Bild 2.4: Karta över jordbruksmark

Transkript

1 21 Näringsliv och sysselsättning Största arbetsplatsen i Fors är Stora Enso Fors Kartongbruk AB med ca 710 anställda. I övrigt finns Fors Bryggerier, barnomsorg, skola och äldrevård som arbetsplatser. Inpendling utgörs av 400 personer och utpendling av knappt 100 personer. Jordbruk Jordbruksmarken och dess värde redovisas i kartan nedan enligt den klassificering av marken som gjordes Bedömningen grundade sig då på vilken ekonomisk avkastning marken kunde ge för en brukare. Dagens jordbrukspolitiska mål gör att det öppna landskapet och bevarandevärda kulturmiljöer, flora och fauna får större betydelse vid en värdering av marken. I karta 2.4 redovisas även nuvarande EU-block som ger en tämligen god bild av vilken mark som i dag används för jordbruk. EU-block är sammanhängande jordbruksmark som ägaren kan söka EU-stöd för. Marken kan vara åkermark eller betesmark. Det går inte att direkt säga vilken markanvändning som finns på mark som 1976 var jordbruksmark men som idag ligger utanför EUblocken. Bild 2.4: Karta över jordbruksmark Viktiga målpunkter Kartongbruket och Fors samhälle är de viktigaste målpunkterna. Inom samhället finns en livsmedelsbutik med postservice och bensinförsäljning, grillkiosk, bank och pizzeria. Här finns även bibliotek, distriktsköterskemottagning, låg- och mellanstadieskola, fritidshem, daghem och servicehus. Brukets restaurang ligger väster om stambanan och har även kunder som kommer från samhället. I södra delen av samhället finns en idrottsplats.

2 22 Ledningar Förstudieområdet genomkorsas av ett antal kraftledningar. En transformatorstation är belägen strax söder om kartongbruket. Den fortsatta planläggningen kan innebära att kraftledningar kan komma att förläggas i mark. Kommunala planer Fördjupad översiktsplan finns för Fors samhälle och för kartongbruket. Planen redovisar flera områden där begränsade kompletteringar med bostadshus kan komma till stånd. Öster om Bäckafors kan eventuellt etablering av småindustri ske. Byggnadstekniska förutsättningar Geologiska förhållanden Centrala Fors ligger i en lerfylld dalgång som i nordväst även omfattar sjöarna Sävviken och Åsgarn. Dalgången fortsätter åt sydost via Dickasjön och Bollsjön till sjön Bäsingen. Leran är enligt äldre geologiska kartblad postglacial. Runt Sävviken och i anslutning till Forsån mellan Sävviken och samhället förekommer kärrmarker med organisk jord, torv, dy och gyttja, ovan leran. I anslutning till Forsåns utlopp från Forssjön förekommer en sankmark med svämlera. Östanfors ligger inom ett moränområde, där en del ny bebyggelse sannolikt ligger inom lerområdet eller i randzonen mellan lera och morän. Västanfors ligger i huvudsak i randzonen mellan ler- och moränområden. Sydväst och ost om Forssjön dominerar ett moränområde. Kring byn Högsveden förkommer dock ett lerområde i anslutning till de öppna markerna och nordöstra tillflödet till Forssjön. Utmed det tillflödet förekommer ett lerområde som sträcker sig upp till Kullhyddan. Bild 2.5 Karta över Fors och dess närmaste omgivning

3 23 Översvämningskänsliga områden Översvämningskänsliga områden enligt kommunens redovisning finns runt Forsån och Dickasjön (se karta 2.6) Grundvatten Grundvattenytan i området ligger i eller nära markytan i anslutning till sjöar och andra lågt liggande markpartier. För övriga delar ligger grundvattenytan ofta 1-2 meter under markytan. Geotekniska förhållanden och problemställningar Bärigheten inom områden med organisk jord är mycket låg och mycket stora sättningar uppkommer vid belastning. Organisk jord är svår att förstärka, oftast måste den grävas ur och ersättas med friktionsjord eller förbelastas så att sättningar hinner utbildas. Bild 2.6 Redovisning av översvämningskänsliga områden Postglaciala leror är (mycket) kompressibla och har ofta låg skjuvhållfasthet vilket gör dem både sättnings- och skredbenägna vid belastning. Lera kan förstärkas genom t.ex. kalkcementpelare. För organisk jord gäller att tyngden från en vägkropp kan kompenseras genom utskiftning och återfyllning med lätta material. Problemen med sättningar och/eller stabilitet kan även lösas med en fribärande konstbyggnad t.ex. ett påldäck.

