11 1 BAKGRUND Brister och problem Stora Enso Fors kartongbruk ligger inklämt mellan järnvägen/samhället och väg 68/Forssjön. Situationen har medfört att företaget hittills inte kunnat utvecklas på ett optimalt sätt. Tillkommande verksamheter har fått lokaliseras till den begränsade yta som finns tillgänglig mellan spår och väg. Idag bygger man huvudsakligen på höjden. Redan idag är bristen på utrymme mycket besvärande. Ett exempel på detta är att företaget har lager i Avesta på grund av platsbrist på industriområdet. Detta medför onödiga transporter till och från lagret med negativ påverkan på miljö, effektivitet samt ekonomi. Planer finns idag för ytterligare expansion av verksamheten, detta kräver dock ett större industriområde. Exempel på planerade tillkommande verksamheter är: - Massamottagning - Upplag för fast bränsle - Större vedgård - Mer plats för avfallshantering - Bättre utrymme för lossning av råvaruleveranser som pigmentkemikalier etc. - Förbättrat internt vägnät för ökad trafiksäkerhet inom området. Utrymmet för lastning av färdig produkt är mycket begränsat och ytterligare utrymme måste tillskapas för att säkerställa möjligheten för fortsatta produktionsökningar. På sikt planeras även för ny massafabrik, ny ångcentral samt i en framtid en ny kartongmaskin. Lokaliseringen av kartongmaskinen kan hamna parallellt med de befintliga maskinerna för att ligga i produktionslinjen. En utfyllnad i Forssjön är därför nödvändig och en viktig förutsättning för planläggningen i och runt bruket. För brukets del är finansieringen av trafikanläggningarna helt beroende av om en utfyllnad i Forssjön är möjlig och får utföras. Ett problem är även att nuvarande växlingsspår för kartongbruket ligger på fel sida av stambanan, vilket gör att växlings- och rangeringsrörelser sker över stambanan. Kartongbruket är den enda intressenten som använder växlingsspåren på västra sidan av stambanan, förutom att tågtrafiken på stambanan använder extraspår för möten. Figur: Framtida markbehov
12 Aktualitet Planerade anläggningar finns inte med i några statliga investeringsplaner. Den nya väg 68, nya länsvägsanslutningar mot Fors samhälle, eventuell ny sträckning på stambanan samt nytt växlingsområde för bruket avses delfinansieras av Stora Enso. Tidigare utredningar och beslut Under 80-talet diskuterades vägfrågan mellan Vägverket, Fors kartongbruk och kommunen, i ett läge öster om Forssjön. Man lyckades då inte lösa finansieringsfrågan. I den kommunala översiktsplanen, antagen av Avesta kommun 1998-05-28, finns två alternativa sträckningar angivna. Ett alternativ relativt nära bruket och i Forssjön, ett alternativ som i princip följer alternativet Öst om sjön. I slutet av 90-talet/början av 2000 fanns långt gående planer på att förlägga vägen i Forssjön, i enlighet med översiktsplanens ena alternativ. Anledningen var att dåvarande Stora Kopparberg AB samordnade transporterna via järnväg från sina industrier i Kvarnsveden, Grycksbo, Skutskär etc. via samtransport från Borlänge till Göteborg. Vidare skeppning skedde sedan med egna fartyg mot Holland och därifrån till sina exportmarknader. Bruket avsåg i sammanhanget utöka antalet industrispår, ändra den interna hanteringen av kartong inomhus, samt parallellförflytta riksvägen ut i Forssjön. Arbetsplan för ny väg hann fastställas och bygghandlingar togs fram. Planerna kom att ändras. Utlastningen byggdes om och industrispåren anlades, men all förändring skedde inom det område som stod till buds mellan stambanan och väg 68. I planerna ingick även att parallellförflytta befintlig kraftledning, något som inte kom till utförande. Geografisk avgränsning Ett område från Dicka i söder till strax norr om Stora Halsjön studeras för att se möjliga alternativa sträckningar för vägar och järnväg. Preliminära projektmål Projektets primära syfte är att frigöra ytor för kartongbrukets fortsatta utveckling. Dessutom skall projektet verka för en optimering av samhällsnyttan. Med anledning härav har följande mål satts upp för projektet: - Att tillskapa markresurser för en god utveckling av kartongbruket - Att ordna en god trafikförsörjning av bruket och samhället - Att tillse en god trafikteknisk funktion och standard - Att planskilja väg och järnväg - Att minimera trafikens och vägens negativa inverkan på miljön
