Djur för människans välbefinnande

0(12) Diarienummer 2011 02668 SLU Skara Djur för människans välbefinnande Diarienummer 2011 02668 Foto: Carla Karlsson SLU, Box 234, SE-532 31 Skara, Sweden tel: +46 (0)511-67 000 VAT nr SE202100-281701 info@slu.se www.slu.se

Innehåll Sammanfattning... 2 Bakgrund... 3 Organisation... 4 Styrgrupp... 4 Referensgrupp... 4 Expertmedverkan... 5 Resultat... 6 Workshops... 7 Workshop 1... 7 Workshop 2... 7 Utbildning och kunskapsspridning... 7 Bransch och nätverk... 7 Resultat från WS 1 och 2... 8 Konferens... 9 Internationell forskning... 9 Exempel i Sverige... 9 Diskussion/paneldebatt... 10 Kommentar till konferensen... 10 Slutsats - rekommendationer för framtiden... 11 Centrumbildning... 11 Utbildning... 11 VIP-kurs 2013... 11 Uppdragsutbildning... 12 Kommersialiserbara koncept... 12 Bilaga 1, omvärldsanalys Bilaga 2, VIP-kurs 2013 Bilaga 3, uppdragsutbildning 1(12)

SLU Skara 2013-01-21 Vinnova Djur för människans välbefinnande Sammanfattning Psykisk och stressrelaterad ohälsa ökar i Sverige och vårt samhälle är i förändring med fler äldre. Ansvaret vilar allt tyngre på de som arbetar. Avståndet mellan stad och land ökar och kontakt med landsbygdens djur minskar. Samtidigt ökar antalet sällskapsdjur i städerna och fler upptäcker betydelsen av djur för egen välfärd. Utmaningen är att bidra till en bättre hälsa och sjukvård genom att kroppens eget stressdämpande och läkande system aktiveras. Detta kan uppnås genom kontakt med djur. En långsiktig effekt är minskad medicinering hos unga och gamla med ångestsymptom och depressioner. Minskad medicinanvändning innebär också mindre miljöbelastning. En stor målgrupp behöver höja kunskapsnivån, därför behövs grundläggande kunskap med vetenskaplig förankring. I projektgruppen finns forskningskompetens som kan ge tillräckligt stöd för att arbeta vidare inom området interaktion människa-djur. Projektet har medverkat till attitydförändring genom ökad kunskapsspridning och förståelse. Projektet har resulterat i: 1) Förslag på centrumbildning om djur och människors hälsa som lokaliseras till SLU i Skara. Gemensamma begrepp, kvalitetssäkring samt internationalisering är fokusområden. 2) Två utbildningskoncept, en uppdragsutbildning för personer med vård- eller djurutbildning i grunden i syfte att ge kompletterande kompetens samt en VIP-kurs för personer i viktiga positioner inom sjukvård, företag och vårdbolag. 3) Det finns goda förutsättningar för nya affärskoncept med djur i vården. Men kompetens om djur måste möta kompetens inom humansjukvård. Projektet menar därför att steg ett är att skapa gemensamma utbildningar och konferenser. Steg två är att vidare utveckla områden som utkristalliserat sig vid projektets samverkansaktiviteter. 2(12)

