske i etableringsområdet. Dessa är relaterade till tre olika etapper: (1) markberedning och vägbyggnation, (2) byggnationen av fundament och (3) vindkraftverkens uppsättning. I den första etappen kommer transporterna huvudsakligen bestå av lastbilstransporter med krossat bergmaterial och bärlagergrus för vägbyggnation och vägförstärkning. Här kommer även en trafik av olika entreprenadmaskiner såsom gräv- och schaktmaskiner att ske. Vägbyggnationen beräknas pågå under en till två månader för verk 1 och 2 och under tre till fyra månader för verk 3, 4 och 5. Bild 7. Transportvägar in i området är markerade med röda pilar Byggnationen av fundament omfattar grävningsarbeten, armering och gjutning. Vid gjutningen kommer omfattand transporter av betong att ske in i området. Betongen transporteras med betongbilar från den betongstation där betongen tillverkas. Då gjutningen av varje fundamenten måste ske under en och samma dag kommer själva betongtransporterna att genomföras under fem dagar, en dag per fundament. Fundamentbyggnationen beräknas pågå under cirka en månad för verk 1 och 2 och under cirka två månader för verk 3, 4 och 5. 13
Vid vindkraftverkens uppförande kommer tornsegment, rotorblad och turbinhus mm att transporteras i området. Transporterna kan innebära att vissa avsnitt av transportvägen tillfälligt måste anpassas vid kurvor och korsningar. Även transporter av etableringskranar och mobilkranar kommer att ske i etableringsfasen. Etableringsfasen beräknas pågå under cirka två och en halv månad, en månad för verk 1 och 2 och en och en halv månad för verk 3, 4 och 5. Alla transporter till projektområdet kommer att ske via riksväg 50. Transporterna in i projektområdet kommer att ske via två olika tillfarter (Bild 7). För verken 1 och 2 kommer de att ske via avfarten från väg 50 vid Södra Kärra och via tillfartsvägen till vindparken Södra Kärra. För vindkraftverken 3, 4 och 5 kommer transporterna att ske via avfarten från väg 50 vid Gärdshyttan och via landsvägen mot Rödingstorp och Sveaskogs skogsbilvägar i projektområdet. Angående bullerpåverkan under etableringsfasen anger naturvårdsverket (NFS 2004:15) riktlinjer för buller från byggarbetsplatser. För bostäder utomhus är högsta nivån nattetid 45 db(a) och högsta nivån dagtid vardagar 60 db(a). 2.6 Driftfasen Driftfasens längd är beroende av vindkraftverkens tekniska och ekonomiska livslängd, som i dag uppskattas till 20-30 år. Under driftfasen sker en regelbunden och återkommande service och tillsyn av vindkraftverken vid flera tillfällen per år. Under verkens livslängd kan också mera omfattande reparationer förekomma såsom byte av större komponenter som generator, växellåda, rotorblad. Servicens omfattning är beroende av vilken typ av verk som byggs - huvudsakligen förekommer två typer av vindkraftverk, verk med växellåda och direktdrivna verk. För vindkraftverk med växellåda innebär servicen ett regelbundet byte av olja i växellådan vilket inte förekommer vid ett direktdrivet verk som saknar växellåda. Vid den ordinarie servicen och tillsynen används vanliga servicebilar. För mera omfattande reparationer och byten av större komponenter krävs i regel större montagekranar och mobilkranar. Verkens drift kommer att fjärrövervakas från en extern driftledningscentral med möjlighet att kontrollera den tekniska funktionen av verken genom ett antal mätpunkter som övervakar funktionen hos vitala komponenter i vindkraftverken. 2.7 Avvecklingsfasen Efter drifttidens slut kommer vindkraftverken att demonteras och avlägsnas. Demonteringen omfattar även anslutningskablar i mark och delar av fundamenten som eventuellt finns ovanför den omgivande marknivån. Betongfundamenten under mark samt anslutningsvägar till verken bedöms inte utgöra en framtida miljörisk. I avvecklingsfasen kommer montagekranar och mobilkranar att användas vid vindkraftverkens demontering samt tungtransporter att ske i samband med bortforslingen av vindkraftverken. Dessutom kommer entreprenadmaskiner att användas för återställandet av marken vid verkens etableringsplatser. 14