13 Planeringsprocessen Planeringsprocessen för väg och järnväg är relativt likartad. De följer lagstiftningen i väglagen (1971:948) och lag om byggande av järnväg (1995:1649). Förstudien och vägutredningen/järnvägsutredningen betraktas ofta som planering. Här avses allmänna intressen beaktas och tas tillvara. Arbetsplan/järnvägsplan och bygghandling betraktas som projektering. I arbetsplanen/järnvägsplanen fastläggs den mark som behöver tas i anspråk och där skall enskildas intressen beaktas. Under detta planskede hålls s.k. markägarsammanträde. Bygghandlingen utgör den handling som behövs för att bygga projektet och innehåller bl a föreskrifter för byggande, utsättningsdata och mängdförteckning. Bild 1.1 Schematisk beskrivning av planeringsprocessen för olika verksamheter Förstudien Förstudien ska ge en god bild av vilket problem som behöver lösas. I förstudieskedet studeras vilka alternativa lösningar som kan vara möjliga att genomföra. Studien betraktar ett förstudieområde inom vilket skyddsvärda områden och objekt karteras, t ex bostadsområden, kulturminnen, naturmiljöer eller annat bevarandevärt. Alternativa väg- eller järnvägssträckningar redovisas normalt som korridorer i den färdiga rapporten. Knepiga och trånga sträckningar/korsningar kan redovisas för att visa på genomförbarhet. Som en del i förstudien ingår en översiktlig beskrivning av tänkbara effekter. Det är viktigt att beskriva nyttan och betydelsen av projektet, varför det behöver genomföras med hänsyn till industrins fortsatta utveckling. Att samla upp synpunkter och information hos berörda intressenter är en viktig del i förstudiearbetet. Länsstyrelsen har att besluta om objektet innebär betydande miljöpåverkan. Väg- och järnvägsutredningen Utredningen syftar bl a till att ta reda på väg- och järnvägsalternativens konsekvenser och nyttor. Alternativa utbyggnader innebär mer eller mindre lönsamhet jämfört med om nuvarande väg och järnväg får ligga kvar. Alternativen ska jämföras sinsemellan och med alternativet att befintlig väg och järnväg får ligga kvar. Nyttan kan uttryckas i minskade kostnader för olyckor, restid, utsläpp och bullerpåverkan. Nyttan beskrivs också i mjuka parametrar där en åtgärd ger en nytta för exempelvis gångtrafikanter men inte direkt kan härledas till en minskad kostnad. Vägutredningen ska ha ett alternativ som är förbättring av befintlig väg om inte särskilda skäl föranleder annat.
14 Ofta sker detaljstudier på utformningen av anläggningarna, för att se på konsekvenser och genomförbarhet. I väg- och järnvägsutredningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning, som ska godkännas av länsstyrelsen. Planer inkl MKB ska ställas ut och allmänheten ska få möjlighet att framföra synpunkter. Utredningen syftar till att ge beslutsunderlag för val av ett förslag till väg- och järnvägsutbyggnader. Om länsstyrelsen vid handläggning av förstudien fattat beslut att projektet innebär betydande miljöpåverkan krävs ett utökat samråd i väg- och järnvägsutredningen. Samrådet innebär att en bredare allmänhet och statliga myndigheter ska få ge synpunkter på projektet. Arbetsplan/Järnvägsplan Arbetsplanens/järnvägsplanens syfte är bl a att fastställa den mark som behöver tas i anspråk för den nya vägen. I detta planskede sker kontakter med bl a markägare som berörs. Miljökonsekvensbeskrivningen som görs i detta skede skall godkännas av länsstyrelsen. Planer inkl MKB ska ställas ut och allmänheten ska få möjlighet att framföra synpunkter. Godkänner länsstyrelsen planen/planerna kan Vägverkets respektive Banverkets huvudkontor efter prövning komma att fastställa dessa. Beslutet kan överklagas till regeringen. Bygghandling Bygghandling utgör underlag för upphandling av anläggningsarbeten. Utvecklingsplan för Fors kartongbruk Utvecklingsplanen ska: - redovisa hur marken avses förändras i framtiden - redovisa behov av nya markområden - definiera konflikter med nuvarande markanvändning och med andra intressen, t ex naturoch kulturmiljö - visa på möjliga lösningar av eventuella konflikter En översiktlig MKB utarbetas. Utvecklingsplanen remissbehandlas som en detaljplan, godkänns i kommunstyrelsen men fastställs ej av kommunfullmäktige. Nya väg- och järnvägssträckningar hanteras separat enligt väglagen och järnvägslagen parallellt med utarbetande av utvecklingsplanen. Detaljplan för Fors kartongbruk Under processen tar kommunen ställning till om, och i så fall var, nya detaljplaner krävs för specifika utbyggnadsåtgärder.
