FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET MOTALA 2012-015
Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning i byggnader som ägs och förvaltas av privata eller kommunala hyresvärdar. Det gäller därför för branschens företrädare att ta ansvar för sin roll i samhällsutvecklingen men också att samarbetet med tjänstemän och politiker i kommunerna fungerar väl. I avsikt att kontinuerligt mäta förutsättningarna att bedriva fastighetsverksamhet har Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen (GFR) nu för sjätte året i rad låtit Demoskop genomföra en undersökning. Under november 2011 genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare i 20 kommuner. Kommunerna ligger alla inom Fastighetsägarna GFR:s område där Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län ingår. 2
Fastighetsföretagarindex 2011 Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på de lokala förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Totalt sett 14 faktorer som kommunens engagemang i utvecklingen av centrum, de allmänna kommunikationerna, kommunens hantering av plan- och byggärenden, det allmänna näringslivsklimatet och kontakten med politiker och tjänstemän vägs samman för att ge en bild av kommunens styrkor och svagheter ur de lokala fastighetsföretagens perspektiv. I 2011 års undersökning ligger det genomsnittliga indexet för samtliga 20 städer på 96 vilket är en liten försämring jämfört med föregående år. Det är också den lägsta noteringen sedan undersökningarna inleddes 2006 och trenden har varit negativ sedan 2007. Generellt sett är bedömningen mer positiv bland ägare till små fastighetsföretag samt bolag som enbart har bostadsfastigheter. Större fastighetsföretag samt fastighetsföretag med kommersiella lokaler är något mindre nöjda med hur samarbetet fungerar med kommunen. Sannolikt beror detta på att de generellt sett är mer aktiva parter i samhällsbyggandet, har mer samröre med kommunen, mer kontakt med kommunala tjänstemän och politiker och därför ställer högre krav på samarbetet. Fastighetsföretagarindex 2006011 2006 2007 2008 2009 2010 2011 Förändring 2010011 Linköping 98 99 101 102 99 102 3 Skara 103 101 102 97 100 102 2 Lidköping x x 102 102 104 101 Borås 101 104 101 99 101 100-1 Karlstad 100 105 100 99 99 99 0 Arvika 105 101 102 103 99 98-1 Jönköping 103 103 99 99 100 98 Skövde 105 105 101 104 103 98-5 Trollhättan 102 104 108 103 100 97 Varberg 103 103 102 102 100 97 Värnamo x 104 102 98 104 97-7 INDEX 100 101 99 98 98 96 Mölndal 99 97 98 95 94 96 2 Halmstad 97 97 99 98 97 95 Kungsbacka 97 97 95 96 98 95 Uddevalla 97 100 98 96 97 95 Alingsås 100 105 99 101 99 93-6 Kalmar 99 101 99 100 95 92 Västervik 99 105 99 98 101 92-9 Motala x 91 93 93 97 91-6 Göteborg 98 96 95 92 92 90 3
I Motala är årets index 91 vilket alltså ligger klart under genomsnittet för samtliga städer som undersökts. Jämfört med 2010 så sjunker index med hela sex enheter vilket resulterar i att Motala får det näst lägsta indexvärdet av samtliga 20 städer som ingår i undersökningen. Sett över tid så är det dock framförallt år 2010 som utmärker sig då Motala fick ett betydligt bättre index. Tidigare år har Fastighetsföretagarindex för Motala legat mellan 91 och 93. I de flesta städer som ingår i undersökningen har Fastighetsföretagarindex sjunkit 2011. Den kommun där index har ökat mest det senaste året är Linköping som med ett index på 102 toppar listan år 2011 tillsammans med Skara. Men Linköpings ökning på 3 enheter är måttfull. Västervik och Värnamo är de kommuner som tappar mest i årets mätning tätt följda av Motala, Alingsås och Skövde med negativa indexförändringar på 9-5 enheter. Den kommun som får lägst omdöme är Göteborg vilket är ett mönster som har stått sig över tid. 4