2.8 Miljövinst I elproduktionen samverkar vindkraften med vattenkraften som är reglerkraft till vindkraften. Detta innebär att vatten kan sparas i vattenmagasinen när vindkraften producerar el. Både vind- och vattenkraften har låga variabla kostnader och ersätter därför annan energiproduktion på marginalen. Sådan energiproduktion är för närvarande baserad på fossila bränslen med en dominans av kol. Fossileldad elproduktion genererar följande utsläpp per kilowattimme: 850 gram koldioxid, 0,37 gram svaveldioxid och 2,6 gram kvävedioxid. Vindparken Gärdshyttan uppskattas årligen producera 45 GWh (45 miljoner kilowattimmar). Detta innebär att vindparken bidrar till en årlig utsläppsminskning med 38 250 ton koldioxid, 16,7 ton svaveldioxid och 117 ton kvävedioxid. 2.9 Nollalternativet Nollalternativet innebär att inga vindkraftverk byggs inom det tänkta området. På den positiva sidan innebär detta att de närboende i området och dess omgivningar slipper den ökade påverkan av buller, skuggor samt påverkan av landskapsbilden som Vindparken Gärdshyttan bidrar till, utöver den påverkan som vindparken Södra Kärra redan innebär. De boende i närområdet slipper också de störningar som byggfasen kommer att innebära i form av omfattande transporter och markarbeten i närområdet. På den negativa sidan innebär nollalternativet att regionen och Askersunds kommun går miste om en produktion av förnyelsebar el på upp till 45 GWh per år. Detta innebär, i sin tur, att man förlorar möjligheten att bidra till minskade utsläpp av koldioxid med upp till cirka 38 000 ton per år förutom betydande mängder av svaveldioxid, kvävedioxid och andra föroreningar. Dessutom går regionen miste om investeringar på SEK 180-200 miljoner som genererar arbetstillfällen både på kort- och lång sikt. Vindparkens uppförande innebär intäktsmöjligheter för det lokala och regionala näringslivet samt för markägarna. För Askersunds kommun innebär nollalternativet uteblivna skatteintäkter, dels från uteblivna arbetstillfällen och dels från uteblivna arrendeintäkter för markägarna. 15
3. Planförutsättningar 3.1 Askersunds kommuns vindbruksplan (mars 2011) Syfte och avgränsning Syftet med översiktsplanen är att skapa ett beslutsunderlag för kommunen vid kommande förfrågningar om vindkraftsetableringar. I planen redovisas områden som är lämpliga för vindbruk inom kommunen. Planen ska även klarlägga vilka områden som bör undantas från vindbruk samt ge rekommendationer för hur vindbruk ska behandlas inom övriga delar av kommunen. I översiktsplanen vägs mark- och vattenanspråk för vindbruk mot riksintressen och andra allmänna intressen, såsom mark för bostäder, areella näringar och kommunikationer. Även förutsättningarna för vindkraftutbyggnad redovisas, bland annat vindförhållanden och infrastruktur. Slutligen redovisas konsekvenserna av planförslaget. Bild 8. Markerade områden för vindbruk i vindbruksplanen. Vindparken Gärdshyttans lokalisering är markerat med röd pil. Aktuellt område enligt översiktsplanen Det aktuella området för den planerade etableringen av Vindparken Gärdshyttan ligger i kommunens sydöstra del nära gränsen till Motala kommun (se röd pil Bild 8). Området som är utpekat för vindbruk i översiktsplanen omfattar cirka 600 hektar och domineras av dramatiskt kuperad skogsbygd. Härav följer att en välplanerad inplacering av verken i terrängen är av betydelse. 16
Medelvindhastigheten i området uppskattas till 6,5-7,0 m/s på 103 meter över nollplanförskjutningen, men området omfattas inte av riksintresse för vindbruk. Inom vindkraftområdet uppfördes 2011 vindparken Södra Kärra som omfattar sex vindkraftverk. På grund av vindparken är området på olika sätt redan idag starkt påverkat och präglat av vindkraftetablering. Detta innebär att den tillkommande miljöpåverkan från Vindparken Gärdshyttan blir mindre jämfört med en etablering i ett av vindkraft opåverkat område. Etableringen av vindparken Södra Kärra har också bidragit till att en förhållandevis kostnadseffektiv nätanslutning av vindparken finns tillgänglig. Bild 9. Placering av Vindparken Gärdshyttan (blå markeringar) i översiktsplanens vindkraftområde. 17