15 2 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Trafik Biltrafik Väg 68 är klassad som regionalt stråk och betraktas vara av stor regional betydelse som förbindelse mellan Norrland och Bergslagen till Mälardalen och västra Sverige. Vägen kan sägas utgöra direkt förbindelse mellan företag och industrier längs Norrlandskusten till utskeppningshamn i Göteborg. Den tunga trafiken är omfattande. Norr om Fors uppgår trafiken till 2 500 fordon per årsmedeldygn och söder om till 4 200. Mitt för bruket bedöms årsmedeldygnstrafiken uppgå till knappt 3 000 fordon. Den södra anslutningen mot Fors samhälle, väg 736, trafikeras av 1 700 fordon, den norra, väg 736, av 1 200 fordon. Hållplats för regionaltåg På sträckan förbi Fors kartongbruk kan vägen betraktas ha mindre god standard beträffande framkomlighet. För denna typ av väg är målstandarden 90 km/tim, men den reglerade hastigheten är 70 km/tim. Vägen är rekommenderad för transporter av farligt gods. Inom förstudieområdet finns även ett antal länsvägar. Väg 736 utgör förbindelse mellan samhället och väg 68 både norrut och söderut. Viss genomfartstrafik förekommer genom samhället från Garpenberg. Kollektivtrafik Stambanan passerar mellan industrin och samhället. En perrong för regionaltåg är anlagd mitt för samhället och i anslutning till kartongbrukets huvudentré. Regionaltågen trafikerar sträckan Gävle-Västerås. Under ett vardagsdygn passerar c:a 8 regionaltåg, två fjärrtåg och 37 godståg. Dessutom har c:a godståg Fors som mål. Bild 2.1Årsdygnstrafik för berörda vägar Fors samhälle trafikeras av regional busstrafik. Gång- och cykelnätet och de oskyddade trafikanterna Gång- och cykeltrafik förekommer i första hand inom Fors samhälle, mellan samhället och industrin samt mellan Östanfors och industrin/samhället. Den senare trafikströmmen korsar riksvägen vid den norra anslutningen av länsväg 736.
16 Trafiksäkerhet Den aktuella sträckan kan betraktas ha mindre god standard beträffande trafiksäkerhet. Förekommande tre- och fyrvägskorsningar är enkla plankorsningar utan särskilda åtgärder för att uppnå hög trafiksäkerhetsstandard. I sidoområdet och i direkt anslutning till vägen förekommer berg i dagen och träd, vilket bidrar till att förekommande olyckor kan få allvarliga skadeföljder. Släntlutningen är ofta tvär och saknar räcken vilket ökar risken för att avåkande bilar voltar. Mitträcke saknas som kan förhindra mötesolyckor. Vid korsningen med väg 736 passerar oskyddade trafikanter från Östanfors som ska till/från kartongbrukets huvudentré eller till samhället. Två plankorsningar med stambanan finns. Dels väg 736 där den utgör södra infart till Fors samhälle. Väg 736 passerar även stambanan i plan mitt för brukets huvudentré. Korsningen passeras förutom biltrafik av ett stort antal gående och cyklister. Brukets lunchrestaurang ligger på fel sida av spåren. Övrig infrastruktur Stambanan Stambanan passerar mellan kartongbruket och Fors samhälle. Hastigheten är begränsad till 130 km/tim. Banan är enkelspårig. Nuvarande växlingsspår är förlagda väster om stambanan, vilket medför att växling och rangering idag sker över stambanan. Växlingsspåren nyttjas av Fors kartongbruk. Spåren används även för möten mellan tåg på stambanan. Planläggning av väg 68 söder om Fors Väg 68 på sträckan Åsbo Dicka planeras att byggas om. Idag går väg 68 gemensamt med väg 70 mellan trafikplatserna Åsbo och Mästerbo. En ny sträckning planeras från trafikplats Åsbo direkt till Jularbo. På grund av den stora kostnaden måste denna ses på lång sikt och finns inte upptagen i Länstransportplan 2004-2015. Istället finns där upptaget förbättringsåtgärder på sträckan mellan trafikplats Mästerbo och Jularbo liksom mellan Jularbo och Dicka. Förstudieområdet berörs av att korsningen mellan väg 68 och väg 736, södra infarten till Fors samhälle, byggs om med särskilt körfält för vänstersvängande. Miljö Områdesbeskrivning Landskapet utanför Fors är småskaligt och mjukt böljande med omväxlande åkermark och skog. Det finns flera kulturhistoriskt värdefulla områden med stora krav på hänsynstagande. Även markytorna inom Fors tätort är relativt gröna. Inom tätorten är det framför allt Fors bruk som ger en särskild karaktär samt de tjänstebostäder som ritats av Ralph Erskine.
