Bakgrund Medbestämmande inom LSS Avhandling i socialt arbete på Linnéuniversitetet 2012: Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS av Lottie Giertz Genom utbildning av gode män och förvaltare ISAAC-Sveriges dagkonferens 2016 Linda Björk Fokus i avhandlingen Syftet i avhandlingen är att undersöka inflytande och självbestämmande för personer som har beslut om en LSS-insats. - Godmanskap och LSS vad innebär det för självbestämmande? Godmansstudien - dilemman Uppdraget Sörja för person innehållet är oklart God man innebär i praktiken en inskränkning i inflytande och självbestämmande fram för allt när det gäller ekonomiska frågor. Den grupp som har både LSS och god man är kanske den mest utsatta gruppen inom LSS på grund av av omfattande funktionsnedsättningar på flera områden Anhöriga som gode män Fördelar - kontinuitet, personkännedom Nackdelar - ekonomiska oklarheter, oklara roller 1
16-10-20 Godmansförening DART Kunskap om okunskap FUB ISAAC-Sverige Linneuniversitetet Kunskapen om godmanskap är låg bland den intervjuade LSSpersonalen Växjö kommun Kunskapen om LSS är låg bland de intervjuade gode männen Kunskap om alternativ kommunikation saknades hos många gode män och i utbildningen av gode män År ett Sätter ihop två utbildningspaket som riktar sig till godemän och förvaltare. En tretimmars föreläsning för nya och blivande gode män. En 3x3h kvällskurs för erfarna gode män. Träffar godmansförening och överförmyndarnämnden Träffar medlemmar i FUB Oj, det här visste jag inte! Jag är ju mamma och ändå visste jag inte häluen! Jag har gåj många kurser i mij liv. Denna är defininvt på top 5! Jag trodde jag visste allt om deja, men jag hade ju massor aj lära, vet personalen allt det här? 2
16-10-20 År två SamtalsmaJa Prövar utbildningarna i olika grupper Genomför en stor enkätundersökning Blir accredited trainer i metoden Samtalsmatta. Prövar metoden Samtalsmatta på en grupp gode män. Resultatet av enkäten Finns i två versioner! Han har god man på grund av aj han sijer i rullstol Mycket fokus på kronor och ören. Insamling av massor av fakta Han har inte gåj i skola för han är utvecklingsstörd Väldigt få efterfrågar utbildning i AKK, men många svar vittnar om ett behov. Hon kan inte prata, så jag ringer ju Nll personalen, de är så gulliga så. 3
INGEN av huvudmännen jag träffat under tre år, har vetat om vilket ansvar den gode mannen har. År tre Min syster sa aj jag skulle ha en som skriver på papper Min mamma var först, sen dog hon och nästa var dum, men sen kom en som var snäll Det är pengarna, jag kan inte pengar Gör om kursen till en studiecirkel inom Studieförbundet Vuxenskolan Utbildar cirkelledare runt om i Sverige Väljer ut en gruppbostad och tre dagliga verksamheter som får speciellt inriktad utbildning för att öka medbestämmandet hos de boende/arbetstagarna. Skapar bildstöd till olika verksamheter inom SUF- Samverkan Utveckling Föräldraskap Sammanställer godmansenkäten till lättläst Studiecirklar: 12 cirkelledare har blivit utbildade inom projektet Några studiecirklar är genomförda med positivt resultat (Nöjda deltagare) Studiecirklarna är 5 tillfällen uppdelade på 1. AKK 2. FN s konvention och kommunikativa rättigheter 3. Funktionsnedsättningar och förmåga att fatta beslut 4. Lösningar och strategier 5. Uppföljning Utmaningar Svårt att rekrytera cirkelledare Svårt att hitta gode män som vill gå Svårt att få ÖFN att förstå relevansen Insikt saknas om att det är ett problem (Det funkar ju så bra ändå) 4
16-10-20 Lösning Ge omsorgspersonal fler redskap! Berätta om möjligheten till de gode männen! Ta reda på och belys fakta! Bjud in god man till utbildning...igen...och igen! Påtryckningsarbete kring genomförandeplaner, för vem, av vem, hur, varför? Utbilda andra i nätverken om bildstöd! Utbilda unga vuxna om rätten till god man Resultat samtalsmatta 33 st är utbildade i metoden Samtalsmatta 2 gode män 2 enhetschefer 29 omsorgspersonal Metoden prövas och medbestämmandet värderas före och efter. Medbestämmandet före interventionen Medbestämmandet efter interventionen Fler möjligheter till delaktighet i gruppbostaden än i Daglig verksamhet Personalen skattar medbestämmandet relativt högt trots stora hinder (De gör så gott det går) Personal som erbjuder två alternativ uppfattar delaktigheten till 100% Personal uttrycker problem med att god man med hjälp av samtalsmattan påtalar vad dennes huvudman vill. Hon kan inte välja men hon kan visa om hon är nöjd eller missnöjd med något som väljs åt henne. Och så får man testa sig fram Omsorgstagarna är i väldigt låg grad delaktig i möten som berör dem. De företräds oftare av god man på möten i boendet än i DV. För dem där metoden är relevant, används den mer eller mindre regelbundet En del använder den dagligen, andra då och då. Kursen har gett personalen nya glasögon 4 personer använder mattan inför eller under genomförandeplan Fler planerar att göra så. 50 personer inom LSS är bekanta med att skriva ut egna bilder 2 enhetschefer har mattor och bilder till lära känna -samtal med brukare i sina verksamheter. Flera har påtalat till cheferna att Samtalsmatta är något som Alla borde gå 5
Chef i boendet Konsekvenser för Mona God man Personal i boendet Ca 10 st Personal i daglig verksamhet 2 st Chef i daglig verksamhet Ökad förståelse för Monas behov av strukturerade samtal Personal, chefer och god man har fått ett sätt att samtala med Mona om annat än konflikter. Mona vet att hon får sitta ner i ett tu man hand-samtal, behöver inte söka uppmärksamhet på ett utmanande sätt. God man har möjlighet att prata om viktiga saker med Mona och förknippas inte bara med pengar och räkningar. Enhetschefen har ett sätt att lära känna Mona och hennes grannar utan att gå genom personalen. Sammanfattning Såhär säger enhetschefen för D.V: -Jag tycker det går bättre och de ser mer fördelar med metoden nu än innan. Jag tycker de känner sig trygga med att ta fram bilder m.m. Vi har inte använt det till någon genomförandeplan men vi började denna vecka att använda samtalsmatta istället för att ha kontaktbok med stjärnor. Nu får omsorgstagaren i slutet på sin dag använda samtalsmattan för att utvärdera sina olika aktiviteter varje dag, hon skriver sitt namn och datum på en separat lapp som vi sedan lägger på mattan. Personalen tar kort på mattan med hennes egen ipad och för in bilden i kalendern på respektive dag. på så sätt kan man följa och se hur hon upplever sina dagar på guldkornet. God man var väldigt positiv till denna förändring. 6
Kriterier som underlättar implementeringen av metoder Relevans- Bör omsorgstagare få säga vad de tycker? Relativa fördelar- Kan metoden hjälpa till på ett effektivt sätt? Överensstämmelse- Stämmer den med verksamhetens målsättning? Användbarhet- Är metoden lätt att använda? Testbarhet- Kan man prova metoden på ett enkelt sätt Synliga resultat- Kan man direkt se resultat av metoden? Anpassningsbarhet- Kan metoden anpassas efter verksamheten? 7