4 24 3 FUNKTIONSANALYS AV TRANSPORTSYSTEMET Tillgänglighet Viktiga målpunkter inom förstudieområdet är bruket och Fors samhälle. Inom samhället finns en livsmedelsbutik och några småbutiker. Brukets restaurang ligger väster om stambanan och har även kunder som kommer från samhället. I södra delen av samhället finns en idrottsplats. Östanfors utgör samlad bebyggelse öster om riksvägen och norr om Forssjön. Som bilist har man god tillgänglighet till de olika målpunkterna. Gående och cyklister kan också nå målpunkterna, men inte med den trafiksäkerhet som motsvarar god standard. Trafiksystemet saknar direkta åtgärder för personer med funktionshinder, såsom ledstråk för synskadade och försänkta kantstöd för personer med gångsvårigheter eller är rullstolsburna. Ett hållplatsläge för regionaltåg finns i anslutning till plankorsningen med väg 736, strax intill brukets huvudentré och med centrala Fors samhälle inom ett par hundra meter. Transportkvalitet Väg 68 är relativt gammal och kräver därför större underhållskostnader än en ny väg. Även länsvägarna har höga underhållskostnader. Stambanan utgör kommunikationsaxel Norrland Bergslagen Mälardalen - Göteborg. Godstrafiken är omfattande medan persontrafiken har mer lokal betydelse. Sträckan Avesta Gävle trafikeras av regionaltåg. Norr om bruket har järnvägen relativt dålig linjeföring Regional utveckling Såväl väg 68 som stambanan utgör förbindelse mellan norrlandskusten/bergslagen och Mälardalen/Göteborg. God framkomlighet och transportkvalitet gynnar företagen som nyttjar förbindelserna. Brukets utveckling hämmas av vägars och järnvägars nuvarande lokalisering. De nya funktioner som erfordras när bruket växer får inte plats. Att bruket får växa är nödvändigt för dess fortsatta existens och för de människor som arbetar här. En nedläggning av bruket innebär även att underleverantörer, småföretag och offentlig förvaltning, som är beroende av företaget mister sin utkomst. Trafiksäkerhet De allvarligaste vägtrafikolyckorna som kan förekomma är främst: singelolyckor där fordonet voltar eller kör in i fast hinder mötes- och omkörningsolyckor oskyddad trafikant som blir påkörd avsvängnings- och korsandekursolyckor Vidare kan allvarliga olyckor förekomma i plankorsningar med järnväg. Miljö Se under Miljöbelastning sidan 20. Jämställdhet De åtgärder som planeras och prioriteras ska ha jämställdhetsperspektiv.

5 25 4 PROJEKTMÅL Projektets primära syfte är att frigöra ytor för kartongbrukets fortsatta utveckling. Dessutom skall projektet verka för en optimering av samhällsnyttan. Med anledning härav har följande mål satts upp för projektet: - Att tillskapa markresurser för en god utveckling av kartongbruket - Att ordna en god trafikförsörjning av bruket och samhället - Att tillse en god trafikteknisk funktion och standard - Att planskilja väg och järnväg - Att minimera trafikens och vägens negativa inverkan på miljön 5 ÖVRIGA MÅL, POLICIER OCH LAGKRAV Transportpolitiska mål Det övergripande transportpolitiska målet är att transportpolitiken skall säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Sex delmål anger ambitionsnivån på lång sikt. - Tillgängligt transportsystem - Hög transportkvalitet - Säker trafik - God miljö - Positiv regional utveckling - Ett jämställt transportsystem Nationella miljömål - Frisk luft Luften ska vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. - Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. - Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningarna för friluftsliv värnas. - Myllrande våtmarker Våtmarkens ekologiska och hydrologiska funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. - Hav i balans samt levande kust och skärgård Målet berörs ej av projektet