17 Naturmiljö Värdefulla naturområden inom utredningsområdet är Åsgarn- Sävviken- och Forsån- Slåtterängsån. Båda dessa områden har höga naturvärden (klass III) och är upptagna i länets naturvårdsprogram samt har utpekats som värdefulla våtmarker (klass III) enligt bedömning från länsstyrelsen. Sjöarna Åsgarn och Sävviken ligger i dalgången nordväst om Fors samhälle. De omges av våtmarker, sumpkärr, buskkärr och sumpskog. Våtmarkerna, sjöarna, odlingslandskapet och lövinslaget gör förhållandena goda för ett rikt fågelliv. Forsån söder om Forssjön omges av åkermark. Vattenståndet varierar med Dalälven vilket gör att vattenytorna är stora på våren. Här finns ett rikt fågelliv och området är främst känt för de rastande sångsvanarna. Forssjöns bottensediment är förorenat av tidigare industriella utsläpp samt fortfarande näringspåverkad från omkringliggande jordbruksmark. Ett relativt tätt skogsområde med blåbärsgranskog finns väster om Forsvallen i södra Fors. Lantbruket med betesmark och små lyckor tillhör det gamla odlingslandskapet. Tillsammans med gårdsbildningar i Hagboområdet och gamla Västanfors utgör detta komplexa områden av ekologiskt intresse. Öster om Stora Halsjön finns ett naturminne, den mytomspunna Konstiga stenen. Bild 2.2 Karta över naturmiljö som länsstyrelsen pekat ut som värdefull. Sumpskogar och nyckelbiotoper är bedömningar enligt Skogsvårdsstyrelsen.
18 Kulturmiljö Området runt Fors samhälle har under lång tid präglats av både jordbruk och bergsbruk. Fors bestod från början av två byar, Västanfors och Östanfors. Byarna växte upp runt en hytta i Forsån. När det laga skiftet genomfördes flyttades gårdar till nya lägen och byarna ändrade karaktär. Hyttan började drivas i stor skala. Då järnvägen kom till Fors drogs den mellan de två byarna och endast Västanfors fick en järnvägsstation. Runt sekelskiftet växte Fors kraftigt med nya industrier såsom sulfitfabrik, såg och tegelbruk. Senare lades dessa ner. Kartongtillverkningen i Fors startade 1952. Delar av kartongfabriken har ritats av arkitekt Ralph Erskine. Stora delar av fabriksbyggnaden är numera inbyggd i den nyare industribyggnaden och bara en liten del av den gamla exteriören kan ses utifrån. Erskin har även ritat ett bostadsområde som tidigare utgjorde tjänstebostäder. I översiktsplanen har delar av Fors centrum med bl a Erskin-bebyggelsen utpekats som utredningsområde med värdefull kulturmiljö. I översiktsplanen framgår att inom industriområdet finns flera lämningar efter industriell verksamhet som utgör stora kulturvärden som anger Fors ursprung. Flera byar i förstudieområdet och dess omgivningar är utpekade av länsstyrelsen som länsintressanta kulturmiljöer (se karta 2.3). Det gäller Lycka och Kolarbo nordväst om Fors och Stora och Lilla Dicka söder om Fors. De centrala delarna av dessa byar berörs inte av förstudien. Bykärnan i Östanfors har kulturhistoriskt värde med sin karaktär av "klungby". Kommunen överväger att klassa det som kommunintressant. I södra Östanfors finns de två äldsta gårdslägena, Ollas och Pelles. Odlingsmarken ner mot Forssjön är viktig för landskapsbilden. Inom förstudieområdet finns ett antal fornlämningar registrerade. De finns spridda över hela området. De flesta fornlämningarna ligger söder om Fors där också ett stort område finns utpekat som bevarandevärt odlingslandskap. Bild 2.3 Karta över kulturmiljö som länsstyrelsen pekat ut som värdefull