Förutsättningar för fastighetsföretagande i kommunen För att kunna bedöma om förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet i Motala är bättre eller sämre än någon annanstans är det lämpligt att jämföra dem mot andra städer. I detta stycke ställs alltså Motala mot ett genomsnittligt resultat från samtliga 20 kommuner som ingår i undersökningen. Förutsättningar för lönsamhet En grundläggande förutsättning för de flesta sorters företag är att det i allmänhet i kommunen finns ett klimat som gynnar företagande och att det finns förutsättningar för rimlig avkastning för verksamheten. För att göra en bedömning av hur detta ser ut i respektive kommun har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: I kommunen finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor Förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet är ansträngda i Motala. Stadens fastighetsföretagare ger kommunen ett lågt betyg på de flesta parametrar som rör lönsamheten. Totalt sett är det 57 procent av fastighetsföretagarna som anser att det finns goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet i kommunen, vilket är 15 procentenheter under snittet. Något färre instämmer i påståendet att näringslivsklimatet är gynnsamt (45 procent) samt att det är en god investering att köpa fastigheter i kommunen (43 procent). Båda dessa resultat ligger drygt 20 procentenheter under genomsnittet i undersökningen. Trots att det är en lika stor andel som tycker att konkurrensen med allmännyttan sker på lika villkor i kommunen bör detta räknas som ett förhållandevis bra resultat. Anledningen är att det är klart fler än snittet för samtliga undersökta städer som ligger på 34 procent. Service, handläggning och avgifter God kommunal service är en nödvändighet för att möjliggöra tillväxt. Samtidigt är de kommunala avgifterna och kommunens handläggning av bland annat plan- och byggärenden en potentiell bromskloss för utvecklingstakten. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande sex påståenden: De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga När det gäller dessa kvaliteter så ger fastighetsföretagen i Motala kommunen både ris och ros. Drygt 80 procent tycker att de allmänna kommunikationerna fungerar bra, vilket är ett godkänt resultat men ändå något under snittet. Något färre (71 procent) tycker även att kommunens krav på sophantering är rimliga, vilket även det är strax under snittet för samtliga städer som ingår i undersökningen. Totalt sett är det 64 procent som tycker att de kommunala avgifterna är rimliga i Motala. Detta är 10 procentenheter över snittet. När det gäller kommunens handläggningstider är det 45 procent av fastighetsföretagarna som tycker att dessa är rimliga, vilket är i nivå med de flesta städer i undersökningen. Även när det gäller kommunens hantering av plan- och byggärenden är det strax 5
under hälften av företagens som tycker att detta fungerar smidigt. Dessa resultat är på eller strax över genomsnittet i undersökningen. Samarbetet med kommunen Aktivt fastighetsföretagande är beroende av att nödvändig information finns tillgänglig samt att samarbetet med politiker och kommunala tjänstemän fungerar väl. För stadens utvecklingsmöjligheter är det också en förutsättning att kommunen inser värdet av och är med och utvecklar sin stadskärna. För att göra en bedömning av detta har de tillfrågade fastighetsföretagarna fått ta ställning till följande fyra påståenden: Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kontakterna med politiker fungerar bra Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Fastighetsföretagarna i Motala ger kommunen godkänt betyg i samarbete. Totalt sett 67 procent anser att kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning, vilket är något över snittet på 63 procent. Av fastighetsföretagarna är det 60 procent som tycker att kontakten med kommunens tjänstemän fungerar bra. Detta är strax under snittet för andra städer. Totalt sett är det 55 procent som tycker att de har bra kontakt med Motalas politiker. Det är visserligen ytterligare något färre, men detta är ett mycket gott resultat som ligger hela 19 procentenheter över snittet i undersökningen. Slutligen är det 67 procent som tycker