6 26 - Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte negativt påverka människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. - Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska underskrida gränserna för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen ska heller inte öka korrosionshastigheten i tekniskt material eller kulturföremål och byggnader. - Levande skogar Skogen och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden samt kulturmiljövärden bevaras och stärks. - Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapets och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden samt kulturmiljövärden bevaras och stärks. - Storslagen fjällmiljö Målet berörs ej av projektet - God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö och medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt så att en långsiktig god hushållning med mark vatten och andra naturresurser främjas. - Giftfri miljö Miljön ska vara fri från ämnen och metaller skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. - - Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av strålning i den yttre miljön. Enligt regeringens delmål ska bl a riskerna med elektromagnetiska fält kontinuerligt kartläggas och nödvändiga åtgärder vidtas i takt med att eventuella risker identifieras. - Skyddande ozonskikt Målet påverkas ej av projektet - Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Målet ska uppnås på ett sådant sätt och i en sådan takt att den biologiska mångfalden bevaras, livsmedelsproduktionen säkerställs och andra mål för hållbar utveckling inte äventyras. Allmänna hänsynsregler enligt Miljöbalken - Bevisbördan Verksamhetsutövaren ska bevisa att hänsynsreglerna följs - Kunskapskravet Verksamhetsutövaren ska ha kunskap om området. - Försiktighetsprincipen- Verksamhetsutövaren ska utföra de skyddsåtgärder som behövs - Lokaliseringsprincipen- Verksamheten ska lokaliseras på en ur miljösynpunkt lämplig plats

7 27 - Hushållnings- och kretsloppsprincipen- Verksamhetsutövaren ska hushålla med material och energi - Produktvalsprincipen- Verksamhetsutövaren ska inte använda olämpliga kemiska produkter - Skälighetsprincipen-Kostnader ska stå i rimlig proportion till den nytta man åstadkommer med en åtgärd. - Skadeansvar- Verksamhetsutövaren ansvar för att avhjälpa en eventuell skada man åstadkommer. Miljöpolicy Stora Enso Fors AB Utdrag ur verksamhetspolicyn: --- Ansvar: Vi skall leva upp till principer om hållbar utveckling i all vår verksamhet. Vi följer eller överträffar lagar och krav. Vi arbetar aktivt med att minska föroreningar till luft och vatten, avfall till deponi, buller och lukt samt ha en säker kemikaliehantering och minimera transporter. Vi hushållar med råvaror och energi. --- Vägverket Vägtransportsystemet skall utvecklas så att miljö, hälsa och välfärd inte äventyras nu eller i framtiden. Vägverkets miljöpolicy lägger grunden för att vägtransportsystemet inklusive Vägverkets egen verksamhet utvecklas mot: - en acceptabel klimatpåverkan - en hållbar energiförsörjning - hållbara utsläpp av föroreningar - acceptabla bullernivåer - en hållbar hushållning med naturresurser samt - en infrastruktur anpassad till natur och kulturmiljön. Banverket - Alla har ett miljöansvar Banverket ska ha ett aktivt och förebyggande miljöarbete som en naturlig del i sin verksamhet. Vi ska följa gällande miljölagstiftning samt andra regler och krav som vi berörs av, samt agera med samhällets och kundernas krav och förväntningar i centrum. - Vi ska ständigt förbättra vårt miljöarbete Banverket ska vårda och vidareutveckla järnvägens goda miljöegenskaper och aktivt arbeta med att begränsa och förebygga de negativa miljöeffekterna av resursanvändning, intrång, buller och vibrationer samt utsläpp till luft, mark och vatten. - Vi ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling Banverket ska i såväl banhållning, trafikstyrning och uppdragsverksamhet som i övriga uppgifter, i samverkan med övriga aktörer, bidra till att järnvägssektorn utvecklas i enlighet med transport- och miljöpolitiken. Nuvarande miljöpolicy gäller från 1 januari, Banverkets Miljöpolicy utgör grunden för Banverkets miljömål samt inriktningen för miljöarbetet.