4. Angränsande vindkraftprojekt I Vindparken Gärdshyttans omgivning finns, som redan nämnts, vindparken Södra Kärra, som uppfördes under 2011, samt den planerade vindparken Zinkgruvan som beviljats miljötillstånd under 2012 (Bild 10). Vindparken Södra Kärra ligger 0,5-1,0 kilometer söder och väster om Vindparken Gärdshyttan och omfattar sex Vestas V100-verk med en totalhöjd av 150 meter. Vindparken Zinkgruvan ligger cirka 3 kilometer nordost om Vindparken Gärdshyttan. Enligt aktuell planering kommer projektet att realiseras med 21 vindkraftverk av typen Vestas V90 med en totalhöjd av 150 meter för verk 4, 5, 6, 15, 17 och18 respektive 180 meter för de resterande verken. Bild 10. Karta som visar placering och parklayout för vindparkerna Södra Kärra, Gärdshyttan och Zinkgruvan. 18
5. Påverkan på landskapsbilden 5.1. Landskapskaraktär Ett landskaps karaktär är en produkt av såväl en naturlig utveckling som av mänskig påverkan. Den naturliga utvecklingen, som gett upphov till landskapets nuvarande vegetation, har pågått under flera årtusenden och har påverkats av exempelvis inlandsisen, landhöjningar och klimatförhållanden. Den mänskliga påverkan av landskapet är resultatet av olika typer av bruk såsom jordbruk, skogsbruk och djurhållning. Landskapskaraktärer, som främst är en produkt av den naturliga utvecklingen, benämner vi naturlandskap; landskapskaraktärer, som främst är en produkt av mänsklig påverkan, benämner vi kulturlandskap. Värdefulla miljöer av både natur- och kulturlandskap skyddas genom lagstiftning. 5.2 Vindkraftens generella påverkan av landskapsbilden Moderna vindkraftverk med en totalhöjd av 150 200 meter utgör ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Roterbladens rörelse har också en tendens att fånga ögats uppmärksamhet. Förekomsten av fria siktlinjer är avgörande för ett vindkraftverks påverkan av landskapsbilden. Fria siktlinjer förutsätter öppna landskapsrum av en viss storlek såsom större skogsgläntor, kalhyggen, odlingsmark runt gårdar och byar eller sjöar. Olika höjder och utsiktspunkter i landskapet skapar också fria siktlinje som möjliggör en utblick över landskapet. Även om ett kraftigt kuperat landskap möjliggör utsiktspunkter, bidrar kuperingen samtidigt till att dölja en vindkraftetablering i vissa siktlinjer. I detta sammanhang bör beaktas att förutsättningarna för ett vindkraftverks synbarhet kan förändras över tiden. Exempelvis kan en skogsavverkning som ger upphov till ett större kalhygge, innebära att en tidigare skymd vindkraftetablering blir synlig från nya siktlinjer. 5.3 Askersunds kommuns landskapsanalys i översiktsplanen (vindbruk) I Askersunds kommuns landskapsanalys dras slutsatsen att kust- och skärgårdslandskapen i kommunens södra del samt det inre skärgårdslandskapet vid Alsen är områden som är känsliga för vindkraft. Odlingslandskapet i Askersunds kommun bedöms ha stor känslighet för vindkraft, dels med hänsyn till den småskaliga strukturen på landskapet och dels med hänsyn till odlingslandskapets relativa sällsynthet i kommunen eftersom landskapet domineras av skogsbygder. Möjligen kan ett storskaligt odlingslandskap tåla vindkraft. Dessa områden sammanfaller dock till stor del med skyddszoner kring bostäder, varför de sällan kommer i fråga för vindkraft. På kartan på nästa sida (Bild 11) redovisas analysen. Landskapstyper, i vilka vindkraft bör kunna passas in, utgörs främst av barrskogsdominerade skogsbygder som är starkt eller måttligt kuperade. Innan vindkraft etableras behöver dock detaljerade studier genomföras för det specifika projektet för att säkerställa att vindkraften placeras in i landskapet på ett sådant sätt att den inte blir alltför dominerande eller störande. (översiktsplanen, sida 23) 19
Bild 11. Landskapsanalys i översiktsplanen. Vindparken Gärdshyttans lokalisering är markerad. 5.4 Vindparken Gärdshyttans påverkan på landskapsbilden Visualiseringar är gjorda från 17 fotopunkter (Bild 12) som huvudsakligen representerar fyra specifika områden i vindparkens omgivningar - Gärdshyttan, Rödingstorp, Övra Forsa och Södra Kärra. Visualiseringar redovisas också från Hargemarkens naturreservat och miljön vid Vätternstranden (Bilaga B). Landskapet karaktäriseras av skogsvegetation med dominans av barrträd och är kraftigt kuperat med få öppna landskapsrum. Exempel på öppna landskapsrum i omgivningarna är odlingslandskapen vid Gärdshyttan och Södra Kärra samt i viss mån vid Lindstorp och Övra Forsasjön. I översiktsplanens landskapsanalys ligger projektområdet inom ett område betecknat SGD (Grandominerad skogsbygd, starkt kuperad) 20
