Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Åskullen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se
Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att kommunicera, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Fullmäktigemål Karlskoga är känt som en framstående utbildningsort Nämndmål Förskolan bygger grunden för en god kunskapsutveckling i skolan Barn- och utbildningsnämndens verksamheter använder modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Nämnden kommer att särskilt granska och analysera: Andelen förskolor där barnen använder datorer som ett stöd för sitt lärande 2
Enhetens egna mål Åskullens förskola ska använda modern teknik som ett verktyg för barns kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande Åskullens förskola ska arbeta med ett utforskande och utmanande arbetssätt som grundar sig på barnens intressen, erfarenheter och förmågor. Arbetet i verksamheten På Åskullens Förskola arbetar vi med ett utforskande och utmanande arbetssätt som grundar sig på barnens intressen, erfarenheter och förmågor, utifrån läroplanens alla mål inom lärande och utveckling. Resultat Språkutveckling. På Åskullens förskola: får barnen sätta ord på det de upplever och upptäcker och dra egna slutsatser utifrån det. dokumenterar vi barnens lärtillfällen med kort, filmer på lärplattan och med kameran och reflekterar tillsammans med barnen. På Åskullen lägger vi grunden för en god kunskapsutveckling, detta gör vi genom att vara närvarande och medupptäckande pedagoger i barnens vardag. I blåbärsgruppen(1-3 år) kan vi se att barnen börjat utveckla intresset för bokstäver och börjat känna igen sitt namn ordbild. Vi använder oss av litteratur, där vi får in olika begrepp. Vi använder konkret material, sånger och skapande, för att lära de minsta barnen begrepp och färger. Vi observerat att en del av barnen börjat använda det vi arbetat med i gruppen genom att de till exempel benämner den gula bilen. I röda gruppen använder vi oss av ordbilder/barnens namn. Vi kan se att en del av barnen känner igen sitt namn i olika typsnitt, stora -och små bokstäver. Vi kan se att barnen börjat intressera sig för olika slags väder genom att vi uppmärksammat det genom konkret material. Vi har arbetat aktivt med värdegrunden och pratat olikheter/likheter och vi har observerat att en del av barnen börjat se att alla människor är olika, men att vi alla är människor. I gröna gruppen har vi arbetat med värdegrunden och vi har sett att en del av barnen börjat använda sig av olika begrepp i andra situationer till exempel du är längre än mig. Matematikutveckling. På Åskullens förskola: använder vi medvetet matematiska begrepp i den dagliga verksamheten och låter barnen dra egna slutsatser utifrån nyupptäckt kunskap. Vi har sett att en del av barnen börjat använda hel, halv och en fjärdedel i vardagssituationer, en del av barnen har börjat använda begrepp som längre, mindre, större och kortare mm vid diskussioner till exempel jag är äldre än du, men jag är kortare/mindre. Vi på och avklädning ser vi att barnen börjat använda vardagsbegrepp till exempel två strumpor, att de vet vilken 3
ordning kläderna skall sitta, tillsammans med barnen resonerar vi oss fram till ett färdigt resultat. Vi ser att många av de äldre barnen börjat lägga märke till mönster, genom att de följer färdiga mallar samt hittar på egna mönster när de arbetar med pärlplattor, lego. I olika vardagssituationer samtalar vi med barnen resonerar, räknar, delar, lägger till, drar ifrån, spelar spel, lägger pussel med olika svårighetsgrader. Naturvetenskap och teknik. På Åskullens förskola: får barnen möjlighet att utforska utifrån sina egna tankar och teorier. använder vi oss av Framkants - och NTA lådorna Vi har uppmärksammat att många av barnen tycker om att konstruera och har kommit olika långt i sin utveckling. Några av barnen började sätta ihop plus-plus och vi