8 28 6 TÄNKBARA ÅTGÄRDER OCH DESS EFFEKTER Åtgärdsanalys enligt fyrstegsprincipen Fyrstegsprincipen är ett allmänt förhållningssätt i åtgärdsanalyser för vägtransportsystemet. Syftet är dels att hushålla med investeringsmedel, dels att minska vägtransportsystemets negativa effekter på miljö och hälsa. Beslut om att fyrstegsprincipen ska gälla togs av Vägverket den 13 mars De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i en viss ordning enligt följande. Minskat transportbehov och val av alternativa transportsätt (steg 1) Dagens transportbehov på väg 68 kan förändras genom att person- och godstransporter överförs till järnväg och buss. Att på olika sätt minska transportbehovet och föra över trafik till alternativa färdsätt är dock inte en lösning, sådan att kartongbrukets markbehov och behov av ny vägsträckning kan undvikas. Effektivare utnyttjande av befintligt vägnät (Steg 2) Regional biltrafik på väg 68 kan i vissa resrelationer föras över till andra förbindelser. Det är även troligt att behovet av att resa kan minskas genom påverkan och information samt att resandet kan bli effektivare genom samåkning. Detta är ingen lösning sådan att kartongbrukets markbehov och behov av ny vägsträckning kan undvikas. Begränsade utbyggnadsåtgärder (Steg 3) Det är nödvändigt för bruket att tillskapa mark för dess fortsatta utveckling. Att behålla befintligt vägnät, även om det rustas upp, utgör inte någon lösning för Stora Enso Fors behov. Detta är ingen lösning sådan att kartongbrukets markbehov och behov av ny vägsträckning kan undvikas. Om- eller nybyggnadsåtgärder (steg 4) I tidigare planering för kartongbruket har enklare lösningar diskuterats och planlagts, där en mindre flytt av vägen ut i Forssjön varit aktuell. Bruket planerar idag mer långsiktigt. I ett första steg kommer ny massafabrik, ny reningsanläggning, ångcentral och utökat lager att byggas, i ett andra steg byggs en ny kartongmaskin. Eftersom industrins behov av utbyggnad är så pass markkrävande, kan inte ombyggnader i befintligt trafiksystem vara lösningen. Kartongbrukets markbehov och behov av ny vägsträckning kan inte undvikas. Ett nybyggnadsalternativ är enda möjliga lösningen att frigöra ytor för kartongbrukets fortsatta utveckling.

9 29 Nollalternativet Nollalternativet innebär att ingen åtgärd genomförs. Vägar och järnväg ligger kvar såsom idag. Gemensamt för utbyggnadsalternativen I samtliga alternativ där väg korsar järnväg ingår att nya korsningar planskiljs. Vägkorsningar byggs om möjligt planskilda. Om konsekvenserna av att planskilja vägkorsningar blir omfattande, kan enklare lösningar komma att övervägas. För samtliga utbyggnadsalternativ övervägs en planskild korsning för gående och cyklister vid nuvarande plankorsning utanför brukets huvudentré. Se Bild 5.1. Växlingsspåren till industrin övervägs att flyttas från västra till östra sidan av stambanan. Se Bild 5.2. Växling och rangering av vagnar kan då ske på brukets sida och få direkt anslutning mot utlastningen. Spårens nya lokalisering kan komma att nyttjas som mötesstation för stambanan. Bild 5.1: Planskild korsning för gående och cyklister Oavsett val av utbyggnadsalternativ, förutsätts nuvarande väg 68 tas över av Stora Enso Fors. Brukets planer medför även att kraftledningar kan komma att förläggas i mark eller i annan sträckning. Bild 5.2: Lokalisering av växlingsspår öster om stambanan

10 30 Alternativa sträckningar för väg 68 A. Alternativ Västanfors Väg 68 lokaliseras väster om Fors samhälle. Vägen korsar stambanan planskilt i den norra och södra delen av den nya sträckningen. B. Alternativ genom Fors 1 Söder om bruket korsar vägen under stambanan. Norr E om passagen med järnväg D kommer vägen upp via ramp, A B/C för att nå markplanet i höjd med nuvarande plankorsning med väg 736 vid F kartongbrukets huvudentré. Vägen förläggs till nuvarande växlingsspår, när dessa flyttas över till östra sidan av stambanan. Alternativet konsekvensbeskrivs med stambanan i nuvarande sträckning. Se avsnittet Eventuell ny sträckning på stambanan nedan. Bild 5.3: Redovisning av alternativa korridorer C. Alternativ genom Fors 2 Järnvägen parallellförflyttas i passagen mellan byn och bruket och förläggs till nuvarande växlingsspår. Norrut förläggs sedan stambanan i nytt västligt läge. Söderifrån följer väg 68 stambanan. Strax söder om bruket passerar vägen under de planerade industrispåren mot utlastningen, för att sedan nå markplanet i höjd med nuvarande plankorsning med väg 736. Vägen följer sedan järnvägens nya sträckning. Alternativet konsekvensbeskrivs med stambanan i nytt västligt läge. Se avsnittet Eventuell ny sträckning på stambanan nedan. D. Alternativ väg 68 i kulvert Väg 68 förläggs på bank i Forssjön. Söder om och fram till väg 736 (vid Östanfors) förläggs vägen i betongtunnel under markplanet, varefter den ansluter till sin nuvarande sträckning. Vägen lokaliseras så att den ger plats för ny kartongmaskin. Genom kulverteringen kan mark för brukets behov tas i anspråk österut. E. Alternativ Östanfors Vägen går delvis på bro delvis på bank genom Forssjön och öster om Östanfors och Stora Halsjön.