Bakgrund Psykisk och stressrelaterad ohälsa ökar i Sverige och vårt samhälle är i förändring med fler äldre personer. Ansvaret vilar allt tyngre på de som arbetar. Många flyttar från landsbygden in till större städer och allt fler bor ensamma. Avståndet mellan stad och landsort ökar vilket medför att kontakt med landsbygdens djur och natur saknas i allt större utsträckning. Samtidigt ökar antalet sällskapsdjur inne i städerna och fler upptäcker betydelsen av djur för egen välfärd. Det är därför angeläget att identifiera nya lösningar som kan hjälpa till att dämpa stress och motverka sjukskrivningar och ökad medicinering. Grön Rehabilitering och Grön Omsorg har här blivit nya begrepp. Kompetenserna för djur och odling möter kompetenser inom rehabilitering, vård och omsorg. Projektidén går ut på att skapa efterfrågade kvalitetssäkrade, kommersialiserbara behandlingsmodeller med djur, som kan implementeras i såväl privat som offentlig vård. Utmaningen är att bidra till en bättre hälsa och sjukvård genom att kroppens eget stressdämpande och läkande system aktiveras. Detta kan ske med hjälp av djur. I projektidén ingår att fler aktörer från branschen deltar och att en ökad koppling till högskolenära miljö sker. Forskare kan då medverka till att stödja utvecklingen av nya kunskapsintensiva tjänsteföretag. Studenter ges möjlighet att möta forskare och dagens vårdgivare. Målet är att bidra till att skapa trivsamma miljöer med individen i centrum där friska, sunda och välmående djur bidrar till att förbättra människans hälsa och välbefinnande. För detta krävs; Konkreta samverkanslösningar mellan grön och vit vård. Att kunna identifiera nyckelkompetensbehov för framgångsrik samverkan med djur i vården. Att kunna lära av goda exempel med djur i vården. Att kunna identifiera aktuella behov för ett stärkt innovationssystem med fokus på djur i vården. I projektet har ingått att utföra omvärldsanalys, arrangera två workshops samt genomföra en samverkansaktivitet med forskare och studenter. 3(12)

Organisation Styrgrupp Projektet har organiserats och styrts från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara med Margareta Stigson, platschef som ordförande och Vanja Sandgren, kommunikatör som projektledare. Kerstin Uvnäs Moberg är läkare och professor i fysiologi vid SLU. Hon disputerade vid Karolinska Institutet inom området farmakologi. Hon har en bred forskningserfarenhet och har handlett mer än 30 doktorander med olika bakgrund, t.ex. läkare, psykologer, sjuksköterskor, barnmorskor, veterinärer och agronomer och biomedicinare. Hon har skrivit mer än 450 original och översiktsartiklar och flera böcker, varav 2 om oxytocin (beröring och relationer). I en alldeles nyutkommen bok skriven i samarbete med tyska och österrikiska kolleger beskrivs oxytocinets roll vid relationer mellan människor och djur, särskilt hundar. Hon är en mycket anlitad internationell föreläsare inom området oxytocin, beröring, mor barn relationen och på senare tid även relationen mellan människa och djur. Ingeborg Höök, Vårdhundskolan, sjuksköterska med magisterutbildning i vårdvetenskap. Samordnare i fyraårigt Arvsfondsprojekt och representant för Vårdhundskolan i nationell arbetsgrupp som ska ta fram evidensbaserade riktlinjer för verksamhet med vårdhund. Författare till boken Hund på recept, 2010 och Hund för hälsa, 2011 Bo Rylander, FoU-chef i Skaraborg och involverad i diabetesforskning, Västra Götalandsregionen. Anser att verksamheterna inom såväl hälso-och sjukvård som den gröna sektorn måste finnas med i ett tidigt skede vid utveckling av området. En viktig nyckel är Kommunalförbundet. Ulrika Hernant, FoU-strateg, Skaraborgs kommunalförbund, (hösten 2012). Poängterar också vikten av att verksamheterna inom hälso-och sjukvård och den gröna sektorn tidigt måste finnas vid utveckling av området. Målgruppen och forskare bör arbeta tillsammans. Magnus Ljung, forskare och statskonsulent vid SLU har adjungerats vid ett tillfälle och bidragit med forskningskompetens i kommunikation. Referensgrupp Oscar Abrahamsson, Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, företagscoach som ser stor nytta av att skapa affärsmöjligheter för medlemmar i LRF. En vetenskaplig grund måste vara basen. Maria Thyberg, verksamhetschef på Trygghetens omvårdnadsboende i Solna, Aleris Omsorg AB. Här finns det möjlighet för äldre att ta med sitt djur på äldreboendet. 4(12)