att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum, vilket är i nivå med snittet i undersökningen. Överlag blir det alltså godkänt betyg för Motala på detta område. Förutsättningar för fastighetsföretagande 2011 - Motala De allmänna kommunikationerna fungerar bra Kommunens krav på sophantering är rimliga Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Näringslivsklimatet är gynnsamt Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning De kommunala avgifterna är rimliga Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Kontakterna med politiker fungerar bra Konkurrens på lika villkor 34 36 45 43 47 48 45 45 41 48 45 57 60 86 81 77 71 72 70 67 67 66 67 63 67 54 64 Samtliga Motala 55 0 20 40 60 80 100 Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 6
Förändringar över tid Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen har i samarbete med Demoskop genomfört mätningar av fastighetsföretagarklimatet sedan 2006. Det innebär att det för ett antal kommuner numera finns en tidsserie som sträcker sig över sex års tid. Denna kontinuitet är viktig för att följa utvecklingen och inte minst för att se om riktade åtgärder också får önskad effekt. Mellan de senaste två årens mätningar sker det en hel del drastiska förändringar i Motalas fastighetsföretagares bedömning av de olika områdena. De största och flesta av dessa förändringar är till det sämre. Mellan de två senaste mätningarna har andelen som tycker att kommunens krav på sophantering är rimliga sjunkit från 93 till 71 procent, en minskning med 22 procentenheter. Även andelen som tycker att kontakten med kommunens tjänstemän fungerar bra sjunker med så mycket som 21 procentenheter från 81 till 60 procent. År 2010 var det 64 procent som tyckte kommunens handläggningstider var rimliga. I 2011 års mätning är det istället 45 procent som tycker så. Kommunens information om viktiga förändringar får också ett klart sämre omdöme då det minskar från 81 procent till 67 procent nöjda. Andelen som tycker att byggärenden hanteras smidigt sjunker också från 60 till 48 procent. Två förbättringar syns också sedan 2010 års mätning. En av dessa gäller konkurrensen med allmännyttan. Andelen som tycker att den sker på lika villkor ökar från 36 till 43 procent. Likaså är det något fler som tycker att planärenden fungerar smidigt i kommunen då andelen nöjda ökar från 41 till 48 procent. Båda dessa förändringar är dock betydligt mindre än samtliga försämringar. Mer intressanta än variationerna från år till år är de trender som kan utläsas över tid. Här syns en del tydliga tendenser som är värda att uppmärksamma. En sådan är att andelen som tycker att kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum successivt sedan 2007 har ökat med totalt 22 procentenheter, från 45 procent till 67 procent. På motsvarande sätt har andelen som anser att det är en god investering att köpa fastigheter i kommunen minskat med 21 procentenheter från 64 procent år 2007 till 43 procent år 2011. Två andra områden som har förbättrats är synen på konkurrensen med allmännyttan samt kontakten med kommunens politiker. Under tidsperioden har nöjdheten med båda dessa områden ökat med 14 procentenheter. Slutligen syns också en antydan till trend när det gäller kontakten med kommunens tjänstemän. Utvecklingen på detta område tycktes vara på rätt väg då andelen som tyckte kontakten fungerade bra steg med hela 19 procentenheter från 62 procent år 2008 till 81 procent 2010. Dessvärre så går allt detta förlorat i 2011 års undersökning då omdömet istället rasar ner på för Motala rekordlåga 60 procent. Förutsättningar för fastighetsföretagande över tid - Motala 100 80 60 De allmänna kommunikationerna fungerar bra De kommunala avgifterna är rimliga Konkurrens på lika villkor Kommunens krav på sophantering är rimliga Planärenden fungerar smidigt i min kommun Byggärenden fungerar smidigt i min kommun Näringslivsklimatet är gynnsamt 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 Handläggningstiderna inom kommunen är rimliga Kontakterna med tjänstemän fungerar bra Kontakterna med politiker fungerar bra Goda förutsättningar att bedriva lönsam fastighetsverksamhet Att köpa fastigheter inom kommunen är en god investering Kommunen är engagerad i utvecklingen av centrum Kommunen informerar om viktiga förändringar i rimlig utsträckning Kommentar: I figuren redovisas den procentuella andel som svarat att de helt eller delvis instämmer i respektive påstående 7
Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen Fastighetsägarna GFR är branschorganisationen för fastighetsföretag. Våra cirka 5 100 medlemsföretag äger och förvaltar drygt 16 500 fastigheter i Västra Götalands-, Värmlands-, Hallands-, Jönköpings, Kalmar- och västra Östergötlands län. Antalet medlemsföretag i Motala kommun uppgår till omkring 60 stycken. Våra medlemmar utgör en central del av samhällsekonomin och deras affärsidéer, verksamhet och framgång påverkar på ett eller annat sätt de flesta människors vardag. Tillsammans arbetar vi för en sund och välfungerande fastighetsmarknad. Att på lokal nivå vara med och utveckla stad och land hör till våra viktigaste uppgifter och att verka för att samarbetet med tjänstemän och politiker fungerar väl är en avgörande del i det arbetet. Den här rapporten skrevs i syfte att upplysa beslutsfattare och allmänhet om fastighetsföretagarklimatet i Motala. Med rapporten vill vi ge en bild av vad som fungerar bra respektive mindre bra i Motala kommun, dels för att kunna upprätthålla redan goda aspekter av fastighetsföretagarklimatet och dels för att kunna identifiera och genomdriva de förbättringar som behövs. Ett bra klimat för fastighetsbranschen gynnar alla boende i Motala och Fastighetsägarna GFR arbetar för att tillsammans med kommun och övrigt näringsliv driva det arbetet framåt. För mer information kontakta: Rudolf Antoni Utredare och biträdande näringspolitisk chef, Fastighetsägarna GFR Tel/mob: 031-755 33 13 E-post: rudolf.antoni@fastighetsagarna.se FASTIGHETSÄGARNA GÖTEBORG FÖRSTA REGIONEN ADRESS Box 53081, 400 14 Göteborg > BESÖKSADRESS Vasagatan 45 TEL 031-755 33 00 > FAX 031-755 33 39 > www.fastighetsagarna.se 8
Om undersökningen Under perioden 2 till 21 november genomfördes totalt 1 100 telefonintervjuer med fastighetsföretagare. Antalet svarande i Motala är 42 stycken. Resultatet har vägts med avseende på den verkliga fördelningen av antal fastighetsföretag per kommun. Ansvariga för projektet inom Fastighetsägarna Göteborg Första Regionen är Rudolf Antoni. Demoskops projektledare var Anders Lindholm. Fastighetsföretagarindex är ett sammanfattande mått på förutsättningarna för att bedriva fastighetsverksamhet. Index för den första undersökningen 2006 var 100 = Medelvärdet för de 14 frågorna och de 17 kommunerna som ingick i undersökningen det året. Mer än index 100 är således positivt och mindre än index 100 är negativt i förhållande till genomsnittet 2006. Medelvärdet för 2011 är 96 vilket är en försämring från föregående år med två enheter och det hittills lägsta uppmätta resultatet i tidsserien. Nedanstående 14 frågor ligger till grund för Fastighetsföretagarindex: 1. Fungerar de allmänna kommunikationerna i anslutning till din fastighetsverksamhet bra? 2. Är kommunens krav på fastighetsägarnas sophantering rimliga? 3. Är förutsättningarna att i framtiden bedriva lönsam fastighetsverksamhet inom kommunen goda? 4. Är kommunen engagerad i utvecklingen av centrum? 5. Är näringslivsklimatet gynnsamt för fastighetsverksamhet? 6. Är det en god investering att köpa fastigheter i kommunen? 7. Informerar kommunen om viktiga förändringar i rimlig utsträckning? 8. Fungerar kontakterna med tjänstemän inom kommunen bra? 9. Är de kommunala avgifterna rimliga? 10. Fungerar byggärenden smidigt i din kommun? 11. Är handläggningstiderna inom kommunen rimliga? 12. Fungerar planärenden smidigt i din kommun? 13. Fungerar kontakterna med politiker inom kommunen bra? 14. Råder det konkurrens på lika villkor mellan kommunala och privata fastighetsägare? 9