11 31 F. Alternativ Öst om sjön Vägen placeras öster om Forssjön och öster om Stora Halsjön. Huvudalternativet är att anlägga en trafikplats strax norr om Lilla Dicka. Alternativa utformningar har diskuterats. Geotekniska svårigheter, ingreppet i landskapsbilden och påverkan på odlingsmarken medför att andra åtgärder kommer att prövas. En alternativ utformning till trafikplats är korsning med särskilt körfält för vänstersvängande. Åtgärden innebär att mindre markytor behöver tas i anspråk, men trafiksäkerhetsstandarden blir då mindre god. Genom att förlägga korsningen söder om det aktuella läget kan markbehovet begränsas ytterligare. Vid Mälby, Lilla och Stora Dicka finns; - fem anslutande mindre vägar, - en gång- och cykelväg och - två plankorsningar med järnväg, som innebär risker för korsningsolyckor. Genom att förlänga alternativet Öst om sjön söderut kan trafiksäkerheten förbättras genom att även åtgärda dessa korsningar. Se Bild 5.4. Bild 5.4 Alternativt kan väg 735 flyttas söderut. Se bild 5.5. Bild 5.5

12 32 Alternativa sträckningar för väg 736 För att tillskapa ny industrimark föreslås två alternativa lägen, ett sydligt och ett nordligt. Södra alternativet Alternativet går i princip från nuvarande korsning med väg 68 över till väg 735, Garpenbergsvägen strax norr om Fors samhälle. I kombination med alternativ Östanfors förlängs alternativet till en tänkt trafikplats sydost om bebyggelsen i Östanfors. (Såsom pilen visar) Norra alternativet Alternativet förläggs till mark med relativt goda geotekniska förhållanden norr om Forsån och dess sankmarker. Bild 5.6. Korridoralternativ för väg 736

13 33 Eventuell ny sträckning på stambanan Nuvarande sträckning Utgör alternativ om markbehovet kan tillgodoses utan flyttning av stambanan. Alternativet konsekvensbeskrivs under Alternativ genom Fors 1 med stambanan i nuvarande sträckning, men kan kombineras med andra vägalternativ. Ny västlig sträckning. Nuvarande sträckning kan komma att förläggas i en sträckning längre västerut än idag. Genom att räta ut de relativt tvära kurvorna norr om bruket kan mark frigöras för brukets fortsatta utveckling. Alternativet konsekvensbeskrivs under Alternativ genom Fors 2 med stambanan i ny västlig sträckning. Bild 5.7 Korridoralternativ för ny stambana