Anette Ekström, docent i omvårdnad, Högskolan i Skövde (HIS). Arbetsområden är barnafödande och amning, motorisk och mental stimulering. Finns med i KKprojektet hundar i vården. Arbetar också med attityder hos vårdpersonal och välbefinnande. Lars-Erik Berg, professor i socialpsykologi med inriktning mot identitets- och socialisationsprocesser, HIS. Finns med i KK projekt, hundar i vården. Kan bidra med kunskap kring människan, intresserad av hur djuret påverkar interaktionen. Linda Handlin, disputerad molekylärbiolog vid HIS och SLU. Har genomfört forskningsstudie gällande grundläggande mekanismer människa djur, (människa hund) vid umgänge. Finns med i KK-projektet hundar i vården. Anne Nilsson, veterinär, HIS/SLU. Finns med i KK-projektet hundar i vården. Frivilliga personer som bor på äldreboenden har fått träffa en utbildad vårdhund och dess förare. Karin Enskär, professor, avdelningen vård och natur, HIS. Ser områdets möjligheter, speciellt gällande barn och djur. Kan mäta livskvalitet och välbefinnande hos barn. Maria Andersson, disputerad etolog och studierektor vid Husdjurens miljö och hälsa, HMH, SLU i Skara. Kan bidra med kompetens kring djur, hur de påverkas av situationen de befinner sig i. Lena Lidfors, professor i etologi och avdelningschef för etologi och djurskyddsavdelningen, HMH, SLU i Skara. Henrik Lerner, biolog. Forskar kring begrepp och teorier som kan användas både för människa och djur, t.ex. hälsa, normalitet och naturlighet. Margareta Håkanson, leg. sjukgymnast, med lic. Kan området ridterapi och har arbetat med djur och människors hälsa på SLU i Skara. Expertmedverkan Expertmedverkan har skett, främst från SLU, Högskolan i Skövde och Vårdhundskolan men också från övriga deltagare i referensgruppen, LRF, Aleris, VGR, Hushållningssällskapet, Green Tech Park, SLU Holding, Innovationskontor Väst samt Arbetsmarknadsenheten, Skara kommun. 5(12)

Resultat Omvärldsanlys Såväl styr- som referensgrupp har hög kompetens och ett stort nätverk, såväl inom djurområdet som inom vård och omsorg, i forskningsmiljöer, utbildning och i verksamheter. Projektet har visat på ett axplock av aktiviteter och vi konstaterar att det händer mycket i området världen över. Att inom ramen för en omvärldsanalys i detta projekt redovisa en djupare undersökning är inte görligt. Mängden av information, uppsatser, litteratur, projekt mm. pekar däremot på ett behov av en samlad arena. Bilaga 1. Styr- och referensgrupp har påpekat att begreppet djur har olika delar och att det krävs stora kunskaper för att möta kund och utförare samt ha ett uttänkt syfte med verksamhet med djur. Man ser det som viktigt att parter med erfarenhet sammanstrålar för att belysa viktiga områden. Ett sådant forum kan i förlängningen vara beläget på SLU Campus Skara. Närheten till sjukvårdsutbildning och forskning vid Högskolan i Skövde gör att kopplingen mellan grön och vit vård och omsorg underlättas. Användningen av djur i vården stöds idag av det faktum att en vetenskaplig förklaring till de positiva effekterna som djuren utövar på människors hälsa börjar ta form. Professer Kerstin Uvnäs Moberg och hennes medarbetare har nämligen visat att nyckeln till effekterna är att oxytocin, en substans som frisätts vid positiv interaktion människor emellan, också frisätts vid interaktion mellan människor och djur. Oxytocinet sätter sedan igång de hälsobefrämjande effekterna. Det finns många goda exempel från verksamhet där sällskapsdjur deltar, främst inom äldrevård, runt om i landet. Utvecklingsarbete pågår och forskare från flera universitet är engagerade i uppföljning av mindre projekt. Mer forskning av god kvalitet behövs för fortsatt utvecklingsarbete av hur sällskapsdjur kan medverka inom vård, skola och omsorg på ett meningsfullt och tryggt sätt. Det kan ge viktiga bidrag till bättre hälsoekonomi. Ett antal punkter gällande djur för människans välbefinnande är identifierade som intressanta i ett framtidsscenario. Främst att sprida förståelsen för grundläggande mekanismer och visa konkreta goda exempel med djur. Men också att arbeta med barn, skola och förebyggande verksamhet. Man eftersöker körkort i praktiska och teoretiska moment och ekonomisk beskrivning av värdet med djur i sammanhanget friskvård, motion och sällskap. 6(12)