har observerat att barnen gick från att sätta ihop, till att bygga figurer till att leka med det de byggt. Tillsammans med en del av barnen har vi planterat, följt utveckling vad som händer från frö till färdig blomma/växt. Vi kan se att de barnen utvecklade ett intresse för vad som sker i naturen på våren. I skogen kan vi se att en del av barnen börjat fundera på vad som man behöver för att bygga en koja och börjat samla material. Vi har använt oss av elektroniklåda och tillsammans med barnen byggt och resonerat vad som sker när man kopplar ett batteri till kretsar. Tillsammans med barnen har vi börjat göra enkla experiment och vi kan se att barnen är nyfiken och intresserade och är på gång med att vidarutveckla intresset för vad de olika experimenten visar. Praktisk estetisk utveckling. På Åskullens förskola: får barnen beskriva det de upptäcker i olika språkformer. Till exempel tal, bild drama. får barnen göra egna dokumentationer genom att använda lärplattan, kameran och datorn. Vi har börjat göra dokumentationer på I-PAD med en del av barnen. Barnen har fotgraferat och gjort egna filmer, vi har även gjort en gemensam film om cirklar. Vi har sett att barnen är intresserade av att använda olika slags appar inte bara så kallade spel. Vi har provat på olika slags tekniker inom skapande, tussat, klippt, rivit, klistrat, målat, tillverkat. Vi har uppmärksammat att barnen vill utveckla intresset för skapande. Vi använder oss av program från utbildningsradion för att väcka intresse för olika former för skapande. Pedagogiska miljön. På Åskullens förskola: utformar vi inomhus och utomhusmiljön utifrån den aktuella barngruppens erfarenheter och intressen. 4
Resultatöversikt Språkutveckling Matematikutveckling 5
Naturvetenskap och teknik Regnmätare 6
Praktisk estetisk utveckling Föräldraenkät Personalenkät 7
Analys och bedömning Språkutveckling Barnen är på olika nivåer i sin lärande process samt på olika nivåer i sin utveckling och det visar sig när de skall beskriva det de upplever och upptäcker. Vi har observerat att en del av barnen har fått ett ökat intresse för bokstäver och att del av de barnen börjat ställa hypoteser, samt att det är lättare för alla barn när vi använder konkret material. I värdegrundsarbetet har vi observerat att en del av barnen börjat uppmärksammat olikheter/likheter, börjat jämföra och använda vanliga begrepp när de resonerar med varandra. I arbetslaget måste vi pedagoger bli bättre på att använda modern teknik vid dokumentation och reflektion tillsammans med barnen och göra barnen medvetna om deras egen utveckling. Matematikutveckling Vi har observerat att de flesta av barnen börjat dra egna slutsatser och börjat att ställa hypoteser. Använder vanliga begrepp i vardagssituationer och tillsammans med varandra. Vi 8
ser att barnen börjat utveckla egna mönster samt följa färdiga mallar när de arbetar med pärlplattor och konstruktionsmaterial. Vi har observerat att barnen börjat spela spel med olika svårighetsgrader, ensamma och tillsammans med andra barn och vuxna. I arbetslaget måste vi pedagoger bli bättre på att utmana och göra barnen mera delaktiga i sitt eget lärande. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen samt göra barnen delaktiga i sitt eget lärande. Naturvetenskap och teknik Vi observerat att en del av barnen vidarutvecklat sitt konstruerande till nästa nivå. Barnen har även börjat konstruera i olika miljöer inomhus och utomhus. Vi har väckt intresset för naturens kretslopp och observerat att barnen blivit mera intresserade av årstidsväxlingar. Vi har observerat att barnen är intresserade av enkla experiment, men att vi vuxna måste bli bättre på att ta tillvara och vidarutveckla barnens tankar och funderingar. I arbetslaget måste vi pedagoger bli bättre på att utmana och göra barnen mera delaktiga i sitt eget lärande. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen dels genom att göra barnen delaktiga i sitt eget lärande dels genom att vi pedagoger blir bättre på att använda experimentlådorna som finns på området. Praktisk estetisk utveckling Vi har observerat att barnen börjar behärska olika tekniker av skapande. I arbetslaget måste vi pedagoger bli bättre på att utmana barnen i olika tekniker och former av skapande. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen samt göra barnen delaktiga i sitt eget lärande. Pedagogiskmiljö Vi har sett att material inte varit tillgängligt för alla barn, då det står högt upp på hyllor samt att det varit svårt för barnen att veta vad för material som finns på hyllorna. Vi har varit dåliga på att få med barnen delaktiga i utformning av rummen. Språkutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste bli bättre på att den pedagogiska verksamheten genomsyrar hela barnens dag. Vi måste arbeta vidare med att utveckla ett utforskande arbetssätt. 9
Matematikutveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi fortsätter att arbeta med att bli bättre på att ställa öppna frågor samt att förankra nytt material i verksamheten. Utveckling inom naturvetenskap och teknik/framkant UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste bli bättre på att använda vardagsexperiment och FramKaNTs lådorna och att utmana och ställa öppna frågor. Praktisk-estetisk utveckling UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi vill fortsätta utveckla hur vi använder IKT i verksamheten och tillsammans med barnen. Pedagogisk miljö UTVECKLING NEGATIV OKLAR POSITIV MÅLUPPFYLLELSE ICKE TILLFREDSSTÄLLANDE TILLFREDSSTÄLLANDE GOD MYCKET GOD NYTT NULÄGE Vi måste bli bättre på att anpassa inom efter barngruppen, göra materialet mera tillgängligt för alla åldersgrupper. Starka sidor Matematik och praktisk estetisk utveckling 10
Utvecklingsområden Inom området språkutveckling måste vi bli bättre på att den pedagogiska verksameten genomsyrar barnens vardag. Inom området Naturvetenskap och Teknik, barns inflytande samt IKT måste vi pedagoger bli bättre på att använda oss av material och litteratur samt lärplatta och dator i praktiken samt utmana barnen i deras lärprocess. Vi behöver även bli bättre på att ta tillvara på barnens intressen samt göra barnen delaktiga i sitt eget lärande. Inom området pedagogisk miljö måste vi bli bättre på att göra material mera lättillgängligt för alla barn. Åtgärder för ökad måluppfyllelse, ny planering Inom området språkutveckling vill vi utveckla /material för att kunna utmana barnen i deras språk och skrift Inom området Matematikutveckling vill vi utveckla matematiskt material för att kunna utmana barnen i deras matematiska utveckling. Både på kort och lång sikt vill vi utveckla områdena Naturvetenskap och Teknik och IKT. Experimentera mera, använda oss av litteratur samt tekniklådor som finns på området. Inom IKT använda appar, datorprogram, skriv -och ritprogram utifrån de olika områdena inom språk, matematik, skapande och naturvetenskap och teknik. Inom området pedagogisk miljö vill vi tillsammans med barnen utveckla en attraktiv miljö. Vi vill att barnen när de kommer in i ett rum skall veta vilken lek/material som används här. Tydliggöra t.ex. musik/rörelserum, konstruktion/skapanderum, natur/teknikrum mm. Inom alla områden måste vi pedagoger bli mycket bättre på att använda oss av vårt reflektionsmaterial Systematiskt kvalitetsarbete för att kunna utveckla verksamheten Utvärderingsmetod Systematiskt kvalitetsarbete Dokumentationer, Pluttra Kontinuerlig utvärdering genom observation av barngruppen samt återkommande reflektion i arbetslaget. Framtiden och verksamhetsutveckling 11
Vi måste bli bättre på att den pedagogiska verksameten genomsyrar barnens vardag samt att använda oss av Pluttra som ett dokumentationsverktyg. Kompetensutveckling Vi måste utveckla vår egen kunskapsbank inom områdena Naturvetenskap och Teknik, samt IKT eget ansvar. 12