Bild 12. Visualiseringar från 17 fotopunkter i vindparkens omgivningar. I visualiseringarna nedan är vindkraftverken markerade röda och visas i full storlek, även när de är skymda av landskap och vegetation. Avsikten är att förmedla en uppfattning om verkens storlek och position. Vindkraftverken som ingår i Vindparken Gärdshyttan är numrerade för att underlätta deras identifiering. De övriga verken ingår i vindparken Södra Kärra. Vindparken Zinkgruvan redovisas inte då den inte bedöms ge någon större visuell påverkan från de aktuella fotopunkterna. Bild 13. Visualisering från Gärdshyttan, fotopunkt 1. Bild 14. Visualisering från vägen mot Rödingstorp (vid Murberget), fotopunkt 3 21
Från området vid Gärdshyttan (Bild 13) är alla fem verken synliga i olika siktlinjer. På ett kortare avstånd till Rödingstorp blir de närmaste verken (3, 4 och 5) mera dominerande i landskapsbilden, medan verk 1 och 2 skyms av landskapet och vegetationen (Bild 14). Vid fotopunkt 3 ligger de närmast belägna verken (verk 3, 4 och 5) på ett avstånd av 1,5-2,0 kilometer. Bild 15. Visualisering från Stora Kärringsjön, fotopunkt 4. Bild 16. Visualisering från Rödingstorp, fotopunkt 6. Bild 17. Visualisering från Lindstorp, fotopunkt 7. Från området vid Lindstorp (Bild 17) kan man delvis se verk 3 och sannolikt vingspetsarna på några av de övriga verken. Vid Rödingstorp (Bild 16), som ligger närmare parken, har man däremot inte någon nämnvärd visuell påverkan från parken. Anledningen är att det större öppna landskapet vid Lindstorp ger möjlighet till längre siktlinjer. De närmaste vindkraftverken vid fotopunkt 4 är verken 2, 3 och 4 på 0,85-0,9 kilometers avstånd. Vid fotopunkt 6 ligger verken 2, 3 och 4 närmast på 1,5-1,8 kilometers avstånd. 22
Bild 18. Visualisering från Övra Forsa, fotopunkt 11. Från området vid Övra Forsa (Bild 18) är verken 1, 2 och 3 delvis synliga; verk 1 i Vindparken Gärdshyttan syns tydligast och är det mest dominerande verket. Här utgör också vindkraftverken i vindparken Södra Kärra ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Bild 19. Visualisering från Lyckorna (Södra Kärra), fotopunkt 13. Från området vid Södra Kärra (Bild 19), sydväst om Vindparken Gärdshyttan, bidrar parken inte till någon nämnvärd visuell påverkan. Här påverkas landskapsbilden i stället främst av verken i vindparken Södra Kärra. 5.5 Sammanfattning av påverkan på landskapsbilden Som framgår av visualiseringarna (Bilaga B) påverkar Vindparken Gärdshyttan landskapsbilden i nordvästlig riktning vid Gärdshyttan och utmed vägen mot Rödingstorp som omges av ett öppet odlingslandskap. Vindparken Gärdshyttan kommer också att påverka landskapsbilden vid Övra Forsa, främst i södra änden av Övra Forsasjön. Landskapsbilden i det aktuella området är dock redan idag starkt påverkad av vindparken Södra Kärra. Vid Rödingstorp kommer Vindparken Gärdshyttan ha en mindre påverkan på landskapsbilden då området saknar större öppna landskapsrum med fria siktlinjer. Från de tidigare omnämnda, känsliga miljöerna vid Vätternstranden och Hargemarkens naturreservat kommer Vindparken Gärdshyttan inte att ge någon negativ påverkan på landskapsbilden. På grund av den befintliga vindparken Södra Kärra är landskapsbilden redan påverkad av vindkraft. Vindparken Gärdshyttans etablering kommer att bidra till en ökad landskapspåverkan. Däremot kommer den inte att på ett avgörande sätt förändra landskapbilden jämfört med vad som hade varit fallet i ett landskap som är helt opåverkat av vindkraft. 23