Workshops Workshop 1 Ämnet var djur i äldreomsorg, aktuell forskning och nyckelkompetensbehov. Särskilt inbjudna var personer från grön och vit vård som samlades för att stimulera till innovationer och nya koncept med fokus på djur i äldreomsorgen. I diskussionerna utvecklades resonemanget kring utbildning i människahundrelation. Det finns etablerade utbildare i Norden, såväl privata, som universitetsutbildningar. En systematisering av utbildning eftersöktes samt stöd för kvalitetssäkring. Evidens och individens behov är grundläggande begrepp. Vården står inför ett skifte idag där man talar mer om ett kundperspektiv än tidigare. För att bemöta detta vore det önskvärt att skapa ett nationellt centrum för djur. Ett centrum som kan samordna, samla och skapa ett innovationssystem, det vill säga erbjuda en miljö byggd på kompetens och utbildning. Här måste vi starta där vi står idag, från vad vi kan. Det är en bra början att lägga pusslet och sen se de vita fläckarna. Workshop 2 Ämnet var innovationer, modeller för hur djur i vården kan användas, innovativ campusmiljö för djur i vården, klusterbildning mm. Personer från grön och vit vård, forskning och innovationssystem samlades för att skapa konkreta samverkansidéer och koncept/modeller där djur kan medverka i nya vårdsituationer på ett innovativt sätt. Workshopen resulterade i vidare tankar kring utbildning och kunskapsspridning, bransch och nätverk. Utbildning och kunskapsspridning Här finns det stora möjligheter och en stor målgrupp som behöver höja kunskapsnivån. Det finns ett stort behov av grundläggande kunskap med vetenskaplig förankring. Delprojekt är att anpassa kurser till gymnasienivå och grundutbildningar (sjuksköterska/djursjukskötare). Uppdragsutbildningar till olika målgrupper som ekonomer, beslutsfattare, kuratorer, tandvården (rädda människor), socialpsykologer och husdjurslärare. Detta är inte tidigare gjort då man inte hanterat frågan tillsammans. Det finns lärosäten, FoU och kunskap om paketering av kurser. Bransch och nätverk Kommuner (beslutsfattare och politiker) vill se goda exempel som fungerar för att kunna avsätta pengar. Exempel visas bland annat genom studieresor. Det framkom önskemål om att skapa ett nationellt centrum för djur i vården där produktutveckling, inventering av vad som finns och analys av lämpliga produkter kan ske. En samlad bransch kan också samla befintlig dokumentation. Att skapa en institution kräver synliggörande. Tvärvetenskaplighet, stark drivkraft och förmåga att kunna organisera är viktiga framgångsfaktorer för att kunna visa bland annat hur nya vårdtjänster kan utvecklas till lägre kostnader med hjälp av 7(12)