14 34 Alternativens effekter och konsekvenser Nollalternativet Om ingen åtgärd genomförs som innebär att ytterligare industrimark tillskapas, begränsas brukets förutsättningar att utvecklas redan på kort sikt. Att förbättra kapaciteten i de nuvarande kartongmaskinerna kan inte bli aktuellt om inte åtgärder samtidigt genomförs för att dels möjliggöra ökad tillförsel av virke, massa och flis och dels för att ta hand om och förbättra reningsprocessen. På lång sikt kan den nya kartongmaskin bruket planerar för inte aktualiseras. För företaget är det livsviktigt att utvecklas. Om inte utvecklingen kan säkras för Fors kartongbruk kommer troligtvis investeringar att ske i andra bolag inom Stora Enso. Ett möjligt scenario är även att konkurrerande koncerner/företag utvecklas och tar marknadsandelar, medan Fors kartongbruk stagnerar och på sikt inte får avsättning för sina produkter. Nollalternativet innebär på kort sikt att bruket stagnerar i sin nuvarande produktionstakt. På lång sikt är det troligt att andra enheter/företag kan producera mer kartong av bättre kvalitet med färre antal anställda än vad Fors kartongbruk klarar. Nollalternativet innebär även i olika grad att nuvarande trafiktekniska standard bibehålls. Olycksrisken i väg- och järnvägskorsningar bibehålls. Restider och fordonskostnader för vägtrafiken förändras inte. Nuvarande mötes- och växlingsmöjligheter för tågtrafiken bibehålls. Gemensamt för alternativen Samtliga väg- och järnvägsalternativ är studerade och föreslagna så att god kvalitet uppnås på trafiksäkerhet, tillgänglighet och komfort. Riksvägkorsningar byggs om möjligt planskilda. Plankorsningar med järnväg utgår och ersätts med planskilda korsningar. I samtliga utbyggnadsalternativ ingår flyttning av spårområdet så att växling och rangering sker på industrisidan av stambanan. Riskerna för konflikter med tågtrafiken på stambanan minskar samtidigt som växling och rangering av vagnar underlättas och effektiviseras. Utbyggnaden möjliggör anordnande av mötesstation för trafik på stambanan. För samtliga utbyggnadsalternativ byggs en planskild korsning för gående och cyklister vid nuvarande plankorsning utanför brukets huvudentré. Åtgärden syftar till att förbättra trafiksäkerhet och minska järnvägens barriäreffekt. Alternativ Västanfors Transportkvalitet God kvalitet uppnås. Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö God kvalitet uppnås. Vägens lokalisering innebär viss vägförlängning för riksvägstrafikanterna. Med detta alternativ kommer samhället att få en ny barriär genom oexploaterade områden som används flitigt till rekreation. Fors samhälle kommer därmed att ligga mellan riksvägen och järnvägen och får svårigheter att utvecklas åt något håll. Vägen skär av det

15 35 betydelsefulla området vid Sävviken från den närliggande bebyggelsen. Det strider mot rekommendationerna i kommunens översiktsplan som säger att tillgängligheten till stranden ska öka. Likaså påverkas det äldre odlingslandskapet vid gamla Västanfors. Alternativet berör även motionsområden vid Forsvallen. Påverkan kan minskas med portar vid motionsspåren. Norr om samhället ger alternativet stor påverkan där vägen mot Garpenberg ska ansluta till riksvägen. Sträckan går över Forsån och de omkringliggande våtmarkerna. Alternativet kan ge negativa konsekvenser för fågellivet i området. De närboende får en ny barriär som påverkar närrekreationen och utblicken norrut negativt. Den norra trafikplatsen bör utformas så att det inte blir någon konflikt med kulturmiljöintresset i Östanfors. Landskapsbilden påverkas mellan Sävviken och Forsvallen. Helt nya bullerstörningar i tidigare tysta områden kommer sannolikt att ge stora konsekvenser oavsett om skyddsåtgärder byggs eller inte. Alternativet innebär en minskning av buller för boende i Östanfors då riksvägen inte längre passerar så nära. Även boende i sydöstra delarna av Fors samhälle får minskat buller. Viss risk för störande markvibrationer vid passagen mellan Sävviken och Fors samhälle. Alternativet kommer troligtvis även i konflikt med fornlämningar vid Västanfors samt söder om Forsvallen. Fastigheter söder om Dicka vattentorn kan komma i konflikt med vägen. Regional utveckling Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Alternativet innebär något längre resvägar för att ta sig till och från riksvägen. Grundläggningen av vägen på hela sträckan från Lilla Dicka till Bäckafors är problematisk då den huvudsakligen går i ett lerområde. Passagen över kärrområdet vid Forsån blir sannolikt mycket problematiskt.