6 Påverkan genom buller 6.1 Inledning Enligt rapporten Ljud från vindkraftverk (Boverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket, rapport nr 6241, dec 2001) alstrar vindkraftverk ett aerodynamiskt ljud från bladen (ett svischande ljud) och hos äldre vindkraftverk, ett mekaniskt ljud från främst växellåda, generator och pumpar. Hos moderna vindkraftverk alstras normalt enbart det aerodynamiska ljudet från bladen. Detta bestäms i huvudsak av bladspetshastigheten, bladens form och turbulensen i luften. Det aerodynamiska ljudet har ungefär samma karaktär som naturligt vindbrus och maskeras ofta av det naturliga vindbruset från träd och buskar. Ljudutbredningen från vindkraftverk påverkas till stor del av olika meterologiska förhållanden såsom luftfuktighet, temperaturförhållanden, vindhastighet och vindriktning. Exempelvis kan ljudutbredningen bli betydligt större en vindstilla sommarkväll med markinversion (temperaturen ökar med höjden) jämfört med en vädersituation med kraftig vind då vanligtvis vindbruset från omgivande vegetation "tar över" och maskerar ljudet från vindkraftverk. Naturvårdsverket anger riktvärdet 40 db(a) för den ekvivalenta ljudnivån från vindkraftverk som inte bör överskridas vid bostäder utomhus, där ljudnivån bestäms vid vindhastigheten 8 m/s på 10 meters höjd över marken. Beräkningen avser den förväntade ljudnivån i vindriktningen. Ljudnivån "uppströms" vindriktningen är sålunda lägre än de värden som beräkningen ger. En fråga som uppmärksammats i relation till vindkraft är påverkan av infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftverk. På uppdrag av Naturvårdsverket har Karolinska institutet gjort en kunskapssammanställning i ämnet benämnd "Kunskapssammanställning om infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftsanläggningar: Exponering och hälsoeffekter" (2011-11-28; Bilaga C4). Kunskapssammanställningen lägger fast att vindkraftbuller inom sitt riktvärde (40 dba) inte innehåller en större andel lågfrekvent ljud än andra vanliga bullerkällor vid deras riktvärden. Rapporten vederlägger också påståendet att infra- och lågfrekventa ljud från vindkraftverk kan ge upphov till allvarliga hälsoeffekter såsom "vibroakustisk sjukdom" och "vindkraftssyndrom". 6.2 Bullerpåverkan från vindparken Zinkgruvan I de beräkningar, som planeringen och projekteringen av vindparken Zinkgruvan baseras på, har inte den befintliga vindparken Södra Kärra beaktats. Om vindparken Zinkgruvan byggs enligt nuvarande planering skulle detta medföra en betydande bullerpåverkan för närboende, särskilt för boende syd och sydväst om vindparken Zinkgruvan. Med bibehållna placeringar av vindkraftverken kommer flera av de aktuella bostäderna att exponeras av bullernivåer som överskrider riktvärdet 40 db(a) (Bild 20 och Bilaga C2). Även vid en effektstrypning av de närmast placerade verken överskrids riktvärdet för några av bostäderna söder om parken (Bild 21 och Bilaga C3). Sammanfattningsvis krävs omfattande effektstrypningar och eventuellt en omplacering eller minskning av antalet verksplaceringar i vindparken Zinkgruvan för att uppfylla riktvärdet 40 db(a) vid samtliga närliggande bostadshus. 24
Bild 20.Den kumulativa bullerpåverkan från vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan (oreducerad drift) Bild 21. Den kumulativa bullerpåverkan från vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan där fem av verken i Zinkgruvan-parken drivs i mode 1 och fyra av verken i mode 2. Bild 22. Den kumulativa bullerpåverkan från vindparkerna Södra Kärra, Gärdshyttan och Zinkgruvan, där Zinkgruvan-parken drivs med de begränsningar som redovisas i texten till bild 21. 25
6.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan genom buller För Vindparken Gärdshyttan har bullerberäkningar utförts i beräkningsprogrammet WindPRO i vilket den kumulativa bullerpåverkan från samtliga vindparker i området beräknats vid de närliggande bostäderna (Bild 22 och Bilaga C1). Bullerberäkningarna visar att riktvärdet 40 db(a) överskrids vid fyra bostadshus i närområdet. Vid två av dessa överskrids riktvärdet av den kumulativa bullerpåverkan från enbart vindparkerna Zinkgruvan (med reducerad drift) och Södra Kärra (Bild 21 och Bilaga C3). Vid de övriga två bostadshusen, som ligger inom Vindparken Gärdshyttans påverkansområde, överskrids riktvärdet med 0,3 respektive 0,4 db(a). Beräkningsresultatet är baserat på att ingen bullerreduktion genomförts för vindkraftverken i Vindparken Gärdshyttan (Bild 22 och Bilaga C1). I detaljprojekteringen av Vindparken Gärdshyttan kommer en sektorsvis reduktion av vindkraftverkens bulleremission att genomföras så att riktvärdet 40 db(a) uppfylls vid de två berörda bostadshusen. Genom moderna vindkraftverks avancerade styr- och