djur. Omvärldens behov behöver också utredas kontinuerligt. Det finns önskemål om att projektets nätverk ska vara långsiktigt hållbart, och en rimlig kostnad för att vara med kan vara lämpligt att ta ut. Resultat från WS 1 och 2 Deltagarna står för en bredd och samlad kompetens, från forskning till arbetsliv och sjukvård. Man kan sina målgrupper men ur olika samhällsperspektiv. I gruppen finns forskningskompetens som kan ge tillräckligt stöd för att arbeta vidare inom området interaktion människa-djur. Det finns genom professor Kerstin Uvnäs- Moberg en vetenskaplig förklaringsmodell som vi i detta sammanhang kan benämna närhetens hormon, ett system som bygger på lugn och beröring. Det finns också koppling till praktisk verklighet med personer som kan finna rätt miljöer vid tester av vårdformer och områden. Det finns kunskap om utbildningskoncept och hur centrumbildningar kan skapas. Genom de båda workshoparna har ett antal affärsmässiga koncept och idéer påvisats. Då det delvis är nya aktörer, lekmän inom området djur i vård, som har deltagit har ett antal redan existerande idéer nämnts. Det visar dock att det är angeläget att arbeta vidare med utveckling av sådana tankar. Det är viktigt att kunskap om djur i vården med tanke på verksamheter och forskning sprids i målgrupper där det inte redan är känt. Det kan ske genom samverkan. Deltagarna önskar arbeta vidare med: Olika djuravdelningar på boenden. Djur i skolan. Entreprenörer tillhandahåller djur. Hundtjänst för personer med egen hund Rätt djur till rätt behov och för rätt aktivitet. Paketlösningar: ställa upp fågelbord, djurparksresor och utflykter. Djur i det vilda, djur finns nära, gratis i naturen. Policyriktlinjer: säljpaket - vem som har ansvar, beskrivning för hemtjänst, vårdboende mm. Materialproduktion för djuren, människorna och miljöerna. Påvisa mervärden: fler djur, mindre medicin. Djur på recept Allergifria hundar och katter. Levande landsbygd utveckla landsbygdens miljö för människa och djur Nyttja gården, proffsen sköter vården. Riktad utbildning för ekonomer och andra yrkesgrupper än redan initierade. Konkreta, kortare kurser. Kvalitetssäkrade utbildningar för personer och djur. Certifieringssystem, till exempel bra gård. 8(12)

Konferens För att bereda studenter och forskare möjlighet att samverka över discipliner med nya affärsidéer arrangerades i september 2012 en internationell konferens vid SLU i Skara. Då man i Workshop 2 uttryckte önskemål om att arbeta vidare med branschen, bjöds också företrädare för såväl privata som offentliga vårdgivare, vårdhundförare, personer som arbetar inom grön omsorg m.fl. in. Konferensen Djurs betydelse inom vård, omsorg och rehabilitering samlade under en heldag 77 personer varav 35 deltagare från näringsliv med hund-, hästoch trädgårdsterapi. Medverkade gjorde också representanter från habilitering, Skaraborgsinstitutet för forskning och utveckling, Länsstyrelsen Västra Götaland, naturbruksgymnasium, Högskolan i Skövde samt lärare och forskare från SLU. De 42 studenterna representerade SLU och BYS, Biologiska yrkeshögskolan, med djursjukskötare, etologer och hästföretagare. Internationell forskning I den första delen av konferensen beskrevs hur relationer med djur, särskilt hundar kan utöva positiva effekter hos människor. Här deltog professor Kerstin Uvnäs Moberg SLU Skara samt psykologerna Dr Andrea Beetz och Professor Henri Julius, båda från Rostock i Tyskland, Kerstin Uvnäs Moberg sammanfattade funktionen i oxytocinsystemet och dess förmåga att öka social interaktion, skapa bindning mellan individer och dämpa stress och stimulera läkande processer. Sambandet mellan närhet/beröring och oxytocinfrisättning beskrevs också. Andrea Beetz gav en bred översikt av tillgänglig vetenskaplig litteratur inom ämnet human-animal-interaction (HAI) och visade hur närvaro av hund kan dämpa stressaktiviteten hos ungdomar och hur samspel med hästar kan öka den sociala förmågan. Henri Julius beskrev hur ungdomar med anpassningsproblem i skolan kan ha särskilt god nytta av hundar. Individer med anknytningsproblem har svårt att lita på människor, men i närvaro av hundar kan tilliten återkomma och därmed möjliggörs positiv interaktion med vuxna inte minst i skolan. Föredragshållarna har beskrivit detta i mer utförlig form i den nyutkomna boken Attachment to pets. Julius H, Beetz A, Kotrschal K, Turner D, Uvnäs-Moberg K. Attachment to pets. Hogrefe Publishing 2012. Exempel i Sverige Konferensens del två visade på goda exempel med djur i vård. Sveriges första vårdhund för barn, Livia, arbetar på Lilla Erstagården, Nordens första barn- och ungdomshospice. Hon fanns på plats tillsammans med läkaren Ann Edner. 9(12)