19 Naturresurser Runt Fors samhälle finns en hel del jordbruksmarker. De värdefullaste ur odlingssynpunkt ligger söder om samhället (se även markanvändning). Vattenförsörjningen till Fors samhälle och även till övriga delar av kommunen bygger till största delen på vattenuttag ur Badelundaåsen och Möklintaåsen. Badelundaåsen går i nordvästlig-sydostlig sträckning förbi Avesta och Möklintaåsen ligger vid Horndal. Ingen av dessa berörs i det här projektet. Några enskilda brunnar finns dock som kan beröras i något av alternativen. Rekreation och friluftsliv Faktorer som påverkar hur viktiga områden blir för rekreation är, förutom grönytornas kvalitet, deras tillgänglighet, eventuella barriärer och avståndet från tätbefolkade områden. För boende i Fors är områdena väster om tätorten mest tillgängliga. Kartongfabriken, väg 68 och järnvägen ligger som kraftiga barriärer österut. Grönområdena intill är bullerstörda och därmed inte så attraktiva ut rekreationssynpunkt. Flera viktiga områden för rekreation finns runt och inom samhället. Vid Sävviken finns stora omväxlande områden. Inom området finns även idrottsplats samt Åsgarnsbanan med angränsande skog. Samtliga används av dagis, skola och allmänhet. På vintern används isen för skridsko- och skidåkning och fiske. Områdena är mycket viktiga för närrekreation och friluftsliv. I sydvästra samhället ligger Forsvallen med två gräsfotbollsplaner och en konstfrusen hockeyplan. Här finns också motionsspår. Forssjön, Stora Halsjön och Sävviken har ett högt värde ur sportfiskesynpunkt. Stora Halsjön används även som badplats. I Fors finns två anlagda parkområden, Bruksparken och Hagboparken. Jaktmarkerna öster om Forssjön är betydelsefulla. Här finns gott om älg, rådjur och småvilt. Kontakten mot Forssjön och Stora Halsjön i öst-västlig riktning är viktig. Elektromagnetisk strålning Strålningen från svenska järnvägar är låg genom den typ av transformatorer som används för elförsörjningen. På 20 meters avstånd är magnetfältet när ett tåg passerar i storleksordningen av vad som förekommer normalt i ett hem. Inget bostadshus ligger närmare än 20 meter från järnvägen. Skyddade och skyddsvärda områden Sävviken, Forsån, Forssjön samt Stora och Lilla Halsjön har generellt strandskydd på 100 meter. Därutöver finns områden kring Forssjön och Stora Halsjön som har
20 strandskyddsbestämmelser som överskrider 100 meter. Vid Norra stranden av Forssjön råder strandskydd fram till väg 68. Det gäller dock inte inom detaljplanelagt område. Miljöbelastning Buller Bullret i Fors kommer främst från järnvägen, väg 68 och kartongfabriken. Vägbullret hörs genom hela samhället och Kartongfabriken hörs i norra delen. I områdena vid Forsvallen och Sävviken är bullret mycket svagt och finns endast i bakgrunden eller hörs inte alls. Närmast väg 68 finns tre hus med bullernivåer över 60 db (A) enligt Vägverkets bullerinventering. Det finns nio hus med bullernivåer över 55dB (A) från järnvägen. Banverket har åtgärdat sex fastigheter med bullernivåer över 65 db med i första hand tilläggsrutor. Övriga behövde inte åtgärdas. Markföroreningar I närområdet till kartongfabriken kan det finnas markföroreningar från exempelvis kisaska. Detta måste utredas vidare i senare skeden. Föroreningar kan också finnas norr om kartongfabriken där det tidigare legat en bensinstation. Vid södra Sävviken har det legat en avfallsdeponi där främst bergmassor och skogsavfall lagts. I dag finns Mälbydalens avfallsdeponi strax söder om tätorten Fors, cirka 600 meter öster om riksväg 68. Luft Luftkvaliteten i Dalarna är generellt god. Endast periodvis inom vissa tätorter kan problem finnas. Kunskapen om luftkvaliteten är dock ofullständig. Trafiken på riksväg 68 förbi Fors kartongbruk är inte så hög att miljökvalitetsnormerna riskerar att överskridas. Markvibrationer Det torde idag inte finnas några fastigheter som är störda av markvibrationer från den (tunga) trafiken på väg 68. Inga fastigheter utsätts för vibrationer från järnvägen över Banverkets riktvärde på 2,5 mm/s Markanvändning Befolkning Inom översiktsplaneområdet bor ca 1000 personer, varav 946 i Fors tätort. Jämfört med hela kommunen har Fors en större andel yngre och medelålders personer. Prognos för år 2005 är 920 personer, dvs en liten minskning. Bebyggelse Småhusbebyggelsen är dominerande i Fors, ca 2/3 bor i småhus och 1/3 i lägenheter i flerfamiljshus.