16 36 Alternativ genom Fors 1 inkl stambana i befintlig sträckning Transportkvalitet God kvalitet uppnås. Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö Att vägen söderifrån kan komma att hamna över länsvägen, under stambanan och sedan tillbaks i markplanet kan medföra dåliga siktförhållanden på delar av den nya sträckningen. Inga större kvalitativa förändringar. Alternativet ger små intrång i tidigare oexploaterad mark. Att lägga vägen intill järnvägen innebär att inte någon ny fysisk barriär för människor och djur skapas. Däremot skapas en ny bullerkälla, vilket kan medföra krav på bullerskyddsåtgärder, något som i sin tur kan verka som en visuell barriär. Det kan komma att påverka stads-, landskapsbilden på ett påtagligt sätt i anslutning till den värdefulla kulturmiljön med bl a Erskin-bebyggelsen. Stor påverkan förekommer norr om samhället där riksvägen ska ansluta till vägen mot Garpenberg. Sträckan går över Forsån och de omkringliggande våtmarkerna. Alternativet kan ge negativa konsekvenser för fågellivet i området. De närboende får en ny barriär som påverkar närrekreationen och utblicken norrut negativt. Om väg 68 eller järnvägen flyttas närmare bebyggelsen i centrala Fors finns en risk för att fastigheter kan komma att påverkas av markvibrationer och de normerande värdena för komfortstörningar överskrids. Den norra trafikplatsen bör utformas så att det inte blir någon konflikt med kulturmiljöintresset i Östanfors. Att förlägga riksvägen väster om järnvägen minskar riksvägstrafikens negativa inverkan för boende i Östanfors. Viss risk finns för vibrationsstörningar i byggnader närmast vägen. Regional utveckling Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Alternativet bedöms innebära god tillgänglighet till vedgård, parkeringsplatser och utlastning. Konstruktionen av järnvägsbro över riksvägen (strax söder om utlastningen) kan vara knepig. Vägen lokaliseras till ett lerområde vilket kan erfordra vissa förstärkningsarbeten, framförallt i söder och norr, i anslutning till trafikplatserna.

17 37 Alternativ genom Fors 2 inkl stambana i ny västlig sträckning Transportkvalitet God kvalitet uppnås. Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö God kvalitet uppnås för vägtrafikanter. Inga större kvalitativa förändringar. Alternativ ger i stort sett samma konsekvenser som i alternativet genom Fors 1. Att parallellförflytta järnvägen närmare Fors samhälle kan upplevas mindre påträngande än om riksvägen lokaliseras närmast byn. Den norra trafikplatsen bör utformas så att det inte blir någon konflikt med kulturmiljöintresset i Östanfors. Bullerutbredningen från järnvägen förändras. Boende i Bäckafors får högre ljudnivåer än i dag medan de i Östanfors får lägre. Järnvägen går genom kanten av ett våtmarksområde vid Forsån och påverkar troligen en sumpskog negativt. En fornlämning (bytomt) inne Fors påverkas av en ny sträckning. Om väg 68 eller järnvägen flyttas närmare bebyggelsen i centrala Fors finns en risk för att fastigheter kan komma att påverkas av markvibrationer och de normerande värdena för komfortstörningar överskrids. Regional utveckling Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Trafiknätet bedöms innebära god tillgänglighet till vedgård, parkeringsplatser och utlastning. Alternativet jämförbart med föregående, här tillkommer dock problem även med grundläggningsarbeten för järnvägen.

18 38 Alternativ väg 68 i kulvert Transportkvalitet God kvalitet uppnås. Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö God kvalitet uppnås. Inga större kvalitativa förändringar. Alternativet sträcker sig ut i Forssjön. Det ställer stora krav på miljökrav i byggskedet för att inte öka spridningen av miljöfarliga ämnen bundna i bottensedimenten, företrädesvis tungmetaller. Den negativa påverkan från vägen är främst intrånget. Den ökade föroreningsbelastningen från vägen är troligen marginell då vattnet redan idag rinner ut i Forssjön utan särskild rening, enbart i befintliga diken. Förändringen av strandlinjen innebär en påtaglig förändring av landskapsbilden som måste omhändertas varsamt. Bullerspridningen bör bli marginellt större än idag. Om planskild korsning övervägs i Östanfors hamnar den inom ett kulturmiljöintressant område. Här krävs omsorgsfull utformning för att inte kulturmiljöintresset ska skadas. Regional utveckling Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Trafiknätet bedöms innebära god tillgänglighet till vedgård, parkeringsplatser och utlastning. Vägen kommer huvudsakligen att gå fram där sjön är åtta meter djup, vilket innebär omfattande fyllningsarbeten. För att klara stabiliteten från fyllningen erfordras sannolikt även omfattande muddrings- eller stabiliseringsarbeten. I detta alternativ kan övervägas att redan inför byggnationen av ny kartongmaskin fylla ut sjön till riksvägens planerade sträckning. Kulverten kan bli problematisk att utföra om grundvattennivån är hög. För anslutningsvägen mot Garpenberg är problemen likvärdiga med de föregående alternativen. Trafikplatsen söder om Fors erfordrar sannolikt förstärkningsåtgärder för att klar stabiliteten mot Forsån

