PROKRASTINERING. David Arvidsson, leg. psykolog, Akademihälsan

Relevanta dokument
SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP BÖRJA PLUGGA!

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

Fixa studierna och må bra. Samtidigt.

SLUTA SKJUTA UPP - OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH STUDIETEKNIK OLA OLEFELDT KAROLINA KÄLLOFF STUDENTHÄLSAN

Sluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik. Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum

Sluta skjuta upp - om uppskjutandebeteende och studieteknik. Carina Bäckström & Olof Samuelsson Studentcentrum

Starta fortsätt - håll ut. Kursledare: Lisa Alsèn Björneke Kurator vid Studenthälsan

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP OLA OLEFELDT STUDENTHÄLSAN

Plugga och må bra. Samtidigt.

Studiekompetens och tidsplanering

Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut

Hållbar student. Hösten Studenthälsan Caroline Ivarsson Socionom

Tidsplanering. Gå från ord till handling! Minna Nevala & Paula Sjöblom Studiepsykologer Hösten 2016

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Ola Olefeldt & Joakim Cao, Studentcentrum

Tips och verktyg för studietiden om studieteknik och stresshantering. Carina Bäckström & Karolina Källoff Studentcentrum

Plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva/plugga/slappa/leva. Carina Bäckström & Ola Olefeldt

Studiepsykologens hälsning

Våga slarva. En föreläsning om perfektionistbeteende. Ola Olefeldt Kurator, Studenthälsan STUDENTHÄLSAN

Alla medlemmar äger tillsammans

Så lyckas du med studierna

UNIVERSITET/HÖGSKOLA

Vardagsfärdigheter hos vuxna

Tidshantering. Effektiva studievanor och aktivt lärande

Stämmer sällan i mitt fall

TA HAND OM DIN KROPP OCH SJÄL. "Mindfullness Meditation city - Credit to homethods is licensed under CC BY 2.

STRESSHANTERING VID NPF

När perfekt inte duger!

MI Motiverande Samtal i UP Arbetsmaterial

1. Sätt upp mål och ha något roligt som morot delmål

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom

ALLT OM TRÖTTHET. Solutions with you in mind

Behandlingsguide Sov gott!

Intresseanmälan för att gå utbildning i ACT i skolan

Unga vuxna och neuropsykiatri "Ju mer man tänker, ju mer inser man att det inte finns något enkelt svar Nalle Puh

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Hur optimerar jag min inlärning?

Det gör ont, du är trött vad gör du?

IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård

Finn din inre styrka och bli ditt bästa jag Hur gör man?

Ett namn på sina problem Omgivningen Förståelse för sig själv Möjlighet att få rätt stöd Tänka funktionshinder istället för lat, slarvig, en ökad tro

Långvarig smärta en osynlig folksjukdom Grönvallsalen

Namn: Födelsenummer: Datum: BOS. a) Är du intresserad av att umgås med andra människor, utöver dina närmaste?

Du ska sträva efter att din dag ser ut så här.

IBH för nybörjare. IBH Konferensen September Beteendefokus AB Nicola Silberleitner & Anneli F. von Cederwald 1

Långvarig smärta Information till dig som närstående

Nå dina mål. Fredrik Alm

Lite info om hälsa & livsstil

Fem misstag som äter upp din tid och hur du enkelt gör någonting åt dem

ADHD/ADD & Autismspektrum tillstånd (AST)

Kursplan specialistkurs för psykologer: HÄLSOPSYKOLOGI

Att leva med smärta - ACT som livsstrategi

Hur kom jag in i projektet? Möte i Linköping med Östergötlands kommuner. 50% av min tjänst

Att få ut det mesta av handledning. Johanna Morén, Leg psykolog, Leg psykoterapeut, Handledarutbildad i KBT

Att sätta mål och nå dem!