reglersystem kan denna bullerreduktion genomföras med minimala produktionsförluster. För att kunna garantera att riktvärdet 40 db(a) uppfylls vid närliggande bostäder föreslår vi att kontrollmätningar genomförs efter det att vindparken driftsatts. Som ett komplement till beräkningen av den kumulativa bullerpåverkan från samtliga tre vindparker i området (Bild 22 och Bilaga C1) har också beräkningar gjorts av bullerpåverkan från enbart vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan (Bilagorna C2 och C3). Beräkningarna har utförts i två varianter - den ena utan någon effektstrypning av vindkraftverken (Bild 20 och Bilaga C2) och den andra med en rimlig effektstrypning av ett antal verk i vindparken Zinkgruvan (Bild 21 och Bilaga C3). I den kumulativa bullerberäkningen (Bild 22 och Bilaga C1) har motsvarande effektstrypning tillämpats. Dessa beräkningar redovisas för att en jämförelse ska kunna göras mellan den bullerpåverkan Vindparken Gärdshyttan bidrar med och den bullerpåverkan som enbart vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan ger upphov till. 6.4 Sammanfattning av påverkan genom buller De genomförda bullerberäkningarna visar att den kumulativa bullerpåverkan från enbart vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan ger upphov förhöjda bullernivåer vid flera närliggande bostadshus. Detta kräver att tre alternativa åtgärder måste vidtas vid vindparken Zinkgruvans uppförande; (1) effektstrypning av närliggande verk, (2) ändrad placering av enskilda verk och/eller (3) reduktion av totalt antalet verk. Vid planeringen av Vindparken Gärdshyttan har vi utgått ifrån att en effektstrypning av verk i vindparken Zinkgruvan kommer att ske. Genom en sektorsvis begränsning av bulleremissionen från vindkraftverk i Vindparken Gärdshyttan kommer riktvärdet för buller att uppfyllas för samtliga närliggande bostadshus. 26
7. Påverkan genom skuggor 7.1 Inledning Vid solsken kommer de planerade vindkraftverken att avge skuggor mot omgivningen. Framförallt de rörliga skuggorna från verkens rotorblad kan upplevas störande (under förutsättning att de inte skyms av vegetation, byggnader och liknande). Skuggorna kommer att falla på olika bostäder beroende av årstiden och tiden på dygnet. Genom modellberäkningar kan man få en god uppfattning om hur beskuggning kan komma att beröra de olika bostäderna. De genomförda beräkningarna som avser skuggbildning samt den grafiska kalendern visar under vilken tid på året och vilken tid på dygnet, samt hur lång tid per dag, som skuggor kan förväntas beröra de olika bostäderna. Skuggor kan uppfattas på upp till 1,5 kilometers avstånd från verken, men på detta avstånd är skuggorna diffusa (Naturvårdsverkets rapport 6497, maj 2012 - "Vindkraftens påverkan på människors intressen"). De redovisade beräkningarna för skuggexponering baseras dock på att skuggorna teoretiskt är synliga på upp till 2 km avstånd från verken (Bilagorna D1 och D2). Vid bedömningen av den verkliga skuggexponeringen vid bostäder bör hänsyn tas till skuggornas reella påverkansavstånd med hänvisning till Naturvårdsverkets rapport 6497 samt till andra faktorer såsom husets läge i förhållande till vindkraftverken avseende placering av fönster och eventuella uteplatser. Skuggberäkningen redovisar den hinderfri exponeringen i relation till varje bostadshus och är utförd i Växthusläge, vilket innebär att skuggmottagaren är en yta av 5 x 5 meter. Bild 23. Karta som visar skuggexponering från vindkraftverken i Vindparken Gärdshyttan. 27
7.2 Vindparken Gärdshyttans påverkan genom skuggor Skuggberäkningarna är utförda i två varianter - den ena redovisar den sammantagna skuggpåverkan från samtliga tre vindparker i området (Bilagorna D1 och D2), den andra enbart skuggpåverkan från Vindparken Gärdshyttan (Bilagorna D3 och D4). De två beräkningsvarianterna är gjorda för att kunna identifiera den skuggpåverkan som Vindparken Gärdshyttan bidrar med utöver påverkan från vindparkerna Södra Kärra och Zinkgruvan. Som framgår av kartan på sidan 27 (Bild 23) påverkas inte boende vid Övra Forsa, Södra Kärra och fritidsboende vid Kvarnsjön av skuggor från Vindparken Gärdshyttan (Bilagorna D3 och D4). Boende nordväst om parken vid