Forskaren Linda Handlin och veterinär/forskarstuderande Anne Nilsson, SLU/Högskolan i Skövde, berättade om hundar i äldrevården och samspelet mellan hundägare och hundar. Hur välbefinnande hos både djur och människor kan mätas genom halten av välbefinnandehormonet oxytocin och stresshormonet kortisol i blodet. Ingeborg Höök, från Vårdhundskolan berättade om hur vårdhundsteam och vårdpersonal utbildas samt om hur hunden fungerar som medarbetare och isbrytare som motiverar till aktivitet, träning, lugn och ro. Det är svårt att hitta bra medicinering till exempel för gamla med demens och stor oro och ångest. Nu har det visat sig att man har kunnat minska på mediciner när de gamla har fått träffa en hund. Diskussion/paneldebatt Förmiddagens program mynnade ut i en sammanfattning av kunskapsläget idag och en översikt över området. Området är tvärvetenskapligt till sin natur, från psykologi till biomekanismer till samhällsnytta. Generellt handlar det om att se över vilka djur som passar till vilka grupper och situationer. Nyansering behövs. Paneldebatten hanterade frågor som: Varför alla goda exempel inte syns? Mycket sker i det fördolda. Forskningen, evidensbaseringen börjar komma men det finns många mentala hinder som funktion, det är smutsigt, allergier att hantera. Det pekar på att kunskap fattas. Forskningsbehov måste utredas, nästa steg? Beställarnas kunskapsnivå måste utökas, ffa med utbildning mot den offentliga sektorn. Man måste ytterligare förstå mervärdet av djur för människor. Det är svårare att möta och hantera människor. Djuret fyller samma behov men det blir enklare. Kan djur vara bättre än människor för vissa grupper? En robot kan inte ersätta ett levande väsen. Om man ska arbeta med djur är det mest lämpligt i situationer utan stress. Kommentar till konferensen Konferensen samlade forskare, personer som är intresserade av och arbetar med djur, studenter och näringsliv. Den vita sektorn, några av beställarna, fanns på plats. Dock kan man se att mycket återstår i att skapa samverkan mellan det två grupperna, grön och vit sektor. En väg att gå är genom utbildning. Konferensen var också ett första steg i riktningen att skapa en gemensam plattform. Genom deltagarna och deras nätverk har kunskap och idéer spridits. Ett medialt intresse för konferensen resulterade i reportage i Sveriges Radio. 10(12)