Varför planera 12 veckor i taget? 4 x 3 veckor exakt Oberoende av månader Extremt produktivt Mätbart

ATT ARBETA MED PSYKISK OHÄLSA - CHEFENS ROLL

Kursplan specialistkurs för psykologer HÄLSOPSYKOLOGI

Positiv psykologi och motivation: Att skapa en utvecklande inlärningsmiljö

Effektiva arbetsrutiner. ÅAS styrelseutbildning, januari 2018 Tove Forslund, Forsknings- och utbildningsservice/lärandestödet

Har längden betydelse? -i psykologisk behandling Thomas Gustavsson leg psykolog & ACT-trainer

Hur kan vi hjälpa barn till en bättre självkänsla?

Hur bedömer du som helhet det bemötande du fått som student under kursens gång? ( ), där 1 anger lägsta betyg och 5 anger högsta betyg)

CFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti

Kultur för hälsa och vård

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Rehabilitering av patienter med funktionella neurologiska tillstånd

Anna & David 12 augusti Gästbok

R M I Rätt Mental Inställning

Studieteknik. Kristina Schött Studie- och språkverkstaden

Stress, engagemang och lärande när man är ny

Vad är psykisk ohälsa?

Supported Education. Studier med stöd

R1A <( ) Svag begåvning. - hos personer med missbruk. Christian Bergbom Leg. Psykolog

Utvärdering av gruppledarutbildning ACT Att hantera stress och främja hälsa HT 2011

Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ5)

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Utbud av stöd och behandling för spelproblem

Ta nya kliv inom projektledning

Agenda. Psykologisk behandling vid tinnitus och ljudkänslighet: Internet- och gruppbaserad KBT-behandling. Vad gör vi psykologer?

PRODUKTIVITET JANUARI 2018

specialiserad psykologisk bedömning och behandling

Intervensjon for elever i risikosonen

UTÅTRIKTAT, FÖREBYGGANDE ARBETE PÅ UNGDOMSMOTTAGNINGARNA I GÖTEBORG

Närståendes sorg före och efter ett förväntat dödsfall Maja Holm, Leg SSK, Med dr. Post doc, Sophiahemmet högskola

Varför blir det som det blir? Camilla Ekstrand Enhetschef ADHD-center leg. psykolog

ATT SAMMANLÄNKA IPS-MODELLEN MED FONTÄNHUSMODELLEN

since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t

Arbetsglädje Motivation Team Stefan Görwik

Rapport för Andrew Jones

Vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

Öppen föreläsning om barn och ungdomar med adhd

Chefers arbetsmiljö och betydelse för medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa. Anna Nyberg Med Dr, leg psykolog Stressforskningsinstitutet

Att förstå vikten av att skapa målbilder

Centrum för cancerrehabilitering

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Så räddar du världen med hjälp av psykologi -

Transkript:

PROKRASTINERING David Arvidsson, leg. psykolog, Akademihälsan

Akademihälsan S T U D E N T H Ä L S O V Å R D Telefonrådgivning av: Sjuksköterska Psykolog eller kurator Ergonom/sjukgymnast Medicinsk/psykiatrisk läkarkonsultation Gruppverksamhet: Våga tala Sluta skjuta upp Stress Mindfulness Krisstöd Sjukgymnastisk behandling Studiemiljöarbete Psykologisk behandling/konsultation Handledning, föreläsningar och organisationsarbete

Prokrastinering Innebär att man utan givna skäl beslutar att skjuta upp eller inte slutföra en uppgift som man bestämt sig för och istället ägnar sig åt något annat mindre viktigt, trots att det får negativa konsekvenser.

Prokrastinering Innebär att man utan givna skäl beslutar att skjuta upp eller inte slutföra en uppgift som man bestämt sig för och istället ägnar sig åt något annat mindre viktigt, trots att det får negativa konsekvenser. Anyone can do any amount of work providing it isn t the work the person is supposed to do at that moment

Prokrastinering Ett sätt att hantera obehag (stress, otillräcklighetskänslor, ångest, tristess, rädsla för misslyckande) snarare än ett personlighetsdrag eller ett uttryck för lättja.