Gärdshyttan, Murberget och Hällevi påverkas relativt lite av skuggor från vindparken. För området vid Rödingstorp ger vindparken, tillsammans med vindparken Södra Kärra och den planerade vindparken Zinkgruvan, en skuggpåverkan som teoretiskt överskrider normvärdet 8 timmar per år. Med hänvisning till Naturvårdsverkets rapport enligt ovan finns det stor anledning att anta att den verkliga reella skuggpåverkan inte överensstämmer med de beräknade värdena. En analys av skuggpåverkan från de verk som ligger inom 1,5 kilometer från de aktuella bostäderna (verk G2, G3, G4 och Z19) visar att normvärdet uppfylls för samtliga bostäder med undantag för Rödingstorp 1:6 där den förväntade skuggtiden beräknas till 8 timmar och 31 minuter per år och en beräkning av "västa fall" ger en skuggtid av 40 timmar och 24 minuter per år (se tabell i Bild 24 och Bilagorna D5 och D6). Vi anser att planerade åtgärder för skuggbegränsning ska utgå ifrån de verkliga förhållanden som gäller efter vindparkens uppförande. Dessa åtgärder ska planeras i samråd med tillsynsmyndigheten. Något eller några av de vindkraftverk i Vindparken Gärdshyttan som bidrar med skuggexponeringen vid bostadshusen vid Rödingstorp kommer att utrustas med en skuggregleringsautomatik som ger möjlighet att begränsa skuggexponeringen. Val av verk för skuggreglering kommer att ske i detaljprojekteringen av vindparken efter en mera ingående analys av verkens skuggpåverkan. Skuggberäkningarna är baserade på samma typ av vindkraftverk som bullerberäkningarna. Bild 24. Tabellen visar skillnaden mellan beräknad skuggtid med 2,0 respektive 1,5 kilometers påverkansavstånd. Källa: WinPRO-beräkningar (2013-03-20, 10:27/2.8.563): SHADOW- Huvudresultat och SHADOW-Kalender, sida 1-6 och 21-22. 7.3 Sammanfattning av påverkan genom skuggor Vindparken Gärdshyttan kommer att, tillsammans med övriga vindparker i området, bidra till en förhöjd skuggexponering vid några bostadshus vid Rödingstorp. För att begränsa skuggexponeringen kommer vissa vindkraftverk att utrustas med en skuggregleringsautomatik. Behovet av skuggbegränsning kommer att baseras på de reella förhållandena avseende skuggornas påverkansavstånd och övriga faktorer som hindrar de fria siktlinjerna till vindkraftverken. 28
8. Påverkan på skyddade miljöer och riksintressen 8.1 Riksintressen för friluftsliv och naturvård, naturreservat och Natura 2000 I Vindparken Gärdshyttans omgivningar finns olika skyddade miljöer och riksintressen. Kartan nedan (Bild 25) visar de olika områdena med beteckningar A-D. Direkt väster om vindparken börjar ett område av riksintresse för rörligt friluftsliv (A). Området fortsätter väster ut och omfattar även norra delen av Vättern. Vättern i sig utgör ett riksintresse för naturvård, ett Natura 2000-område (D) samt i norra delen ett område av riksintresse för friluftsliv (C). Båsebergskogen (B) i Östergötlands län är ett nybildat naturreservat (2011) som bland annat innehåller äldre barrskogsbestånd med mycket död ved som är rikt på olika arter av mossor mm. Området ligger cirka 2 kilometer öster om vindparken. Naturreservatet Hargemarken (B) som ligger vid Vätterns klippiga östra strand är ett större oexploaterat vildmarksområde med naturskogskaraktär. Området ligger 3-4 kilometer väster om vindparken. 8.2 Riksintresse för värdefulla mineraler Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har avgränsat ett område av riksintresse för värdefulla mineraler. Området redovisas med avgränsningen på kartan nedan (Bild 25). Avgränsningen finns både söder, öster och norr om Vindparken Gärdshyttan på ett avstånd av 1-1,5 kilometer till vindparken. Bild 25. Länsstyrelsens GIS: Naturreservat, Natura 2000-område, Riksintresse för naturvård, friluftsliv, rörligt friluftsliv och värdefulla mineraler. 29