19 39 Alternativ Östanfors Transportkvalitet Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö God kvalitet uppnås. God kvalitet uppnås. Inga större kvalitativa förändringar. Alternativet går till stor del genom oexploaterad mark. Den södra delen av sträckan går genom Forssjön och ger samma konsekvenser som alternativ väg 68 i kulvert. Korsningen norr om sjön gör intrång i jordbruksmark och påverkar troligen kulturmiljöintresset i Östanfors negativt. Påverkan bör kunna minskas med en omsorgsfull utformning av korsningen. Sträckan norr om Östanfors ger en helt ny barriär i området och en ökad bullerspridning i landskapet. Flera bostäder främst i närheten av Östanfors kommer sannolikt att få bullernivåer över riktvärdena utan åtgärder. Sträckan kan också påverka möjligheten för viltet att röra sig i området. En närmare utredning av var viltstråken finns i området kan komma att erfordras i senare skeden. Vägdragningen går även in en liten bit i det av länsstyrelsen utpekade området vid Forsån mot Dicka som har höga naturvärden och våtmarker av högt värde. Alternativet innebär en minskning av buller för boende i Östanfors då riksvägen inte längre passerar så nära. Även boende i sydöstra delarna av Fors får minskat buller. Genom att vägen flyttas öster om bebyggelsen minskar vägens barriäreffekt för bl a Östanforsborna. Regional utveckling Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Trafiknätet innebär god tillgänglighet till vedgård, parkertingsplatser och utlastning. En omfattande konstbyggnad över sjön med möjligen komplicerad grundläggning. Sannolikt viss förstärkningsåtgärder i lerområdet norr om sjön. Trafikplatsen söder om Fors erfordrar sannolikt förstärkningsåtgärder för att klara stabiliteten mot Forsån.

20 40 Alternativ Öst om sjön (med trafikplats strax norr om Lilla Dicka) Transportkvalitet God kvalitet uppnås. Trafiksäkerhet Tillgänglighet Miljö God kvalitet uppnås. Inga större kvalitativa förändringar. I detta alternativ finns en korsning med anslutningar i den bevarandevärda odlingsbygden söder om Fors. Vägen splittrar upp området. Troligen påverkas också flera fornminnen i samma område. Naturvärdena vid Forsån kan påverkas negativt beroende på hur vägen utformas. Norr om korsningen fortsätter vägsträckan genom tidigare oexploaterade områden. Vägen ökar bullerspridningen i tidigare tysta områden. Det kan innebära störningar både för viltet och för de boende i de närliggande byarna. Troligen kan dock riktvärdena för buller vid bostäder klaras utan stora åtgärder. Alternativet innebär en minskning av buller för boende i Östanfors då riksvägen inte längre passerar så nära. Även boende i sydöstra delarna av Fors får minskat buller. Alternativet kan påverka viltets möjlighet at röra sig i området. En närmare utredning av var viltstråken finns i området krävs i senare skeden för att mildra konsekvenserna. Landskapsbilden påverkas starkt, framför allt mellan Lilla Dicka och Forssjön. Genom att förlägga vägen öster om bebyggelsen minskar vägens barriäreffekt, bl a för Östanforsborna. Regional utveckling Jämställt transportsystem Kartongbrukets trafikförsörjning Genomförande Alternativet innebär förbättrade förutsättningar för kartongbruket och förbättrad kvalitet för regionala transporter. Inga kvalitativa förändringar planeras för kollektivtrafiken i detta skede. Trafiknätet innebär god tillgänglighet till vedgård, parkeringsplatser och utlastning. Trafikplatsen och anslutningsvägen söder om Fors erfordrar sannolikt omfattande förstärkningsåtgärder då den delvis ligger i ett område med mycket lös lera, svämlera. I övrigt löper vägen över moränmark eller områden med ytnära berg. Passager av mindre lerområden kan erfordra förstärkningsarbeten.