Prokrastinering Ett sätt att hantera obehag (stress, otillräcklighetskänslor, ångest, tristess, rädsla för misslyckande) snarare än ett personlighetsdrag eller ett uttryck för lättja. Resultat av att människor tenderar att styras av kortsiktiga konsekvenser.

Vad ligger bakom? Situationsfaktorer Svårigheter att organisera sig Självtvivel Trots, tyst protest Allt eller inget Relaterade personlighetsdrag: impulsivitet, perfektionism Sekundär prokrastinering: problemen förklaras bättre av annan psykisk ohälsa; depression, stressproblematik, ångest

Prokrastinering: förekomst Prokrastinering normalfördelad = nästan alla prokrastinerar i någon grad

Prokrastinering: förekomst Ungefär 50 % av universitetsstudenter upplever så stora problem att de önskar åstadkomma en förändring

Prokrastinering: förekomst Ungefär 50 % av universitetsstudenter upplever så stora problem att de önskar åstadkomma en förändring. Varför?

Prokrastinering: förekomst Ungefär 50 % av universitetsstudenter upplever så stora problem att de önskar åstadkomma en förändring. Varför?

Prokrastineringsekvationen Motivation = Förväntan x Värde Impulsivitet x Tid

Vad skjuter man på?

Vad gör man i stället? Behöver inte vara fel i sig, men syftet är att undkomma något viktigare, som för tillfället känns svårt

Vad skjuter man på? Vad gör man i stället? Vilka undanflykter använder man?

Vilka undanflykter använder man? jag är för trött, jag gör det imorgon jag har inte allt material som jag behöver för att sätta igång jag har inte tillräckligt med tid för att bli färdig, så därför väntar jag tills att jag får mer tid det är försent att börja nu jag kommer inte att få mycket gjort, så jag släpper det just nu det bättre att jag gör det när jag känner mig på humör eller blir inspirerad jag kommer att missa allt roligt som händer just nu, jag kan göra det senare det är en för fin dag för att ägna mig åt det här idag jag ska göra det när jag har gjort den här andra grejen först jag måste sortera mitt skrivbord, tvätten, kökslådorna först jag måste träna först jag är för stressad för att göra det nu jag har så gott om tid så jag kan göra det sedan jag jobbar bättre under press, så jag gör det i sista minuten istället det kommer ändå inte att bli bra så varför ska jag göra det nu även om jag jobbar på det idag så kommer det ej att göra någon skillnad annat

HJÄLP! Klassiska misstag: Gör listorna inte arbetet Hög målsättning kompensation Abstrakta målformuleringar Idag har det ju inte blivit något pluggat, så i morgon ska jag plugga 10 timmar.

HJÄLP! Delmål: Vad? Konkret och avgränsat. När? Var? Rimlig målsättning!

HJÄLP! Öka avståndet till distraktion Ta hjälp av andra Kortsiktig förstärkning

Schemalägg baklänges: HJÄLP!

HJÄLP! 25-minutersmetoden eller Pomodoro-tekniken

25-minutersmetoden eller Pomodoro-tekniken Fördelar: Låg målsättning lätt att börja Fokus på process snarare än resultat Överskådligt och hanterbart Stor sannolikhet för upplevelse av bemästrande

Motivation Nu + - Förändring

Motivation Vad gjorde att du kom hit idag? Vad bekymrar dig med situationen nu? Vad tror du kommer att hända om du inte förändrar detta? Vad skulle du vilja vore annorlunda? Vad finns det för fördelar för dig med en förändring? Hur skulle du kunna göra om du hade bestämt dig för att förändra detta? Vad hade varit ett första litet steg? Hur viktigt är det för dig att förändra detta? Vad är du villig att stå ut med för att få till en förändring? Om vi sätter hur åt sidan - vad skulle du vilja hände?

Belöning!

Källor och referenser Rozental, A., & Wennersten, L. (2014). Dansa på deadline. Stockholm: Natur & Kultur. Steel, P. (2012). The Procrastination Equation, (2nd ed.). London: Pearson Education Ltd. www.cci.au. Center for Clinical interventions Put off procrastinating!