8.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan på skyddade miljöer och riksintressen Det riksintresseområde som ligger närmast vindparken är området för rörligt friluftsliv som börjar direkt väster om verk 5. Vindparken kommer att påverka området både genom buller, skuggor och visuellt. Då området redan är starkt påverkat av såväl vindparken Södra Kärra som riksväg 50, som passerar genom området, bedöms inte Vindparken Gärdshyttan bidra med någon ytterligare påverkan av avgörande betydelse för områdets nyttjande för rörligt friluftsliv. För naturreservaten Båsebergskogen och Hargemarken redovisas vindparkens påverkan på landskapsbilden genom visualiseringarna från fotopunkterna 8 (Rutabygget), 9 (Svenshult) och 17 (Hargemarken) (Bilaga B). Som framgår av visualiseringarna bidrar inte vindparken till någon negativ påverkan på landskapsbilden vid de aktuella platserna. Från Vättern, på ett större avstånd från strandlinjen, kommer troligtvis Vindparken Gärdshyttan att bidra med en viss påverkan på landskapsbilden. Riksintresset för värdefulla mineraler kommer inte att påverkas av vindparkens placering. 8.5 Sammanfattning av påverkan på skyddade miljöer och riksintressen Inom ett avstånd av 5-10 kilometer från Vindparken Gärdshyttan finns ett flertal skyddade miljöer och riksintressen. Av dessa ligger riksintresset för rörligt friluftsliv närmast parken och kommer att påverkas av denna. Riksintresset är dock redan idag starkt påverkat av vindparken Södra Kärra och riksväg 50. Övriga skydda miljöer och riksintressen kommer inte att påverkas av vindparken. 30
9. Påverkan på naturvärden 9.1 Naturvärdesinventering En naturvärdesinventering genomfördes av det planerade projektområdet för Vindparken Gärdshyttan under hösten 2012 (Bilaga E). Syftet var att kartlägga hur naturvärden skulle påverkas av den planerade placeringen av vindkraftverken med etableringsytor, vägdragningar och nätanslutning. Fältinventeringen föregicks av en förstudie baserad på tillgängliga data från Skogsstyrelsens GIStjänster. Förstudien visade att det, inom vindparkens etableringsområde, saknades kända värden för vilka det finns en uppenbar risk för negativ påverkan vid en vindkraftetablering. Däremot angränsas inventeringsområdet vid verk 3 av en värdefull nyckelbiotop bestående av gammal granskog. Fältinventeringen omfattade ett område på cirka 30 hektar, inom vilket etableringsplatserna för vindkraftverken har inventerats inom en yta av 100 meters radie runt varje placering. Den planerade anläggningen av nya vägar har inventerats inom en yta av 30 meter på vardera sidan om den planerade vägdragningen. Befintliga vägar som ska anpassas har inventerats inom 10 meter på vardera sidan vägen. För den norra tillfarten har inventeringen genomförts fram till anslutningen till landsvägen mellan Gärdshyttan och Rödingstorp och för den södra tillfartsvägen har inventeringen genomförts fram till norra delen av Södra Kärra Vindpark. Inventeringsområdet redovisas med karta på sidan 6 i "Inventering av naturvärden vid Gärdshyttan i Askersunds kommun 2012" (Bilaga E). Fältinventeringen följer i stort Skogsstyrelsens manual för inventering av nyckelbiotoper med klassning av områdets naturvärden. Baserat på naturvärdesinventeringen görs en bedömning av områdets exploaterbarhet med en tregradig skala (1-3): (1) objektet bör ej exploateras, (2) objektet kan exploateras med särskilda åtgärder/hänsyn och (3) objektet kan exploateras med endast generell hänsyn. 9.2 Naturvärden i området Inventeringen resulterade i att åtta objekt klassade som naturvärden identifierades, varav nyckelbiotopen av gammal granskog sydöst om verk 3 har klassningen 1. Övriga objekt har klassningen 3 och består av grova äldre barr- eller lövträd som är, eller har potential att bli, värdefulla substrat för ovanliga arter. Inga nyckelbiotoper eller flora- och faunalokaler identifierades under inventeringen. Förutom den äldre granskogen sydöst om verk 3 har inventeringsområdet för den planerade vindparken som helhet få värdefulla miljöer. 9.3 Vindparken Gärdshyttans påverkan på naturvärden Områdets låga förekomst av värdefulla naturmiljöer beror till stor del på att ett aktivt skogsbruk har bedrivits i området. Ett befintligt väl utbyggt vägnät medför dessutom att påverkan vid vägdragningar kan minimeras. Nyckelbiotopen av gammal granskog sydöst om verk 3 samt den brant med äldre träd i anslutning till skogen bör bevaras orörd vid vindkraftsexploateringen. Den föreslagna placeringen av vindkraftverket förväntas dock inte medföra några negativa effekter på den identifierade värdefulla markytan eller den närliggande nyckelbiotopen. 31