Vetandets värld i Sveriges Radio P1, 121106: En lurvig guldkant på vården. http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/112269?programid=412 Sveriges Radio Skaraborg 120925: Vårdhundar kan få barn att vilja träna. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=97&artikel=5283602 Slutsats - rekommendationer för framtiden Projektet har medverkat till förändrade attityder genom ökad kunskapsspridning och förståelse. Samtidigt har tre spår utkristalliserat sig, centrumbildning, utbildning och kommersialiserbara koncept. Projektet föreslår utveckling av dessa. Centrumbildning Resultaten från omvärldsanalys, workshops och konferens i projektet visar med tydlighet behovet av en gemensam plattform i ämnet djur och människors hälsa. Det finns också önskemål om att upprätthålla de uppkomna nätverken. Projektet föreslår därför en centrumbildning som lokaliseras till SLU i Skara. I en sådan centrumbildning är det möjligt att enas om gemensamma begrepp, arbeta med kvalitetssäkring samt internationalisering. Centrumbildningen stämmer också väl in i SLU:s nya satsning på en hälsoplattform, en FoU-plattform med avseende på hur kontakter med natur och djur kan påverka människors hälsa på ett gynnsamt sätt. Forskare från olika discipliner har hösten 2012 för första gången samlats kring närliggande frågor som; mår vi bättre i naturen, trädgård, skog och sällskapsdjurs betydelse i ett folkhälsoperspektiv, behandling och rehabilitering samt behov av forskning. Universitetslektor Ann Dolling representerar skog, professor Patrik Grahn, trädgård och professor Kerstin Uvnäs-Moberg djur. Då SLU i Skara formerat sig tillsammans med Högskolan i Skövde finns ämnet djur och människors hälsa med. En gemensam branschstandard finns numera för vårdhundekipage. Denna kan eventuellt bidra till ytterligare standards som då kan bearbetas inom ramen för en centrumbildning. Utbildning Projektet har utvecklat två koncept gällande utbildning, en VIP-kurs som vänder sig till personer i viktiga positioner inom sjukvård, företag och vårdbolag samt en gemensam uppdragsutbildning för personer med vård- eller djurutbildning i grunden i syfte att ge kompletterande kompetens. VIP-kurs 2013 Kursen vänder sig till personer i viktiga positioner inom sjukvård, företag och vårdbolag. Syftet är att legitimera sättet att arbeta samt att visa de praktiska 11(12)

tillämpningar som finns. En kortare kvällskurs planeras våren 2013 för ca 25 personer med regional anknytning. Föreläser gör medverkande experter i Vinnovaprojektet. Kursen finansieras med deltagaravgifter. Bilaga 2, program. Uppdragsutbildning En till viss del webbaserad uppdragsutbildning utvecklas i samverkan SLU och HIS för utbildad vårdpersonal och personer utbildade inom djurområdet. Den löper på kvartsfart under ett år, 15 hp och man läser gemensamma och enskilda block. Kursen beskriver det breda perspektivet, häst, hund, gård mm. Kursen ska visa var som händer fysiologiskt med människan i närvaro av djur. Tanken med en webbaserad uppdragsutbildning är att kunskapen är nåbar för personer i hela Sverige. I nästa steg kan den översättas och erbjudas alla engelskspråkiga i EU. Kursen är under hantering för godkännande vid respektive lärosäte. Bilaga 3, sammanfattad kursplan. Kommersialiserbara koncept På SLU i Skara finns landets enda djursjukskötarutbildning med forskning inom djuromvårdnad. Här finns också en kandidatutbildning i etologi och djurskydd. Tillsammans med entreprenörsanda och en god miljö finns goda förutsättningar för fortsatt utveckling med nya affärskoncept för djur i vården. Denna kompetens måste då möta den som finns inom humansjukvård. Därför har projektet kommit fram till att steg ett är att skapa gemensamma utbildningar och konferenser. Steg två är att vidare utveckla områden som utkristalliserat sig vid projektets samverkansaktiviteter. I Norden har vi ett unikt förhållande till djur vilket vuxit fram under mycket lång tid. En förklaring anses vara det beroende som funnits mellan djur och människa i vårt kalla klimat. Djuren gav både värme och mat i det tidiga bondesamhället. De koncept som idag utvecklas måste vara väl prövade för att kunna implementeras i nya kulturer. Projektet ser många exportmöjligheter på sikt men vi kommer att visa att det fungerar i svensk kontext. Först en svensk modell, därefter en samnordisk och europeisk. 12(12)